NUMMER 4 1983
kvinnligheten som historisk kategori
Vi börjar få kunskap
om kvinnors ställning och insatser i historien. Det har
alltid funnits en könsuppdelning som nu systematiskt måste tas fram i
forskningen. Dessa nya kunskaper ifrågasätter och påverkar den traditionellt manliga historie-
uppfattningen.
Läs i nr 4 om
Kvinnovetenskaplig tidskrift utges av Föreningen Kvinno- vetenskaplig tidskrift.
Ansv utg Anita Göransson
Kvinnovetenskaplig tidskrift ut- kommer med 4 n u m m e r om året.
Prenumeration för 4 nr kostar 90 skr. Stödprenumerationer å 150 skr eller mer är mycket välkomna.
Postgiro 88 41 78-5
Författarna ansvarar själva för innehållet i sina artiklar.
Catta Jönsson (red sekr) Anna Lena Lindberg (red sekr) Karin Palmkvist, Ami Wångstedt
REFERENSGRUPP Boel Berner, M o n a Eliasson, Anita Göransson, Ingrid Holm- qvist, Anna Jonasdottir, Eva Magnusson, Ulla Tebelius, Gertrud Aström
ADRESS Kvinnovetenskaplig tidskrift Klostergatan 9
222 22 Lund Tel 046-13 74 70
Temaredaktion för detta nummer:
Lena Eskilsson, Anita Göransson, Britta Lundgren, M a r j a Taussi Sjöberg, Elsy Wennström, Ingrid Åberg.
Grafisk form: Leif Thollander.
Vinjetter: Ewy Palm Printed in Sweden by Wallin & Dalholm, Lund.
© > Författarna och kvinno- vetenskaplig tidskrift.
ISSN 0348-8365.
För insända ej beställda manu- skript ansvaras ej.
Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Kulturrådet, Universitets- och högskoleämbetet samt Arbetsmarknadsdepartementet
Nr 4 • 1983 • Årg 4
Från redaktionen 3 ELIZABETH FOX-GENOVESE Att sätta in kvinnohistorien i historien 5
ELSY WENNSTRÖM
Särart och jämlikhet — några idéhistoriska reflexioner 29 INGA LINDSJÖ
Läsa-rätt-övning 42 GUNHILD KYLE
Geijer, liberalismen och kvinnornas medborgarrätt 44 MARJA TAUSSI SJÖBERG
Att skiljas är att dö en smula 55 Krönika 69 Våra förmödrar 75 Pennskaft 76
Recensioner 79
Bilden sid 3: Distriktsdispensär Gerda Holm på tjänsteresa 1923. Foto Västerbottens museum.
Från redaktionen
T ä n k dig att d u en m o r g o n v a k n a r och inte m i n n s något. Alla d i n a tidigare e r f a r e n h e t e r , b å d e de goda och de dåliga, ä r b o r t a . D u vet inte varifrån d u k o m m e r och ä n n u m i n d r e vart d u ä r på väg. D u h a r ingen identitet för d u h a r inget m i n n e . N o g skulle d u bli förvir- rad.
H i s t o r i a ä r vårt f ö r l ä n g d a m i n n e . D ä r f ö r ä r u t f o r s k a n d e och k ä n n e d o m o m historien n ö d v ä n d i g för att vi skall f i n n a vår identitet.
Att k v i n n o r h a f t svårt att finna sin identitet h ä n g e r n ä r a s a m m a n m e d att de länge varit
osynliga i historien och att k v i n n o r n a ansetts vara 'historielösa'.
D e n traditionella historieskrivningen h a r inte k u n n a t ge k v i n n o r n a en identitet. D e n h a n d l a d e j u h u v u d s a k l i g e n o m d e n organi- serade m a k t e n , s o m alltid sett till att väl do- k u m e n t e r a sina insatser för e f t e r v ä r l d e n . D e n var historia o m stater, k u n g a r , stats- m ä n , krig, ä m b e t s v e r k , h a n d e l , e k o n o m i och i n d u s t r i n s t r i u m f t å g . I d e n historieskriv- n i n g e n r y m d e s k n a p p a s t ens allmogen, även o m d e n till exempel i Sverige ä n n u på
1800-talet u t g j o r d e o m k r i n g 9 5 % av befolk- n i n g e n . Att k v i n n o r n a inte f a n n s m e d i d e n - n a historieskrivning, bortsett f r å n n å g r a ly- s a n d e u n d a n t a g , ä r inget att f ö r v å n a s över.
M e d det v ä x a n d e intresset för socialhisto- ria h a r i Sverige sedan n å g r a å r t i o n d e n till- b a k a a n d r a g r u p p e r b ö r j a t inta sin plats i his- torieböcker, visserligen till en b ö r j a n som en stor könlös m a s s a i historiska processer.
Först intresserade m a n sig för d e m o g r a f i och sociala rörelser. S e d a n h a r ä m n e s o m r å d e n som vardagslivets och a r b e t a r k l a s s e n s histo- ria blivit aktuella u n d e r s ö k n i n g s o b j e k t . M a n s t u d e r a d e först födelsetal, dödstal, in- flyttning, fertilitet, nuptialitet osv. Dessa abstrakta b e g r e p p tog s m å n i n g o m f o r m e n av m ä n n i s k o r av kött och blod, m e n d å oftast som m ä n : m a n l i g a a r b e t a r e , utflyttare, fa- miljebildare och m e d b o r g a r e . K v i n n o r för- blev u t a n f ö r och b e t r a k t a d e s ibland som his- torielösa, dvs k v i n n o r s liv a n s å g s utspela sig i ' n a t u r l i g a ' cykler som födelse, giftermål, b a r n a f ö d a n d e , b a r n u p p f o s t r a n och död.
Kvinnoliv r ä k n a d e s inte till historiens driv- krafter u t a n sågs som e n o b e r o e n d e variabel eller n a t u r r e s u r s , en historiesyn som stadfäs- ter att m a n s d o m i n a n s e n i g r u n d e n h a r sitt b e r ä t t i g a n d e av n a t u r e n , av biologin.
På sikt h a r i n r i k t n i n g e n m o t socialhistoria bidragit till att lyfta f r a m k v i n n o r s liv och in- satser, eftersom d e n vänt u p p m ä r k s a m h e t e n mot de o m r å d e n k v i n n o r främst varit verk- s a m m a . M e n u p p s v i n g e t i k v i n n o r ö r e l s e n och d e n v ä x a n d e m e d v e t e n h e t e n o m det his- toriskt f ö r ä n d e r l i g a i k v i n n o r s roll och villkor h a r också varit en f ö r u t s ä t t n i n g för d e n nya kritiska k v i n n o f o r s k n i n g e n . E n historisk m e d v e t e n h e t behövs för en rörelse som vill f ö r ä n d r a samhället. V å r a roller och villkor ä r inte biologiskt givna u t a n en följd av l å n g a historiska processer.
V i som a r b e t a t m e d d e t t a n u m m e r repre- senterar flera olika ä m n e n , n ä m l i g e n ekono- misk historia, etnologi, historia och idéhisto- ria. V i alla forskar o m m ä n n i s k o r och m ä n - niskors villkor i det förflutna. Till v a r d a g s samlas vi d å och d å k r i n g ett kvinnohisto- riskt p r o b l e m . V i tror att kvinnohistoriska forskningsresultat k o m m e r att få en större genomslagskraft ä n vad s o m n u ä r fallet, o m vi a r b e t a r över ä m n e s g r ä n s e r n a .
I det h ä r n u m r e t h a r vi velat visa dels h u r k v i n n o f o r s k n i n g e n k a n påverka historieve- t e n s k a p e r n a , dels ge n å g r a inblickar i pågå- e n d e f o r s k n i n g r ö r a n d e historisk f ö r ä n d e r - lighet i idéer och lagstiftning, som gäller re- lationen mellan m ä n och kvinnor, m a n l i g t och kvinnligt.
I d e n första artikeln Att sätta in kvinnohisto- rien i historien, ger Elizabeth Fox-Genovese en k o m m e n t e r a d överblick över f r ä m s t anglosa- xisk f o r s k n i n g o m k v i n n o r i historien. H o n r e d o g ö r för olika sätt att se på det sociala kö- nets betydelse. R ä c k e r det m e d att m a n k o m p l e t t e r a r d e n existerande k u n s k a p e n m e d fakta o m k v i n n o r s historia? Fox- Genovese h ä v d a r att k o n s e k v e n s e r n a av k ö n s u p p d e l n i n g e n ä r större ä n så. O m kön- s u p p d e l n i n g e n tas som en teoretisk kategori i historieskrivningen, k o m m e r d e n att ä n d r a på vår h i s t o r i e u p p f a t t n i n g och vår syn på m ä n s k l i g utveckling. K a n s k e var r e n ä s s a n - sen ingen renässans, u p p l y s n i n g s t i d e n ingen u p p l y s n i n g s t i d för k v i n n o r n a . Vad i n n e b ä r dessa p e r i o d e r då? O c h vad b e r o r växlingar- n a i k v i n n o r n a s ställning på egentligen?
Elsy W e n n s t r ö m t a r i sin artikel Särart och jämlikhet — några idéhistoriska reflexioner u p p det dualistiska t ä n k a n d e t , som g e n o m histo- rien fått legitimera u p p d e l n i n g e n m e l l a n kö- n e n . H o n d i s k u t e r a r också de p r o b l e m , som d e t t a i n n e b a r för d e n liberala j ä m l i k h e t s - ideologin och i n d i v i d b e g r e p p e t . H u r k a n m a n motivera att halva m ä n s k l i g h e t e n ä r u n - d e r o r d n a d d e n a n d r a halvan — samtidigt som m a n h ä v d a r i n d i v i d e r n a s suveränitet och j ä m l i k h e t ? Elsy W e n n s t r ö m tar u p p den i n t e r n a t i o n e l l a d e b a t t e n , m e d a n G u n h i l d Kyle i sin artikel Geijer, liberalismen och kvinnor- nas medborgarrätt ser på en svensk r e p r e s e n t a n t för s a m m a p r o b l e m , n ä m l i g e n Erik G u s t a f Geijer.
M a r j a Taussi S j ö b e r g skriver i sin artikel Att skiljas är att dö en smula o m skilsmässor i N o r r l a n d u n d e r s e n a r e h ä l f t e n av 1800-talet.
D e t finns f o r t f a r a n d e m å n g a o u t n y t t j a d e källor till k u n s k a p o m m ä n n i s k o r s vardags- liv, som ger oss nya inblickar i relationer mel- lan m a n och k v i n n a , centralt och lokalt sam- hälle, m a k t och icke-makt.
Temaredakt ionen
E L I Z A B E T H F O X - G E N O V E S E
Att sätta in kvinnohistorien i historien
Den konventionella historien har skrivits nästan
uteslutande ur ett manligt perspektiv. Mot denna vill Elizabeth Fox-Genovese inte ställa en enkel alternativ-historia med kvinnliga i stället för manliga subjekt.
Utan en kvinnohistoria som utgår från det sociala könet som historiskt specifik kategori och som beaktar
de komplexa och nära kopplingarna mellan kön, klass och ras.
' M e l l a n m i g och d e n a n d r a världen finns he- la tiden en o u t t a l a d fråga: . . . H u r k ä n n s det att vara ett p r o b l e m ? '1 D e n som skriver så ä r inte S i m o n e de Beauvoir u t a n W E B D u - Bois. H a n talar inte o m k v i n n o r u t a n o m svarta — i en vit värld. O c h h a n besvarar sin egen fråga: ' N e g e r n är... född m e d slöja och u t r u s t a d m e d en g e n o m s k å d a n d e f ö r m å g a i d e n n a a m e r i k a n s k a värld — en värld som in- te ger h o n o m något riktigt s j ä l v m e d v e t a n d e u t a n b a r a låter h o n o m se sig g e n o m d e n a n d - ra världens u p p e n b a r e l s e . D e t ä r en m ä r k l i g upplevelse d e t t a d u b b l a m e d v e t a n d e , d e n n a känsla av att alltid se sig själv m e d de a n d r a s ögon, att loda sin själ m e d m å t t l i n a n från en värld som tittar på m e d roat förakt och medli- d a n d e . M a n k ä n n e r hela tiden h a n s d u b b e l - het — a m e r i k a n och neger, två själar, två t a n - kar, två o f ö r s o n a d e strävanden; två s t r i d a n d e ideal i en svart kropp, vars sega styrka ä r det e n d a s o m h i n d r a r d e n från att slitas isär.'2
D u B o i s b e t o n a r m e d s k ä r p a sin ovilja att u p p g e n å g o n sida av sin d u b b e l h e t : h a n be- gär för sin egen och sitt folks del f r i h e t e n att få vara svart a m e r i k a n . M e n t r o h e t e n m o t d e n n a d u b b e l h e t kräver att m a n h å r t håller fast vid b å d a dess delar. D e t ä r själva spän- n i n g e n , dialektiken i sin k l u v n a identitet som h a n vill leva: a n n o r l u n d a m e n j ä m l i k , tillhörig m e n inte helt assimilerad. O c h en fri utlevelse av d e n s p ä n n i n g e n n ö d v ä n d i g g ö r ett fullt e r k ä n n a n d e av ett svart förflutet, av en särskild a f r o a m e r i k a n s k historia.
D e t ä r långt ifrån m i n m e n i n g att triviali-
sera d e n speciella i n n e b ö r d e n i D u B o i s ' o r d g e n o m att u t a n v i d a r e likställa kvinnliga och a f r o a m e r i k a n s k a e r f a r e n h e t e r . M e n h u r oli- ka k v i n n o r s och förtryckta r a s g r u p p e r s pro- b l e m och historia ä n ä r så gäller d e t t a att leva ut d u b b e l h e t e n för b å d a . J o a n Kelly m e n a d e d e t t a n ä r h o n skrev o m d e n feministiska teo- rins 'dubbelsyn', och h e n n e s a n m ä r k n i n g a r gällde det d u b b l a perspektiv av socialt och könsmässigt förtryck som m å s t e besjäla all feministisk teori.3 I v ä x a n d e grad e r k ä n n e r feministiska forskare och teoretiker h u r klassmässiga och k ö n s m ä s s i g a system g å r i v a r a n d r a i n o m alla system av m a n l i g d o m i - n a n s , och i v ä x a n d e grad e n a s de o m , som M i c h e l e Rosaldo så skickligt h a r f o r m u l e r a t det, att d e n m a n l i g a d o m i n a n s e n u t m ä r k e r så mycket av m ä n n i s k a n s k ä n d a sociala or- ganisation att d e n f u n g e r a r som a l l m ä n regel
— från vilken det som i fallet m e d alla regler kan f i n n a s tillfälliga u n d a n t a g m e n inget sy- stematiskt m o t b e v i s .4
E n h i s t o r i a e l l e r t v å ?
D e n m a n l i g a d o m i n a n s e n liksom klassdomi- n a n s e n h a r lagt beslag på hela d e n m ä n s k l i g a historien till d e n grad att det inte finns n å g o n kvinnohistoria, inga f o r m e r av k v i n n o m a k t vid sidan av d e n . D e m å n g a studier o m kvin- n o r s o m p r o d u c e r a t s u n d e r s e n a r e å r k a n visserligen fresta oss att tro a n n o r l u n d a . D e t h a r f u n n i t s och återstår så mycket att avslöja.
H ä v d e r n a o m k v i n n o r s prestationer, uthål-
lighet och insatser växer u n d a n för u n d a n . N u e r k ä n n e r m a n å t m i n s t o n e att m e d a n m ä n n e n u t f ö r d e b r a g d e r n a , byggde u p p in- s t i t u t i o n e r n a , p r o d u c e r a d e v a r o r n a och kul- t u r e r n a , styrde folken och a l l m ä n t sysselsatte sig m e d de v e r k s a m h e t e r som vi ä r v a n a att kalla historia, så g j o r d e k v i n n o r n a hela tiden något — o m inte a n n a t f ö d d e de fler m ä n som k u n d e göra m e r historia och fler k v i n n o r som k u n d e låta d e m göra d e n . O c h n u ä r vi i stånd att fråga — i d e n m å n källorna tillåter
— vad de egentligen gjorde. M e n att foga k v i n n o r n a till d e n tidigare historien — sär- skilt o m det sker i f o r m av ytterligare n å g r a f ö r s u m m a d e storheter eller en hel del ytterli- gare deskriptiv socialhistoria — f ö r ä n d r a r n ö d v ä n d i g t v i s inte något väsentligt i vårt sätt att skriva historia. Missförstå m i g inte, kvin- n o r n a s i n f o g a n d e i d e n konventionella histo- rieskrivningen k a n inte u t a n v i d a r e avfär- das. U t e s t ä n g n i n g e n av d e m h a r varit så to- tal att varje rättelse m å s t e välkomnas. D e n rent kvantitativa a c k u m u l a t i o n e n av infor- m a t i o n k o m m e r att f r a m t v i n g a ett val — t v i n g a oss att u t e l ä m n a s t a n d a r d m a t e r i a l o m m ä n och d ä r m e d ö k a k v i n n o r n a s synlighet i historien. M e n att tillfoga historien k v i n n o r ä r inte s a m m a sak som att tillfoga kvinno- historia.
Vilka ä r d å de teoretiska i m p l i k a t i o n e r n a av att sätta in k v i n n o h i s t o r i e n i historien?
J a g vill h ä r m e n a 1) att vi m å s t e u p p t a det so- ciala könssystemet som g r u n d k a t e g o r i i d e n historiska analysen och förstå att s å d a n a sy- stem ä r historiskt och inte biologiskt b e s t ä m - da, 2) att d e n m a n l i g a d o m i n a n s e n s f o r m e r varierar historiskt sett och inte k a n k l u m p a s ihop u n d e r d e n a l l m ä n n a r u b r i k e n patriar- kat, 3) att det enkla e r s ä t t a n d e t av konventio- nell historia m e d k v i n n o h i s t o r i a l ä m n a r oss f å n g n a i just d e n l ö m s k a ställning av 'den Andra', s o m d e n konventionella historien h a r tilldelat oss, 4) att k a p i t a l i s m e n och de stora borgerliga r e v o l u t i o n e r n a h a r tenderat att sprida d e n sociala könsskillnaden som d e n faktor som bevarar förlegade hierarki- och b e r o e n d e f ö r e s t ä l l n i n g a r — och d ä r m e d i praktiken f ö r n e k a t sina teoretiska löften o m allas j ä m l i k h e t , 5) att k a p i t a l i s m e n s och det m o d e r n a representativa styrelsesättets ex- pansion h a r försökt b i n d a s a m m a n m ä n u r
olika klasser, raser och etniska g r u p p e r ge- n o m det d u b b l a löftet o m individualism i d e n offentliga sfären och m a n l i g d o m i n a n s i h e m m e t , 6) att samhällsteorins alla m o d e r n a språk ä r g e n o m s y r a d e av d e t t a könssystems ideologiska premisser, 7) att flertalet m o d e r - n a institutioner, d ä r i b l a n d d e n påstått n e u - trala m a r k n a d e n , systematiskt h a r u t v i d g a t d e n sociala könsskillnaden som ett g r u n d l ä g - g a n d e inslag i d e n sociala o r d n i n g e n , 8) att de officiella t e o r i e r n a o m f a m i l j e n och d e n k ö n s m ä s s i g a a r b e t s d e l n i n g e n inte k a n för- klaras i f u n k t i o n e l l a t e r m e r u t a n m å s t e för- stås som p r o d u k t e n av klass- och k ö n s k a m p , och 9) att våra d o m i n e r a n d e samhällsteorier inte h a r försett oss m e d något adekvat sätt att b e d ö m a k v i n n o r n a s o u n d g ä n g l i g a b i d r a g till det kollektiva samhällslivet, inklusive klass- och r a s d o m i n a n s e n å e n a sidan och de för- trycktas m o t s t å n d å d e n a n d r a .
Å t e r v i n n a n d e t a v k v i n n o r n a s r o l l e r T i l l f o g a n d e t av k v i n n o r till historien h a r fått f o r s k a r n a att u p p t ä c k a och kartlägga kvin- n o r n a s r e g u l j ä r a d e l t a g a n d e i n o m n ä s t a n al- la o m r å d e n av samhällelig p r o d u k t i o n och r e p r o d u k t i o n . M e n h u v u d d e l e n av det in- s a m l a d e materialet tillhör o m r å d e n och v e r k s a m h e t e r som n o r m a l t inte u p p t r ä d e r i d e n konventionella historiens c e n t r u m — el- ler s o m gör det e n d a s t u n d e r industrialise- ringens, m o d e r n i s e r i n g e n s eller institutions- b y g g a n d e t s m e d avsikt avpersonifierade pro- cesser. V i k a n n u visa vad var och en m e d ett visst m å t t av f ö r n u f t r e d a n vetat, n ä m l i g e n att k v i n n o r n a som g r u p p h a r utfört socialt n ö d v ä n d i g t a r b e t e å t m i n s t o n e i p r o p o r t i o n till sin andel av b e f o l k n i n g e n som helhet. V i vet att k v i n n o r n a h a r lindrat s j u k d o m a r , skött förlossningar, inspirerat och u p p r ä t t - hållit religiösa g r u p p e r , härskat över h e m l i g a k u n s k a p s m a s s o r inklusive m a g i s k a och reli- giösa kulter. V i vet att de h a r k n u t i t i n b ö r d e s b a n d , t a p p e r t k ä m p a t för politiska och socia- la ideal i e g n a o r g a n i s a t i o n e r och tillsam- m a n s m e d sina m a n l i g a kamrater, instiftat och upprätthållit institutioner och nätverk som gett samhällslivet dess egentliga inne- håll.
Antropologer, e t n o g r a f e r och uppslagsri-
ka socialhistoriker h a r återerövrat m å n g a av de tidigare b o r t g l ö m d a t e c k n e n på k v i n n o r - nas stora roll i alla förkapitalistiska sam- hällsgrupper. M å n g a av deras insikter h a r visat sig vara praktiskt eller m e t a f o r i s k t över- förbara. För de litterärt b e v a n d r a d e ä r det in- b j u d a n d e att söka efter kvinnliga krafter, kvinnliga r u m , r e n t av d o l d a kvinnliga kul- t u r e r eller v ä r l d s å s k å d n i n g a r i n o m livet i varje samhälle.5 Sensitiva forskare som N a - talie Davis h a r lärt oss att spåra u n d e r f ö r - s t å d d a könsrelationer, deras bekräftelser och ö m v ä n d n i n g a r , i k u l t u r f o r m e r som bröllops- u p p t å g . V i vet mycket o m k v i n n o r n a s spe- ciella och socialt b e k r ä f t a d e roll i h u n g e r u p p - lopp i s y n n e r h e t och i försvaret av d e n m o r a - liska o r d n i n g e n s n o r m e r i a l l m ä n h e t .6 Pion- j ä r e r i d e n första vågen av ny kvinnohistoria,
d ä r i b l a n d N a n c y C o t t , K a t h r y n Sklar, C a r - roll S m i t h - R o s e n b e r g och m å n g a fler, h a r gjort oss f ö r t r o g n a m e d k v i n n o r n a s speciella v ä r l d a r i n o m det a m e r i k a n s k a samhället.
N y a r e u n d e r s ö k n i n g a r , b l a n d a n n a t av R u t h Bordin, M a r i J o Buhle, C a r l Degler, Wil- liam L e a c h och W i n i f r e d Wandersee, h a r lagt större tonvikt vid k v i n n o r n a s plats i och insatser för det a m e r i k a n s k a samhällets och d e n a m e r i k a n s k a k u l t u r e n s a l l m ä n n a ut- veckling.7 D e n n a k u n s k a p ifrågasätter dock inte d e n o f r å n k o m l i g a s a n n i n g e n att d e n överväldigande m ä n g d e n av de v e r k s a m h e - ter s o m b e d ö m s v ä r d i g a en officiell historie- s k r i v n i n g till stor del h a r u t f ö r t s av och näs- tan u t e s l u t a n d e tillskrivits m a n l i g a m e d l e m - m a r av de h ä r s k a n d e klasserna.
S o m s a m m a n h ä n g a n d e kronologiskt och t o l k a n d e projekt h a r kvinnohistorien varit synnerligen f r a m g å n g s r i k vad U S A beträf- far. D e e u r o p e i s k a k v i n n o r n a s historia ä r f o r t f a r a n d e m e r a o j ä m n t u t f o r s k a d även o m kvaliteten ä r h ö g på enskilda a r b e t e n . D e t skulle vara svårt att skriva en s a m m a n h ä n g - a n d e a l l m ä n historia o m de e u r o p e i s k a kvin- n o r n a eller ens o m k v i n n o r n a i ett enskilt europeiskt land. D e engelska k v i n n o r n a s historia verkar dock m e r s a m m a n h ä n g a n d e ä n m å n g a k o n t i n e n t a l a kvinnors, kanske d ä r f ö r att d e n nationella e n h e t e n , d e n bråd- m o g n a industrialiseringen och e n klart syn- lig och f r a m g å n g s r i k rösträttsrörelse tillhan- dahåller en tydlig struktur. M e n även i E n -
gland återstår det f o r t f a r a n d e för kvinnohis- torien att säkra sig e n e r k ä n d plats i d e n aka- d e m i s k a världen. O c h trots deras elitära pre- t e n t i o n e r u t g ö r socialhistoria och familjehis- toria, vad de ä n m å h a för f ö r t j ä n s t e r och kvaliteter, inte n å g r a a d e k v a t a ställföreträda- re för k v i n n o h i s t o r i e n . D e k o n t i n e n t a l a län- d e r som h a r den mest f r a m t r ä d a n d e rollen i n o m historieforskningen h a r saknat en stark i n h e m s k kvinnorörelse, å t m i n s t o n e till all- deles nyligen, och k n a p p a s t varit m o t t a g l i g a för k v i n n o h i s t o r i e n som disciplin. Så trots u t m ä r k t a enskilda studier s a k n a r vi sam- m a n h ä n g a n d e nationella historier o m de e u r o p e i s k a k v i n n o r n a . F ö r ögonblicket f å r vi n ö j a oss m e d s e x t o n h u n d r a t a l e t s preciöser, Jiidischer Frauenbund, Lyons protestanter, Ale-
x a n d r a Kollontay, Flora Tristan och a n d r a identifierbara g r u p p e r och p e r s o n e r som stu- derats av enskilda forskare.8 I b l a n d ger ett a r b e t e som R i c h a r d J Evans' Kvinnorörelsens historia ett j ä m f ö r a n d e perspektiv. O c h det rikhaltiga arbetet o m familjer, avvikare och folkligt liv, särskilt det s o m f ö r b i n d s m e d Annales-skolan, ger oss i f ö r b i g å e n d e insik- ter o m enskilda k v i n n o r s e r f a r e n h e t e r . M e n till och m e d de mest f r a m s t å e n d e e x e m p l e n på d e n t y p e n av arbete, s o m David Herlihys och C h r i s t i n e K l a p p i s c h - Z u b e r s Les Toscans et leurs Familles k a n inte m e d rätta b e t e c k n a s som kvinnohistoria. Aven o m a r b e t e n a o m arv och h e m g i f t e r h a r avslöjat mycket o m villkoren för vissa k v i n n o r s liv, återstår det f o r t f a r a n d e att systematiskt infoga d e m i en teori o m k v i n n o r n a s historia som direkt tar u p p k v i n n o r n a s insikter och e r f a r e n h e t e r .9
O c h o m det n u ä r svårt att skriva de europeis- ka k v i n n o r n a s historia, så ä r det ä n n u svåra- re att skriva d e n övriga världens kvinnohis- toria, trots d e . u t m ä r k t a m o n o g r a f i e r som finns.
Aven i U S A ä r p r o b l e m e n f o r t f a r a n d e for- m i d a b l a . D e n mest s a m m a n h ä n g a n d e bild som hittills vuxit f r a m gäller de vita k v i n n o r - n a i de n o r d ö s t r a d e l s t a t e r n a m e d a n det o m de vita syd- och v ä s t s t a t s k v i n n o r n a b a r a finns skisser. D e svarta, s p a n s k a m e r i k a n s k a , chikanska, i n d i a n s k a och kinesisk-ameri- k a n s k a k v i n n o r n a m fl söker f o r t f a r a n d e sin plats i s t a n d a r d r e d o g ö r e l s e r n a . D e irländs- ka, italienska och j u d i s k - a m e r i k a n s k a kvin-
n o r n a h a r — liksom i m i n d r e u t s t r ä c k n i n g deras polska, skandinaviska, tyska och sla- viska systrar — fått ett fotfäste i det historis- ka m e d v e t a n d e t tack vare d e n nyare a r b e t a r - historiens insatser. M e n för att välja bara ett e n d a litet exempel vet vi n ä s t a n i n g e n t i n g o m de a m e r i k a n s k a k v i n n o r n a och katolicis- m e n , och ä n n u m i n d r e o m katolska k v i n n o r s u t b i l d n i n g . N o r d s t a t s k v i n n o r n a s evangelis- ka religiositet h a r tilldragit sig b e t y d a n d e u p p m ä r k s a m h e t m e n hos de vita eller svarta s y d s t a t s k v i n n o r n a ä r d e n i stort sett outfors- kad. O c h m e d a n m a n lär oss att respektera styrkan och progressiviteten hos V i t a b a n d e t finns det ingen m e r a o m f a t t a n d e m o d e r n u n - d e r s ö k n i n g av K F U K , som tävlade m e d d e n förra o r g a n i s a t i o n e n i m e d l e m s t a l och infly- t a n d e och som k a n h a haft avgjort större be- tydelse n ä r det gällde sociala r e f o r m e r för ar- b e t a n d e k v i n n o r .1 0 S a m t i d i g t ä r d e n n a o f u l l s t ä n d i g a u p p r ä k n i n g av vad vi inte vet inte avsedd som n å g o n förebråelse: ä m n e t ä r u n g t och i tillväxt och l u c k o r n a k o m m e r att fyllas. D e t t a k o m m e r dock inte att a u t o m a - tiskt klargöra k v i n n o h i s t o r i e n s plats i histo- rien.
D e n o f f i c i e l l a h i s t o r i e n o c h k v i n n a n s o m ' d e n A n d r a ' D e n f ö r h ä r s k a n d e t e n d e n s e n i n o m a m e r i - kansk k v i n n o h i s t o r i a h a r ställt en rad frågor och hypoteser. D e centrala d e b a t t e r n a gäller vilken vikt vi b ö r tillskriva personliga och formella politiska f r a m s t e g och v ä r d e r i n g a r i k v i n n o r s liv, betydelsen av k v i n n o r s identifi- kation m e d f a m i l j e n , d e n sociala i n n e b ö r d e n av k v i n n o r s tillfälliga eller informella m a k t i n o m f a m i l j e r och samhällen, k v i n n o r n a s vinst eller förlust i status i s a m b a n d m e d poli- tiska och e k o n o m i s k a f ö l ä n d r i n g a r (den a m e r i k a n s k a revolutionen, industrialise- ringen), f ö r ä n d r i n g e n i innehåll och värde- ring av k v i n n o r n a s arbete. F o r s k a r n a är starkt oeniga i dessa och a n d r a frågor. M e n trots d e olika m e n i n g a r n a h a r kvinnohistori- k e r n a tenderat att b e t o n a de särskiljande att- ribut som gör alla k v i n n o r s liv olikt alla m ä n s . D e h a r fast u p p m ä r k s a m h e t vid den kvinnliga livscykeln — särskilt vid det åter- k o m m a n d e och riskfyllda b a r n a f ö d a n d e t
m e n också särskilda e r f a r e n h e t e r av u n g d o m och å l d e r d o m , vid bristen på övergångsri- tauler, vid k v i n n o r n a s särskilda e r f a r e n h e t e r av medicinsk praktik. D e h a r b e t o n a t d e n klyfta som skiljer flertalet k v i n n o r s liv från de offentliga s k e e n d e n a och p å m i n t oss o m att u p p f i n n a n d e t av tillförlitliga preventiv- medel h a r påverkat k v i n n o r n a s liv på ett m e - ra avgörande sätt ä n de flesta politiska revo- lutioner. 11
D e n n a t a n k e g å n g leder oss till en urskilj- b a r teori o m k v i n n o r n a s historia. D e t vore kanske orättvist att säga att en s å d a n teori u t e s l u t a n d e b e t o n a r de kvinnliga e r f a r e n h e - t e r n a s privata karaktär. D e n p e k a r n ä m l i g e n även på h u r k v i n n o r n a s privata e r f a r e n h e t e r u t v i d g a t s in i den offentliga sfären g e n o m det b r e d a s p e k t r u m av v e r k s a m h e t e r som m a n b r u k a r b e t e c k n a som samhälleligt o m s o r g s - arbete. M a n h a r på senare tid alltmer beto- nat d e n politiska betydelse som k v i n n o r ö r e l - serna h a r h a f t för sociala reformer. D e t ä r u p p e n b a r t att d e n n a b e t o n i n g h ä r r ö r u r ett a l l m ä n t intresse för k u l t u r e n s och det sociala könets betydelse som politik, och u r en all- m ä n i n r i k t n i n g på att m i n i n i e r a klassens och klasskillnadernas betydelse b l a n d kvinnor.
Det ä r givet att ett seriöst u p p m ä r k s a m m a n - de av det sociala könet som kategori i den his- toriska analysen t v i n g a r historikern och även samhällskritikern att fullt b e a k t a dess roll i utvecklingen av politiska m a k t f o r m e r . M e n det k a n k n a p p a s t regelrätt ersätta klassen.
Mycket av det a r b e t e som b e t o n a r könet till d e n grad att klassen utesluts k o m m e r till kor- ta inför d e n kärva s a n n i n g som B a r b a r a Les- lie Epstein h a r u n d e r s t r u k i t : att e r f a r e n h e - t e r n a från hemlivet kanske h a r satt k v i n n o r - n a i stånd att uttala sig o m särskilda morali- ska v ä r d e n och skänkt d e m ett nätverk att bygga rörelser och allianser på, m e n samti- digt h a r det allvarligt k r i n g s k u r i t deras syn på sig själva, på sina egentliga sociala roller och sina mål. D e t förbiser även de klassmäs- siga g r u n d v a l a r n a till hemlivets v a r i a t i o n e r och k v i n n o r n a s m o t s t r i d i g a t o l k n i n g a r av of- fentliga a n g e l ä g e n h e t e r allt efter klass och et- niskt u r s p r u n g . S å l u n d a ä r C a r l Deglers u p p t ä c k t att f a m i l j e n s intressen och k v i n n o r - nas intresse av personlig utveckling g e n o m hela a r t o n - och n i t t o n h u n d r a t a l e n stod i strid
m e d v a r a n d r a , sorgligt f j ä r r a n från att ge va- re sig n å g o n teori o m k v i n n o r n a s historia el- ler en teori o m k v i n n o r n a s plats i d e n kon- ventionella historien. D e g l e r k o n s t a t e r a r helt riktigt p a r a d o x att d e n m o d e r n a famil- j e n och d e n m o d e r n a f e m i n i s m e n u p p s t å t t
u n d e r s a m m a historiska period, m e n h a n förbiser avsiktligt de k l a s s f ö r h å l l a n d e n — d e n politiska e k o n o m i n och de sociala relati- o n e r n a — som ä r n ö d v ä n d i g a för att n å g o n - dera skall k u n n a förstås. D e g l e r k o m m e r i själva verket inte m e d n å g o n u t m a n i n g av d e n f ö r h ä r s k a n d e teorin o m de a m e r i k a n s k a k v i n n o r n a s historia u t a n e n b a r t m e d en spe- cifik syntes av de m o n o g r a f i s k a a r b e t e n som d e n n a teori vilar på. I n t e heller h a r d e n do- m i n e r a n d e teorin på allvar u t m a n a t s g e n o m s e n a r e godtyckliga försök att b r e d d a dess för- m e n t politiska i n n e b ö r d . E n e n s t a k a u n d e r - s ö k n i n g som J a c q u e l y n D o w d Halls fina bok o m J e s s e Daniel A m e s f ö r b i g å r klokt n o g helt teorin till f ö r m å n för en f r a m s t ä l l n i n g av det k o m p l e x a i enskilda k v i n n o r s sociala aktio- ner. M e n i regel accepterar d e n teori som besjälar det m e s t a arbetet i n o m a m e r i k a n s k k v i n n o h i s t o r i a u n d e r f ö r s t å t t d e n förhärs-
k ä n d e , m a n l i g a synen på k v i n n o r n a som 'de A n d r a ' och försöker bara v ä n d a d e n till sin fördel. D e n n a syn på k v i n n o h i s t o r i e n , s o m i sin rikaste och mest s a m m a n s a t t a f o r m h a r lärt oss mycket, behöver inte u t m a n a d e n konventionella historien. Eller rättare sagt ä r dess u t m a n i n g så e x t r e m att ett u t b y t e blir nästintill omöjligt.
K v i n n o r n a s n ä s t a n f u l l s t ä n d i g a uteslut- n i n g u r historien s å d a n d e n skrivits och lärts ut ä r ingen tillfällighet eller något o b e t ä n k - s a m t förbiseende. D e t bästa tillgängliga m a - terialet v i t t n a r o m att världshistoriens stora religioner eller m ä k t i g a och f r a m g å n g s r i k a stater h a r systematiserat och u t b r e t t det all- m ä n n a m ö n s t e r av m a n l i g d o m i n a n s som karaktäriserar de flesta s a m h ä l l e n . D e t s a m - m a k a n sägas o m de flesta formella institutio- n e r inklusive m o d e r n a fria yrken, fackföre- n i n g a r och politiska partier. K a p i t a l i s m e n h a r på olika viktiga sätt p å s k y n d a t processen liksom, å t m i n s t o n e inledningsvis, de stora borgerliga revolutioner som befäste dess po- litiska grundvalar. V ä s t i m p e r i a l i s m e n h a r exporterat den. O c h få socialistiska revolu- t i o n e r h a r gjort särskilt mycket för att korri-
Foto Ulla Lemberg, Moskva 1980.
gera t e n d e n s e n . J u s t de institutioner och g r u p p e r som varit mest intresserade av att skriva historia som v i t t n e s b ö r d o m sin egen framväxt och mission h a r återspeglat m a n l i - ga intentioner. H i s t o r i e n s subjekt h a r i över- v ä l d i g a n d e grad varit m a n l i g t . I d e t t a per- spektiv h a n d l a r historien o m m ä n n i s k a n s , m a n n e n s , flykt från och seger över hemlivets och f i a t u r e n s förkvävande krav (som n ä r a identifierats m e d d e n allt u p p s l u k a n d e kvinnligheten). M a n n e n h a r gjort historia g e n o m att definiera i c k e m a n n e n som 'den A n d r a ' och sedan se sina f r a m g å n g a r som en seger för rättvisans och o r d n i n g e n s a l l m ä n - giltiga v ä r d e n .
M e d sällsynta u n d a n t a g h a r kvinnohisto- rien tagit u p p j u s t det som u t e l ä m n a t s u r d e n officiella historien. K v i n n o h i s t o r i k e r k a n d ä r f ö r frestas att förkasta all officiell historia som irrelevant för de kvinnliga e r f a r e n h e t e r - n a .1 3 M e n d e n n a strategi förevigar i sin re- naste f o r m m å n g a av d e n officiella historiens mest försåtliga myter. För d e n kapitulerar för d e n officiella historiens b e t o n i n g av den kvinnliga biologins universella krav. K o n - f r o n t a t i o n e n mellan k v i n n o h i s t o r i e n s å d a n d e n n a tagit f o r m u n d e r det senaste å r t i o n d e t och d e n konventionella historien ger oss sär- skild möjlighet att o m p r ö v a de p r e m i s s e r som styr en historisk tolkning — fast endast o m k o n f r o n t a t i o n e n e n g a g e r a r b å d a parter.
K v i n n o r n a m å s t e som m e d l e m m a r av ett kön m e n samtidigt m e d l e m m a r av alla s a m - hällen odla och vara stolta över d e n d u b b e l - het som D u B o i s talade o m . D e m å s t e också e r k ä n n a att även deras identifikation som so- cialt kön i sig ä r en historisk k o n s t r u k t i o n . M ä n n e n s d o m i n a n s över k v i n n o r n a tillhör g r u n d e n för all d o m i n a n s över specifika klas- ser, raser, etniska g r u p p e r och folk. D e n skär i g e n o m alla f o r m e r av u n d e r o r d n i n g och ö v e r o r d n i n g och k a n inte förstås isolerat från dessa.
K ö n s s y s t e m o c h h i s t o r i s k a n a l y s D e n feministiska f o r s k n i n g e n h a r m e d rätta b e t o n a t könets e g e n s k a p av social konstruk- tion. M a n accepterar n u a l l m ä n t att alla s a m h ä l l e n f r ä m j a r f o r m a n d e t av identiteter
och roller som anses l ä m p l i g a för de sociala k ö n e n och att de n o r m a l t framställer dessa identiteter och roller som n a t u r l i g a u t f l ö d e n av biologiska könsskillnader. O m vi för ögonblicket f ö r b i g å r r e l a t i o n e r n a mellan m e d f ö d d a biologiska skillnader och socialt fastställd könsdifferentiering, gäller att his- t o r i k e r n a m å s t e se de olika könsidentiteter och könsroller som skilda s a m h ä l l e n tilldelar m ä n k v i n n o r som historiska fakta som kräver historisk analys. D e m å s t e också e r k ä n n a att de e g e n s k a p e r som tillskrivs m ä n och kvin- n o r ä r i n b ö r d e s b e r o e n d e av v a r a n d r a som i n t e g r e r a d e delar av det f ö r h ä r s k a n d e köns- systemet.1 4 D e n f r ä m s t a teoretiska konse- kvensen av k o n f r o n t a t i o n e n mellan k v i n n o - historien och d e n officiella historien ä r d e t t a e r k ä n n a n d e av det sociala könssystemet som en g r u n d l ä g g a n d e kategori i d e n historiska analysen — lika d j u p t ingraverad s o m klass- förhållandet i de sociala och e k o n o m i s k a for- m a t i o n e r n a och de politiska institutioner som de ger u p p h o v till. D e t f ö r h ä r s k a n d e könssystemet i ett samhälle d r a r u p p k o n t u - r e r n a för de a u k t o r i s e r a d e v e r s i o n e r n a av m a n l i g h e t och kvinnlighet, de socialt legiti- m e r a d e m ö j l i g h e t e r n a att leva sitt liv s o m m a n eller k v i n n a . D e s s u t o m h a r könssyste- m e t d e n effekten att det i n o r d n a r mycket av n a t u r r i k e t och m å n g f a l d e n av m ä n s k l i g a v e r k s a m h e t e r och e r f a r e n h e t e r u n d e r köns- differentieringen. D e n i tid och r u m e n o r m a v a r i a t i o n e n i könsspecifik f ö r d e l n i n g av ar- b e t s f o r m e r (uppgifter), a t t r i b u t och m o r a - liskt ansvar påvisar klart könssystemens för- änderlighet. D e t ä r fruktlöst att söka efter ett enhetligt k v i n n o f ö r t r y c k eller en universell f o r m av m a n l i g d o m i n a n s . M e n det är nöd- v ä n d i g t att u t f o r s k a och analysera fördelnin- gen av roller och identiteter mellan k ö n e n för att k u n n a förstå d y n a m i k e n i ett socialt sy- stem ö v e r h u v u d t a g e t .
Insikten o m könssystemet s o m ett centralt inslag i alla sociala relationer u t g ö r b ö r j a n till det viktiga å t e r f ö r a n d e t av k v i n n o r n a till d e n historiska processen samtidigt som den leder oss ut u r å t e r v ä n d s g r ä n d e n m e d försö- ket att etablera könsskillnader s o m historisk orsaksfaktor. D e n gör det m ö j i g t för oss att se k v i n n o r n a som fullvärdiga d e l t a g a r e i m ä n - niskans k a m p för överlevnad och seger över
n a t u r e n i betydelsen av att skapa en specifikt m ä n s k l i g värld. M e n vi får inte h o p p a u r d e n a l l m ä n n a k ö n s k o n s p i r a t i o n e n s aska in i d e n u t s l ä t a n d e f u n k t i o n a l i s m e n s eld. D e n kvin- n o v r e d e som eggat så mycket av d e n tidiga feministiska f o r s k n i n g e n och ä n n u besjälar något av d e n h a r tvingat oss att ifrågasätta de ' n a t u r l i g a ' a n t a g a n d e n a o m att k v i n n o r n a inte f i g u r e r a r i de stora m a k t s ä g n e r n a på g r u n d av sitt ansvar för b a r n a f ö d a n d e t i syn- n e r h e t eller sin biologiska b e s t ä m n i n g — läs u n d e r l ä g s e n h e t — i a l l m ä n h e t . V i h a r n u lärt oss — inte precis s o m n å g o n överrask- n i n g m e n ä n d å inte u t a n s m ä r t a — att kvin- n o r n a i regel h a r varit aktivt u t e s t ä n g d a från såväl m a k t e n s k o r r i d o r e r som l ä r d o m e n s sa- lar. M e n h u r systematisk u t e s t ä n g n i n g e n av k v i n n o r n a ä n varit h a r de m ä n s o m satt i g å n g dessa aktiviteter inte varit p r i m ä r t u p p t a g n a av k v i n n o r n a . M ä n n e n valde att bygga stater och u t k ä m p a krig på sätt som k a n h a varit k v i n n o f ö r a k t a n d e , m e n i g r u n - d e n och på d e n historiskt mest signifikanta nivån var de f r ä m s t sysselsatta m e d att v i n n a krig eller bygga stater. D e v e r k a d e s o m agen- ter för klasser och s a m h ä l l e n , och försökte i d e n e g e n s k a p e n u t v i d g a m a k t e n för det sam- hälle eller d e n klass som de representerade.
D e t t a f u n d a m e n t a l a e r k ä n n a n d e av d e n m ä n s k l i g a m o t i v a t i o n e n s s a m m a n s a t t h e t och det ömsesidiga b e r o e n d e t m e l l a n m e d - l e m m a r av familjer, s a m h ä l l e n eller rent av olika klasser h a r stimulerat d e m som skriver de a r b e t a n d e folkens, och förtryckta etniska g r u p p e r s och rasers historia att n ä r m a r e stu- dera de sociala, e k o n o m i s k a och ideologiska b a n d s o m f ö r e n a r p e r s o n e r och g r u p p e r m e d objektivt m o t s a t t a intressen. R e s o n e m a n g e n ä r välbekanta. E x e m p e l v i s h a r de a r b e t a n d e klasserna i utvecklade n a t i o n e r ofta stött sina ledares imperialistiska politik eller offrat sina liv i krig m o t sina a r b e t a r k l a s s b r ö d e r i a n d r a nationer. A r b e t a n d e m ä n n i s k o r och för- tryckta g r u p p e r h a r ofta fogat sig, å t m i n s t o - ne delvis, i ideologier som tilldelat d e m rol- len av u n d e r l ä g s n a k o l l e k t i v m e d l e m m a r . Vissa g r u p p e r av a r b e t a r e h a r gått m e d p å vad s o m vi i vår efterklokhet k a n se som bräckliga och kortvariga e k o n o m i s k a vinster till priset av en objektiv f ö r s v a g n i n g av klas- sens position i samhället s o m helhet. Kvin-
n o r som för egen del eftersträvat aktiva socia- la roller eller större sexuell frihet h a r gått e m o t rösträtten. M e d l e m m a r av alla s å d a n a g r u p p e r , inklusive kvinnor, h a r ibland ac- cepterat d e n d o m i n e r a n d e ideologins hege- m o n i i tillräckligt h ö g grad för att acceptera dess i d e a l d e f m i t i o n e r s o m m o d e l l e r för sig själva.
H i s t o r i k e r och samhällsteoretiker h a r ofta h a f t olika m e n i n g a r i b e d ö m n i n g e n av såda- n a strategier. F ö r inte så länge sedan var det i v ä n s t e r k r e t s a r på m o d e t att tala o m arbe- tarklassens falska m e d v e t a n d e . D e t var också på m o d e t b l a n d whigliberaler s o m hyllade status q u o att lovorda d e n individuella rör- ligheten som en f ö r n u f t i g a n p a s s n i n g s p r o c e - dur. D e n d o m i n e r a n d e r i k t n i n g e n i n o m a m e r i k a n s k historiografi och samhällsteori h a r b e h a n d l a t s å d a n a p i n s a m m a k o m p r o - misser m e d de faktiska f ö r h å l l a n d e n a s o m funktionell a n p a s s n i n g . E n s å d a n f u n k t i o n a - lism avlägsnar effektivt konflikter, strider och n ö d v ä n d i g t v i s svåra val från d e n historis- ka processen: samhället utvecklar sig s o m en o r g a n i s m i och m e d att dess m e d l e m m a r fin- n e r nischer som passar d e m . Bortsett från d e n rikt utvecklade j a r g o n g e n liknar d e t t a på ett f ö r v i r r a n d e sätt en p a n g l o s s a r t a d opti- m i s m eller kanske en v ä l m e n a n d e utilita- rism.
F u n k t i o n a l i s m e n vilar t u n g t på k v i n n o - historien. F u n k t i o n a l i s t e r n a fäste j u tidigt u p p m ä r k s a m h e t e n vid r e p r o d u k t i o n e n av sociala v ä r d e r i n g a r och i n s t i t u t i o n e r och vid f a m i l j e n s särskilda betydelse i samhället.
Styrkta av sitt intresse för e k o n o m i , a n t r o p o - logi och psykologi e r k ä n d e f u n k t i o n a l i s t e r n a villigt familjelivets — och särskilt kvinnorol- l e r n a s — betydelse för stabiliseringen och r e p r o d u k t i o n e n av sociala relationer och po- litiska kulturer. D e r a s t ä n k a n d e gav u t r y m - m e åt k v i n n o r n a s e r f a r e n h e t e r m e n h a d e fällt sin d o m över e r f a r e n h e t e r n a s i n n e b ö r d r e d a n i n n a n arbetet b ö r j a d e . K v i n n o r n a passar naturligt in i familjeroller; deras verk- s a m h e t e r k o m p l e t t e r a r n a t u r l i g t m ä n n e n s ; de tillhandahåller n a t u r l i g t ett fostrande kli- m a t för i n y m p a n d e t i de u n g a av deras före- skrivna vuxenroller. D e s s u t o m styr k v i n n o r - nas n a t u r l i g a familjeroller deras tillträde till d e n offentliga sfären — till de e k o n o m i s k a ,
sociala och politiska roller s o m n a t u r l i g t till- fallit m ä n n e n .1 5
I d e n m å n som d e t t a slags t ä n k a n d e kom att d o m i n e r a familjehistorien ledde det m å n - ga k v i n n o h i s t o r i k e r till att skarpt kritisera identifikationen av k v i n n o r och familj s o m ett n a t u r l i g t studieobjekt. F a k t u m är j u att även i de västeuropeiska och a m e r i k a n s k a s a m h ä l l e n a m e d deras ovanligt h ö g a andel av aldrig gifta p e r s o n e r h a r de flesta faktiskt till- b r i n g a t större delen av sitt liv som m e d l e m - m a r av familjer. O c h tack vare arbetsplat- sens ogästvänlighet, lagens h i n d e r och det informellt s a n k t i o n e r a d e våldet m o t k v i n n o r som e n s a m m a vågat sig ut i d e n offentliga sfären, h a r de flesta k v i n n o r faktiskt f u n n i t f a m i l j e n som inte bara sitt viktigaste verk- s a m h e t s o m r å d e u t a n även det viktigaste u r - s p r u n g e t till sin sociala identitet. M e n d e n n a enkla förbindelse säger föga o m de villkor enligt vilka k v i n n o r bildat familj för fort- p l a n t n i n g , o m d e n m a k t de erhållit som fa- m i l j e m e d l e m m a r eller o m r e l a t i o n e r n a mel- lan k v i n n o r och m ä n i n o m f a m i l j e r n a . I n t e heller visar d e n i vilken grad f a m i l j e r n a själ- va varit p r o d u k t e r av d e n historiska proces- sen — av m e d v e t n a politiska och ideologiska åtgärder.
F a m i l j e h i s t o r i e n i f r å g a s a t t F a m i l j e r n a ä r inte bara samhällets g r u n d e n - heter u t a n de är också — eller h a r till alldeles nyligen varit — g r u n d e n h e t e r för p r o d u k - tion och herravälde. D e t är trots allt vårt his- toriska r a f f i n e m a n g svårt att r u b b a m o d e l l e n m e d f a m i l j e n som en biologisk och känslo- m ä s s i g e n h e t av föräldrar och a v k o m m a , kanske förstärkt eller u t v i d g a d m e d olika släktrelationer. A n d å h a r a n t r o p o l o g e r n a vi- sat h u r m å n g a olika f o r m e r som familjen k a n ta sig, och vi b ö r n u inse att d e n u r väster- ländskt perspektiv centrala historiska ut- vecklingen h a r varit f r a m v ä x t e n av politiska och e k o n o m i s k a villkor, som givit det indivi- duella f a d e r s k a p e t kontrollen över k v i n n o r - n a och deras a v k o m m a .1 6
H i s t o r i k e r som b e h a n d l a t m e d e l t i d e n s och d e n tidigare N y a tidens E u r o p a och tagit f a d e r s k a p e t för givet h a r skilt mellan familj och hushåll för att d ä r m e d k u n n a särskilja
sociala relationer f r å n b l o d s b a n d . D e h a r följt h u r s a m h ä l l s a g n a r n a h a r rensats bort f r å n familjevetet. D e h a r i s y n n e r h e t f ö r b u n - dit f ö r ä n d r i n g a r i f a m i l j e n s k ä n s l o m ä s s i g a och ideologiska uttryck m e d f ö r ä n d r i n g a r i k v i n n o r n a s socialt f ö r e s k r i v n a roller och m e d d e n nya tonvikten på m o d e r s k a p och äk- tenskaplig intimitet. I d e n n a s a m m a n s a t t a och långt ifrån rätlinjiga process h a r d e n sto- ra m å n g f a l d av familje- och h u s h å l l s f o r m e r som k v i n n o r n a m e d v e r k a t i inte u t g j o r t nå- gon n a t u r l i g u t v i d g n i n g av en o f ö r ä n d e r l i g kvinnoroll. S n a r a r e h a r f a m i l j e n varit det p r i m ä r a o m r å d e på vilken de sociala könssy- s t e m e n h a r r e p r o d u c e r a t s och o m v a n d l a t s . I d e n m e n i n g e n f r a m d r i v e r i n s ä t t a n d e t av k v i n n o h i s t o r i e n i historien en viktig å t e r u t - f o r s k n i n g av f a m i l j e r e l a t i o n e r n a s k a r a k t ä r som k ö n s r e l a t i o n e r — m å h ä n d a könskon- flikter — i n o m r a m e n för de sociala, ekono- miska och politiska f ö r h å l l a n d e n a .1 7
L i k a svår att r u b b a s o m m o d e l l e n m e d d e n n a t u r l i g a k ä r n f a m i l j e n ä r d e n m o d e r n a indi- v i d u a l i s m m o d e l l e n . D e t ä r m e d i n d i v i d e n s a u t o n o m i och ansvar s o m m å t t vi t e n d e r a r att b e d ö m a k v i n n o r n a s obestridliga familje- b e r o e n d e . E n långt m e r a n v ä n d b a r arbetshy- potes ä r dock d e n o m alla individers ömsesi- diga b e r o e n d e i alla förkapitalistiska och de flesta kapitalistiska samhällen. D e n medelti- d a b o n d e f a m i l j e n , d e n genovesiska h a n t v e r - k a r f a m i l j e n , n y b y g g a r f a m i l j e n i U S A , d e n i n v a n d r a d e a r b e t a r f a m i l j e n , d e n svarta ar- r e n d a t o r s f a m i l j e n , d e n m o d e r n a f r a n s k a b o n d e f a m i l j e n , d e n u r b a n a eller agrara eu- ropeiska a r b e t a r f a m i l j e n — alla h a r de krävt en full m e d v e r k a n av alla f a m i l j e m e d l e m - mar. M e n villkoren för d e n n a m e d v e r k a n h a r varierat betydligt. M å n g a historiker, till exempel L e o n o r e Davidoff, L a u r a O r e n och J o h n Faragher, h a r f u n n i t en b e t y d a n d e
a s y m m e t r i i a n t i n g e n m ä n s och k v i n n o r s oli- ka insatser eller i d e n m a k t och status som antagits k o m m a från deras respektive insat- ser. D e f i n n e r kort sagt att k v i n n o r n a i n o m f a m i l j e n systematiskt h a r u n d e r t r y c k t s av si- n a m ä n . A n d r a som J o a n n Vanek m e n a r sig h a f u n n i t en s y m m e t r i , o m ä n m e d vissa skillnader, i m ä n s och k v i n n o r s insatser för h e m e k o n o m i n . I n d i r e k t tycks Louise Tilly, J o a n Scott, T a m a r a H a r e v e n och a n d r a s o m
b e t o n a r vikten av familjestrategier hålla m e d o m d e t t a .1 8 M y c k e t talar i själva verket för att m ä n s och k v i n n o r s relativa ställning i n o m f a m i l j e n skiftar i takt m e d materiella villkor och ideologiska tendenser, som ligger u t a n - för f a m i l j e m e d l e m m a r n a s direkta kontroll eller m e d de b e r ö r d a s t e m p e r a m e n t .
U n d e r större delen av d e n u p p t e c k n a d e historien h a r f a m i l j e n f ö r m e d l a t individer- nas e k o n o m i s k a , sociala och politiska delta- g a n d e i de större kollektiv av vilka deras fa- m i l j e r ä r del. M e n d e n n a f ö r m e d l i n g k a n in- te r e d u c e r a s till en viss s m ä r r e a n p a s s n i n g . H ä r s k a n d e klasser h a r n o r m a l t f r ä m j a t en b e s t ä m d familjepolitik. Själva d e n familje- modell som vi n u tar som så given ä r ett di- rekt resultat av b e s l u t s a m h e t e n hos statsbyg- g a r n a vid nyare tidens b ö r j a n att förse sig m e d en så lätthanterlig b e f o l k n i n g som m ö j - ligt. I d e t t a syfte o m ä n på olika sätt v e r k a d e de f r a n s k a och engelska m o n a r k e r n a för att definiera f a m i l j e n som en e n h e t och f a d e r n s särskilda auktoritet i n o m den. F ö r d e t t a m ö n s t r a d e de krafter som lagen, d e n framvä-
x a n d e polisen, s k a t t e i n d r i v a r n a och de of- fentliga institutioner som de försökte inrätta.
F ö r säkerhets skull fortsatte m a n länge att förlita sig till en uttalat patriarkal ideologi som k u n d e r ä t t f ä r d i g a deras styre.1 9
D e t t a p a t r i a r k a t f r å n nyare tidens b ö r j a n sökte stöd och tröst i långt äldre praktiker och ideologier. M e n trots sitt f r o m m a självrätt- f ä r d i g a n d e försökte det också etablera en ny, o m f a t t a n d e och skoningslös styrelseform.
Dess faderliga tentakler sträckte sig l ä n g r e in i de olika s a m h ä l l e n a s liv ä n vad det f a n n s stöd för i traditionen. Ät m ä n n e n , familjefä- d e r n a s o m d e n d r o g in i sitt nät, e r b j ö d d e n en k o m p e n s a t i o n i f o r m av verkig m a k t över k v i n n o r n a i deras e g n a familjer. D e n n a nya k r i n g s k ä r n i n g av k v i n n o r n a gick h a n d i h a n d m e d viktiga och ofta b r u t a l a o m v a n d - l i n g a r av k l a s s f ö r h å l l a n d e n a , m e d f ö r b e r e - d a n d e t av d e n traditionella aristokratin för ansvar på o m r å d e n som kapitalistiskt j o r d - b r u k , k a p i t a l a c k u m u l a t i o n och rationellt
•••i ^ 21 självstyre.
D e p a t r i a r k a l a m o n a r k e r n a lyckades allt-
Foto Ulla Lemberg, Moskva 1980.
för väl. D e klasser som de skolade i det natio- nella självstyrets disciplin beslöt s n a b b t att göra sig av m e d d e n n o m i n e l l e f a d e r n och ta ansvaret själva. R a d e n av borgerliga revolu- t i o n e r välte det p a t r i a r k a l a styrelsesättet — och ofta gav m a n eftertryck åt d e t t a g e n o m att h u g g a h u v u d e t av de p a t r i a r k a l a m o n a r - kerna. S o m j a g i ett a n n a t s a m m a n h a n g h a r h ä v d a t tog de teoretiska r ä t t f ä r d i g a n d e n a av d e n n a nya t o l k n i n g av suveräniteten som ett utflöde av individen och h a n s absoluta egen- d o m s r ä t t en n ö d v ä n d i g o m v ä g över familje- r e l a t i o n e r n a , och postulerade m a n n e n s och k v i n n a n s j ä m l i k h e t i n o m f a m i l j e n s o m lo- gisk g r u n d för individuell a u t o n o m i och re- presentativt styrelsesätt. M e n s e d e r n a och ä n m e r d e n e k o n o m i s k a o m v a n d l i n g e n re- volterade m o t att k v i n n o r n a förverkligade d e n n a teoretiska j ä m l i k h e t i praktiken. D e t var faktiskt inte så få i hovpolitik f u s k a n d e a r i s t o k r a t k v i n n o r som fick betala för att de j u r i d i s k t sanktionerade, hierarkiska klass-
skillnaderna upphävdes. Kapitalismens kon- solidering följd av rationaliserade ekonomis- ka f ö r h å l l a n d e n och så s m å n i n g o m av in- dustrialiseringen f u l l b o r d a d e d e n politiska utvecklingen g e n o m att gradvis kringskära k v i n n o r n a s d e l t a g a n d e i alla så kallat offent- liga verksamheter. P a t r i a r k a t e t s offentliga n e d e r l a g och f ö r k a s t a n d e s o m f r a m k o m l i g modell för r e l a t i o n e r n a mellan olika m ä n , gav m ä n n e n o m något f r i a r e tyglar att styra sina k v i n n o r i h e m m e t . F a d e r n - K u n g e n ä r död, leve f a d e r n .2 1
K v i n n o r n a i k a p i t a l e t s t i d s å l d e r M å n g a aktuella socialhistoriska och kvinno- historiska a r b e t e n h a r gällt ö v e r g å n g e n till k a p i t a l i s m e n och de stora borgerliga politis- ka r e v o l u t i o n e r n a — även v a r i e r a n d e beskri- vet s o m industrialisering, u r b a n i s e r i n g och m o d e r n i s e r i n g . G e n o m alla dessa a r b e t e n löper en s t ä n d i g diskussion o m d e n f ö r s ä m - r i n g eller förbättring, som dessa f ö r ä n d r i n - gar å s t a d k o m i k v i n n o r n a s och de a r b e t a n d e m ä n n i s k o r n a s liv. Hittills f m n s det få k o m - parativa a r b e t e n och föga som sätter de poli- tiska f ö r ä n d r i n g a r n a i s a m b a n d m e d de soci- o e k o n o m i s k a . M e n även d e n flyktigaste läs- n i n g av m a t e r i a l e t avslöjar d e n besvärliga
p a r a d o x e n att de p å f a l l a n d e stora politiska och e k o n o m i s k a f r a m s t e g e n o f t a m e d f ö r d e skenbara eller faktiska förluster för b å d e k v i n n o r och a r b e t a r e . M å h ä n d a ä r de frågor som kretsar k r i n g b ä t t r e eller sämre, vinst el- ler förlust inte korrekt ställda. D e n nya forsk- n i n g e n förser oss dock m e d m a t e r i a l som gör att vi k a n b ö r j a b e g r u n d a de sociala syste- m e n på ett m e r a o m f a t t a n d e sätt, och e r k ä n - n a det sociala könssystemet och arbetsdel- n i n g e n efter biologiskt kön — i alla dess för- ä n d r i n g a r efter klass och ras — som centrala för v a r j e socialt system.
D e borgerligt d e m o k r a t i s k a revolutioner- nas b i d r a g till k v i n n o r n a s sociala och poli- tiska i n d i v i d u a l i s m f o r d r a r ett särskilt o m - n ä m n a n d e . D e k a n inte helt förstås u t a n de kapitalistiska sociala relationer s o m de kon- soliderade. L i k s o m d e n borgerliga indivi- d u a l i s m e n s ideologi e r b j ö d k a p i t a l i s m e n — och särskilt i n d u s t r i k a p i t a l i s m e n — poten- tiellt ett mycket större m å t t av o b e r o e n d e och j ä m l i k h e t m e d m ä n n e n ä n vad tidigare klass-
f ö r h å l l a n d e n h a d e gjort. A n d å h a r m å n g a s o m skrivit k v i n n o r n a s eller det a r b e t a n d e folkets historia g e n o m sin opposition m o t ka- pitalismens faktiska orättvisa letts till att ro- m a n t i s e r a livet i de förkapitalistiska och sär- skilt de förindustriella s a m h ä l l e n a . D e n n a r o m a n t i s e r i n g h a r e n o r m t u n d e r l ä t t a t s av det skenheliga och självbelåtna hyckleriet hos d e m som p r e d i k a r medelklassens t r i u m f och m o d e r n i s e r i n g e n s f r a m å t s k r i d a n d e och utvecklande kraft. B å d a sidor i d e n n a hetsiga debatt h a r en t e n d e n s att bortse från d e n strukturella o m v a n d l i n g e n s avgörande im- plikationer. Vad k v i n n o r n a b e t r ä f f a r f ö r ä n d - rade b å d e kapitalismen och d e n borgerliga ideologin f u n d a m e n t a l t d e n m a n l i g a d o m i - n a n s e n s karaktär. I n g e n d e r a avskaffade d e n , och på kort sikt kanske b å d a intensifierade d e n , å t m i n s t o n e vad gäller vissa g r u p p e r av kvinnor.
H u r komplicerade dessa frågor ä n ä r så m å s t e m a n inse att de förborgerliga s a m h ä l - lena systematiskt u n d e r b l å s t e k v i n n o r n a s u n d e r o r d n i n g och deras u t e s t ä n g n i n g s o m individer, f r å n d e n offentliga m a k t e n , m e d - an det borgerliga samhället e r b j ö d k v i n n o r - n a inte bara en ny, individualistisk modell u t a n också förut o t ä n k b a r a m ö j l i g h e t e r till
faktisk j ä m l i k h e t m e d m ä n n e n . Vetenska- p e n , tekniken och m e d i c i n e n m i n s k a d e allt- m e r de fysiologiska skillnaderna m e l l a n m ä n n e n s och k v i n n o r n a s b i d r a g till det so- cialt n ö d v ä n d i g a arbetet, n e r till en obetyd- lighet. M a s k i n e r tillät k v i n n o r n a att utföra i stort sett s a m m a a r b e t e som m ä n n e n . D e m e d i c i n s k a f r a m s t e g e n m i n s k a d e risken för d ö d i b a r n s ä n g och för s p ä d b a r n s d ö d l i g h e t , vilket s e n a r e r e d u c e r a d e det antal b a r n som en k v i n n a behövde f ö d a för att b i d r a till re- p r o d u k t i o n e n . P r e v e n t i v m e d l e n s s p r i d n i n g tillät k v i n n o r n a att b e g r ä n s a antalet gravidi- teter u t a n att behöva avstå f r å n eller inskrän- ka sitt sexuella liv. U r b a n i s e r i n g e n gav kvin- n o r n a möjlighet att överleva o b e r o e n d e av familj och hushåll. D e n m o d e r n a u t b i l d n i n - gen g j o r d e d e m i v ä x a n d e grad l ä s k u n n i g a .
Trots, eller kanske på g r u n d av, sina po- tentiella b i d r a g till k v i n n o r n a s o b e r o e n d e och j ä m l i k h e t reste dock b å d e d e n borgerliga ideologin och de kapitalistiska samhällsför- h å l l a n d e n a h ö g a h i n d e r för k v i n n o r n a s indi- viduella utveckling. B å d a s a m l a d e en f o r m i - dabel k o m b i n a t i o n av s e d v ä n j o r och m o d e r n vetenskap för att r ä t t f ä r d i g a k v i n n o r n a s u n - d e r o r d n i n g , och b å d a g y n n a d e en m ä n n e n s allians tvärs över alla klassgränser för att vid- m a k t h å l l a den. N y a n e d v ä r d e r i n g a r av d e n kvinnliga n a t u r e n liksom nya f ö r h ä r l i g a n - d e n av k v i n n o r n a s behov av beskydd prägla- de teorin och praktiken att u t e s t ä n g a kvin- n o r n a från fullt socialt och politiskt d e l t a g a n - de. M e d tiden föll m å n g a av dessa h i n d e r in- för k v i n n o r n a s b e s l u t s a m m a k a m p i egen sak. U t e s t ä n g n i n g s a r v e t ligger dock så d j u p t i n b ä d d a t i våra politiska, sociala och ekono- m i s k a f ö r h å l l a n d e n att k v i n n o r n a s o m g r u p p alltmer l i k n a r en förtryckt och utsu- gen e k o n o m i s k klass. D e t finns skäl att tvivla på att de utvecklade kapitalistiska samhälle- n a n u skulle k u n n a ge sin kvinnliga befolk- n i n g e k o n o m i s k j ä m l i k h e t . M e n att de inte k a n det b e r o r på deras e k o n o m i s k a s t r u k t u r
— kapitalets b e h o v av att u t s u g a m e r v ä r d e
— inte på n å g o n o b ö n h ö r l i g logik hos d e n in- dividualistiska ideologin. D e t b ö r emellertid ge oss en tankeställare att k a p i t a l i s m e n trots sin logik och sina löften h a r gjort så stora vinster på kvinnoförtrycket. I praktiken h a r dess särskilda f o r m e r av m a n s d o m i n a n s bi-
dragit till att p r o d u c e r a och r e p r o d u c e r a de klassförhållanden, som varit d e n till så stor nytta.
D e n b o r g e r l i g a k o n s t r u k t i o n e n a v d e t s o c i a l a k ö n e t
U t t r y c k e t ' p a t r i a r k a t ' h a r h e m s ö k t alla för- sök att beskriva segheten i m ä n n e n s d o m i - n a n s över k v i n n o r och b a r n . D e t k a n inte på något f r u k t b a r t sätt utsträckas utöver sina specifika historiska yttringar. Att helt enkelt likställa fadersvälde m e d paternalistisk do- m i n a n s i n o m enskilda f a m i l j e r eller hushåll i n n e b ä r att m a n a b s t r a h e r a r bort de sociala och politiska f ö r h å l l a n d e n som bygger u p p olika samhällen. P a t r i a r k a t e t ä r inte bara en relation mellan m ä n och k v i n n o r u t a n också m e l l a n olika m ä n . O c h p a t r i a r k a t e t gäller in- te bara herraväldets praktiker u t a n också fö- r e s t ä l l n i n g a r n a o m d e m och deras legitime- ring. N o r m e r n a hos ett patriarkaliskt s a m - hälle d ä r suveräniteten och a u k t o r i t e t e n an- tas h ä r s t a m m a från f ä d e r n a s m e d f ö d d a rät- tigheter och d ä r samhället i dess helhet f r a m - ställs som en f a m i l j e o r g a n i s a t i o n , står i g r u n d l ä g g a n d e m o t s ä t t n i n g till n o r m e r n a hos ett borgerligt samhälle som stoltserar m e d sin rationalism och i n d i v i d u a l i s m — åt- m i n s t o n e för sina fullt ut d e l t a g a n d e m a n l i g a m e d l e m m a r . O t a l i g a v a r i a t i o n e r och grade- r i n g a r skiljer det r e n a p a t r i a r k a t e t från d e n r e n a i n d i v i d u a l i s m e n . D e tidiga b o r g e r l i g a s a m h ä l l e n a försökte behålla så m å n g a pat- r i a r k a l a spår som möjligt, å t m i n s t o n e vad gällde kontrollen över k v i n n o r och arbets- kraft. D e o m h u l d a d e också f r o m m a patriar- kala m e t a f o r e r som k u n d e b e k r ä f t a ett herra- välde som alltmer skildes från de p a t r i a r k a l a i n s t i t u t i o n e r n a . D e t absoluta ä g a n d e t s och m e d b o r g a r s k a p e t s praktik och ideologi stod n ä m l i g e n i g r u n d l ä g g a n d e konflikt m e d sina m o t s v a r i g h e t e r i n o m d e n traditionella hie- rarkin och det traditionella p a t r i a r k a t e t . Till och m e d sydstaternas m o d e r n a slavsystem skilde sig från det traditionella p a t r i a r k a t e t i sin speciella k o m b i n a t i o n av regelrätt ar- b e t s k r a f t s ä g a n d e och ny, paternalistisk ideo- logi. I de feodala g o d s ä g a r s y s t e m e n ägdes in- te de livegna, och deras t j ä n a n d e ställning, som överfördes g e n o m f a d e r n och inte ge-
n o m m o d e r n , u t g j o r d e en säkerhet för att m a n inte likställde d e m m e d ä g d a ting eller såg ställningen som konsekvens av ett n e d - ärvt, biologiskt öde. O c h , som L i n d a K e r b e r visat, n ä r de a m e r i k a n s k a m ä n n e n konsoli- d e r a d e sin vision o m d e n individuella a u t o - n o m i n i m e d b o r g a r b e g r e p p e t , k ä n d e de sig t v u n g n a att f o r m u l e r a ett k o m p l e t t e r a n d e b e g r e p p o m r e p u b l i k a n s k t m o d e r s k a p i stäl- let för att lita till äldre, p a t r i a r k a l a föreställ- n i n g a r o m hierarkisk d o m i n a n s . Dessa och m å n g a a n d r a exempel visar att det i alla ka- pitalistiska s a m h ä l l e n otvivelaktigt existera- de en specifikt borgerlig p a t e r n a l i s m , u n d e r en m ä n g d olika former, och d e n borgerliga rätten gav ovärderligt stöd åt m ä n n e n s d o m i - n a n s över sina kvinnor. M e n vi f ö r d u n k l a r m e r ä n vi klargör, o m vi likställer d e n n a pa- t e r n a l i s m och d e n n a d o m i n a n s m e d ett egentligt p a t r i a r k a t , vilket sker n ä r vi låter f o r m e r av p a t e r n a l i s m och d o m i n a n s , som upplevs av k v i n n o r i olika l ä n d e r och i n o m skilda klasser och raser s m ä l t a s a m m a n .2 2
D e t m a n l i g a a n g r e p p e t på det formella p a t r i a r k a t e t åtföljdes vanligen av att m a n ut- vecklade en explicit ideologi o m åtskilda sfä- rer. M y c k e t bläck h a r u n d e r s e n a r e år flutit i diskussionen o m h u r u v i d a 'åtskilda sfärer' ä r en riktig b e s k r i v n i n g av d e n k ö n s m ä s s i g a a r b e t s d e l n i n g e n i n o m borgerliga samhällen.
A n d å råder det inget tvivel o m att b e g r e p p e t h a f t en betydelsefull roll i de borgerliga sam- hällenas f r a m s t ä l l n i n g av sig själva. Proble- m e t ä r inte ideologins u p p k o m s t u t a n för- vissningen o m att dess y t t r i n g a r och före- skrifter återspeglade verkligheten. U n d e r - k l a s s k v i n n o r n a h a d e förvisso inte tillgång till d e n materiella trygghet s o m skulle h a m e d - gett det fullständiga o d l a n d e av sann kvinn- lighet och m o d e r s k a p på heltid som litteratu- ren föreskrev. Aven för m e r a välbeställda k v i n n o r var det p r o d u k t i v a a r b e t e t s avlägs- n a n d e från hushållet en l å n g och u t d r a g e n process. K l y v n i n g e n mellan h e m och m a r k - n a d förblev långt ifrån perfekt. N y a m ö n s t e r f ö r a r b e t e , k o n s u m t i o n , fritid — liksom ä n d - rade u p p f a t t n i n g a r o m tid, arbetsetik och in- dividuell identitet — b a n d de b å d a s a m m a n lika mycket som d e skilde d e m åt.
D e t står emellertid u t a n f ö r all diskussion att idén o m åtskilda sfärer, h u r komplicerad
verkligheten ä n m å h a varit, å t n j ö t b e t y d a n - de ideologisk status. D e n föreskrev roller och m a n a d e till a n t a g a n d e av d e m ; d e n b i d r o g till att legitimera k v i n n o r n a s e k o n o m i s k a be- r o e n d e av m ä n n e n och deras u t e s t ä n g n i n g från politikens, affärslivets, de fria y r k e n a s och det fackligt o r g a n i s e r a d e a r b e t e t s expan- d e r a n d e världar; d e n f r a m l a d e en kvinnlig- hetsmodell som paradoxalt n o g tillät en stör- re frihet i exploateringen av k v i n n o r som inte å t n j ö t frihet från att ingå i a r b e t s k r a f t e n , d e n skylde över de m o t s ä t t n i n g a r som d e l a d e k v i n n o r n a efter ras och klass, och d e n ute- s t ä n g d e till och m e d priviligierade k v i n n o r från d e n upplevelse av a u k t o r i t a t i v självför- vissning som för m ä n n e n s del f a n n s inbyggd i f ö r e s t ä l l n i n g a r n a o m ä g a n d e , a r b e t e och politiskt ansvar.2 3
Föreställningen o m åtskilda sfärer h a r d j u p a rötter i d e n sociala k ö n s u p p d e l n i n g som finns i b o t t e n av alla v ä r l d s å s k å d n i n g a r och s a m h ä l l s f o r m a t i o n e r . D e t borgerliga samhället kan i d e t t a avseende inte tillskrivas att h a u p p f u n n i t de åtskilda s f ä r e r n a , m e n m a n k a n tillskriva det b e f r ä m j a n d e t och ut- b r e d a n d e t av ideologin o m åtskilda sfärer som v ä k t a r e av g a m l a u n d a n t r ä n g d a hierar- kiföreställningar. D e t frilade d ä r m e d — för att l å n a en analogi från K a r l Polanyis diskus- sion o m d e n kapitalistiska m a r k n a d e n2 4 — de sociala könsskillnaderna. M e d a n dessa skillnader traditionellt h a d e figurerat i alla f ö r k l a r i n g a r av världen s å d a n d e n är, blev själva existensen av skillnader ett ideologiskt försvar för kollektiv klass- och m a n s d o m i - n a n s i ett samhälle som sade sig h ä m t a sin identitet från d e n individuella friheten. D e n allt g e n o m t r ä n g a n d e k ö n s m ä s s i g a arbetsdel- n i n g e n skar över alla klassgränser, vilka allt- m e r u n d e r o r d n a d e s den, å t m i n s t o n e i d e n officiella ideologin. O c h eftersom d e n köns- mässiga a r b e t s d e l n i n g e n a n t o g s vara en na- turlig f ö r l ä n g n i n g av d e n sociala könsidenti- teten, t e n d e r a d e d e n att helt identifieras m e d det sociala könssystemet, vilket i sig k o m att u p p t a äldre föreställningar o m hierarki och b e r o e n d e . I det avseendet k o m d e n sociala könsskillnadens olika föreställningar att do- m i n e r a de mest g r u n d l ä g g a n d e föreställnin- g a r n a o m s a m h ä l l s o r d n i n g e n . I s y n n e r h e t k o m d e n att samtidigt f o r m a och b ä d d a s in i
