Vindkraftsplan
Tematiskt tillägg till översiktsplanen Ulricehamns kommun
ANTAGANDEHANDLING
Upprättat 2010-11-19 Rev. 2011-20-25, 2012-06-18,
2013-03-01 och 2013-06-27
Medverkan
Vindkraftsplan för Ulricehamns kommun har upprättats av planarkitekt Christian Bruhn. Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp och baserats på ett planeringsunderlag från Vectura.
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret:
Gunilla Pettersson Stadsarkitekt Christian Bruhn Planarkitekt
Leila Aalto Planarkitekt
Pär Norgren Miljöchef
Peter Wredin Kommunekolog
Anneli Sandberg Miljöinspektör
Emel Tuna Miljöinspektör
Uno Ekman Bygglovingenjör
Lena Molander Fritidskonsulent Lisa Jensen Kultursekreterare
Vectura
Shahab Nassiri 010-484 60 36 Uppdragsledning Annica Magnusson 010-484 60 40 Miljöutredning, rapport Johan Svensson 010-484 60 49 GIS-analyser, rapport Anneli Svahn 010-484 60 39 Layout
Lena Lundkvist 010-484 52 07 Granskning
Innehållsförteckning
Innehåll
1 INLEDNING ...4
1.1ULRICEHAMNS KOMMUN ...4
1.2BAKGRUND OCH SYFTE ...4
1.3NULÄGESBESKRIVNING ...6
2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD ...7
2.1ALLMÄNT OM VINDKRAFTVERK ...7
2.2HÄLSA ...9
2.3VINDENERGIKARTERING ... 10
2.4RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK ... 11
2.5NATURMILJÖ ... 12
2.5.1 Natura 2000-områden ... 12
2.6RIKSINTRESSEN FÖR NATUR-, KULTURMILJÖVÅRD, FRILUFTSLIV OCH KOMMUNIKATION ... 13
2.7ÖVRIGA INTRESSEN ... 14
2.8STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN ... 14
2.9TYSTA OMRÅDEN ... 15
2.10LANDSKAPSANALYS ... 16
3 ANALYS ... 24
3.1HÄNSYN TILL BEBYGGELSE ... 24
3.1.1 Isbildning ... 25
3.2SÄKERHETSAVSTÅND TILL VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR ... 26
3.3LUFTFARTEN ... 26
3.4TOTALFÖRSVARET ... 26
3.5NATUROMRÅDEN ... 27
3.6KOMOSSE I TRANEMO,ULRICEHAMNS OCH JÖNKÖPINGS KOMMUN ... 31
3.7KULTURMILJÖOMRÅDEN ... 35
3.8LANDSKAPSBILD ... 35
3.9FRILUFTSLIV ... 35
4 FÖRSLAG... 36
4.1IDENTIFIERING AV VINDBRUKSOMRÅDEN... 36
4.2PRIORITERING AV VINDBRUKSOMRÅDEN ... 36
4.2.1Riksintresse för vindbruk ... 39
4.3 Utpekade vindbruksområden ... 41
4.3.1. Övrigt... 61
5 REGLER OCH REKOMMENDATIONER ... 62
6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ... 64
6.1MILJÖKONSEKVENSER OCH ANDRA KONSEKVENSER ... 64
6.1.1Vindkraftsplanens innehåll och syfte ... 64
6.1.2 Miljöbedömning ... 64
6.2MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ... 64
6.2.1Avgränsning av MKB... 64
6.2.2 Arbetsprocessen ... 65
6.3ALTERNATIVEN ... 65
6.3.1 Nollalternativ ... 65
6.3.2 Alternativ riksintresse för vindkraft ... 65
6.3.3 Alternativ planförslag ... 65
6.4KONSEKVENSER ... 66
6.4.1Nollalternativet – konsekvenser ... 66
6.4.2Alternativ riksintresse för vindkraft – konsekvenser ... 66
6.4.3Alternativ planförslag – konsekvenser ... 66
6.5VAL AV INRIKTNING ... 66
6.6BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER ... 66
6.6.1 Bedömning djur- och växtliv ... 66
6.6.2 Bedömning Natura 2000 ... 67
6.7MILJÖMÅL ... 68
6.8UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING AV DEN BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN68 REFERENSER... 68
BILAGOR ... 69
BILAGA1 FRILUFTSLIV OCH TURISM ... 70
BILAGA2 SKYDDSVÄRDA SKOGSOMRÅDEN ... 71
BILAGA3 KULTURLANDSKAP ... 72
BILAGA4 KULTURMILJÖVÅRD ... 73
BILAGA5 VÅTMARKER OCH SJÖAR ... 74
BILAGA6 UTBYGGNADSOMRÅDENOCHINFRASTRUKTUR…….75
1 Inledning
1.1 Ulricehamns kommun
Ulricehamns kommun har cirka 23 000 invånare. Kommunens största tätort är Ulricehamn där cirka 10 000 av kommunens invånare bor. Orten utgör en knutpunkt i regionen av service, tjänster, arbetsplatser och han- del. Kommunen har drygt 50 % av sin befolkning på landsbygden eller i mindre samhällen.
Ulricehamn, som ligger i Sjuhäradsregionen i Västra Götalands län, har drygt 3 mil till Borås, 5 mil till Jönköping och 10 mil till Göteborg
1.2 Bakgrund och syfte
Vind är en förnybar energikälla och bidrar inte till växthuseffekten. Där- emot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom de är påfallande höga och syns vida omkring i de flesta landskap.
Bakgrund:
Riksdagen har beslutat att energipolitiken ska utformas så att den under- lättar en omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det innebär att elförsörjningen i framtiden ska grundas på användningen av varaktiga, helst inhemska och förnyelsebara energikällor. Riksdagen beslutade i juni 2009 att det ska finnas planmässiga förutsättningar för att kunna producera 30 TWh vindel per år till 2020.
Vindkraften svarar fortfarande för en mycket liten del av elförsörjningen i Sverige. Vid utgången av 2007 fanns det enligt Energimyndigheten 958 vindkraftverk med en installerad effekt på 830,6 MW. Produktionen för år 2007 blev ca 1,4 TWh, vilket motsvarar cirka en procent av den svenska elproduktionen. Hur mycket el som produceras från olika ener- gikällor syns i tabellen nedan.
Energimyndighetens uppskattning av elproduktionen i Sverige 2007 Den yta som behövs för detta motsvarar ca 1 500-3 000 km2 beroende på vilka vindlägen som väljs. För att nå målet 30 TWh år 2020 krävs en utbyggnadstakt med ca 150-400 vindkraftverk per år. Det kan då röra sig om vindkraftverk med en effekt på 2-5 MW eller som kommer att vara 100-180 m höga beroende på var de placeras.
All energiproduktion kräver att markområden tas i anspråk. Planeringen av hur mark och vatten ska användas är ytterst kommunernas ansvar som prövar markens lämplighet för olika ändamål genom översiktsplaner och detaljplaner. Vindkraftplanen är ett led i arbetet med att planera för en framtida vindkraftutbyggnad i Ulricehamns kommun och ett led i arbetet med att långsiktigt ställa om energiförsörjningen i Sverige.
Energikälla Antal TWh
Vattenkraft 65,5
Kärnkraft 64,3
Vindkraft 1,4
Kraftvärme och im-
port 14,5
Höjdjämförelse mellan vindkraftverk och höga, kända byggnadsverk i Sverige.
I kommunen finns flera möjliga lägen på land med goda vindförhållan- den och relativt liten risk för störningar. Att klarlägga vilka områden som ska prioriteras för vindkraft är huvudsyftet med kommunens Vind- kraftsplan och att översiktligt redovisa vilka konsekvenser och möjlighe- ter en utbyggnad erbjuder.
Syfte:
Syftet med vindkraftplanen är att vara ett underlag till en strukturerad utbyggnad och ge riktlinjer för hur vindkraftetableringar kan anpassas till landskapet och andra markanvändningsintressen. Ett annat mål är att främja en långsiktigt god hushållning med mark.
Energimyndigheten har pekat ut många områden i Ulricehamns kommun som riksintresse för vindbruk.
I vindkraftsplanen tar kommunen också ställning till Energimyndighe- tens riksintresseanspråk.
1.3 Nulägesbeskrivning
Ulricehamn har idag fyra vindkraftverk som är i drift.
Det minsta verket uppfördes i slutet av 1990-talet i norra delen av kom- munen, strax norr om samhället Älmestad. Verket har en effekt av 225 kW och en navhöjd på 46 meter.
2012 uppfördes tre vindkraftverk mellan Ulricehamn och Marbäck med en totalhöjd på 170 meter var och en sammanlagd effekt på 9 MW.
Det dokument som tidigare har behandlat vindkraft i kommunen är gäl- lande Översiktsplan 2001 för kommunen som antogs av kommunfull- mäktige 2002-02-21. Den reglerar vindkraftverksutbyggnaden på följan- de sätt:
”Med tanke på kommunens landskapsmässiga karaktär bör i första hand enstaka verk etableras som väl integreras i landskapet. Vid etablering av ett antal verk bör de i första hand placeras i grupper, i därför avsett om- råde, istället för att vara spridda i landskapet. För att vindkraftsverken inte ska störa och stjäla vind från varandra, bör avståndet mellan verken vara sju gånger turbindiametern, dvs ca 300 – 400 meter. För att verken ska upplevas positivt i landskapet är utformningen viktigt. Använd ljus diskret färg på torn och rotor, ingen kommersiell reklam på verken, in- koppling på elnätet ska ske via markkabel.
När det gäller grupper av verk så bör eftersträvas att verken får samma storlek, färg, typ och samma antal rotorblad samt samma rotationshas- tighet och riktning.”
Befintligt vindkraftverk i Ulricehamns kommun i Älmestad
Enligt Översiktsplanen använder invånaren i Ulricehamns kommun 25 MWh/år. Detta ger en total elförbrukning av 555 GWh/år för hela kom- munen inkluderat industrin vilket motsvarar att kommunen behöver ca 60 vindkraftverk på 3 MW om man räknar att dessa producerar ca 10 GWh/år och verk och man ska vara självförsörjande på energi.
2 Förutsättningar för vindkraftut- byggnad
2.1 Allmänt om vindkraftverk
Några höjdbegrepp för vindkraftverk
Begrepp Vindkraftverk
Kraftverk som omvandlar vindenergi till elektrisk energi. Ett vindkraft- verk omvandlar vindens rörelser till elektrisk energi. Vindkraften produ- cerar el när det blåser mellan 3-25 m/s men är som mest effektiv vid vindstyrkor på 12 m/s.
Navhöjd
Höjden från marken eller vattenytan upp till turbinens nav på vindkraft- verket.
Rotordiameter
Diametern på snurran som sitter på vindkraftverket. Snurran består av vingar/blad och bärarmar.
Totalhöjd
Höjden från marken eller vattenytan upp till vingspetsens högsta möjliga läge.
Placering
Vindkraftverk kan med fördel placeras i grupper för att utnyttja vindenergin bättre. Hittills har endast ett verk byggts i kommunen, men intresset för att bygga grupper har ökat på senare tid.
Grundläggning
Grundläggning på land är relativt okomplicerad och innebär små ingrepp i marken. Däremot innebär byggandet av tillfartsväg och kabeldragning till varje verk ingrepp i marken, ofta över längre sträckor. Detta kan på- verka t ex vattenföring och fornlämningar.
Anslutning till elnät
Utbyggnad av vindkraft ställer stora krav på elnätet.
Näten idag är huvudsakligen byggda som distributionsnät och är inte dimensionerade för att ta emot elproduktionen från vindkraften. Detta gör att det både behöver byggas nytt och byggas om.
I kommunen ansvarar elnätföretagen Östra Kinds Elkraft, Vattenfall, Ulricehamns Energi, Falbygdens Energi och Herrljunga Energi för leve- ransen av elkraft.
Svenska Kraftnät har tagit fram riktlinjer för hur vindkraftsanläggningar ska anslutas till elnätet. Dessa riktlinjer beskriver bland annat de villkor som gäller för att få ansluta till stamnätet.
Placeringen av en ny ledning är lika viktig för hur utbyggd vindkraft påverkar landskapet som placeringen av själva vindkraftverken.
Ledningens storlek och kapacitetskrav är beroende av framtida antal vindkraftverk och deras effekt. En ny ledning med 40 kV innebär att ca 30 MW effekt kan installeras. Det motsvarar ungefär 10 verk. Mer lång- siktigt är att bygga minst en 130 kV ledning som kan hantera ett större antal verk.
Rivning
När vindkraftverket är uttjänt och om det inte ersätts med ett nytt, rivs det relativt enkelt. Efter nedmontering, borttransport och materialåter- vinning återstår endast fundamentet. Naturen är därmed i stort sett opå- verkad, vilket är unikt jämfört med andra elproduktionsanläggningar.
Det pågår för närvarande en utredning med stöd från Energimyndigheten angående dels den ekonomiska ansvarsfrågan, dels kostnaden för ned- montering av vindkraftverk
Utveckling av vindkraftverk
Utvecklingen under det senaste decenniet har gått mot allt större kom- mersiella kraftverk med högre effekt. Idag byggs kraftverk på upp till 3–
4 MW på land. Ett sådant kraftverk har en navhöjd på ca 90 meter och rotordiametern är ca 100 meter, totalhöjden för detta verk blir cirka 150 meter.
Handläggning av vindkraftsärenden:
Tillstånd
Två vindkraftverk som inkl. rotorblad är högre än 150 meter eller grupp- station med minst sju vindkraftverk, som vart och ett inkl rotorblad är högre än 120 meter.
Tillkommande vindkraftverk som vid successiv utbyggnad inom ett om- råde överskrider tillståndsgränsen i hela området.
Anmälan Kommunens miljönämnd
Vindkraftverk som inkl rotorblad är högre än 50 meter eller en gruppsta- tion med två eller flera vindkraftverk.
Varken tillstånd eller anmälan
Enstaka vindkraftverk som inkl rotorblad är lägre än 50 meter
Plan och bygglagen Bygglov
Bygglov krävs om något av vidstående förhållanden gäller.
Rotor ∅> 3m
högre än 20 meter över mark närmare tomtgräns än verkets höjd fast monterat på byggnad
Bygglov krävs inte
Om inget av förhållanden ovan gäller eller om tillstånd krävs eller söks enl. miljöbalken
Vindveto
Kommunens tillstyrkan krävs vid miljötillstånd för anläggning för vind- kraft, från och med den 1 aug 2009, enligt en ny bestämmelse i miljöbal- ken (16 kap 4 §).
Avsikten är att bibehålla kommunens inflytande över vilka ändamål mark- och vattenområden är mest lämpade för men samtidigt ta bort dubbelprövningen enligt MB och PBL. Tillstånd inte kan ges förrän kommunen har tillstyrkt ansökan. Undantaget gäller att regeringen kan tillåta vindkraftsanläggningar, som från nationell synpunkt är synnerli- gen angelägna att komma till stånd.
Skäl för att inte tillstyrka en ansökan kan exempelvis vara att den inte stämmer överens med kommunens översiktsplan eller att området behö- ver regleras i en detaljplan.
2.2 Hälsa
Buller
En dominerande del av ljudet från ett vindkraftverk uppstår då bladen passerar genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud. Ljudet har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag.
Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk. Men marken eller vattnet runt vindkraftverket påverkar också hur mycket ljudet minskar med avståndet. Generellt dämpar marken ljudet betydligt effektivare än vatten. Dessutom påverkar väder och vind hur ljudet breder ut sig.
Hur vi uppfattar ljud från vindkraftverk varierar kraftigt. Det beror på variationer i vindens styrka, de meteorologiska förhållandena i övrigt och att andra ljud kan dölja ljudet från verken.
Naturvårdsverket anger som riktlinjer att buller från vindkraftverket inte får överskrida ekvivalent ljudnivå 40 db(A) vid bostad under någon del av dygnet.
Skuggor
De skuggor som bildas av vindkraftverk är svepande, roterande skuggor från vingarna som rör sig snabbt och kan utgöra olägenheter i omgiv- ningarna. Det är de långa växlande skuggorna som uppstår vid lågt stå- ende sol som är mest störande. Skuggor är uppfattbara upp till 1,5 km avstånd men då som en diffus ljusförändring. Risken för skuggstörningar finns då vindkraftverken placeras från nordost över syd och till nordväst om bostäder.
För att minimera att boende vid vindkraftverk drabbas av skuggor finns möjlighet att installera skuggreglering av vindkraftverken.
Luft och klimat
Då vindkraftverken är en ren och förnyelsebar energikälla bidrar etable- ringen till att minska utsläppen av luftförorenande och klimatpåverkande ämnen jämfört med om samma mängd el skulle ha producerats med t ex fossila bränslen.
2.3 Vindenergikartering
För att bestämma vindenergitillgången eller medelvinden på olika platser kan man kartera vindresursen. Detta betyder att vindarna på höjder för vindkraftverk beräknas för ett genomsnittsår så att energifångningen från ett tänkt vindkraftverk kan beräknas. Som komplement till de uppgifter som kan fås från vindkarteringen behöver vindtillgången vanligen be- stämmas noggrannare med vindmätningar. Dessa görs för att få säkra uppgifter om vinden för att beräkna vindproduktionen, men också för att få uppgifter om turbulens som påverkar verkningsgraden av vindkraft- verk.
Länsstyrelsen i Västra Götaland lät 1999 göra en vindenergikartering för länet. Karteringen har sedan kompletterats och reviderats fortlöpande.
Denna vindkraftsplan tillämpar en vindkartering på 103 meter höjd och vindförhållandena i Ulricehamns kommun anses vara goda, vilket illu- streras av nedanstående karta över den beräknade årsmedelvinden på 103 meters höjd.
Ett av Energimyndighetens kriterier för att klassa ett område som riksin- tresse för vindbruk, är att det skall blåsa mer än 6,5 m/s. I Ulricehamns kommun är det endast i Ätradalen och runt sjön Åsunden som den be- räknade vindenergin på 103 m understiger 6,5 m/s. I större delen av Ul- ricehamns kommun bedöms därför förutsättningarna för vindbruk vara goda.
2.4 Riksintresse för vindbruk
I maj 2008 tog Energimyndigheten beslut om riksintresseområden för vindbruk.
Riksintressen är särskilda områden eller anläggningar som har ett stort värde eller stor betydelse i ett nationellt perspektiv. Åtgärder som påtag- ligt kan komma att skada ett riksintresse får inte komma till stånd.
Ett utpekande av riksintresse innebär ett anspråk på att ett område an- tingen ska bevaras eller nyttjas på ett visst sätt. Olika centrala verk som Naturvårdsverket, Trafikverket, Fiskeristyrelsen o.s.v. har enligt Miljö- balkens 3:e kapitel att ange områden som man bedömer vara av riksin- tresse. Vindbruk är utpekat av Energimyndigheten som riksintresse en- ligt MB 3 kap 8§, dvs områden särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion.
I denna vindkraftsplan tar kommunen ställning till Energimyndighetens riksintresseanspråk.
Ytor markerade med grått på kartbilden visar områden som i maj 2008 har utpekats av Energimyndigheten som riksintressen för vindbruk.
2.5 Naturmiljö
Ulricehamns domineras av stora områden med produktionsgranskog. Det finns i detta landskap avsnitt med förhöjda naturvärden. I stora drag kan dessa naturmiljöer beskrivas enligt följande:
Odlingslandskap - i denna mellanbyggd på kanten av småländska hög- landet och i randen av västgötaslätten finner vi ett varierat och stundom ålderdomligt odlingslandskap. Av särskilt intresse kan nämnas de stäpp- artade torrängar som finns i de riksintressanta Ätradalen och Hössnada- len. I odlingslandskapet förekommer det också ett stort antal kalkpåver- kade rikkärr med en värdefull flora.
Lövskogar - Större ädellövskogsområden finns framförallt i anslutning till de stora sjöarna Åsunden – Yttra Åsunden och Sämsjön. Dessa är på många håll lundartade med en rik fältflora t ex lungört och gulsippa.
Sumpskogar - Ulricehamn är mycket rik på sumpskogar. Flera av dessa är klassade som nyckelbiotoper enligt skogsstyrelsens inventering. Här finns ett flertal barrsumpskogar. Särskilt intresse utgör klibbalskogar som särskilt väster och norr om Tolken finns i större sammanhängande områden. Bitvis finns rikare partier med stort inslag av ask.
Sjöar - Ulricehamn är en relativt sjörik (46 sjöar större än 5 ha) kom- mun: Åsunden och Torpasjön är de mest kända och är klassade som riks- intresse för naturvården. Dessa är fiskrika och hyser bl a en god popula- tion av fiskgjuse. Både storlom och smålom, som båda häckar i kommu- nen, kan ses fiska i sjöarna.
Vattendrag - Flera större åar, såsom Tidan, Viskan och Ätran har sina källflöden i Ulricehamn. Det finns även en stor mängd mindre vatten- drag varav flera har strömmande partier. Vattendragen är viktiga för strömstare, forsärla, öring samt flodpärlmussla.
Våtmarker - Det västliga läget i landet innebär en hög nederbörd och en låg avdunstning. Detta har skapat en stor mängd våtmarker där Komosse och Äramossen är de mest kända.
2.5.1 Natura 2000-områden
Natura 2000-nätverket av EU:s mest skyddsvärda naturområden finns i alla medlemsländer för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. I Sverige finns nära 4 100 områden som utpekats som Natura 2000- områden. Syftet är att värna om fåglar, naturtyper och livsmiljöer (habi- tat) samt vissa andra arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Natura 2000 bygger på två EU-direktiv (Habitat- och Fågeldirektiven). Sverige och övriga EU-länder ska föreslå områden med naturtyper och arter som är av gemensamt intresse för EU.
Sverige har ansvar för att områden som ingår i Natura 2000-nätverket får den skötsel de behöver och att naturvärdena bevaras. I Sverige har Natu- ra 2000-områden skydd i Miljöbalken, ofta i kombination med föreskrif- ter för naturreservat, olika typer av avtal med markägare etc. Det innebär att det krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydan- de sätt kan påverka de utpekade arterna och livsmiljöerna i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte om verksamheterna eller åtgärderna direkt hänger samman med eller är nödvändiga för den skötsel och för- valtning som behövs i området vilket beskrivs i respektive områdes be- varandeplan.
I Västra Götalands län finns 408 Natura 2000-områden. Nätverket kan komma att kompletteras med flera områden, främst marina. I Ulrice- hamns kommun finns 32 utpekade Natura 2000-områden av varierande storlek, där Komosse (47 km2) samt Ära- och Rullamossen (2,6 km2) är de till ytan mest omfattande. De två sistnämnda är utpekade enligt fågel- direktivet.
2.6 Riksintressen för natur-, kulturmiljövård, frilufts- liv och kommunikation
Inom kommunen finns ett flertal områden som klassas som riksintresse på grund av deras natur- eller kulturmiljövärden eller av hänsyn till deras betydelse för friluftslivet. När ett område pekas ut som riksintresse för natur- eller kulturmiljövård, så innebär detta att området ska skyddas så långt möjligt mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmil- jön respektive friluftslivet. För riksintresse friluftsliv se bilaga 1.
Väg 40 och
förstudieområdet för Götalandsbanan är utpekade som riksintressen för kommunikationer.
2.7 Övriga intressen
I Ulricehamns kommun finns många bevarandeintressen som inte klassas som riksintressen såsom värdefulla kulturlandskap, värdefulla skogsom- råden samt områden som är viktiga för friluftsliv och turism. De presen- teras i de kartorna i bilagorna.
2.8 Stora opåverkade områden
I Ulricehamns kommun finns områden som av Länsstyrelsen utpekats som stora opåverkade områden enligt 3 kap. 2§ i Miljöbalken. Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påver- kade av exploatering eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär.
I kommunens översiktplan finns inte stora opåverkade områden redovi- sade, men som framgår av ovanstående karta har Länsstyrelsen identifie- rat drygt två tredjedelar av kommunens yta som opåverkade områden.
Kartan nedan visar stora opåverkade områden enligt Länsstyrelsens bedömning.
2.9 Tysta områden
Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram ett underlag för kommu- nerna i länet som visar var det förekommer buller, såsom väg-, tåg- och flygplansbuller, och där bullernivåerna överskrider 30 dBA (se kartan).
De områden som inte är bullerstörda enligt denna inventering presente- ras på nedanstående karta som möjliga tysta områden. Buller från even- tuella motorbanor, skjutbanor och dylikt beaktas således inte.
2.10 Landskapsanalys
En landskapsanalys är en metod för att ta fram kvaliteterna i ett landskap och kan användas både för att bevara och för att utveckla ett landskap.
En mycket viktig aspekt att studera när man ska etablera vindkraft är landskapsbilden. Hur man upplever ett landskap är subjektivt, eftersom man tolkar landskapet utifrån sina egna erfarenheter och behov. Det är ändå nödvändigt att försöka beskriva och analysera landskapets olika karaktärer och värden för att ta reda på hur tåligt – eller sårbart – det är för vindkraftsetableringar. På så sätt kan man hitta platser i landskapet som bedöms vara lämpliga för vindkraft och givetvis även landskap som är alltför sårbara.
Vid en landskapsanalys bör man studera landskapets värden. När många människor uppfattar något som värdefullt, kan man tala om allmänna värden. Sådana värden kan vara kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden. Kunskapsvärden eller vetenskapliga värden kan vara värde- fulla fornlämningar eller biotoper, det vill säga livsmiljöer för djur och växter. Upplevelsevärden handlar om att olika landskap ger upphov till olika känslor som till exempel igenkännande, nyfikenhet, hemkänsla och beundran. Människor upplever således landskapet olika eftersom de har olika bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar. Bruksvärden handlar om hur områden kan användas för exempelvis jordbruk, under- visning eller turism.
Den geografiska fördelningen av de olika landskapskaraktärerna i Ulri- cehamns kommun redovisas i följande text.
Beskrivning
Detta område kännetecknas av sina grunda sjöar och delvis meandrande, delvis uträtade vattendrag med litet fall och låg flödeshastighet, omgivna av flacka alternativt småkuperade, ofta fuktiga betes- eller slåtterängar.
Ätrans vattensystem berörs av starka bevarandeintressen, t ex i form av Ätrandalen där det är småkuperat odlingslandskap med slänter som be- står av barrträd och lövträd, Hössnadalen som är ett flackare landskap och består av gammal sjöbotten där lövträden dominerar i dalsänkorna medan granen återfinns högre upp på kullarna. I området finns Natura 2000 och naturreservat. Karaktären är regionalt unik.
Bedömning
Trots områdets relativa storskalighet och ganska låga komplexitet kan exploateringar i alltför nära anslutning till vattendraget komma att visu- ellt skada områdets karaktär. Etablering av verk på höjderna påverkar också landskapet men en måttlig utbyggnad bedöms vara acceptabel och kan därför förespråkas framför etableringar i dalsänkorna.
Ätrans vattensystem
Beskrivning
En mycket markerad och signifikant höjdrygg, till allra största delen täckt med lövskog. Området är relativt småskaligt och högkomplext sett i sina mindre beståndsdelar, medan kullen som helhet framträder som ett storskaligt objekt betraktad utifrån lägre delarna av kommunen såsom Åsunden.
Rude kulle skyddas i sin helhet av riksintressen för natur- och kulturmil- jövården. Den har också rekreativa värden. Värdet ur landskapsbildssyn- punkt ligger till stor del i kullens solitära placering och karaktär av landmärke, varigenom den på ett tydligt sätt bryter av ett annars flackt område, med en positiv omväxlingseffekt som resultat.
Bedömning
Rude kulle och dess nära omgivning bedöms inte vara en lämplig plats för en vindkraftetablering med tanke på dess natur- och kulturmiljövär- den samt den oacceptabla landskapsbildspåverkan.
Rude kulle
Rude kulle från Marbäcksviken
Beskrivning
Denna landskapstyp är varierande (har hög komplexitet) och huvudsak- ligen småskalig i sin struktur. Betade marker varvas med såväl mindre skogspartier som uppodlade fält. Topografin är relativt kuperad. Det finns bitvis intressen för natur- och kulturmiljövård i detta område, som ofta även har rekreativa värden. Småskaligheten och den höga komplexi- teten gör landskapsbilden tilltalande.
Bedömning
Även om mosaiklandskapet karakteriseras av en viss småskalighet är denna inte så utpräglad att vindkraft skulle innebära en stor visuell skal- konflikt. Vindkraftverk uppe på höjderna kan komma att synas på långt avstånd, men samtidigt är detta ett logiskt läge med tanke på de åtmin- stone lokalt goda vindförhållandena
Mosaiklandskap
Beskrivning
Den omväxlande övergångszonen utgörs av skogklädda höjder och där- emellan dalar och sänkor med öppen hävdad mark, lövskogar eller långsträckta sjöar. Komplexiteten är mycket hög och överblickbarheten stor, vilket ger landskapet storslagna vyer och perspektiv, såväl från dalgångarna som från höjderna. Inslaget av långsträckta lövskogar för- stärker landskapets unika prägel.
Bedömning
Etableringar av vindkraftverk i denna miljö skall i första hand hänvisas till de skogklädda höjderna eftersom stora vindkraftverk som skalrefe- rens skulle förta dramatiken i topografin och hota balansen mellan natur- landskapet och det odlade landskapet.
Övergångszon från odlings- och lövskogsmarker till skogsbygd – dominerad av stora sjöar
Översiktsbild över stor sjö och övergång från odlingslandskap- och lövskogs- marker till skogsbygd.
Beskrivning
Detta område kännetecknas av en mestadels skogsklädd och backig ter- räng. Även om skogsområdena i sig är tämligen homogena och storska- liga är topografin komplex och småskalig. Små odlade ytor, insprängda i skogen, ökar ibland landskapsbildens komplexitet. Skogsbygden är till viss del förknippad med intressen avseende naturvård och rekreativa intressen.
Bedömning
Den visuella tåligheten för ingrepp av typen vindkraft anses vara hög då skogen till stor del skymmer ingreppen. Man bör dock beakta att sedda från öppna områden kan mindre tilltalande visuella effekter uppstå med vindkraftverk som sticker upp över trädtopparna. Terrängens varierande höjdprofil kan också göra att verken inom en eventuell grupp hamnar på olika höjd, vilket riskerar att ge ett rörigt intryck. Vid etableringar i den- na karaktär är det viktigt att iaktta försiktighet i anslutning till de öppna odlingsområdena samt att undvika områden som är av större betydelse för miljövård och friluftsliv. I övrigt bör skogsbygden vara ett visuell sett lämpligt alternativ för vindkraftetableringar. Ulricehamns kommun be- står till stor del av skogslandskap där marken inte är skyddad av andra bevarandeintressen.
Kuperad skogsbygd
Kuperad skogsbygd
Beskrivning
Denna landskapstyp kännetecknas av flacka landskap med låga buskar och träd. Områdena är ofta otillgängliga och erbjuder en varierad biotop.
Myrmarkerna skyddas också ofta av någon form av områdesskydd.
I kommunen finns Komosse som är en stor myrmark och skyddad av Natura 2000. Komosse ligger högt, ca 350 meter över havet och hela området är ca 47 km2 ödslig vildmark med olika typer av myrar, vatten- drag, skogsområden och fastmarksöar.
Bedömning
I och med att området är flackt och endast har låg vegetation samt inne- håller många olika biotoper och är oexploaterat är landskapet extra käns- ligt för storskaliga ingrepp. Vindkraftverk kan synas på långa avstånd från stora öppna myrmarker.
Myrmark
Myrmark
Sammanfattning
Olika landskap tål vindkraftverk olika mycket. Kommunens uppfattning är att mest känsligt är stora, ödsliga, ”vildmarksbetonade” områden med storslagen landskapsbild dvs vyer.
I Ulricehamn utgör Komosse ett sådant område.
Området berör direkt Tranemo, Ulricehamns och Jönköpings kommuner samt Västra Götalands och Jönköpings län och beskrivs närmare i kapitel 3.6.
Minst känsligt torde ett storskaligt åkerlandskap vara då det har en ganska industriell prägel.
Ett mellanting är exempelvis Ätradalen. Ätradalen utgörs av ett relativt småskaligt och ålderdomligt odlingslandskap rikt på olika naturmiljöer knutna till odlingslandskapet. Den mest intressanta landskapsbilden har man i området från strax söder om Dalum upp mot Humla där dalgången är relativt smal med en meandrande Ätran i en central roll i dalen. Både söder och norr därom blir landskapet mer storskaligt och därmed bedöms detta tåla mer av vindkraftverk än de mellersta delarna.
3 Analys
3.1 Hänsyn till bebyggelse
Buller
Buller från vindkraftverk är av två typer; mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk idag är av aerodynamiskt ursprung och uppkommer av bladens passage genom luften. Det är främst vid vindstyrkor på 3-8 m/s som ljud från vindkraftverk kan uppfattas. Vid starkare vindar kan ljudet ofta maskeras av vindbrus från bland annat träd.
Bullerstörningar
Bullerstörningar från vindkraftverk kan ofta vara svåra att värdera, dels på grund av den skiftande karaktären på ljudet, vilket ger en varierad spridningsbild beroende på olika frekvensinnehåll och dels på grund av att ljud upplevs mycket olika av olika personer.
Forskning och studier av medicinska effekter av vindkraftsbuller visar att en negativ attityd till bullerkällan ökar risken för störning, att risken att störas av vindkraftsljud var större om man såg vindkraftverk från sin bostad än om man inte kunde se några verk. Studier visar också att inga negativa hälsoeffekter kan kopplas direkt till vindkraftsljudet. Trots detta så kan det finnas risk för att psyko-fysiologisk återhämtning hindras, vilket på lång sikt kan leda till ohälsa.
Naturvårdsverket skriver följande i sin information om buller från vind- kraft:
”Upp till 20 procent upplevde sig som mycket störda vid ljudnivån 37,5- 40 dBA. Vid en ljudnivå på 40 dBA för vindkraftljudet, är sannolikheten för störning 25 procent på landsbygd med låg bakgrundsnivå och 15 procent i område med villabebyggelse. Naturvårdsverket anser därför att 40 dBA utomhus vid bostäder inte bör överskridas”.
Skyddsavstånd/ Riktvärde
Ingen myndighet har fastställt något skyddsavstånd från vindkraftverk till omgivande bebyggelse för skydd mot buller, utan detta prövas från fall till fall vid tillståndsprövningen. Det är riktvärdet för buller som styr hur nära bostäder vindkraftverk placeras.
Det riktvärde som tillämpas för buller utomhus från vindkraftverk vid tillsyn och prövning är i de flesta fall 40 dB(A) mätt eller beräknat som ekvivalentnivå vid bostäder. Även enligt etablerad rättspraxis i domar från Miljööverdomstolen ska en ekvivalent ljudnivå om 40 dB(A) gälla som villkor utomhus vid bostäder, oavsett vilken tid på dygnet som stör- ningen uppkommer.
I de fall områden har pekats ut som extra känsliga i kommunen kan det vara aktuellt att tillämpa högre krav som 35 dBA vid fasad. Detta gäller framför allt områden som är viktiga för friluftslivet. I Ulricehamns kommun bedöms Komosse naturreservat vara ett sådant område.
Skuggpåverkan
Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. När vindkraftverk skall etableras bör dock Boverkets rekommendation för riktvärde inte överskridas vid bostadsbebyggelse. Detta innebär att ver- ken ska placeras på så vis att den teoretiska skuggtiden för störnings- känslig bebyggelse inte överstiger 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8 timmar per år eller 30 minuter/dag, vid be- fintliga uteplatser, eller om sådana saknas i ett område om 5x5 meter intill befintliga bostadshus.
Den faktiska skuggeffekten går inte att beräkna, eftersom den framtida väderleken inte går att förutsäga med den exakthet som krävs. Däremot kan man beräkna den sannolika skuggeffekten med hjälp av statistik på soltimmar och vindstatistik. Det vanligaste är dock att man räknar på den astronomiskt sett maximalt möjliga skuggeffekten (”worst case”) som är den teoretiskt beräknade tid då solen lyser från soluppgång till solned- gång från en molnfri himmel, rotorytan står vinkelrätt mot solinstrål-
ningen och vindkraftverket är i drift. Nuvarande beräkningsmodeller har en hög exakthet därför bör gränsvärde användas i beslut.
Om beräkningarna visar att risk finns för att riktvärdena för skuggtid kommer att överskridas ska verken förses med teknisk utrustning, s.k.
skuggurkoppling, som stoppar verken under känsliga tidsperioder och begränsar skuggpåverkan så att riktvärdena kan innehållas.
3.1.1 Isbildning
För att minimera risker för att allmänhet och egendom ska komma till skada är det lämpligt att det finns ett riskavstånd mellan ett vindkraftverk och platser där människor ofta vistas. När man på ett allmänt plan disku- terar säkerhetsfrågor kring vindkraftverk avser man vanligen risken för att delar eller – om vintern – hård snö och is ska falla ner. Med hänsyn till att människor kan röra sig i områden med vindkraftverk där det finns risk för regelbunden isbildning är det lämpligt att verken utrustas så att riskerna med iskast minimeras. Det kan man göra genom att förebygga att isbildning uppstår eller genom att förse verken med issensorer som direkt kan stanna verken om det uppstått isbeläggning eller finns risk för sådan.
Is kan avlägsnas om det finns avisningssystem på verket eller vädret gör att isen lossnar på ett naturligt sätt. För att minska risken för olyckor på grund av iskast kan ett ljud- och ljussignalsystem varna när verk startas upp. Risken för att träffas av is kan också minskas kraftigt genom att besökare närmar sig vindkraftverket från uppvindssidan. Det är i allmän- het bra att med skyltar informera människor som rör sig i närhet av vindkraftverken, särskilt om rekommenderat säkerhetsavstånd och even- tuella särskilda riskzoner. Skyddsavståndet till bebyggelse bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd för att minimera eventuella olyckor.
Risken för isbildning i Ulricehamns kommun anses vara liten. Den störs- ta risken finns i miljöer med hög luftfuktighet (ca 100 %), temperaturen skall vara under 00C och en obehandlad yta på vindkraftrotorn. I svenska
förhållanden återfinns den sämsta miljön ur isbildningshänseende längs kusterna.
Samtliga tillstånd nedan måste uppfyllas för att risk skall uppstå
Yta som ger fäste för is Vindhastigheter mellan ca 3-25 m/s
Hög luftfuktighet Låg lufttemperatur
ca 100% lägre än 0oC
Varningsskyltar som varnar för fallande föremål (is eller liknande) bör sättas upp vid tillfartsvägar och närbelägna större stigar. Säkerhetszonen bör vara cirka 300 meter kring ett stort vindkraftverk. Samtidigt är det viktigt att zonen inte får formuleras så att allmänheten tvekar att nyttja området. Den är endast tänkt att vara till för att man ska observera even- tuell fara vid särskild väderlek.
3.2 Säkerhetsavstånd till vägar och järnvägar
Skyddsavståndet till allmän väg bör enligt Trafikverket vara minst vind- kraftsverket totalhöjd, dock minst 50 meter oavsett vägtyp. Ett lämpligt avstånd fastställs efter samråd med Trafikverket och andra berörda.
Avståndet mellan järnvägbank/kontaktledning bör vara minst totalhöjden på vindkraftverket, d v s tornhöjden plus halva rotorbladsdiametern, dock minst 50 meter. Säkerhetsfrågorna är kopplade till tågtrafikledning och kontaktledningarna. Vid vindkraftsutbyggnad behöver det prövas i varje enskilt fall om det finns risk för störning av radiotrafiken. Innan ett vindkraftverk placeras invid en järnväg krävs därför samråd med Trafik- verket och andra berörda.
3.3 Luftfarten
Vid uppförande av höga objekt gäller restriktioner för att flygverksamhe- ten vid en flygplats skall fungera säkert. Vindkraftverk kan dels utgöra ett fysiskt hinder för flyget, dels påverka radiosignaler för kommunika- tion, navigation och övervakning. Störningar kan uppstå genom att ut- sända signaler reflekteras mot vindkraftverkens torn och rotorblad. De reflekterande signalerna kan därmed orsaka utsläckning eller förvräng- ning av signalen.
Restriktionsområdet runt en flygplats gäller samtliga byggnadsverk och består av tre typer av ytor, där den tillåtna byggnadshöjden är begränsad, för att säkerställa inflygning och landning. Det finns även en säkerhets- zon för radioanläggningarnas verkningsområden.
Den zon som har den största utbredningen kallas för MSA-yta (Minor Sector Area) och sträcker sig i en radie på ca 55 km runt respektive flyg- plats.
Ulricehamns kommun berörs av MSA- ytan för Göteborgs, Jönköpings och Falköpings flygplats vilket kan innebära höjdbegränsningar för vindkraftverk. Även Timmele flygplats kan påverka förutsättningarna för etablering av vindkraft i Ulricehamns kommun.
Sakägarna inom luftfartssektorn behöver därför ges möjlighet att yttra sig inför en vindkraftetablering.
I arbetet med att identifiera lämpliga områden för vindbruk används bland annat den säkerhetszon runt Timmele flygplats (bilaga 6), som återfinns i kommunens Översiktsplan, som restriktion för etablering av vindkraftverk.
3.4 Totalförsvaret
Vindkraftverk kan negativt påverka försvarets olika tekniska system, som radiolänkar, radaranläggningar och signalspaningssystem. Störning- ar kan till exempel uppstå genom att utsända radarsignaler reflekterar mot vindkraftverkens torn och rotorblad, så att signalerna ger upphov till fel bäringsinformation alternativt utsläckning av signalen. Även delar av samhällets civila funktioner kan påverkas negativt i de sammanhang där man nyttjar försvarets radar- och sambandssystem. Vindkraftverk kan dessutom utgöra ett fysiskt hinder för flyget. Till havs och på land finns områden som försvaret behöver för övningar eller för övriga ändamål.
Generellt bör vindkraftverk inte lokaliseras i närheten av skjut- och öv- ningsfält, samt i anslutning till spanings-, och kommunikations- och underrättelsesystem eller för nära radaranläggningar. Vidare har försva- ret officiella och hemliga riksintresseområden där deras intressen ges företräde framför annan användning av mark- och vattenområden.
Försvarsmakten har i beslut 2010-10-04 meddelat ett antal stoppområden i anslutning till försvarets flygplatser. I dessa områden får för närvarande inga vindkraftverk uppföras. Inga stoppområden finns i Ulricehamns kommun.
Försvaret ska vara remissinstans för alla vindkraftsansökningar och pla- ner. Plan- och bygglovsärenden ska remitteras till Försvarsmakten om vindkraftverken är bygglovspliktiga (20 meter och högre), både till havs och på land (anmälningsärenden enligt miljöbalken omfattas av samma remiss). Tillståndsärenden enligt miljöbalken ska remitteras till För-
svarsmakten av Länsstyrelsen. Prövningen görs ur ett flertal aspekter;
övningsverksamhet, militär luftfart, telekonflikter, störningar mot spa- nings- och sensorsystem med mera.
Miljö- och byggnämnden ska för plan- och bygglovsärenden, för vind- kraftverk, skicka en remiss direkt till Försvarsmaktens högkvarter. I re- missen är det viktigt att koordinaterna anges för vindkraftverkens placer- ing. Försvarets yttrande ska inkomma till kommunen innan miljö- och byggnämnden ger bygglov. När bygglov beviljats ska detta delges För- svarsmakten, för att bereda myndigheten möjlighet att överklaga.
Försvaret bör därför vara remissinstans för i princip alla vind- kraftsansökningar och planer. Plan- och bygglovsärenden ska remitteras till Försvarsmakten för så kallad hinderprövning om det är fråga om vindkraftverk som är 20 meter och högre, både till havs och på land.
Hinderprövningen görs ur ett flertal aspekter; övningsverksamhet, militär luftfart, telekonflikter, störningar mot spanings- och sensorsystem med mera.
3.5 Naturområden
Kommunens ställningstagande är att inga vindkraftsverk placeras inom skyddade områden som natura 2000, naturreservat, djur- och växt- skyddsområden eller biotopskyddsområden. Det bör även finnas ett minsta avstånd om 500 m till skyddade områden. För Komosse området föreslår planen en skyddszon på 2,5 km i norra ändan som utökas till 4 km i sydvästläge. För övriga Natura 2000 områden föreslår planen en skyddszon på 750 meter.
Vid identifiering av intressekonflikter bör värden för biologisk mångfald särskiljas från värden för opåverkade naturlandskap.
Natura 2000-områdena Lilla Rydet, Brunsered, Hulegärde, utgörs av odlingsmiljöer i höjdlägen i östra delen av kommunen. Dessa har dock mer än 750 m till närmsta vindkraftsområde.
För oskyddade områden som nyckelbiotoper bör samråd ske i prövning- en om dessa tex behöver skyddsavstånd eller om de utgör objekt för reservatsbildning eller biotopskydd.
I arbetet med planen har man i största möjliga mån undvikit att lägga vinkraftsområden inom naturområden i enlighet med databaser såsom Länsstyrelsens informationskarta och skogsstyrelsens ”skogens pärlor”.
Dessa kartskikt täcker i huvudsak in de botaniskt intressanta naturmiljö- erna.
Övriga botaniska lokaler bör ses som detaljer som inte är avgörande för en översiktplans val av områden för vindkraftsparker utan får hanteras i skedet med anmälnings-/tillståndsprövning. Det är av denna anledning en del sumpskogar och någon nyckelbiotop hamnat innanför en områ- desgräns för vindkraftspark.
Hotspots (särskilda områden med högre koncentrationer av arter och/eller individer): Det finns inga tydliga hotspots men större mängder av rovfåglar. Särskilt Ätradalen med Åsundenssjöarna är av intressantare karaktär för sällsynta arter.
Fladdermöss
För fladdermöss har det visat sig att det bara är vissa arter som har en ökad frekvens av kollisioner med vindkraftverk. Detta gäller framförallt flyttande arter. Dessutom är det flest olyckor under höstflyttningen au- gusti-september under särskilda väderbetingelser, med låga vindstyrkor och nordlig vind. De flyger ej heller vid nederbörd. Insekter kan under vissa förutsättningar lockas till vindkraftverken vilket kan leda till att fladdermöss samlas vid dessa för att jaga.
Förekommande arter i Ulricehamn är Stor fladdermus, långörad flad- dermus, nordisk fladdermus, sydfladdermus, fransfladdermus, vatten- fladdermus, mustacsh-/brandts fladdermus, dvärg fladdermus,
trollfladdermus, gråskimlig fladdermus.
Områden där fladdermus observerats mest är Åsundenområdet och Ätra- dalen. Ätrans mynning i Åsunden med Ulricehamns stad uppvisar en rik fladdermus fauna med ca 11 observerade arter. Sydfladdermus och ev.
Leislers fladdermus är observerades i området 2010. Dessa har eftersökts 2011 men utan framgång. Fransfladdermus observerades vid Sörsjön 2011. I övrigt är det inte mycket känt om fladdermusfaunan i kommu- nen.
Ätradalen är en flitigt använd flyttväg för stor fladdermus, trollfladder- mus, gråskimlig fladdermus och dvärgfladdermus. Ett relativt individrikt sträck passerar Åsundens norra spets under vår och höst.
Fåglar
För fåglar är det framförallt stora fåglar, främst rovfåglar som kolliderar med vindkraftverk i större omfattning. Även vissa småfåglar, som svalor och tornseglare, har en höjd frekvens av kollisioner. Konsekvensen är störst för ovanliga fågelarter som föder fram få ungar vilket gäller för exempelvis rovfåglar och lommar. Man måste således både väga in ris- ken för kollisioner liksom konsekvensen av dessa. Anledningen till att just rovfåglar och svalor har en högre frekvens i olyckor beror troligtvis på deras jaktbeteende. Kunskapen är fortfarande låg om dessa aspekter.
En sträckled går i öst-västlig riktning. Denna utgörs av bl a änder och möjligen vadare. Detta försiggår nattetid och ganska lite är känt om det- ta.
En tydligare sträckled går i nord-sydlig riktning. Sträcket kan gå ganska brett men det förefaller som om dalgångarna medför att 8000 tranor sträckar söderut via Ätradalen.
Storlom
Ca 9 par häckar i kommunen i näringsfattiga sjöar. Oftast är dessa käll- sjöar. Viss rörelse av storlom sker mellan sjöarna då sk. flockning av lommar kan ske under häckningssäsongen. Med detta menas att en sjö med ett par lom kan få besök av andra lommar som bara tillfälligt uppe- håller sig i sjön. Sjöar som uppvisar större flockningar än 10 fåglar är Trehörningen, Lönern, Vinsarpssjön, Jogen, Tolken och Sämsjön. Det
råder stor osäkerhet kring detta beteende och var dessa lommar kommer ifrån. Det troligaste är att det rör sig om något slags socialt beteende.
Smålom
Säkra eller troliga häckningar är endast kända från Äramossen och Ko- mosseområdet. Sammanlagt är tre häckande par eller ensamma fåglar som visat beteende som tyder på häckningsförsök, observerade under 2010-2011 i dessa områden. I Komosseområdet finns det dock flera göl- system som inte är undersökta. Historiskt har det funnits flera mindre gölar utanför dessa områden där smålom påträffats men dessa har stått tomma vid de besök som gjorts under 2000-talet. Komosse hyser även smålommar i Jönköpings kommun som troligen fiskar i Åsunden
Smålommen fiskar huvudsakligen i Åsunden och Sämsjön. Flera par har setts fiska under häckningstid.
Äramosselommarnas flygvägar mellan häckningsgölar och fiskesjöar är mer eller mindre klarlagda genom undersökningar 2009 och 2010.. Des- sa går rakt västerut från Äramossen till Åsunden vid Ulricehamn. Obser- vationer tyder även på en mindre frekventerad flygrutt mot sydväst, via Pinebodalen, mot Marbäck. Flygningar har även observerats mellan Åsunden och Sämsjön. Komosse´s lommar flyger troligen även de mot Åsunden men det är inte helt klarlagt. Flygande lommar har setts flyga frekvent mellan Timmerhultamossen (NV del av Komosse) och Äramos- sen. Smålom har setts flyga mot väster över Grönahögs kyrka. Vid Mar- bäck har smålom sett flyga mot OSO.
Flygtrafik har också setts i syd-sydostlig riktning från Sämsjön, d.v.s mot Tranemo kommun. Det finns dock bara en lokal rapporterad från Tranemo under senare år, Sjötofta. Dessa observationer kan ge en hint om var flygleder kan tänkas finnas.
Även smålommarna visar upp ett flockningsbeteende likt storlommarna, både ute på Åsunden men även på häckningsplatserna.
Trana
Ca 50 - 75 par häckar i kommunen; kanske ännu fler. Ett ganska omfat- tande sträck passerar vår och höst i nord-sydlig riktning. Strecket går på
ganska bred front med viss koncentration till Ätradalen. Beroende på vindar kan det förskjutas åt väster eller öster.
Nattskärra
Sällsynt och ej årlig. Endast under ett år under 2000-talet har ett par upp- trätt. Detta skedde i Åsundenområdet.
Orre
Orren är ganska spridd i kommunen. Spelplatser förekommer bl a i an- slutning till Äramossen och Komosse men spel från en eller flera tuppar kan höras på flera håll, särskilt nära mossmarker. Mörkertalet är förmod- ligen stort.
Tjäder
För tjäder är mörkertalet ännu större än för orren. Fynd enligt artportalen finns framförallt öster om Ätradalen. Med hänsyn till aktiva fågelskådare i kommunen är detta troligen en bild som återspeglar ornitologernas aktivitet snarare än en verklig fördelning. Områdena öster om Ätradalen är dock förhållandes rika på mossmarker med för tjädern intressanta randskogar varför det kan finnas en viss tyngdpunkt av tjäder i dessa marker. Fem spelplatser är kända under 2000-talet. Med tanke på de observationer som görs av tjäder på spridda platser bör det finnas fler spel att hitta.
Ugglor
Förekommande ugglor under häckningstid är berguv, pärluggla, sparv- uggla, kattuggla och hornuggla. Sparvugglan är spridd över hela kom- munen i skogsmark liksom pärlugglan. Pärlugglan visar dock en viss tyngdpunkt öster om Ätradalen och söder om riksväg 40. Kattugglan är spridd men framförallt knuten till odlingslandskap i de stora dalgångar- na. Detta gäller även hornugglan. Berguven är framförallt observerad i Ätradalen. Mellan 2-4 par berguv bedöms finnas i kommunen.
Dagrovfåglar
De flesta av landets rovfåglar förekommer årligen i kommunen. Flera av dem passerar endast under flytt såsom stenfalk, fjällvråk och blå kärrhök.
Andra kan uppehålla sig längre perioder. Sträcket av rovfågel går tro-
ligtvis ganska brett men man har kunnat observera ett mönster i samband med sträckinventering i området mellan Ätra- och Hössnadalen. De fles- ta arter följer de stora dalgångarna längs Viskan och Ätran och rör sig över dalgångarna istället för över höjderna.
• Duvhök, sparvhök: Förekommer spritt i skogsområden i kom- munen.
• Glada: Förekommer regelbundet i Ätrans och Viskans dalgång.
Dessa områdena är lämpliga för etablering av arten.
• Kungsörn: Syns till och från vintertid spritt i området. Kommu- nen skulle kunna vara lämplig för framtida etablering av arten.
• Havsörn: Syns regelbundet året om runt Åsundensjöarna. Områ- det kan vara lämpligt för etablering av arten.
• Fiskgjuse: mellan 5 – 10 par uppträder regelbundet i kommunen vid sjöar. Fiskgjusar har flera boplatser långt från fiskesjöarna vilket innebär att de flyger frekvent mellan boplats och olika fis- kesjöar.
• Ormvråk: Förekommer regelbundet i skogsområden nära od- lingslandskap. Det är ett stort mörkertal vad gäller häckningar.
Arten kan betraktas som en tämligen allmän häckfågel.
• Bivråk: Förekommer regelbundet i kommunen men kunskapen om etablerade par är låg. Syns sommartid men framförallt under flytt. Sparsam häckfågel. Spelflygande hanar noteras regelbun- det.
• Brun kärrhök: Förekommer regelbundet vid vassrika sjöar men antalet häckningar kan variera. Det kan röra sig om 1-5 par.
• Pilgrimsfalk: Syns regelbundet sommartid framförallt längs Ät- rans dalgång – Åsunden. Området kan vara lämpligt för etable- ring .
• Lärkfalk: Förekommer regelbundet vid sjö och myrmarker.
• Tornfalk: Förekommer regelbundet i jordbrukslandskap som t ex Hössnadalen m fl
Backsvala
Backsvala är en rörlistad art och liksom svalor och tornseglare har de ett jaktbeteende som innebär en högre risk för kollision med vindkraftverk.
Arten förekommer sparsamt i våra dalgångar där det finns glaciala grus- avlagringar. Större kolonier finns i Ätra- och Hössnadalen.
Bedömning
Med stöd av befintlig kunskap bedöms risken för oacceptabla konse- kvenser vid en konflikt mellan vindkraftsutbyggnad och fågel- och flad- dermusfaunan i Ulricehamns kommun som liten.
Bedömningen är att det i stora drag borde kunna gå att etablera vindkraft i många lägen i kommunen utan att mer omfattande analyser behöver göras innan tillstånd kan ges.
Däremot kan det krävas att man i kontrollprogram har en uppföljning av om vindkraftverken ger upphov till några problem för till exempel flad- dermöss, svalor etc.
Vissa lägen t ex nära sjöar, våtmarker och lövskogar m.m. kan innebära förhöjda risker medan det i det rena barrskogslandskapet, som dominerar Ulricehamns kommun, torde vara låg risk för konflikter.
Vissa arter kan dock behöva särskilda insatser, exempelvis bör smålom- mens flygvägar mellan fiskesjöar och häckningsgölar lokaliseras innan vindkraft etableras i dessa riskområden.
Underlagsmaterial
Då vindkraftsplanen utgör ett tillägg till översiktsplan, har inte detaljer tagits med i samband med beskrivning av naturmiljön, fauna och flora.
Underlagsmaterial som använts är databaserna ”länsstyrelsens informa- tions karta” och Skogsstyrelsens ”skogens pärlor” som i allt väsentligt täcker huvuddragen av de större naturområden som är botaniskt eller faunistiskt intressanta.
Databasen artportalen har dock använts som underlag och stöd, liksom lokal kunskap, för att beskriva fakta om för vindkraft relevanta fågel- och fladdermusarter.
3.6 Komosse i Tranemo, Ulricehamns och Jönkö- pings kommun
Vy från spången, där de flesta besökare rör sig, mot nordost.
På Komosse kan du få en känsla av oändlig vildmark som sträcker sig bortom horisonten. Ändå befinner vi oss bara några mil ifrån städer, shopping och viktiga kommunikationsstråk.
Det är detta som är Komosses särskilda upplevelsevärde, ett värde som är värt att bevara inför framtiden.
Komosse är en högt belägen mosse i kommunens sydöstra hörn som även sträcker sig in i Tranemo och Jönköpings kommun. Ytan uppgår till
ca 47 km2 och består av ödslig vildmark med olika typer av myrar, vat- tendrag, skogsområden och fastmarksöar.
Komosse är av riksintresse för naturvården och är utpekat som ett Natura 2000-område. Det är ett urval av Europas finaste och mest värdefulla naturområden som ingår i ett nätverk inom EU, Natura 2000. Syftet är att bidra till att bevara och skydda den biologiska mångfalden i ett europe- iskt perspektiv. Komosses värden skyddas genom att flera naturreservat bildats i de tre kommunerna. För den del som ligger i Ulricehamns kommun togs beslut 1980-11-17 om bildande av Komosse naturreservat (Älvsborgs län) med ändamålet att säkerställa ett av södra Sveriges störs- ta och mest intressanta myrkomplex för den vetenskapliga naturvården och för det rörliga friluftslivet.
Utnyttjande av Komosse – nu och i framtiden
Under senare år har man mätt antalet besökare som når Komosse via Björnöleden. Under sommarhalvåret har man räknat ca 3000 besökare där. Vintertid utnyttjas större delar av Komosse för skidåkning. På den södra delen av reservatet i Tranemo kommun finns en vinterled och en grillplats.
Erfarenhetsmässigt vet man att området nyttjas av besökare från både Ulricehamn, Jönköping och Tranemo kommuner. Under sommaren noteras många utlandsregistrerade bilar på parkeringen såsom danskar, tyskar och holländare.
Komosse har ett värde för turismen i ett sammanhang med flera starka besöksmål inom ett område med korta avstånd mellan dem, som t ex Torpa-Hofsnäsområdet, Gällstads handelsplats och Gunillaberg. Alla utgör olika typer av besöksmål och har olika förutsättningar. Ulricehamn har nyligen blivit ett så kallat Vasaloppscenter, det vill säga en skidort certifierad av Vasaloppet och blir därmed det första officiella centrat i södra Sverige. Certifieringen är ett led i en kraftig satsning på Ulrice- hamn som vinterort. Komosse som också är attraktivt för skidåkning i natur, skulle kunna vara en del i detta och utvecklas till ett turism- och besöksmål om det marknadsförs som en vildmark där man kan uppleva tystnad och ostördhet. Intresset för vandring och natur ökar och Komos- se kan med fördel utvecklas ytterligare för att möta denna efterfrågan.
Det gäller att hitta rätt nivå, med sparsamhet på anläggningar. Det är dock viktigt med information och guideverksamhet för att hjälpa besöka- re att hitta ut på mossen.
Vindkraftsetableringar och Komosse
Landskapsbilden bedöms påverkas starkt av vindkraftsetableringar efter- som vindkraftverk synliga i horisonten kan uppfattas som störande ob- jekt och förta upplevelsen av en orörd vildmark.
Planen föreslår därför ett respektavstånd till Komosse på 2,5 km i norra ändan som utökas till 4 km i sydvästläge.
I prövning av vindkraftetableringar bör en placering av verken eftersträ- vas som inte upplevs som alltför dominerande i landskapet och inte hind- rar fågellivet.
En siktanalys har genomförts i syfte att utreda vilka platser med vind- kraftverk som blir synliga från mossen om vindkraftverk byggs på dessa platser. Siktanalysen är genomförd för tolv utsiktspunkter på mossen och antar att mossen omges av 20 meter hög vegetation. Analysen är också genomförd för vindkraftverk av olika storlek, 100 meter, 150 meter samt 200 meter. Navhöjden på dagens vindkraftverk är ca 100 meter och ut- över detta tillkommer rotorbladen.
3.7 Kulturmiljöområden
Med kulturmiljö menas den av människan påverkade fysiska miljön som vittnar om historiska och geografiska sammanhang.
Kulturmiljövärden består som regel av bebyggelsemiljöer och odlings- landskap samt olika typer av fornlämningar som är skyddade enligt Kul- turminneslagen (KLM).
Till en fast fornlämning hör ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen med hänsyn till dess art och betydelse. Ett sådant område benämns fornlämningsområde. Der är enligt samma lag förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller ge- nom bebyggelser, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning inklusive dess fornlämningsområde.
Vid vindkraftsetableringar krävs oftast någon form av arkeologisk insats i samband med exploateringen vilket avgörs från fall till fall och i enlig- het med KML (Kulturminneslagen). Stor betydelse i denna behovsbe- dömning har förutom enskilda fornlämningar, den omgivande kulturmil- jön i sin helhet samt topografin även antalet verk som ska uppföras och de övriga arbetena i form av vägar och andra ingrepp.
I Ulricehamns kommun finns flera områden som är av riksintresse för kulturmiljövård. De två största utpekade områdena är Ätradalen som är ett av de fornlämningstätaste områdena i Västergötland samt området mellan Marbäck och Gällstad. I detta område mellan Marbäck och Gäll- stad finns ett stort antal fornlämningar från hela den förhistoriska perio- den och där hittades det tiotusen år gamla skelettet, kallat Bredgårds- mannen.
Bedömning
Kommunen bedömer att vindkraftverk inte bör placeras på sådant sätt att de konkurrerar visuellt med synliga fornlämningar eller värdefulla kul- turelement. Fornlämningar bedöms oftast kunna bevaras genom en nog- grann detaljlokalisering av verk och anläggningar.
3.8 Landskapsbild
Landskapsbilden förändras påtagligt vid en etablering av vindkraft. Det handlar främst om en visuell påverkan då verken syns på långa avstånd.
Om den förändrade landskapsbilden upplevs som positiv eller negativ påverkas av en mängd faktorer t ex betraktarens inställning till vindkraft, topografin i området i övrigt, varifrån de syns tydligt och så vidare.
Förändringen av landskapsbilden är temporär och består så länge verken är i drift. När anläggningen avvecklas och verken monteras ner återgår landskapsbilden, om inget annat tillkommit, till den tidigare.
I och med att landskapsbilden påverkas är det viktigt att kräva fotomon- tage vid alla vindkraftansökningar. När fotomontage krävs bör tillsyns- myndigheten avgöra från vilka punkter montage ska göras med hänsyn till känsliga platser i landskapet.
Detta för att kunna bilda sig en uppfattning om hur verken påverkar landskapsbilden. I Ulricehamns kommun finns flertalet platser som anses vara mer känsliga för vindkraftsetableringar än andra på grund av sina stora naturvärden.
Bedömning
Kommunen bedömer att framförallt stora vildmarksbetonade landskaps- avsnitt är särskilt känsliga.
Riksintressen som t ex Ätradalen och Hössna dalen anser tåla viss på- verkan av vindkraftverk och hänsyn till dessa har tagits i planen. Övriga landskapsavsnitt bedöms också tåla viss påverkan.
3.9 Friluftsliv
De föreslagna områdena för vindkraftsetablering i kommunen kolliderar inte med några friluftslivsintressen med undantag av landskapets upple- velsevärde. Identifieringen av lämpliga områden för vindbruk har tagit hänsyn till sammanhängande områden som är av betydelse för friluftsli- vet i kommunen.
4 Förslag
4.1 Identifiering av vindbruksområden
Följande definitioner används i denna plan:
• En vindkraftpark innefattar minst 3 verk.
• Med enstaka verk menas 1-2 verk.
• Ett miniverk är ett litet enstaka vindkraftverk med max 3 meter i rotordiameter och en totalhöjd på högst 20 meter.
• Ett gårdsverk är ett litet enstaka vindkraftverk med max 3 meter i rotordiameter och en totalhöjd mellan 20 och 50 meter.
Följande kriterier har använts för att identifiera lämpliga vindbruksom- råden:
• Områden med en årsmedelvind på mer än 6,5 m/s på 103 meters höjd över nollplansförskjutningen anses erbjuda grundläggande förutsättningar för vindkraftsetablering.
• Områden vars sammanhängande yta understiger 0,4 km² pekas inte ut som lämpligt vindbruksområde.
• Runt tätorter används ett skyddsavstånd på 750 meter.
• Avstånd mellan vindkraftverk och bebyggelse ska vara 750 meter.
Kommunens ställningstagande är att vindkraftetableringar inte får överskrida en totalhöjd på 170 meter. Dock kan högre verk prövas i un- dantagsfall.
Vindkraftsetableringar anses vara olämpliga närmare än 200 meter från Götalandsbanan, Rv 40 och sträckningen till den nya motorvägen.
Runt Timmele flygplats tillämpas den säkerhetszon som redovisas i bila- ga 6.
Vidare utgår ytor som definierats som utbyggnadsområden för bostäder eller verksamheter i kommunens Översiktsplan.
Detsamma gäller bergtäkter inom kommunen (se Bilaga 6).
Även sjöar och skyddsvärda våtmarker undantas från tänkbara områden för etablering av vindkraft i kommunen (se Bilaga 5).
Utöver de ovan nämnda restriktionerna utgår även de områden som hamnar inom gränserna för de bevarandeintressen som finns i kommu- nen. Dessa intressen beskrivs i kapitel två och ytterligare kartor som illustrerar vilka områden det rör sig om i kommunen, återfinns i bilagor- na.
För Komosse området föreslår planen en skyddszon på 2,5 km i norra ändan som utökas till 4 km i sydvästläge. För övriga Natura 2000 områ- den föreslår planen en skyddszon på 750 meter.
4.2 Prioritering av vindbruksområden
Områden lämpliga för vindkraftsetablering
De områden som identifierats som lämpliga för vindkraftsetablering i kommunen redovisas på bifogad karta.
Vindkraftparker bör i huvudsak ligga inom de utpekade områdena. För att åstadkomma en sammanhängande park kan enstaka verk komma att ligga något utanför dessa områden. Områdena redovisas i plankartan på ett översiktligt sätt.
Götalandsbanan
Utpekade områden inom förstudieområdet för Götalandsbanan kan komma att omprövas med säkerhetsavstånd etc, beroende på var järnvä- gen slutligen hamnar.
