Kvinnoperspektiv på naturvetenskaplig utbildning

(1)

S Y L V I A B E N C K E R T E L S E - M A R I E S T A B E R G

Kvinnoperspektiv på naturvetenskaplig utbildning

De flesta naturvetare

är och har varit män. Sylvia Benckert och Else-Marie Staberg analyserar i denna artikel de hinder som möter kvinnor som genomgår naturvetenskaplig utbildning. Framför allt diskuterer de hur utbildningen skall kunna

förändras så att den tilltalar kvinnor och gör det möjligt att utveckla en annorlunda naturvetenskap.

M å n g a kvinnor k ä n n e r ett vagt missnöje med n a t u r v e t e n s k a p e n . Är den s a n n i n g e n och hela s a n n i n g e n eller kan det v a r a så att n a t u r v e t e n s k a p e n s m e t o d e r och resultat h a r p å v e r k a t s av att d e flesta n a t u r v e t a r e varit m ä n ? K a n vi få en a n n a n n a t u r v e t e n - skap o m fler kvinnor ger sig in i leken?

Dessa f r å g o r h a r d e senaste åren b ö r j a t tas u p p till diskussion (Fee 1981, Fox Keller 1982, G o o d m a n och G o o d m a n 1981). Det är ingen n a t u r v e t e n s k a p från kvinnoperspektiv som d å presenteras, u t a n en kritik av den e x i s t e r a n d e v e t e n s k a p e n . H u r en m e r feministisk n a t u r v e t e n s k a p skulle kun- n a se ut kan vi än så länge b a r a spekulera över. Den kan e n d a s t utvecklas o m m å n g a fler kvinnor deltar i v e t e n s k a p e n s utveck- ling. Vi ska i d e n n a artikel se p å de villkor som gäller för flickor/kvinnor som g e n o m - går n a t u r v e t e n s k a p l i g u t b i l d n i n g . H u r kan k v i n n o r n a inom n a t u r v e t e n s k a p e n bli fler och h u r kan u n d e r v i s n i n g e n s och utbild- ningens innehåll ä n d r a s så att den möjlig- gör utvecklandet av en a n n o r l u n d a n a t u r - vetenskap?

K v i n n o r i n o m n a t u r v e t e n s k a p l i g u t b i l d n i n g

Andelen flickor på n a t u r v e t e n s k a p l i g linje och 4-årig teknisk linje var t i l l s a m m a n s 3 0 % läsåret 83/84. På n a t u r v e t e n s k a p l i g linje var a n d e l e n flickor 45,1 % och p å teknisk linje 1 5 , 3 % . M o t s v a r a n d e siffror tio år

tidigare var 3 7 , 2 % respektive 5 , 4 % . A n d e - len flickor h a r som synes ökat m a r k a n t på T - l i n j e n de senaste tio å r e n . ( S M U

1984:11, 1974:7) A n d e l e n kvinnor b l a n d n y b ö r j a r n a p å n a t u r v e t a r l i n j e r n a inom högskolan s a m t a n d e l e n kvinnor som avlagt f o r s k a r e x a m i n a inom n a t u r v e t e n s k a p - liga ä m n e n f r a m g å r av tabellerna n e d a n . Av tabellerna f r a m g å r att mycket få kvin- nor blir fysiker eller m a t e m a t i k e r . På bio- log- och kemistlinjerna är a n d e l e n kvinnliga n y b ö r j a r e visserligen cirka 5 0 % , m e n på f o r s k a r u t b i l d n i n g s n i v å h a r d e n n a andel sjunkit till drygt 2 0 % .

Tabell 1 A n d e l e n kvinnor b l a n d n y b ö r j a r n a på n a t u r v e t a r l i n j e r n a inom högskolan läs- året 1981/82 ( S M U 1984:6)

Linje Procent kvinnor Biologilinjen 50 Geovetarlinjen 36 Kemistlinjen 46 Fysikerlinjen 21 Matematikerlinjen 28 Mat-nat ämneslärarlinjen 37

Tabell 2 P r o c e n t a n d e l kvinnor som avlagt f o r s k a r e x a m i n a (lic + dr) i fem ä m n e s o m - r å d e n inom m a t e m a t i s k - n a t u r v e t e n s k a p l i g fakultet 1970/71 - 1976/77 s a m t som j ä m - förelse m o t s v a r a n d e siffror för n å g r a h u m a - nistiska och s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a ä m n e n . ( S O U 1983:4 Om hälften vore kvinnor s 38 ff)

(2)

Procent

Ämnen kvinnor

Biologiska ämnen 23,8

Mikrobiologi 35,0%

Genetik 32,1

Botanik 31,4

Zoologi 17,8

Zoofysiologi 16,0

Limnologi 11,1

Kemiska ämnen 21,1

Geovetenskapliga ämnen 8,5

Matematiska ämnen 8,0

Fysik-ämnen 7,2

Engelska 43,5

Pedagogik 42,6

Litteraturvetenskap 33,6

Statskunskap 9,2

Filosofi 2,9

D e t t a m ö n s t e r m e d få kvinnliga n a t u r v e - tare är inte unikt för Sverige u t a n finns i hela v ä s t v ä r l d e n . I boken The Missing Half (1981), redigerad av d e n engelska fysikern och sociologen Alison Kelly, tas p r o b l e m e t u p p m e d tonvikt p å engelska f ö r h å l l a n d e n . M a n försöker d ä r hitta förklaringar till var- för flickorna i så stor u t s t r ä c k n i n g väljer bort n a t u r v e t e n s k a p e n och också varför flickorna enligt en internationell undersök- ning p r e s t e r a r s ä m r e än p o j k a r n a i n a t u r v e - tenskapliga ä m n e n .

V a r f ö r i n t e k v i n n o r o c h n a t u r v e t e n s k a p ?

V a r f ö r k o m m e r d å inte flickorna/kvinnorna till n a t u r v e t e n s k a p e n och framförallt inte till fysik och m a t e m a t i k ? F e n o m e n e t är komplext. Biologiska skillnader mellan kö- nen som orsak till kvinnors och m ä n s olika u p p t r ä d a n d e h a r varit en omtyckt förkla- ringsmodell u n d e r historiens g å n g . K v i n - nan sågs länge som en outvecklad m a n . F o r t f a r a n d e är m a n n e n n o r m e n för m ä n n i - skan och k v i n n a n b e t r a k t a s som en avvi- kelse.

M e r e d i t h M K i m b a l l (1981) h a r g å t t ige- n o m aktuella försök till biologiska förkla- ringar till könsskillnaderna. H o n tar u p p verbal förmåga, m a t e m a t i s k förmåga och

visuell spatial förmåga. K v i n n o r h a r i ge- n o m s n i t t b ä t t r e v e r b a l förmåga ä n m ä n , m e d a n m o t s a t s e n gäller för m a t e m a t i s k för- m å g a och visuell spatial förmåga. M e n skillnaderna mellan könen är mycket s m å och kan inte alls förklara d e stora skillnader som finns mellan kvinnors och m ä n s delta- g a n d e i n o m n a t u r v e t e n s k a p e n . K i m b a l l går igenom resultat f r å n ett flertal u n d e r - sökningar och h e n n e s slutsats ä r att opro- portionellt stora a n s t r ä n g n i n g a r lagts ned på att finna biologiska förklaringar, trots att dessa h a r mycket få eller inga bevis alls, som stödjer d e m .

A n d r a förklaringsmodeller u t g å r ifrån att intellektuella könsskillnader är kultu- rellt b e t i n g a d e och inte n e d ä r v d a . Ett b a r n strävar aktivt efter att göra v ä r l d e n begrip- lig och att själv bli k o m p e t e n t . A t t utveckla kategoriseringsregler är ett sätt att förstå världen. K ö n är den p r i m ä r a kategorin för m ä n n i s k o r . A t t v a r a säker i en könsroll ä r en aspekt av k o m p e t e n s . B a r n e n sätter ihop en m ä n g d a t t r i b u t som hör till manligt respektive kvinnligt och försöker leva u p p till sitt eget köns a t t r i b u t . V a d är det d å som hör till manligt respektive kvinnligt? O m vi ser oss o m k r i n g så finner vi att k v i n n o r n a har h u v u d a n s v a r för h e m , hushåll och b a r n . M a n n e n s viktigaste uppgift är att h a ett a r b e t e u t a n f ö r h e m m e t . K v i n n a n arbe- tar visserligen också ofta u t a n f ö r h e m m e t m e n h a r f o r t f a r a n d e h e m och b a r n som ett mycket viktigt a n s v a r s o m r å d e . De som syns i offentliga s a m m a n h a n g , i T V , tid- ningar, politiska d e b a t t e r , som nobelprista- gare etc, ä r n ä s t a n u t e s l u t a n d e m ä n . Kvin- n o r n a befinner sig g e n o m g å e n d e i u n d e r - o r d n a d e positioner m e d a n m ä n n e n h a r positioner som ger m a k t . Pojkar och m ä n sysslar m e d m o t o r e r och a n d r a tekniska ting.

K v i n n o r ser till m ä n n i s k o r s b e h o v av om- v å r d n a d , tröst och u p p m u n t r a n .

Även p å ett m e r a subtilt sätt f o r m a s vår bild av vad som är k v i n n l i g t / m a n l i g t . M o t - s a t s p a r h a r a n v ä n t s för att definiera m ä n n i - skors tillvaro i alla k u l t u r e r b å d e n u t i d a och forntida (Asta Ekenvall 1966). M o t s a t s p a - ret manligt-kvinnligt är ett. E x e m p e l på a n d r a m o t s a t s p a r , som ofta förknippas m e d manligt-kvinnligt ges n e d a n .

(3)

Maria Sibylla Merian (1647-1717) studerade i Surinam insektemas liv och gav ut boken "Metamorphosis Insectorum Surinamensium" med 60 gravyrer. Här en detalj ur boken. Tillhör Kungl Vetenskapsakademien.

(4)

20 kvinnlig j o r d

svag passiv vänster under n a t u r subjektiv irrationell

manlig himmel stark aktiv höger över kultur objektiv rationell

Vi kan konstatera att det som karaktärise- rar m a n n e n praktiskt taget alltid anses fina- re än det som karaktäriserar kvinnan.

Naturvetenskapen är associerad med ord i den högra, fina kolumnen ovan. Aktiv, objektiv och rationell. Helen Weinreich- Haste beskriver i The Missing Half den ve- dertagna bilden av naturvetenskapen som en rationell aktivitet baserad på tanke och inte på känsla, hård, komplex och masku- lin. Naturvetenskapen är objektiv och når sina resultat genom omsorgsfull tillämp- ning av logik och resonemang. Naturveten- skapens mål är att u p p n å kontroll över om- givningen och mänskliga och sociala hän- syn är u n d e r o r d n a d e . V e t e n s k a p s m a n n e n uppfattas som objektiv, oberoende, logisk och ambitiös men ointresserad av känslor och därtill aggressiv.

Att dessa föreställningar är levande hos brittiska u n g d o m a r av idag har Weinreich- Haste visat. U n g d o m a r n a anser att fysik, matematik och kemi är de mest maskulina akademiska ä m n e n a . Dock anser flickor dem mindre maskulina än pojkar. O r m e - rod (1981) visar att s a m m a värderingar gäller skolämnena och att pojkar som gått i samskola har dessa värderingar mer uttala- de än pojkar som gått i pojkskola m e d a n motsatsen gäller flickor från samskola respektive flickskola. Biologi uppfattas som ett mer kvinnligt ä m n e i b å d a undersök- ningarna.

M y t e n o m d e n i r r a t i o n e l l a k v i n n a n Dessa idéer om manligt och kvinnligt bör ses i ett historiskt perspektiv. Den vetenskapliga revolutionen på 1600-talet var av stor betydelse för mänsklighetens utveck- ling, men den naturfilosofi som utvecklades

var sexistisk (Brian Easlea, 1981). K u n - skap skulle vinnas genom metodiska, ratio- nella experiment och d e n n a typ av arbete ansågs kvinnor föga l ä m p a d e för. Detta för- klarades med att kvinnor h a d e h j ä r n o r med svagare konstitution, med m j u k a r e fibrer som saknade den fasthet och konsistens som m ä n n e n s hade. K v i n n o r n a ansågs också mer känslomässiga och fallna för pas- sioner än m ä n . T r o n på m a n n e n som rationell och kvinnan som irrationell övertogs från Aristoteles vars läror i a n d r a s a m m a n - hang utsattes för hård kritik. Naturfiloso- ferna hade j u som mål att sopa bort vidske- pelse och fördomar. M e n Aristoteles påstå- enden om den kvinnliga n a t u r e n fick stå relativt oemotsagda.

Naturfilosoferna inte b a r a övertog Aris- toteles doktrin om kvinnors olämplighet för vetenskap u t a n tillfogade en ny och viktig ingrediens, nämligen sökandet efter mak- ten över naturen; n a t u r v e t e n s k a p s m a n n e n skulle penetrera de dolda hemligheterna i en n a t u r som huvudsakligen uppfattades som kvinnlig. G e n o m att nå k u n s k a p om sätten att behärska n a t u r e n skulle m a n n e n fa henne att t j ä n a h a n s syften och d ä r m e d skapa m a n n e n s imperium över naturen.

Carolyn M e r c h a n t visar i sin bok The Death of Nature (1980) hur synen på naturen ä n d r a s vid den vetenskapliga revolutionen.

Från att ha uppfattats som en levande Mo- d e r j o r d blir naturen till en död och explo- aterbar maskin. Idén om behärskandet av naturen som kunskapens mål lever vidare, vilket t ex f r a m g å r av n a m n e t på den relativt n y ö p p n a d e kemiutställningen på Tek- niska Muséet i Stockholm: lusten att behär- ska livet och n a t u r e n .

U p p f a t t n i n g e n att den t ä n k a n d e och aktiva människan är en m a n och att kvinnan är underlägsen och passiv legitimeras under 1800-talet framför allt genom Darwins arbete. Darwinismen har stora överens- stämmelser med den sociala och politiska ideologin i 1800-talets England och med viktorianska värderingar speciellt beträf- fande relationerna mellan könen (Hub- bard, 1982). Enligt Darwin förbättras den aktiva h a n n e n s mentala och fysiska kvalité- er ständigt dels genom jakten och dels ge-

(5)

nom tävlan om den passiva h o n a n . H o n a n skulle förbli outvecklad om det inte vore så lyckligt att m ä n också vidareför sina egen- skaper till den kvinnliga a v k o m m a n .

G e n o m Darwins utvecklingslära blir doktrinen om kvinnans underlägsenhet upphöjd till naturlag och d ä r m e d blir det möjligt att se uteslutningen av flickor/kvin- nor från naturvetenskapen som en följd av bevisade fakta: kvinnor är underlägsna, de är svaga och känsliga, de ger efter för emo- tioner och är därför inkapabla att tänka förnuftigt. U t i f r å n dessa " f a k t a " utvecklas sedan tanken att det inte b a r a är omöjligt utan också skadligt för flickor att ägna sig åt intellektuellt arbete, skadligt inte b a r a för dem själva utan även för deras reprodukti- va förmåga.

H i n d e r p å v ä g e n

Vilken situation möter en flicka som trots de nästan enbart manliga förebilderna och naturvetenskapens manliga f r a m t o n i n g väljer naturvetenskap?

Föreställningen att naturvetenskapen är ett manligt o m r å d e och de m å n g a påståen- dena att flickor skulle vara mindre begåva- de för matematik och naturvetenskap gör att flickor har sämre utgångsläge än pojkar.

M a n vet att pojkar u p p m ä r k s a m m a s mer än flickor. Det har visat sig svårt även för lärare som medvetet ansträngt sig att ge lika mycket u p p m ä r k s a m h e t till flickor som till pojkar. Det är dock lättare för kvinnliga lärare än manliga. M e n lärarna i dessa äm- nen är oftast m ä n . (Spender 1982, Stan- worth 1983)

Lärarens förväntningar spelar stor roll för hur en elev lyckas i skolan och d ä r m e d för valet av vidare studier. M a r g a r e t God- dard Spear (1983) lät lärare utvärdera la- borationsrapporter och uppsatser som skri- vits av 12-åringar. Ett och s a m m a arbete presenterades för hälften av lärarna som skrivet av en flicka och för den a n d r a hälf- ten som skrivet av en pojke. H o n fann att arbeten som tillskrevs pojkar generellt be- dömdes som mer vetenskapligt korrekta än identiska arbeten som tillskrevs flickor.

" P o j k a r " ansågs även ha mer förståelse för

principer än "flickor". De bedömdes ha mer fallenhet för naturvetenskap och vara mer l ä m p a d e för vidare studier i fysik och kemi.

Vissa uppgifter på ett matematiktest lös- tes bättre av flickor än av pojkar. Pojkarna var också bättre än flickorna på vissa uppgifter. Detta förklarades med att uppgifter- na som flickorna klarade bättre var lättare.

Det gällde b a r a att följa regler, inte att verk- ligen förstå matematiken. (Walkerdine

1983)

De flickor som fortsätter sina studier i naturvetenskap behöver ha ett gott själv- förtroende. N ä r det gäller matematik finns det ett visat s a m b a n d mellan f r a m g å n g i ä m n e t och självförtroende (Fennema,

1979). Flickor har m i n d r e självförtroende och mer tendens att u n d e r v ä r d e r a sig själva än pojkar. De har en tendens att förklara sina f r a m g å n g a r med a n d r a faktorer än för- måga.

På högskolenivå utgör flickorna i varje fall i matematik och fysik och på högre nivå- er även i de övriga naturvetenskapliga äm- nena en mycket liten andel av alla stude- rande. Det är en manlig värld. Det är lätt att som kvinna k ä n n a sig ensam och utan- för. M ä n tar i allmänhet lättare kontakt med m ä n och kvinnor med kvinnor. Profes- sorer och även övriga universitetslärare är nästan uteslutande m ä n . Därför u p p m u n t - ras m ä n i större utsträckning än lika dukti- ga kvinnor att söka till forskarutbildning.

Manliga forskarstuderande får assistent- eller forskarassistenttjänst, ges tips om vik- tiga konferenser m m oftare än kvinnliga.

Forskarutbildningen infaller i tiden då kvinnorna bildar familj och f u n d e r a r på att skaffa barn. Fortfarande gäller att kvinnor helst ska vara ogifta eller i varje fall barn- lösa för att klara forskningens krav på en- gagemang en större del av dygnet och även vistelse utomlands u n d e r n å g r a år. Motsva- r a n d e borde naturligtvis gälla för m ä n n e n om de tog praktiskt ansvar för sina barn.

Att hustrun tar h a n d om barnen och följer med till U S A då m a n n e n forskar intensivt är ganska vanligt. Motsatsen är d ä r e m o t högst ovanlig och frågan är om den är önsk- värd. Forskningen borde istället k u n n a för-

(6)

22

enas med b a r n . Forskare med siktet inställt enbart på karriären blir lätt enögda. K u n - skaper och erfarenheter från a n d r a sidor av det mänskliga livet skulle k u n n a tillföra forskningen nya värden.

I de humanistiska ä m n e n a har allt fler kvinnor, vars b a r n r e d a n vuxit u p p , kom- mit till forskarutbildningen. Detta har än så länge inte skett inom naturvetenskapen, men det borde v a r a fullt möjligt även där.

Det skulle naturligtvis möta motstånd.

M a n skulle h ä v d a att naturvetenskapen utvecklas så s n a b b t att det inte ä r möjligt att k o m m a igen efter 10—15 års bortovaro.

Samtidigt hävdas emellertid att dagens studenter har dåliga förkunskaper. Medelål- ders, medvetna kvinnor borde vara en till- gång för en mänskligare naturvetenskap.

F o r s k n i n g e n s m å l i k o n f l i k t m e d k v i n n o r n a s ?

Den som känner till h u r något fungerar har också möjlighet att kontrollera det. Detta är en viktig insikt som hela tiden funnits inom naturvetenskapen. Så har naturvetenskapen också blivit en viktig faktor för de do- m i n e r a n d e intressena i samhället. N a t u r - vetenskapen utvecklas enligt två huvud- principer, nämligen genom att öka effekti- viteten i produktionen och genom att utöva social kontroll. (Saraga, Griffith 1981) Vetenskapernas status beror på h u r bety- delsefulla de anses v a r a från ekonomisk och militär synpunkt. J u högre status en vetenskap har desto färre kvinnor finns det där.

Att m ä n n e n s d o m i n a n s inom fysiken är större än inom biologin beror på dessa äm- nens olika historiska, ekonomiska och mili- tära betydelse m e n a r Saraga och Griffith.

En enskild forskares svar på frågan om den naturvetenskapliga forskningens mål blir oftast att kunskapen har ett egenvärde.

Det gäller att fa fram så mycket ny kunskap som möjligt. I ansökningar om forsknings- anslag eller dylikt tas emellertid tanken om naturvetenskapens nytta fram även av den enskilde forskaren. Det f r a m h ä v s då ofta att den naturvetenskapliga forskningen ska ge oss en ny teknik som gör att vi kan konkurrera på v ä r l d s m a r k n a d e n .

Naturvetenskapen är starkt specialiserad och ämnesinriktad. D e n n a specialisering och tävlan om att k o m m a först med något nytt gör att det är detaljkunskaper utan överblick och s a m m a n h a n g med a n d r a ve- tenskaper eller med samhället som domine- rar inom naturvetenskapen.

K v i n n o r har i allmänhet mycket mindre intresse än m ä n av att konkurrera och att hävda sig själva. I kvinnorollen ingår samarbete snarare än tävlan och det gemen- s a m m a s bästa snarare än individuell själv- hävdelse. K v i n n o r har även av d e n n a an- ledning svårt att finna sig till rätta i forskningens värld. H a r vi alls något intresse av att vara med i d e n n a själviska, individualis- tiska värld?

Naturvetenskapen är en maktfaktor och den a n v ä n d s för det mesta inte i kvinnors eller för den delen de flesta människors intresse. För att ä n d r a på detta är det viktigt att kvinnor finns med. Naturvetenskapen ger oss en möjlighet att beskriva och upp- fatta världen som är viktig och rolig att k u n n a och som kvinnor inte far utestängas ifrån.

T a n k a r o m förändringar H u r skall då undervisningen i ungdomssko- lan bedrivas för att flickor skall få och be- hålla ett intresse för naturvetenskap? Det finns naturligtvis inte något allmängiltigt svar på den frågan men det är möjligt att urskilja n å g r a strategier och metoder. Den uppgift läraren har är att ge u p p m u n t r a n och stöd åt flickorna vilket ofta innebär att pojkarna måste hindras från att d o m i n e r a klassrummet. L ä r a r e n måste tänka igenom sin attityd. Ar h e n n e s / h a n s värderingar av och förväntningar på flickor och pojkar de- s a m m a ? Får flickor lika mycket u p p m ä r k - samhet som pojkar? M å n g a lärare har trots a n s t r ä n g n i n g a r visat sig oförmögna att för- dela tiden rättvist mellan pojkar och flickor.

Det är vid det experimentella arbetet m å n g a flickor tvekar. M a n måste ta hänsyn till att de ibland har svårt att k o m m a igång medan pojkarna, särskilt på högstadiet, ofta kastar sig över experimenten utan att tänka. L ä r a r e n bör ge god tid för instruktio-

(7)

ner och/eller genomläsning av instruktio- ner innan experimentet startas, kräva ett snyggt utfört arbete, inte u p p m u n t r a tuff- het utan n o g g r a n n h e t och låta eleverna föra skriftliga anteckningar och inte b a r a kryssa för i rutor. Alla dessa insatser g y n n a r flickorna och är också bra för pojkarna.

M a n kan f u n d e r a h u r test och prov skall läggas upp. Det finns forskningsresultat som visar att flickor gör bättre resultat vid essäfrågor än vid flervalsfrågor ( H a r d i n g 1981). Elevarbeten bör samlas in och rättas även n ä r det inte är prov. Särskilt flickor sätter stort v ä r d e på personliga k o m m e n t a - rer till sina arbeten. T r o t s betygsättnings- problemet bör a r b e t s m e t o d e r som g y n n a r s a m a r b e t e och inte tävlan prioriteras.

L ä r a r e n måste vara vaksam på situatio- ner där könsrollerna kan ha betydelse.

H o n / h a n måste se till att flickorna får klart för sig att de naturvetenskapliga ä m n e n a är lika relevanta för dem som för pojkarna. I årskurser d ä r ett val sker måste läraren en- gagera sig. Det kan ofta vara viktigt för flickorna att få veta att läraren tror att de kan klara av en k o m m a n d e utbildning. H u r eleverna själva ser på dessa frågor och h u r flickor — trots att de sitter i s a m m a klass- r u m som pojkar — kan l ä m n a skolan med en förstärkt tro på pojkars överlägsenhet finns väl beskrivet i Michelle Stanworths Gender and Schooling (1983).

L ä r o b ö c k e r

Vilken bild av könsroller förmedlas av läro- böcker i naturvetenskap? En norsk under- sökning (Hilmo 1983) visar att i de böcker i n a t u r k u n s k a p som undersökts refereras det till p o j k a r / m ä n i mycket högre utsträckning än till flickor/kvinnor. Illustrationer med p o j k a r / m ä n är mycket vanligare än med flickor/kvinnor. Exempel som rör traditionellt manliga intresseområden är fler än de som rör kvinnliga. N å g r a kvinnliga historiska personer n ä m n s inte.

En m o t s v a r a n d e engelsk undersökning av några fysikböcker (Taylor 1979) visar att referenser till kvinnor är få, referenser till aktiva kvinnor mycket få och referenser till kvinnor som sysslar med vetenskap sak-

Maria Sibylla Merian, bananplanta ur "Metamor- phosis. . .". Tillhör Kungl Vetenskapsakademien.

nas helt. En av de undersökta fysikböcker- na refererar inte till någon människa alls, inte genom diagram, fotografi eller text.

D e n n a opersonlighet verkar säkert mycket f r ä m m a n d e för speciellt flickor.

En s n a b b titt på en svensk gymnasiebok i fysik (Adolfsson, Kronqvist, O h l é n 1983) visar m o t s v a r a n d e bild. D e n n a bok har dessutom en mycket avskräckande inled- ning. D ä r talas om h u r utvecklingen gör det möjligt att via satellit se direktsändningar i T V t ex från U S A och göra r y m d f ä r d e r tack vare datorerna som utvecklats genom de s n a b b a framstegen inom elektroniken och atomfysiken. N å g r a negativa sidor av utvecklingen n ä m n s kort: k ä r n v a p e n , kemiska stridsmedel och miljögifter. Något ansvar för dessa negativa sidor verkar dock inte författarna till d e n n a bok anse att na- turvetarna och teknikerna har. Inledningen berör enbart traditionellt manliga o m r å d e n och anknytning till människor och omsorg om människor saknas helt.

(8)

L ä r o b ö c k e r n a m å s t e ä n d r a s så att kvin- nor avbildas och o m n ä m n s lika ofta som m ä n . E x e m p e l b ö r i m y c k e t större utsträck- n i n g tas f r å n traditionellt kvinnliga intres- s e o m r å d e n . F r a m s t ä l l n i n g e n bör v a r a m e r personlig och m a n bör s t r ä v a efter att pre- sentera en n a t u r v e t e n s k a p m e d a n k n y t n i n g till m ä n n i s k o r .

E n a n n a n n a t u r v e t e n s k a p Vilka d e l a r av n a t u r v e t e n s k a p e n intresse- r a r flickor respektive pojkar? U n d e r s ö k - n i n g a r h a r gjorts av Lie och B r y h n i (1983) och Smail (1983). Flickor är m e r m ä n n i - skoorienterade, i n t r e s s e r a d e av d e t estetiska och bryr sig m e r a o m v e t e n s k a p e n s in- v e r k a n p å s a m h ä l l e t . P o j k a r n a är f r a m f o r allt intresserade av m a s k i n e r , m e n också av s å d a n t som v u l k a n e r och j o r d b ä v n i n g a r , s t j ä r n o r och p l a n e t e r och k ä r n k r a f t , n å g o t som tyder p å ett intresse för m ä k t i g a na- t u r k r a f t e r och kontrollen av dessa.

Smail k a r a k t ä r i s e r a r p o j k a r s och flickors intressen g e n o m n e d a n s t å e n d e s a m m a n - ställning.

Pojkar

Intresserade av regler

Intresserade av ma- skiner

Intresserade av rätt- visa

Ser världen som en hierarki (tävling)

Lägger tonvikt vid analytiskt tänkande Vill kontrollera livlösa ting

Flickor

Intresserade av relationer

Intresserade av män- niskor

Pragmatiska

Ser världen som ett nätverk av relationer (samarbete)

Lägger tonvikt vid estetisk värdering Vill vårda levande va- relser

Naturligtvis är u p p d e l n i n g e n mellan pojkar och flickor inte lika klar och enkel som i d e n n a tabell. D e t finns en kontinuerlig va- riation i d e olika k a r a k t e r i s t i k e r n a från pojk- till flicksidan. E n förskjutning i inrikt- ningen av u n d e r v i s n i n g e n i n a t u r v e t e n s k a p f r å n v ä n s t e r till höger i tabellen b o r d e ä n d å v a r a e f t e r s t r ä v a n s v ä r d .

E n n a t u r v e t e n s k a p l i g u n d e r v i s n i n g som g y n n a r flickorna b ä t t r e ä n d a g e n s är för- modligen m e r t i l l ä m p a d och m e r övergri- p a n d e . H u v u d d e l e n av t i l l ä m p n i n g a r n a bör inte utgå f r å n m a s k i n e r eller prylar h ä m t a d e f r å n teknikens eller p o j k a r n a s värld u t a n d e bör b e t o n a s a m b a n d . S a m - b a n d dels i n o m ä m n e t och dels m e d v å r t liv och samhälle, historiskt och/eller i n u t i d . D e bör b e r ö r a v a r d a g s f r å g o r och samhälls- p r o b l e m . För att ta n å g r a exempel f r å n kemin: O l j a och v i n ä g e r ä r ett lika b r a exempel p å vätskor s o m inte löser v a r a n d r a som bensin och v a t t e n . K o k s a l t ä r i n t r e s s a n t inte b a r a som exempel p å b i n d n i n g s t y p utan också för d e n stora betydelse saltet h a r haft för m a t b e r e d n i n g . N ä r a m m o n i a k - f r a m s t ä l l n i n g e n d i s k u t e r a s tekniskt bör m a n ta u p p f r å g o r o m n ä r och varför meto- den utvecklades och varför s a m h ä l l e t är så b e r o e n d e av a m m o n i a k . A m m o n i a k ä r ut- g å n g s ä m n e för f r a m s t ä l l n i n g av s p r ä n g ä m - nen och handelsgödsel. I d e t t a s a m m a n - h a n g bör miljöfrågor diskuteras.

A t t göra v a c k r a kristaller, u n d e r s ö k a skönheten hos olika m i n e r a l , s t u d e r a detal- j e r i mikroskop, a r b e t a m e d i n d i k a t o r f a r g e r

och göra k r o m a t o g r a f i s k a e x p e r i m e n t ä r konkreta exempel p å h u r det estetiska in- tresset kan tillgodoses i n o m kemin. F ä r g bör v a r a ett givet t e m a i n o m fysikundervis- ningen.

A t t de vetenskapliga resultaten u p p n å t t s av m ä n n i s k o r bör f r a m g å i u n d e r v i s n i n g e n . Utvecklingen av d e n a t u r v e t e n s k a p l i g a idé- e r n a och d e m ä n n i s k o r som d ä r v i d spelat en viktig roll bör tas u p p . N ä r ett antal manliga och kvinnliga n a t u r v e t a r e p r e s e n t e r a s bör m a n också ta u p p f r å g a n o m varför de kvinnliga f o r s k a r n a varit så fa.

M e d a n m a n tidigare i n o m d e n n y a kvin- norörelsen ofta h ä v d a d e att kvinnor helt b o r d e ta a v s t å n d f r å n n a t u r v e t e n s k a p e n fö- refaller det n u finnas en ö k a d m e d v e t e n h e t o m att kvinnor m å s t e delta i n a t u r v e t e n s k a - pen för att p å v e r k a d e n . D ä r e m o t finns än- nu inte m å n g a k o n k r e t a idéer o m h u r en a n n a n v e t e n s k a p skulle se ut. D e exempel som finns är oftast f r å n medicin eller biologi. M e n som H i l a r y Rose (1983) f r a m h å l l e r kan m a n inte avvisa en ö n s k a n o m en ny

(9)

n a t u r v e t e n s k a p som e n b a r t r o m a n t i k i en värld som b r o t t a s m e d miljöförstöring och som lever u n d e r hotet o m en n u k l e ä r k a t a - strof.

För att en ny n a t u r v e t e n s k a p skall k u n n a växa f r a m m å s t e b e g r e p p e t objektivitet analyseras (Fee 1981). D e n n a t u r v e t e n - skapliga objektiviteten h a r a n v ä n t s för att s k a p a a v s t å n d m e l l a n den r e n a vetenskapen och t i l l ä m p n i n g a r n a och för att separe- ra t a n k e och känsla och att n e d v ä r d e r a den som identifieras m e d k ä n s l a n . I själva ver- ket h a r det aldrig f u n n i t s n å g o n a b s t r a k t värderingsfri n a t u r v e t e n s k a p som utvecklats helt för sin egen skull o b e r o e n d e av kapital och s a m h ä l l s i n t r e s s e n .

N a t u r v e t e n s k a p e n s kulturella, ekonomiska och m i l j ö m ä s s i g a p å v e r k a n p å det mänskliga s a m h ä l l e t m å s t e finnas m e d i u n d e r v i s n i n g e n i n a t u r v e t e n s k a p . V i in- s t ä m m e r i d e n slutsats som Brian Easlea (1983) k o m m i t f r a m till i sin bok Fathering

the Unthinkable, Masculinity, Scientists and the Nuclear Arms Race:

I ett mer mänskligt samhälle skulle det vara en självklarhet att en 'högre' utbildning i fysik hade en mycket större andel kvinnliga studenter än för närvarande och att en ansenlig del av ämnets tid ägnades åt frågan om hur fysiken kan spela en roll för att identifiera och lösa världs- problemen. Särskilt viktigt vore det att förstå varför fysikerna blivit så inblandade i militära och destruktiva förlopp och varför fysiken, och i synnerhet kärnfysiken, blivit en av de mest maskulina av aktiviteter.

Det är inte e n b a r t fysiker som ä r e n g a g e r a - de i att utveckla m e t o d e r för att d ö d a . K e - mister och biologer a r b e t a r också m e d va- pen i allt större u t s t r ä c k n i n g . M e d fler kvin- nor inom n a t u r v e t e n s k a p e n b o r d e d e n n a inriktning k u n n a förändras. A t t v å r d a livet istället för att förgöra det bör v a r a n a t u r v e - t e n s k a p e n s uppgift.

Maria Sibylla Merian, detalj ur "Metamorphosis. . .". Tillhör Kungl Vetenskapsakademien.

(10)

REFERENSER

Adolfsson, Tord/Kronqvist, Ebbe/Ohlén, Gun- nar, Gymnasieskolans Fysik Åk 1, Stockholm 1983.

Easlea, Brian, Science and Sexual Oppression: Patri- archy's Confrontation with Woman and Nature, Weidenfeld Nicolson 1981.

Easlea, Brian, Fathering the Unthinkable, Masculi- nity, Scientists and the Nuclear Arms Race, Lon- don 1983.

Ekenvall, Asta, Manligt och kvinnligt, Göteborg 1966.

Fee, Elizabeth, " I s Feminism a Threat to Scientific Objectivity?" International Journal of Women's studies, 4 nr 4, 1981, s 3 7 8 - 3 9 2 . Fennema, Elisabeth, " W o m e n and Girls in Ma-

thematics: Equity in Mathematics Educa- tion". Educational Studies in Mathematics, 10 nr 4, 1979, s 3 8 9 - 4 0 1 .

Fox Keller, Evelyn, "Feminism and Science", Signs, 7 nr 3, 1982, s 5 8 9 - 6 0 2 . (Publicerad i detta nr av Kvinnovetenskaplig tidskrift.) Goddard Spear, Margaret, "Sex bias in science

teachers ratings of work and pupil characte- ristics" i Contributions to the second GASATX

conference, Oslo 1983.

Goodman, Madeleine J / G o o d m a n , Lenn Evan,

" I s There a Feminist Biology?", International Journal of Women 's Studies, 4 nr 4, 1981, s

3 9 3 - 4 1 3 .

Harding, J a n , "Sex differences in science exa- minations", i The missing half, Girls and science education, Manchester 1981, s 192—204.

Hilmo, Inger, "An analysis of Norwegian text- books in science" i Contributions to the second G AS AT conference, Oslo 1983.

Hubbard, Ruth, " H a v e Only Men Evolved?" i Ruth Hubbard, Mary Sue Henifin and Bar- bara Fried, ed, Biological Woman: The Conve- nient Myth, Cambridge, Mass 1982, s 11 —45.

Kimball, Meredith M, " W o m e n and Science: A Critique of Biological Theories", International Journal of Women 's Studies, 4 nr 4, 1981, s

3 1 8 - 3 3 7 .

Kelly, Alison (Ed), The missing half, Girls and science education, Manchester 1981.

Lie, Svein/Bryhni, Eva, "Girls and physics: At- titudes, experiences and underachievement"

i Contributions to the second GASA T Conference, Oslo 1983.

Merchant, Carolyn, The Death of Nature; Women, Ecology and the Scientific Revolution, San Fransi- sco 1980.

Ormerod M B, "Factors differentially affecting the science subject preferences, choices and attitudes of girls and boys" i The missing half

Girls and science education, Manchester 1981, s 100-112.

Rose, Hilary, " H a n d , Brain, and Heart: A Fe- minist Epistemology for the Natural Sciences", Signs: Journal of Women in Culture and Society, 9 nr 1, 1983, s 7 3 - 9 0 .

Saraga, Esther/Griffiths, Dorothy, "Biological inevitabilities or political choices? T h e futu- re for girls in science"; The missing half, Girls and science education, Manchester 1981, s 8 5 - 9 7 .

Smail, Barbara, "Getting science right for girls"

i Contributions to the second GASA T conference, Oslo 1983.

S O U 1983:4, Om hälften vore kvinnor, Stockholm 1983.

Spender, Dale, Invisible Women, The Schooling Scandal, London 1983.

Stanworth, Michelle, Gender and Schooling, A Stu- dy of Sexual Divisions in the Classroom, London 1983.

Statistiska meddelanden, Serie U, 1984:11, 1984:6, 1974:7.

Taylor, I, "Sexist bias in physics textbooks", Physics Education, 14, 1979, s 2 7 7 - 2 8 0 . Walkerdine, Valerie, "Some issues in the histo-

rical construction of the scientific truth about girls" i Contributions to the second GASA T conference, Oslo 1983.

Weinreich-Haste, Helen, " T h e image of science" i The missing half, Girls and science education, Manchester 1981, s 216—229.

Wernersson, Inga Könsrollsdifferentiering i grund- skolan, Göteborg studies in educational sciences, 22, Göteborg 1977.

Whyte, Judith, "Non-sexist teachers: evalu- ating what teachers can do to help girls opt in to science and technology" i Contributions to the second G AS AT conference, Oslo 1983.

'GASAT (Girls And Science And Technology) konferensen hölls på fysikinstitutionen vid Oslo universitet i september 1983 med bl a Svein Sjöberg som organisatör.

SUMMARY

Female perspectives on natural science education Is there a feminist science? This question has come up for discussion in recent years. In this artide we look at the conditions for women in science education. Is it possible to change the education in order to increase the number of women in science and to facilitate the develop- ment of a different science?

(11)

There are few women natural scientists in Sweden and elsewhere. Women do not take part in science, not because of biological differences, but because of both coarse and subtle cultural influences. These influences should be seen in a historical perspective. From Aristotle via New- ton and Darwin women have been seen as weak, emotional and not capable of rational thinking.

There are also more practical things that pre- vent women from taking part in science education. Boys get more attention from teachers than girls. Male professors support men more often than women. It is difficult to combine children and research.

What changes are possible? Teachers must be

aware of their attitudes to boys and girls in the classroom. In science textbooks women must appear in text and illustrations. Science teaching must be more applied and emphasize relations — relations within the subject and with our life and society. Instead of being so involved in military and destructive processes science must help by playing a part in identifying and solving world problems.

Sylvia Benckert Fysiska institutionen Umeå universitet 901 87 Umeå Sweden

Else-Marie Staberg Skolgatan 90 902 46 Umeå Sweden

M e d v e r k a n d e i d e t t a n u m m e r :

Sylvia Benckert ä r universitetslektor i teoretisk fysik och u n d e r v i s a r vid fysiska institutio- nen vid U m e å universitet. H o n h a r m e d v e r k a t i Rapport från Kvinnouniversitetet, A k a d e m i l i t t e r a t u r , 1983, m e d artikeln " K v i n n o p e r s p e k t i v p å n a t u r v e t e n s k a p e n m e d u t s i k t s p u n k t f r å n fysiken".

Evelyn Fox Keller är P h D i teoretisk fysik. F ö r u t o m inom d e t t a ä m n e h a r hon sysslat m e d forskning och u n d e r v i s n i n g i m a t e m a t i s k biologi, molekulärbiologi och vetenskaps- teori. H o n h a r p u b l i c e r a t ett flertal artiklar och två böcker: A Feelingfor the Organism: The Life and Work of Barbara Mc Clintock, W H F r e e m a n , 1983, och Reflections on Gender and Science, Yale U n i v Press, u t k o m m e r d e c e m b e r 1984.

Elisabet Hermodsson ä r diktare, essäist och bildkonstnär. Som essäist och polemiker i k u l t u r d e b a t t e n h a r hon s e d a n b ö r j a n av sextiotalet gjort kritiska analyser av positivis- m e n , t ex i e s s ä s a m l i n g a r n a Rit och revolution, 1968 och Synvända, 1975. Den i d e t t a n u m m e r citerade essän " A t t ge n a m n " ingår i essäsamlingen Ord i kvinnotid, 1979. D ä r h a r hon satt in sitt vetenskapskritiska r e s o n e m a n g i ett u t t a l a t feministiskt perspektiv.

Sif Johansson är f o r s k a r s t u d e r a n d e i akvatisk ekologi på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. H o n a r b e t a r i n o m ett projekt som s t u d e r a r effekterna av u t s l ä p p f r å n reningsverk p å d j u r och växter i Ö s t e r s j ö n .

Carolyn Merchant är vetenskapshistoriker och verksam som forskare och l ä r a r e vid institutionen för C o n s e r v a t i o n a n d Resource Studies vid universitetet i Berkeley i Californien. H o n h a r p u b l i c e r a t ett flertal vetenskapshistoriska artiklar och boken The Death of Nature: Women, Ecology and the Scientific Revolution, H a r p e r & Row, 1980. H o n a r b e t a r för n ä r v a r a n d e p å en bok o m kvinnor och miljörörelse.

Else-Marie Staberg ä r a d j u n k t i m a t e m a t i k och kemi vid Ö s t r a G y m n a s i e s k o l a n i U m e å . H o n h a r skrivit en c - u p p s a t s i pedagogik som b e h a n d l a r lärares olika b e h a n d l i n g av pojkar och flickor i k l a s s r u m m e t .