• No results found

Lindroth, C.H. 19B5. The Carabidae (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. - Fauna Ent. Scand.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lindroth, C.H. 19B5. The Carabidae (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. - Fauna Ent. Scand."

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

GeoJfrey Lemdahl, Mora Aronsson & Lars Hedenris rester från ostindiefararen Götheborg

-

Analys av ma- terial från 1987. Rapport, Naturhistoriska Museet i Göteborg.

Lemdahl, G. 1991. Tidigmedeltida insektfynd från Lund. - FaZett 4:34-39.

Lindroth, C.H. 19B5. The Carabidae (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. - Fauna Ent. Scand.

1. 5

:l -225. Copenhagen (Scandinavian Science

Press

Ltd.).

Lundberg,

S.

& Gustafsson, B. 1986. Catalogus Coleop- terorum Sueciae. Entomologiska Föreningen i Stock- holm.

Miller, L. 1991. Oskarshamnskoggen. Pilotundersök- ning av sedimentprover från vraket. Uppsats i på-

byggnadskurs i arkeologi vid Stockholms Universi- tet.

Mourier, H., Winding, O. & Sunesen, E. 1986. Collins guide to wild life in houses and home. I-ondon (Collins Sons & Co. Ltd).

Ent. Tidskr.

I

16 (1995) Nilsson, S.G & Baranowski, R. 1994. Indikationer på jätteträdskontinuitet - svenska förekomster av knäp- pare som är beroende av grova, levande träd. - Ent.

Tidskr. 115:81-97.

Osborne, P.J. 19'17. Stored product beetles from a Ro- man site

at

Droitwich, England. -

J.

of Stored Product Research 13:203-204.

Pa1m.

T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der siid- und mittelschwedischen Laubbäume. - Opuscula Ento- mologica 16:1-314.

Palm, T. 1966. Skalbaggar. Coleoptera. Kortvingar.

Fam. Staphylinidae - Underfam. Habrocerinae, Tri- chophyinae, Tachyporinae. - Svensk Insektfauna 9(s0):1-93.

Rönnby, J. 1986. Bossholmen. En medeltida vrakplats.

Historiskt sammanhang och undersökningsmetodik.

C-uppsats i arkeologi vid Stockholms Universitet.

Unger, R.W. 1980. The ship in the medieval economy 600-1600. London (McGill-Queens's University Publishers), 304 pp.

Nytt och gammalt om skogsskador

Pettersson, B. & Samuelsson, H. (red.).

1995. Skador på barrtrdd. Skogsstyrelsen.

304 sidor, häftad. Beställes från Skogssty- relsen, Förlaget, 551 83 Jönköping, tel.

036-15 55 92. Pris 350 kr.

Eidmann, H. & Klingström, A.1990. Ska- degörare i skogen. LT:s-förlag, Stock- holm. 355 sidor, inbunden. Beställes i bok- handeln. Pris ca 2'70kr.

"Silverbibeln" har den på skämt blivit kallad, Skogsstyrelsens nyutgivna fiilthandbok, Skador på barrträd. Den tar upp skador på gran och tall orsakade av insekter, vilt, svamp, klimat, nårings- obalans och luftföroreningar. Insekterna, tätt följ- da av svamparna, tar upp största delen av utrym- met. Insektskapitlet är författat av Bengt Ehn- ström, landets utan tvekan meste skogsentomolog.

Överskådliga bestämningsnycklar baserade på ut- märkta teckningar av Martin Holmer gör det möj- ligt att redan i ftilt reda ut vad som orsakat skador på barrträden. Hänvisningar ges sedan till uppslag somjust behandlar den skadan. Här tas upp före-

komst, symptom, biologi, skoglig betydelse,

orsaksdiskussion och med vilka andra skador för- växling kan ske. Samtliga skador är illustrerade

med minst ett fotografi. Ett kompakt format 174

(11x20 cm) gör att handboken lätt kan tas med i frlt.

En klassiker med samma ämnesinnehållär Ska- degörare i skogen vars första upplaga kom redan 1976. Denna behandlar även skador på lärk och lövträd. Detta är dock ingen ftilthandbok, men be-

tydligt mer användbar i undervisningssamman- hang. Här ges en gedigen bakgrund till skoglig ekologi och de olika skadeorganismernas biologi.

Bildmaterialet, såväl som arturyalet, är mindre omfattande. De för skogsbruket viktigaste skade- görama, t.ex. snytbagge och rotticka, är mycket utförligare behandlade än r Skador på barrtrrid. I

denna har ett påtvingat format (som förvisso un- derlättar bestämningsarbetet) gort att nästan bety- delselösa arter fått uppta lika stort utrymme som de som orsakar skador i hundramiljonersklassen.

Jaha, vilken ska man välja då? Som entomolog

vill jag nog rekommendera "gamlingen". Här ges

betydligt mer kött på benen om skogsinsekter.

Som skogsman väljer man nog utan tvekan dess

efterföljare, som plötsligt har möjliggjort för lek- mannen att snabbt ställa diagnos på skadade träd.

Idealiskt är nog att införskaffa båda eftersom de kompletterar varandra bra, en iärobok och en ftilt- handbok.

Lars-Oye Wkars

References

Related documents

Huru- vida arten fraktats till platsen från detta grönom- råde eller om den kommit från omgivande om- råden får framtiden utvisa, men det kan inte helt uteslutas att Carabus

Åkerlöparen fanns fram till 1800-talets slut på ett flertal platser i södra Sverige, men under 1900-talet har endast mycket sporadiska fynd av arten gjorts.. På

Ett t innebtir ott arten iir rapporterutl .lrå11 land.tkupet nen dtt titlpunkten föt'fvdet.. itlte kunndt

Cederström, P., & Ljungberg, H.: Dynmarklöparen, Calathus nollls (Marsh.), nu funnen i Sverige (Coleoptera: Carabidae).. In 199x and 2000, the species occured

quadrisulcatus som insamlades pi Florarna hade antingen mittligt (M2) eller kraftigt slitna (M2-3) kiikar (Tab.. Som jamfcirelse visas exempel

Bidrag till kännedomen om de svenska Zeli- ma-(Xylota)arterna (Diptera: Syrphidae). /Mit Be- schreibung der neuen Art Zelima

Bicellaria austriaca Tuom. I Sverige endast upp- given frin Skine men fcirekommer itminstone norrut till Jiimrland. I Norge ar den nordligast kiind frin inre

I december 2019 beslutades övergripande mål för Nya stambanor, där landskapsmålet säger att ”de nya stambanorna ska anpassas till landskapets förutsättningar samt