CESAR–CENTRUM FÖR SOCIALT ARBETE
SOCIONOMPROGRAMMET
KANDIDATUPPSATS,15HP
VÅRTERMINEN 2020
Influencern och den gordiska
knuten
En studie om gestaltningen av psykisk
ohälsa i sociala medier
Fredrik Karl Erik Sundberg Handledare: Daniel Nilsson Ranta 2020-05-25
Title: The influencer and the gordian knot: A study of the framing of mental health in social media.
Author: Fredrik Karl Erik Sundberg
Abstract
This essay examines influencers’ framing of mental illness and how the framing could possibly affect the growing problem of mental illness among Swedish youth. Previous research concerning mental illness among youth, social media and social contagion is presented as a basic understanding of the problem at hand. Approximately 16 000 Instagram
posts from Sweden’s most influential Instagram accounts were reviewed for content about mental illness. Posts containing descriptions of mental illness were extracted and analyzed using thematical analysis. The main finding from the thematical analysis was that influencers
tended to use The Hero’s Journey dramaturgy in the framing of mental illness. The main conclusion made from the study was that influencer framing of mental health issues, consciously or unconsciously, tended to augment mental illness in a number of ways. The influencers seemed to have developed specializations in different forms of mental illness. The
specialized influencer took upon him/herself the role of a mentor to followers experiencing symptoms of the same type of mental illness, leading them on for their own Hero’s Journey.
Hence, the mechanisms of The Hero’s Journey were shown to, in themselves, have a tendency to increase the contagious effects of mental illness.
Nyckelord: Psykisk ohälsa, influencers, monomyth, hjälteresan, social smitta, känslosmitta, Instagram, unga
Keywords: Mental Illness, influencers, monomyth, Hero’s journey, social contagion, emotional contagion, Instagram, youth
Antal ord: 15 995
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
DISPOSITION ... 6
2. TIDIGARE FORSKNING ... 6
PSYKISK OHÄLSA BLAND UNGA ... 6
PSYKISK OHÄLSA OCH SOCIALA MEDIER... 9
ANDRAHANDSTRAUMATISERING, KÄNSLOSPRIDNING OCH SOCIAL SPRIDNING ... 10
WERTHER-EFFEKTEN ... 12
SAMMANFATTNING AV FORSKNINGSFÄLTET ... 13
3. TEORETISKT PERSPEKTIV ... 14
GESTALTNINGSTEORI ... 14
HJÄLTERESAN... 15
4. METOD ... 17
METODVAL ... 17
URVAL ... 19
AVGRÄNSNINGAR ... 20
ANALYSMETOD ... 20
TROVÄRDIGHET, TILLFÖRLITLIGHET OCH REPRESENTATIVITET/ÖVERFÖRBARHET ... 21
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 21
METODÖVERVÄGANDEN ... 22
5. RESULTAT OCH ANALYS ... 23
HJÄLTERESAN... 23
DISTINKTIONER FÖR TEMATISERING ... 26
AVFÄRD ... 28
KAMP... 29
VÄGEN TILLBAKA ... 32
MARKNADSFÖRING ... 35
SLUTREFLEKTIONER ... 38
RESULTATSUMMERING ... 40
6. DISKUSSION ... 42
SUMMERING AV STUDIEN ... 42
STUDIEN I LJUSET AV TIDIGARE FORSKNING ... 43
TEORIDISKUSSION ... 44
METODDISKUSSION ... 44
IMPLIKATIONER FÖR DET SOCIALT ARBETETS FORSKNING OCH PRAKTIK ... 45
7. REFERENSER ... 46
BILAGOR ... 57
BILAGA 1:NÖDNUMMER ... 57
BILAGA 2:OMFORMULERING AV WHO MEDIALA RIKTLINJER FÖR RAPPORTERING OM SUICID... 58
BILAGA 3:FÖRTECKNING ÖVER INFLUENCERS ... 60
1. I NLEDNING
Under Corona-pandemin har stora tidningsrubriker varnat för desinformation i sociala medier, inte bara mot misstänkta ryska desinformationskampanjer (Wesel, 2020) utan även mot svenska influencer-konton. Influencers anklagades för att såväl sprida falsk information som att likställa sina egna uttalanden med de av epidemiologer och smittskyddsläkare (Larsson, 2020). För att bemöta den växande problematiken redogjorde MSB för vikten av att undvika spridning av felaktig information (Löfvenberg, 2020). Med sitt uttalande fastställde MSB gestaltningsramarna för hur förståelsen av pandemin skulle utformas. Till följd av uttalandet vände sig följarna mot de influencers som spred felaktig information, vilka i sin tur fick vara snabba med att dra tillbaka informationen (Demirian, 2020). Detta belyser vikten av att studera gestaltningsramarna som råder för de olika samhällsfenomen vi idag står inför.
En influencer är en person som via sociala medier utövar inflytande över en stor mängd människor (Pilgrim & Bohnet-Joschko, 2018). Inflytandet syftar ofta till att påverka följarnas konsumtionsmönster vilket i regel utgör en inkomstkälla för influencern (Cambridge
Dictionary, 2020). Den glorifierande bild som marknadsföringen bär med sig leder dock till att oroliga röster med jämna mellanrum höjs. Kritikerna menar att influencers image av att ha perfekta liv försämrar följarnas syn på sina egna liv. Som svar på tal lägger vissa influencers upp bilder utan filter, medan andra besvarar kritiken med en betydligt allvarligare ton.
Influencers berättar allt oftare om sin kamp mot psykisk ohälsa. Öppenheten uppmuntras i regel och sägs minska stigma och psykisk ohälsa (Våga Prata, 2020., Hjärnkoll, 2020).
Samtidigt ökar den psykiska ohälsan i samhället, i synnerhet hos unga
(Folkhälsomyndigheten, 2018). Aldrig tidigare har vi varit så medvetna om problemet men aldrig tidigare har så många lidit av det. Att ”sprida medvetenhet kring” tycks inte vara tillräckligt för att hantera den närmast epidemiska utbredning av psykisk ohälsa vi har i Sverige.
Samtal med en socionom är inte sällan den första anhalten för personer som söker hjälp för sin psykiska ohälsa. Socionomer är dessutom den yrkesgrupp som ska ha förmåga att, i högre grad än kanske någon annan yrkesgrupp, se till både individ, grupp och struktur. Socionomen skall även ha en god förmåga att skifta perspektiv mellan dessa analysnivåer. Denna studie ämnar skifta perspektiv från den eviga antagonisten stigma och istället rikta blicken mot de individer vars gestaltning av psykisk ohälsa når miljontals, utan att bli avkrävda det minsta ansvarstagande: influencers.
Undersökta influencers goda vilja och engagemang för minskad psykisk ohälsa kan tas för självklar. De problem studien lyfter beror snarare på att forskning inte funnits tillgänglig i tillräckligt hög grad för att belysa riskerna med oansvarig kommunikation om psykisk ohälsa.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är i första hand att undersöka influencers gestaltning av psykisk ohälsa på sociala medier samt att i andra hand utforska hur en sådan gestaltning påverkar unga följare.
1. Vilka aspekter av psykisk ohälsa väljer influencers att framhäva?
2. Hur beskriver influencers orsaker till, effekter av och lösningar till det som framhävts?
Disposition
Denna studie sammanställer inledningsvis befintlig forskning om psykisk ohälsa, sociala medier och social spridning för att avgöra om förekomsten av psykisk ohälsa kan öka av att konsumera innehåll om detta i sociala medier. Forskningen sammanställs i kapitlet tidigare forskning utifrån en bred förståelse av vad som klassificeras som psykisk ohälsa. Näst följande kapitel redogör för de två teorier som står till grund för analysen. Därefter följer resultatdelen. I resultatet analyseras influencers gestaltning av psykisk ohälsa för att skapa förståelse för hur en eventuell påverkan kan ta sig uttryck och varför den tar sig uttryck på detta sätt. Analysen tar inledningsvis avstamp i metodavsnittet för att sedan vid genomförd tematisering övergå till en teoretiskt driven analys. Analysen genomförs och sammanställs under resultat. Slutligen görs en avslutande diskussion kring metod, teorival och resultat tillsammans med en sammanfattning av studiens resultat. Diskussionen avslutas med en reflektion kring studiens implikationer för det sociala arbetets praktik och forskning.
2. T IDIGARE FORSKNING
I detta kapitel presenteras tidigare forskning som på olika sätt behandlar tesen om att sociala medier kan påverka följares psykiska ohälsa. De utvalda artiklarna syftar till att ge en bild av spridningseffekten på såväl individ och gruppnivå som samhällsnivå. Inledningsvis
presenteras forskning om utvecklingen av psykisk ohälsa bland unga och dess koppling till sociala medier. Därefter presenteras forskning om spridningseffekter av känslor och sociala beteenden samt så kallad självstigmatisering. Slutligen redogörs för Werther-effekten samt WHOs riktlinjer för rapportering om suicid för att reducera Werther-effekten.
Psykisk ohälsa bland unga
I studien används en bred tolkning av psykisk ohälsa. Avgränsningen för vad som förstås som psykisk ohälsa utgörs av allt från psykosomatiska besvär, så som huvudvärk, magont och sömnsvårigheter (Folkhälsomyndigheten, 2018) till psykiatriska tillstånd som depression. Den breda tolkningen används dels för att inkludera ett brett spektrum av studier och dels för att förenkla urvalsförfarandet.
Den psykiska ohälsan hos unga har genomgått minst en fördubbling sedan mitten av åttiotalet och inget tyder på att siffran är på väg ner (Folkhälsomyndigheten, 2018). I samma rapport riktar Folkhälsomyndigheten sökarlyktan mot skola och arbetsmarknad som bakomliggande skäl till ökningen av psykisk ohälsa. I undersökningen har psykosomatiska symptom för psykisk ohälsa mätts hos skolelever.
Den första förklaringen till den försämrade psykiska hälsan bland unga är de förändringar som skett i det svenska skolsystemet med bland annat kommunalisering, förändrade betygssystem och försämrade skolresultat för skolbarn i allmänhet. Folkhälsomyndighetens hypotes är att de försämrade skolresultaten kan leda till försämrad självkänsla hos unga, vilket kan ta sig
uttryck i symptom för psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018). Att försämrad psykisk hälsa tvärtom leder till försämrade skolresultat utesluts dock inte.
Fördelningen av psykisk ohälsa bland pojkar och flickor är svåravläst. Det är fler flickor som behandlas för depression och ångest (Socialstyrelsen, 2019) men nästan dubbelt så många pojkar som flickor i åldern 7-17 som behandlas för ADHD, den vanligast förekommande diagnosen bland barn och unga (Folkhälsomyndigheten, 2019a). Psykosomatiska symptom som huvudvärk och magont har en jämnare fördelning mellan könen i ung ålder. Bland 11- åringarna rapporterar 41% av flickorna att de upplever minst två psykosomatiska besvär i veckan och motsvarande siffra är 30% hos pojkarna. Motsvarande siffra vid 15 års ålder är 62% av flickorna och 35% av pojkarna (Folkhälsomyndigheten, 2019b). Eftersom flickor i ung ålder i högre grad lider av psykisk ohälsa torde de enligt Folkhälsomyndighetens koppling mellan studieresultat och psykisk ohälsa också ha sämre skolresultat. Enligt PISA- undersökningen 2018 har dock flickor lika bra eller bättre skolresultat i alla de mätta ämnesområdena (OECD, 2018). Ungas bristande psykiska hälsa är dessutom ett
internationellt fenomen (WHO, 2017). Ett internationellt fenomen torde inte kunna förklaras med ett enskilt lands omorganisation av skolsystemet.
Den andra förklaringen är förändringar på arbetsmarknaden. Med ökade krav på högre utbildning på arbetsmarknaden höjs kraven på unga att prestera i skolan
(Folkhälsomyndigheten, 2018). Även socioekonomiska skillnader tas upp och andelen fattiga hushåll beskrivs ha minskat medan den relativa fattigdomen beskrivs ha ökat, vilket anses kunna vara en bidragande faktor för ökad psykisk ohälsa bland barn och unga.
Två vanliga indikatorer för psykisk ohälsa är alkohol och drogkonsumtion. Enligt CAN (2019) var alkoholkonsumtionen bland unga år 2019 på historiskt låga nivåer. Även
narkotikaanvändningen har hållit sig stabil under de senaste tio åren. Varken droganvändning eller alkoholanvändning kan därmed förklara ökningen av psykisk ohälsa bland yngre idag.
Ett återkommande argument är att barn och ungas ökade psykiska ohälsa beror på att fler vågar söka hjälp på grund av minskad stigmatisering. I sin rapport ”Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna” (2017) bemöter Socialstyrelsen detta argument med att antalet unga som bedöms behöva specialistvård ökar i samma takt som den egenrapporterade psykiska ohälsan bland unga. Detta talar mot att ökningen av psykisk ohälsa enbart beror på en ökad benägenhet att söka vård. Personer som bedöms behöva specialistvård söker enligt Socialstyrelsens rapport hjälp oavsett om det ett råder stigma eller ej. Ökningen utgörs därmed inte av de unga som anser sig vara gränsfall till att behöva hjälp med sin psykiska ohälsa. Förändringen tyder snarare på en reell ökning av den faktiska psykiska ohälsan hos unga.
Trots att den psykiska ohälsan hos unga ökat markant ända sedan 80-talet tycks självmorden ligga kvar på ungefär samma nivå (Folkhälsomyndigheten, 2020). Andelsmässigt minskar snarare självmorden i förhållande till den mängd personer som lider av psykisk ohälsa.
Däremot minskar inte andelen unga som lider av psykisk ohälsa i sådan grad att de behöver specialistvård. Att inte självmorden ökat i samma takt som ökningen av psykisk ohälsa skulle kunna förklaras med ökad förskrivning av psykofarmaka och förbättrade behandlingsmetoder.
Enligt Socialstyrelsen (2017) har dock inte förskrivningen av antidepressiva läkemedel mot depression i förhållande till antalet deprimerade ökat under senaste åren. Andelen
deprimerade ungdomar som får antidepressiva läkemedel har varit mer eller mindre stabil de senaste åren. Detsamma gäller behandlingar med lugnande medel och sömnmedel
(Socialstyrelsen, 2017). Varför den psykiska ohälsan ökat kraftigt men att självmorden, som borde kunna anses ha en viss korrelation till den psykiska ohälsan, inte ökat utgör därmed en intressant fråga vilken studien återkommer till.
En anledning till att den ökande psykiska ohälsan bland unga inte återfinns i lika hög grad hos äldre kan vara ungas mottaglighet för sociokulturell påverkan (Blakemore & Mills, 2014).
Enligt Blakemore & Mills översiktsstudie i ämnet innebär tonåren en stor
förändringsbenägenhet för individen, vilket lämnar ungdomen mer mottaglig för anpassning efter den sociala miljön. Den sociokulturella påverkan som avses är den som kommer av grupptryck eller av risk för exkludering vilket ungdomar visat sig särskilt mottagliga för. I slutet av Folkhälsomyndighetens (2018) undersökning av orsaker till den ökade psykiska ohälsan bland unga tas digital teknologi upp som en möjlig förklaring. Influencers
kommunikation om psykisk ohälsa kan utgöra ett exempel på sådan sociokulturell information som unga anses vara särskilt mottagliga för.
41% av alla internetanvändare och 58% av alla barn 11-19 är dagligen aktiva på Instagram (Svenskarna och internet, 2019., Barnen och internet, 2019). Om gruppen barn 11-19 exkluderades ur gruppen alla aktiva internetanvändare hade skillnaden varit ännu större.
Eftersom en större andel av Instagram-användarna är unga blir ungas exponering för psykisk ohälsa på plattformen större än äldres exponering. 15-åriga flickor, vars andel med
psykosomatiska symptom var 27 procentenheter större än hos pojkarna
(Folkhälsomyndigheten, 2019), har även 28 procentenheter större andel dagliga Instagram- användare än pojkarna (Barnen och internet, 2019).
Psykisk ohälsa och sociala medier
En dramatisk förändring som skett sedan mitten av 80-talet fram till 2014 är inträdet av och användningen av sociala medier. Flera undersökningar kan visa på ett positivt samband mellan användningen av sociala medier hos unga och psykisk ohälsa (Lin et. Al., 2016., Kelly, Zilanawala, Booker, Sacker, 2018). Vissa studier visar även på motsatsen men
gemensamt kan konstateras att användning av sociala medier korrelerar med förekomsten av depression och ångestsyndrom. Avgörande anses vara hur de sociala medierna används snarare än att de används, konstateras i en metastudie av Seabrook, Kern & Rickard (2016).
De positiva effekterna av sociala medier tycks i huvudsak komma från att tillgängligheten till socialt stöd ökar för hjälpsökande. I en studie om aktivt hjälpsökande på Facebook visades det på positiva effekter mot depressiva symptom om hjälpsökandet besvarades och negativa om hjälpsökandet inte besvarades (Frison & Eggermont, 2014). En annan plats för hjälpsökande för psykisk ohälsa är på stödforum online. Studier har gjorts på stödforum för att avgöra deras effekt på deltagarnas tillfrisknande från självstigmatisering. Självstigmatisering beskrivs i Lawlor & Kirakowski (2014) som en internalisering av stigma, vilket kan leda till bland annat förvärrad psykisk ohälsa och minskad sannolikhet för att söka stöd offline. I studien fann författarna, i kontrast till sin hypotes, att självstigmatiseringen ökade bland användarna av stödforumet i korrelation till deras besöksfrekvens. Kaplan et. Al. (2010) nådde liknande resultat i en randomiserad studie av 200 personer med schizofreni och affektiva störningar.
Resultatet blev förvärrade symptom bland de personer som besökte forumet mest.
Självstigmatiseringen ökade främst hos de användare som inte själva skrev i forumet utan mest läste, så kallade ”lurkers” (Lawlor & Kirakowski, 2014). Forskarna kunde dock konstatera att även om besöksfrekvens och minskad självstigmatisering hade ett negativt samband hade de användare som besökte forumet och som var mest aktiva minskad självstigmatisering och visade ökad benägenhet att söka hjälp offline. Besökande av ett stödforum för psykisk ohälsa kan anses vara en form av aktivt hjälpsökande likt det som beskrivs i Frison & Eggermont (2014) och studiernas resultat kan anses överlappa. De psykologiska effekterna av användningen av sociala medier online och stödforum online skiljer sig således kanske inte så mycket från sociala nätverk offline då det kan antas att en hjälpsökande offline mår bättre om hen får hjälp och sämre om hen inte får det.
En stor skillnad mellan sociala nätverk online och sociala nätverk offline är dock att man på sociala nätverk online kan följa främlingar. I Lup, Trub & Rosenthal (2015) studerades 117 unga Instagram-användares vanor i syfte att kartlägga de negativa effekterna av sociala jämförelser med följda främlingar. Författarna observerade genom besvarade frågeformulär att det fanns en signifikant korrelation mellan depressiva symptom och antal främlingar användaren följde. Främlingar som följdes antogs av författarna få användarna att göra sociala jämförelser med sig själva. Huruvida personer med depressiva symptom följer fler främlingar eller om personer som följer fler främlingar utvecklar depressiva symptom kunde dock inte studien avgöra. Flera studier hävdar att det är på grund av användarens sociala jämförelse med andra användare som sociala medier har en korrelation med depressiva symptom och psykisk ohälsa (Steers, Wickham & Acitelli, 2014., White et.al. 2006)). Studierna utgår dock ofta från ett gemensamt antagande om att följandet av främlingars negativa effekt på den psykiska ohälsan beror på just sociala jämförelser uppåt och inte något annat. Den negativa effekten skulle i vissa fall kunna förklaras med spridningseffekter från influencers som skriver om psykisk ohälsa.
Utifrån dessa studier och reflektioner kring psykisk ohälsa kan det argumenteras för att det oftast är nyttigt att prata om psykisk ohälsa men kanske inte alltid nyttigt att lyssna.
Andrahandstraumatisering, känslospridning och social spridning
Många terapeuter har själva terapeuter. Detta har de ofta för att kunna lätta på den börda som överförs på dem under klientsamtalen. En allvarlig form av sådan överföring kallas sekundär traumatisering (Psykologiguiden, 2020). Effekten innebär en överföring av svåra känslor efter exempelvis ett trauma från klienten med posttraumatiskt stressyndrom till terapeuten.
Överföringen leder till att terapeuten upplever symptom liknande de som uppvisats av
klienten. Terapeuten kan, trots flerårig utbildning i att hantera klienters känslor och utan att ha en privat relation till klienten, således inte helt känslomässigt distansera sig från klienten.
Andrahandstraumatisering kan jämföras med en social effekt som kallas för känslospridning (Rimé, 2009). Psykologisk forskning har kunnat bevisa denna effekt och tyder på att vi inte bara överför och delar känslor med varandra utan att vi även i hög grad formar vår
omvärldsuppfattning med hjälp av de delade känsloupplevelserna (Rimé, 2009). Utöver psykologisk forskning på individer har nätverksforskning kunnat påvisa hur emotioner sprids i sociala nätverk, en effekt som kommit att kallas emotional contagion. Begreppet emotional contagion kan anses förhållandevis kontroversiellt och avser den känsloöverföring som sker mellan människor i samma sociala nätverk (Pam, 2013). Den direkta översättningen av contagion är smitta vilket kan upplevas anspela på biologiskt överförbar smitta. Därför används begreppen känslospridning och social spridning i denna studie.
I studien ”Dynamic spread of happiness in a large social network: longitudinal analysis of the Framingham Heart Study social network” av Fowler & Christakis (2009) följdes nästan 5000 personer under tjugo års tid. Självskattning av upplevd lycka mättes med jämna mellanrum.
Kluster av lyckliga och olyckliga människor kunde ses i materialet och författarna kunde konstatera att en persons lycka i mångt och mycket är beroende av om personerna i närheten var lyckliga. Man konstaterade att lycka kan sprida sig upp till ”three degrees of separation”, vilket innebär att en effekt kunde påvisas ända upp till tre relationer bort från källan. I studien såg författarna kopplingar mellan geografisk närhet och spridningseffekten. Studien
genomfördes dock 1983–2003 vilket tyder på att möjligheten att hålla kontakt med hjälp av sociala medier inte var lika utbredd som i andra modernare studier vilka lagt mindre fokus på exempelvis geografisk närhet (Adam, Kramer, Guillory & Hancock, 2014). De sistnämndas storskaliga experiment genomfördes på Facebook under flera år. I studien manipulerades Facebook-användares flöden för att innehålla mer positivt innehåll. Facebook-användarnas egna inläggs positivitet respektive negativitet kartlades efter att användaren exponerats för positivt innehåll i flödet. Studien tyder på att positiva Facebook-inlägg gör användaren mer benägen att skriva positiva Facebook-inlägg själv. Den stora skillnaden till den forskning som skett på ämnet tidigare är att känslospridning via Facebook-inlägg inte innefattar någon form av kroppsspråk men ändå kan visa på en spridningseffekt. Studiens resultat utgör dock experimentell evidens och kritiserades för hur forskarna frångick universitets riktlinjer vid användningen av ”big data” (Verma, 2020). Begreppet används för att beskriva extremt stora dataset som kräver särskilda verktyg för att kunna analyseras (Cambridge Dictionary, 2020).
I en studie på Twitter studerades 3800 slumpmässigt utvalda användare under en vecka (Ferrara & Yang, 2015). Mängden negativitet respektive positivitet i deras flöden beräknades för att avgöra hur det påverkade negativiteten respektive positiviteten i deras egna tweets.
Studien kunde konstatera att en överexponering av negativitet i flödet ledde till en 4,35%
ökning av negativa tweets från användaren. En överexponering av positivitet i flödet hade en något större effekt på användaren med en 4,5% ökning. Chansen för spridning av positiva emotioner var således större än för spridning av negativa emotioner i studien. Utöver detta kunde studien visa på att det fanns personer med hög mottaglighet respektive låg
mottaglighet. Personerna med hög mottaglighet hade hög benägenhet att sprida vidare både negativa och positiva emotioner. Personerna med låg mottaglighet hade låg benägenhet för att sprida vidare negativa emotioner men lika hög benägenhet som personer med hög
mottaglighet att sprida vidare positiva emotioner. Med en 4,5%ig ökning av egna positiva tweets i en överexponering av positiva tweets och ”three degrees of separation” i åtanke kan ett inlägg från en influencer med 1 000 000 följare ha en väldigt stor effekt på hela sociala nätverk. Inte bara känslor sprids över sociala media utan även stora mängder information.
I en annan studie användes Twitter för att hitta svar på frågan om användarna utsätts för
”simple contagion” eller ”complex contagion” (Mønsted et al. 2017). Simple contagion innebär att användaren lider lika stor risk att ta till sig ett informationselement andra gången den exponeras för det som första gången. Complex contagion innebär att användaren för varje exponering har ökad risk för att ta till sig informationselementet.
Studien kunde med hjälp av Twitter-botar hitta evidens för att complex contagion råder när det kommer till information. Detta innebär att ju större upprepad exponering för ett
informationselement på sociala medier desto större är chansen eller risken för att användaren tar till sig det. Även Hodas & Lerman (2014) nådde liknande slutsatser i sin studie av
användares benägenhet att sprida vidare information på nätet. De kunde även konstatera att ju fler av användarens vänner som spridit informationselementet tidigare desto större chans att användaren skulle sprida informationen själv.
Utöver känslospridning har det även forskats på social spridning. Till skillnad från emotional contagion avses här beteenden i högre grad än känslor. Några av de beteenden som kunnat påvisas spridas i sociala nätverk är rökning, alkoholkonsumtion och skilsmässor (Christakis &
Fowler, 2013). Utöver dessa har även depression kunnat påvisas spridas mellan personer i sociala nätverk (Rosenquist, Christakis & Fowler, 2011). I en studie av 12 067 personer över 32 års tid studerades om graden av depressiva symptom delades mellan närstående i
nätverket. Stark korrelation kunde påvisas mellan försökspersonerna och försökspersonernas vänners och/eller grannars resultat vid mätningen av depressiva symptom vilket tyder på en spridningseffekt. Effekten var signifikant ända upp till ”three degrees of separation”, alltså från exempelvis en individs hus ända till grannen tre hus bort eller från en individ till dennes väns väns vän.
Spridningseffekten tycks utöver depression även gälla andra psykiatriska diagnoser och dessutom kunna spridas via sociala media. Kolliakou et al. (2020) genomförde en studie vars syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan Twitter-inlägg om psykisk ohälsa och antalet inrapporterade ”krisepisoder” på psykmottagningar på två olika institutioner för psykisk hälsa i London. En krisepisod mättes med de olika typer av insatser institutionerna kunde tillhandahålla. Resultatet visade att de dagar det skrevs ovanligt mycket om depression på Twitter kunde antalet ”krisepisoder” öka med 10% och dagar det skrevs ovanligt mycket om schizofreni kunde antalet öka med 15%. Skrivandet om psykisk ohälsa på Twitter tycks i studien kunna leda till ökad psykisk ohälsa. För att vidare studera hur det skrivna ordet kan sprida psykisk ohälsa återgår vi till år 1774, då boken ”Den unge Werthers lidanden” utgavs.
Werther-effekten
Ett exempel på social spridning är den så kallade Werther-effekten. I ”Den unge Werthers lidanden” begår huvudkaraktären Werther självmord. Detta kom att leda till en självmordsvåg (med en specifik självmordsmetod) bland unga läsare i samband med publiceringen av boken (Philips, 1974). Detta ledde till att boken förbjöds på flera platser. Werther-effekten innebär med andra ord att publiceringen av ett självmord av en välkänd person kan leda till drastiska ökningar i självmordstalen, i synnerhet självmord med den specifika självmordsmetod den välkände personen använde (Philips, 1974).
Werther-effekten, alltså social spridning av självmord, har i flertalet studier kunnat styrkas (Gould, 2001) och effekten tas nästan alltid i åtanke vid nyhetsrapportering om självmord (WHO, 2017). En potentiell förklaring till varför självmorden inte ökat i takt med den psykiska hälsan skulle kunna vara dessa riktlinjer och att många tycks vara medvetna om riskerna med kommunikation om just självmord. Utöver riktlinjerna för rapportering om suicid finns bland annat riktlinjer för att rapportera om ätstörningar då även detta visat sig ha en spridningseffekt (Beat eating disorders, 2020).
Werther-effekten anses vara så pass väl belagd att WHO gått ut med riktlinjer (WHO, 2017) för medierapportering om självmord. Med detta ska spridningseffekten motverkas och självmord förhindras. Riktlinjerna är som följer:
1. Ge korrekt information om var man kan få hjälp.
2. Utbilda om fakta kring självmord och självmordsprevention utan att sprida myter.
3. Skriv om hur man står ut med livsstressorer eller självmordstankar samt hur man får hjälp.
4. Var särskilt försiktig när i rapporteringen av kända personers självmord.
5. Var försiktig när du intervjuar familj och vänner till den avlidne.
6. Förstå att professionella inom media själva kan bli påverkad av berättelser om självmord.
7. Placera inte berättelser om självmord i centrum och upprepa inte berättelserna utan anledning.
8. Använd inte språk som skapar sensation, normaliserar eller presenterar självmord som en konstruktiv lösning på problem.
9. Skriv inte specifikt vilken metod som användes.
10. Ge inte detaljer om platsen.
11. Använd inte rubriker som skapar sensation.
12. Använd inte foton, video eller länkar till digitala media.
Sammanfattning av forskningsfältet
Ambitionen med denna studie är att ha en fot i varje läger. Studien ämnar dels nyansera forskningen med ett teoretiskt sammanhang men även nyansera debatten kring samtal om psykisk ohälsa med evidensbaserad vetenskap. Forskningsfältet är mycket brett och innefattar flera analysnivåer och forskningsdiscipliner. Majoriteten av de studier som hittades och användes var kvantitativa med deduktiva ansatser. Flera av studierna var av experimentell art med nya analysmetoder. Viss kritik har framförts mot forskning kring emotionell och social spridning där så kallad ”homophily” sägs påverka resultaten. Begreppet innebär att människor med liknande upplevelser och liknande världsåskådning tenderar att dras till varandra
(Lawrence & Shah, 2017). Detta motsäger att personer skulle ha smittat varandra utan då istället dragits till varandra på grund av gemensamma upplevelser och/eller världsåskådning.
Denna kritik kan dock bara riktas mot en eller två av de refererade artiklarna på grund av metodval.
Forskningen präglas i hög grad av mycket stora urvalsgrupper och långa temporala
sammanhang vilket höjer forskningens tillförlitlighet. Forskningsfältet innehåller dock en stor andel experimentell forskning och nya analysmetoder. Kvalitativ forskning inom fältet
rörande spridning av sociala och emotionella tillstånd lyser med sin frånvaro och en
utveckling av densamma bör vara bra för att visa vägen framåt. Kvalitativ forskning kan bidra till den befintliga kvantitativa forskningen med förståelse och kan hjälpa till att hitta möjliga nya angreppssätt mot de stora dataset som används.
Att psykisk ohälsa kan sprida sig i sociala nätverk kan anses väl belagt. Huruvida detta sker enligt samma mönster online och på sociala media finns för lite forskning för att med säkerhet avgöra. Forskning om sociala media och psykisk ohälsa tenderar att lägga fokus på sociala jämförelser och dess effekt på den psykiska hälsan varför social spridning av psykisk ohälsa över sociala media är relativt obeforskat. I avsaknad av översiktsstudier på ämnet har kapitlet inriktats mot att klargöra att en spridningseffekt kan antas föreligga. Den tillgängliga
forskningen indikerar att en spridningseffekt föreligger och inga indikationer på motsatsen har påfunnits. Gestaltningen kan påverka unga genom emotionell och social spridning.
För att bättre förstå denna spridningseffekt studeras i nästkommande kapitel influencers gestaltning av psykisk ohälsa. Till stöd för denna utforskande ansats kommer gestaltningsteori samt teorin om den så kallade monomyten och dess dramaturgi att presenteras.
3. T EORETISKT PERSPEKTIV
Gestaltningsteori
För att avgöra hur psykisk ohälsa gestaltas av influencers används gestaltningsteori.
Begreppet gestaltningsteori eller ”framing theory” myntades i Goffmans verk ”Frame
Analysis” (1974). Termen kan beskrivas som den organisering av erfarenhet som formar inte bara vår definition av en situation, utan även vårt deltagande i den, beskriver Goffman i en nyutgåva av samma verk (1986 s. 10-11). Med andra ord formas vårt agerande i en situation beroende på hur vi organiserat vår tidigare erfarenhet av situationen.
Organiseringsprinciperna, som styr hur vi organiserat erfarenheten, omfattar både situationens utformande i sig och individens agerande i densamma.
Goffman (1986, s. 13) redogör för att gestaltningsteori och ”framing analysis” handlar mer om individens egna erfarenheter än om samhället och de olika sociala utbyten ett sådant perspektiv medför. Goffman har en stark koppling till Meads symboliska interaktionism vilket gör sig särskilt tydligt i ” The Presentation of Self in Everyday Life” där den symboliska interaktionismens ”I” är den som utför presentationen enligt Craib (1998 s. 75). I och med att båda teorierna omfattas under Goffmans teoretiska paraplykoncept teatern kan
gestaltningsteori ändå anses ha en social komponent. Gestaltningsteori har dock mottagit en del kritik, bland annat för att vara svår att begripa på grund av att det tycks saknas tydlighet (Craib, 1998 s. 76).
Gestaltningsteori (framing theory) har dock vidareutvecklats och diskuterats på bred front inom flera olika forskningsfält varför Robert Entman (1993) tog på sig uppgiften att sammanställa forskningen och försöka finna samsyn. Han beskriver att inramning i regel består av att kommunikatören väljer ut en del av en helhet och får den valda delen att framhävas i högre grad än de övriga delarna.
Inramningen, alltså gestaltningen, i framing theory definierar problem, identifierar orsaker till problemet, gör moraliska värderingar och föreslår lösningar på problemet (Entman, 1993).
Han lyfter även att både kommunikatören, texten som kommuniceras, mottagaren och kulturen påverkar och påverkas av ramar. Texten formas av ramar i det att vissa nyckelord, bilder och meningar tillsammans skapar tankemässiga kluster. Texten utgår oftast från något av de ramverk som utgör kulturen i samhället. Inramningen på alla nivåer innefattar dock samma mekanismer enligt Entman: Urval och framhävning, orsaksbeskrivning till det utvalda och framhävda, utvärdering av det utvalda och det framhävdas effekter samt lösning på problemet. Gestaltningens mekanismer utgör den fond inom vilken frågeställningarna framarbetats.
Efter att ha konstaterat att psykisk ohälsa kan sprida sig på sociala nätverk är det av vikt att skapa förståelse för spridningseffekten. Enligt gestaltningsteorin formas våra nya upplevelser av hur vi upplevt tidigare händelser. Genom att exponera följaren för psykisk ohälsa kan influencern således forma även våra framtida upplevelser av både symptom på psykisk ohälsa som exempelvis nedstämdhet men även psykisk ohälsa i sig. Detta är ett exempel på hur gestaltningsteorin kan hänga ihop med den sociala spridning som beskrivs i tidigare forskning. Hur gestaltningen sker kan också vara en markör för hur den psykiska ohälsan sprids. Ett exempel på det kan vara hur en gestaltning kan glorifiera kampen mot ett sjukdomstillstånd.
Hjälteresan
I Campbell (2004) beskrivs vad som kallas för ”hjälteresan” (även; ”the monomyth”) vilken beskriver den nästan intill universella dramaturgi mytologier världen över tycks följa.
Historierna handlar i regel om hjältens kamp med sig själv. Genom att förkasta sina barnsliga tendenser i form av ego och/eller upphakningar vid föräldragestalter ges hjälten
förutsättningar att sammanföra sin normala värld med sin skuggvärld (Campbell, 2004, s. 99).
Med detta kan både fysisk yttre värld och inre världsuppfattning (hjältens ljusa sidor och hjältens mörka sidor) avses. Hjälten lär sig med andra ord att ta det goda med det onda och blir slutligen vad som i hjälteresan kallas för mästare av två världar.
För att hitta de gemensamma dragen i myterna lägger forskaren tonvikt vid vad de olika delarna i berättelsen symboliserar snarare än vad de rent pragmatiskt beskrivs vara. I analysen fokuserar författaren på en psykoanalytisk förståelse av individens frigörelse från föräldrar, liv och död och människans relation till det mänskliga egot.
Nedanstående modell är baserad på hjälteresan som den beskrivs i Campbells bok. De olika händelserna i hjälteresan tar upp olika stor plats i myter och respektive del av äventyret kan även ta sig väldigt olika former. Mytens delar representeras dock av den inneboende funktion respektive del har i monomyten enligt Campbell (2004, s. 227–228).
Figur 1. Hjälteresan. Anpassad från The hero with a thousand faces: commemorative edition (s. 227), av Joseph Campbell, 2004, Princeton: Princeton University Press. Copyright 2004 av Princeton University press
Hjältar har i mytologi och sagor genom årtusenden använts som sedelärande förebilder för människor. Myterna om hjältar har länge format lyssnare och formats av berättare. Inflytandet berättarna haft med hjälp av hjältar i mytologin kan jämföras med det hos influencers idag.
Campbell (2004) lyfter i sin bok hur det sker en växelverkan mellan berättaren och myten varje gång sagan berättas. Berättaren läser inte bara sagan utan sagan berättar också för berättaren hur en berättelse ska berättas. Den dramaturgi som presenteras i boken är därmed sannolikt inte något aktivt val som gjorts för varje mytologisk berättelse som utformats utan snarare ett uttryck för vad människan anser viktigt att berätta. Parallellen mellan influencers gestaltning av psykisk ohälsa och hjälteresan är inte ett försök att utmåla influencers som varken mytomaner eller gudabenådade dramaturger utan snarare ett sätt att icke-värderande belysa deras kanske omedvetna gestaltning och dess implikationer.
Teorin har inte gått okritiserad och några utdrag av den kritik som riktats mot monomyten är bland annat att hjälten inte alltid är godhjärtad och att hjältarna i vissa myter är kvinnor (Chalquist, 2015). I senare utgåvor av sin bok har dock Campbell (2004) även inkluderat kvinnor och hur hjälteresan (ytterst marginellt) anpassas efter detta.
Detta anses påverka då mytens delar relateras till förståelsen av en pojkes respektive flickas relation till sina föräldrar, vilka anses skilja sig åt inom exempelvis psykoanalysen. En annan kritik som framförts är att den generalisering av myter som gör teorin om hjälteresan möjlig utesluter alla de element som gör respektive myt unik (Lefler, 2018). Risken anses således vara att läsarna ser mönstret i berättelsen snarare än berättelsen i sig. Generaliseringen och abstraktionen av myterna är dock vad som gör det möjligt att relatera, exempelvis som i denna studie.
Gestaltningsteorin kommer att användas som bakgrundsförståelse i besvarandet av frågan om hur psykisk ohälsa gestaltas av influencers. Vissa paralleller kan dras mellan Goffmans teater- metafor och till denna studies teoretiska ramverk. Gestaltningen kan liknas vid scenen, begränsad av gestaltningsramar i form av scenens ytterkanter. Hjälteresan kan anses utgöra manus för pjäsen. Hjälteresan kommer mer specifikt att användas för tematisering av det inhämtade materialet.
4. M ETOD
Inledningsvis redovisas metodval, urval avseende influencers och Instagram-inlägg samt avgränsningar som gjorts. Därefter redovisas den analysmetod som används vilket
begripliggörs genom den praktiska tillämpningen under genomförandeavsnittet. Detta kopplas till en reflektion kring vissa kvalitetsbegrepp. Slutligen redogörs för etiska överväganden och en metoddiskussion genomförs.
Metodval
Metoden som användes var en anpassad variant av tematisk analys. Tematisk analys är en kvalitativ metod, vilken valdes för att skapa förståelse för influencers gestaltning av psykisk ohälsa. En kvalitativ metod valdes på grund av svårigheten i att kvantifiera gestaltning.
Kvalitativ metod valdes även för att forskningsområdet är förhållandevis obeforskat, vilket ställer krav på explorativ kvalitativ forskning för att hitta samband att testa kvantitativt.
Tematisk analys är flexibel till sin natur och kan anpassas till flera olika teoretiska ramverk (Braun & Clarke, 2006), vilket gör denna metod lämplig för studien. Eftersom teorivalet har vissa metodologiska implikationer (Entman, 1993) kunde valet av teman påverkas av
förförståelsen utifrån gestaltningsteorins uppdelning. Denna teoretiska förförståelse medförde att viss specificitet eftersträvades i tematiseringen av innehållet. Ansatsen blev därmed teoretiskt driven snarare än induktivt driven, vilket är en distinktion Braun & Clarke (2006) gör mellan olika typer av tematisk analys.
Initialt var tanken att WHOs (2017) omformulerade riktlinjer skulle användas för
tematiseringen. Metoden skulle således vara top down, där det teoretiska ramverket skulle utgöra förförståelse för analysen och utgöra en perceptuell lins genom vilket materialet analyseras.
WHOs riktlinjer bedömdes dock inte kunna användas för tematisering och de förutbestämda teman som initialt bedömdes skulle kunna användas användes inte. De omformulerade riktlinjerna återfinns i bilaga två. Detta förändrade ingångsvärdet för kodning och tematisering vilket i sin tur vilket ställde krav på ett mer induktivt arbetssätt.
Tidigt i analysen upplevdes influencers uttrycka sig dramatiskt kring psykisk ohälsa. Ord som kärlek, hat och kamp förekom ofta och ett mönster uppenbarade sig ju längre analysen
fortgick. Teorin om hjälteresan tillkom som ett resultat av den nya induktiva tematiska analysen.
Braun & Clarke (2006) skiljer på två olika metoder att genomföra tematisk analys. Den ena är där några specifika teman i datasetet analyseras på djupet. Det andra är där datasetet
analyseras mer i sin helhet och mindre styrt av specifika teman. I denna studie lades fokus på djup analys av datasetets mest framstående teman. Detta på grund av studiens begränsade omfattning samt att det breda strategiska urvalet bedömdes medföra en god generaliserbarhet ändå. I Braun & Clarke (2006) presenteras en steg för steg-metod i hur tematisk analys kan genomföras. De trycker på att metoden är iterativ och att forskaren uppmuntras att gå fram och tillbaka mellan stegen för att öka förståelsen.
Steg 1: Bekanta sig med datan Steg 2: Formulera initiala koder Steg 3: Sök efter teman
Steg 4: Bedöm teman
Steg 5: Definiera och namnge teman Steg 6: Producera rapporten
Padgett (2008 s. 151-161) beskriver metoden i högre detalj och beskriver mer praktiskt hur tematisk analys kan utföras. Padgett beskriver att meningsbärande enheter som kodats samlas i ett separat dokument och avkontextualiseras därmed för att tillsammans med de andra koderna och meningsbärande enheterna åter kontextualiseras. Med meningsbärande enhet menar Padgett den ursprungliga text som kodats.
För den egna studien presenterades ett antal utmaningar. Instagram förlitar sig i huvudsak på bilder för kommunikation. Bildtexten utgör ibland bara en liten del av det kommunikativa innehållet. Således innebär en avkontextualisering av texten att en stor del av innehållet faller bort. Generellt sett kan det dock sägas att ett inlägg ofta lägger fokus på det ena eller det andra. Med hänvisning till teorivalet och dess teateranalogi kan det dock även anses
lämpligare att använda texten än bilden då bilden kan liknas vid scenen och texten vad som pågår bakom scenen. Eftersom inlägg om psykisk ohälsa inte sällan tycktes handla om att vara öppen och släppa in följaren torde texten därmed kanske vara av större vikt vid
kommunikation om psykisk ohälsa. Att bildens innehåll i viss mån följde med kunde dock säkerställas genom att dess innehåll beskrevs i text. Bildbeskrivningen utgjorde en del av den meningsbärande enheten och togs med i kodningen.
Metoderna upplevdes dock inte utesluta varandra och en kombination av Braun & Clarke (2006) och Padgett (2008, s. 151–161) formulerades.
1. Inhämtning och första genomläsning av datan. Instagram-inlägg sparas lokalt utifrån urvalet. Söka eventuella koder.
2. En andra genomläsning av datan. Koda och avkontextualisera meningsbärande enheter, överförs till en separat kodsammanställning tillsammans med bildbeskrivning till respektive kod. Teman söks.
3. Genomläsning av koder och sökande efter teman i den avkontextualiserade kodsammanställningen.
4. Formulera teman
5. Åter kontextualisera de meningsbärande enheterna och dra slutsatser.
6. Resultat.
Skrivande och analys kommer att genomföras i varje steg i processen.
Urval
För studien gjordes ett strategiskt urval baserat på optimala betingelser. Det strategiska urvalet kom ur de variabler som användes för framställningen av Maktbarometern 2019
(Medieakademin 2019). De optimala betingelserna kommer av att dessa Instagram-konton är de konton med mest aktivitet och följare i Sverige och som därmed torde ha bäst
förutsättningar för social spridning av sin gestaltning av psykisk ohälsa.
För urvalet av influencers användes Medieakademiens ”Maktbarometern” där Sveriges 100 mest inflytelserika Instagram-konton för år 2019 rankades (Medieakademin, 2019). Den ideella föreningen Medieakademin bildades 1997 av Göteborgsposten, Göteborgs Universitet, Kantar SIFO samt en reklambyrå (https://medieakademien.se/om-oss/). Instagram valdes för att de flesta influencers i Sverige, oavsett huvudsaklig plattform, har ett Instagram-konto. På så sätt kan valet av sociala media fånga upp större delen av de influencers som är verksamma i Sverige.
Kontons inflytande bedöms av Medieakademien (2019) utifrån aktivitet och följare. De hundra mest inflytelserika kontona kontrolleras för innehåll som rör psykisk ohälsa. Innehåll om psykisk ohälsa bedöms utifrån studiens rådande begreppsdefinition som återfinns i inledningen. Eftersom studien handlar om influencers gestaltning innefattas även
beskrivningen av andras psykiska ohälsa och psykisk ohälsa i allmänhet. Inlägg somhandlar om psykisk ohälsa sparas lokalt för vidare analys.
Ett urval av influencers med inriktning mot en ung målgrupp övervägdes. Distinktionen mellan ung målgrupp och äldre målgrupp hade dock utgjort ett hinder och eventuellt försämrat studiens validitet. Studiens fokus på unga kommer av ungas förmodade ökade mottaglighet i jämförelse med andra ålderskategorier (Blakemore & Mills, 2014) snarare än unga som särskilt utvald målgrupp.
Konton med uppenbar avsaknad av innehåll om psykisk ohälsa togs bort ur urvalet. Se bilaga tre för översikt av de 83 inkluderade Instagram-kontona. Därefter genomfördes en bedömning av de 200 senaste inläggen på respektive konto. Inlägg som innehåller text om psykisk ohälsa sållas ut och sparas för vidare analys.
En nackdel med urvalet var att mindre influencers som har mer fokus på psykisk ohälsa och som kanske även har fler följare med psykisk ohälsa, underskattades i sin påverkan av psykiska ohälsa. Dessa kan i sina nätverk anses delta i mer renodlade ”subkulturer” kring psykisk ohälsa. Avseende hur många följare ett konto når ut till innebär dock urvalsgruppen att studien blir ett så kallat ”test of the extreme case”. Enligt Repstad (2007 s. 37) innebär detta att om något är sant för en grupp som är extrem i någon bemärkelse, så bör det stämma även för gruppen som inte är lika extrema i samma bemärkelse. Vare gäller spridningseffekt torde urvalsgruppen utgöra ett sådant extremfall.
Avgränsningar
Studien inbegrep endast svenska influencers på Instagram och omfattade 200 inlägg bakåt i tiden för respektive influencer-konto. Detta i syfte att avgränsa mängden information för analys samt för att ämnet psykisk ohälsa är ett i hög grad föränderligt samtalsämne varför äldre inlägg än så kunde riskera att ge ett missvisande resultat.
Mottaglighet kan definieras på flera olika sätt beroende på vad subjektet avses mottaglig för (Hyun Gwon & Jeong, 2018). I denna studie avgränsas begreppets omfång till mottaglighet för attitydförändringar och mottaglighet för grupptryck, då dessa antas vara indikatorer för en persons benägenhet att förändras samt att dessa kan anses vara mekanismer som råder såväl online som offline.
Perspektiv på könsskillnader kommer inte att studeras då det inte kan anses tillfredställande rapporterat i den tidigare forskningen avseende social spridning. Könsskillnader kopplat till influencers gestaltning kommer inte heller att studeras av samma anledning.
Analysmetod
I studien tillämpades en anpassad variant av den tematiska analys som redogörs för i Braun &
Clarke (2006). En första genomläsning av materialet genomfördes. I och med denna gjordes ett initialt urval från respektive kontos Instagram-inlägg med utgångspunkt i det teoretiska ramverket och de urvalskriterier som ställts upp för inlägg om psykisk ohälsa. Inläggen sparades för att säkerställa tillgång till informationen om inlägget skulle bli borttaget eller kontot låsas.
Efter det följde en inledande kodning och tankar om eventuella teman framarbetades. För
kodningen och framarbetningen av teman används Entmans (1993) tolkning av gestaltningsteorin, där fokus läggs på hur individen definierar problemet, identifierar orsaker till problemet, gör moraliska värderingar och föreslår lösningar på problemet. Det som beskrivs som problemet utgörs i detta fall av psykisk ohälsa.
Efter genomförd tematisering presenterades resultatet med de framkomna analytiska slutsatserna.
Resultatet presenterades med hjälp av ett urval av de ursprungliga meningsbärande enheter som kodats och tematiserats under det tema som presenteras. Den meningsbärande enheten
kompletteras med en bildtext för att åter kontextualisera det analyserade materialet. Slutligen kunde en sammanvägd bild summeras för huruvida Instagram-inlägg som handlar om psykisk ohälsa kan ha spridningseffekt på psykisk ohälsa och vad influencers gestaltning innebär för vad det är som överförs.
Trovärdighet, tillförlitlighet och representativitet/överförbarhet
Validiteten på det som mättes (Djurfeldt et. al. 2018 s. 104–105), får anses vara god då teorivalet per definition avser gestaltning. Gestaltningen som sådan återfinns i det influencern
kommunicerar till sina följare.
Avseende frågan om spridningseffekter handlar vissa studier om psykisk ohälsa generellt och är inte avgränsade till unga. Unga beskrivs vara mer mottagliga för sociokulturell påverkan
(Blakemore & Mills, 2014) och är inte sällan särskild målgrupp för influencers och påverkas därmed sannolikt i minst lika hög grad som någon annan ålderskategori.
Studiens reliabilitet är i viss mån begränsad av att en tematisk analys förutsätter en hög grad av subjektivitet i forskningsprocessen, vilket försämrar förutsättningarna för replikerbarhet.
Sammanställningen av forskning på området kan dock anses vara lika viktigt för studiens slutsatser som den egna tematiska analysen. En hög andel kvantitativa studier i underlaget för studien bidrar till reliabiliteten i den logiska förutsättningen för analysen att psykisk ohälsa kan sprida sig i sociala nätverk. Reliabilitet kan således inte säkerställas för hur psykisk ohälsa gestaltas men däremot i viss mån för hur gestaltningen kan påverka unga. Trovärdighet har eftersträvats i upprepad återknytning till studiens syfte och frågeställning samt ett teorival som näst intill ordagrant överensstämmer med dessa.
Etiska överväganden
Bilden av psykisk ohälsa som smittsam sjukdom har förkastats som skadlig för personer som lider av psykisk ohälsa (Marsh, Shanks & Lindzi, 2014). Att bilden av psykisk ohälsa som smittsam är skadlig kan inte uteslutas men den potentiella skadan behöver i sådana fall ställas i förhållande till den potentiella skadan av en eventuell spridning i sig. Till exempel ses i regel inte självmord som en ”smittsam sjukdom”. Trots det regleras rapporteringen kring självmord (WHO, 2017) och många vet att personer som har en närstående som tagit sitt liv lider högre risk att själv begå självmord vilket även kan styrkas i forskningen (Qin, Agerbo & Mortensen, 2002).
Influencers deltagande i denna studie görs utan angivet samtycke. Samtliga deltagande influencers har dock öppna konton varför materialet får anses vara publikt. Anonymisering kan enligt
Vetenskapsrådet (2017) göras genom att individens identitet inte antecknas vid insamlingen.
Risken med anonymisering kan enligt Vetenskapsrådet (2017) vara en stigmatisering av hela den undersökta gruppen. Anonymisering kommer inte att genomföras då detta skulle försämra spårbarheten och minska transparensen.
Avsikten med studien är att belysa eventuella strukturella problem i hur psykisk ohälsa gestaltas och kommuniceras. Utifrån gestaltningsteorin kan inte de enskilda individerna ses som socialt fristående agenter med helt egna ramar. Både influencers och följare omformar ständigt sina ramar utifrån kulturell kontext och mottagare. Således bör inte enskilda individer i studien ställas till svars för sin gestaltning utan bör i läsningen förstås som delar av en kommunikativ helhet där man tillsammans fastställer de gemensamma ramarna för den kulturella förståelsen av psykisk ohälsa.
I SSR riktlinjer (2017, s. 25) diskuteras kränkande och diskriminerande attityder som kan komma till uttryck i verksamheten:
”Socialarbetaren ska motverka kränkande eller diskriminerande attityder och handlingar som kan komma till uttryck i verksamhetens arbetssätt eller i medarbetares eller klienters agerande. Detta bryter andra krav på lojalitet.”
Att skriva om stigmatiserade ämnen kan i sig reproducera och stärka stigmat. Det går inte att utesluta reproduktion av stigmat, men fördelarna med studien får anses överväga denna potentiella nackdel. Eftersom individerna som observerats lider av psykisk ohälsa finns risk för att studien i sig kan påverka den psykiska hälsan negativt. Hjälpkanaler via telefon finns
redovisade i bilaga ett.
Metodöverväganden
I gestaltningsteorin beskrivs hur ramar formar vår uppfattning av och agerande i situationer likt scheman (Entman, 1993). På samma sätt som influencers gestaltning påverkas av deras scheman präglas även författaren av scheman och förförståelse. Det går inte att utesluta att det under forskningsprocessen har utgåtts från kulturellt delade inramningar som råder för psykisk ohälsa.
Förhoppningsvis ska analysen belysa hur psykisk ohälsa gestaltas av influencers och därmed vilka inramningar som delas i kulturen och på så vis kanske även kunna blottlägga och redogöra för den egna subjektiviteten. Enligt Repstad (2007, s. 132) anses det dock i fallstudier fullt gångbart att nyttja hypoteser, så länge forskaren inte begränsar sin förståelse av materialet utifrån dessa. Även om denna studie inte är en fallstudie innefattas, likt fallstudier, element av flera olika metoder.
Studien genomför även en integration av kvantitativ forskning till studiens kvalitativa analys och att gå in med en inledande hypotes kan därmed anses gångbart.
Fördelen med tematisk analys kan anses vara att den inte är bunden till ett specifikt teoretiskt ramverk såsom till exempel diskursanalys (Braun & Clarke, 2006). I till exempel
diskursanalys utgår man från en socialkonstruktivistisk grundförståelse om att språket formar omvärldsuppfattningen. Studiens inledande kvantitativa forskningsöversikt om social
spridning kan anses möjliggöra liknande generaliserbarhet om än evidensbaserad. Analysen har dock en starkt teoretisk anknytning, vilket i det stora perspektivet kan visa sig
problematiskt då forskningsfältet är förhållandevis outforskat och kan anses behöva grundforskning snarare än teoretiskt drivna analyser. Metodvalet i kombination med ett outforskat forskningsfält kan även anses skapa risk för överanalys i brist på andra kvalitativa forskningsresultat att balansera mot.
I Repstad (2007, s. 131) lyfts en vanlig kritik mot kvalitativ forskning fram. Nämligen att den förståelse forskaren gör anspråk på att ha funnit är lokalt bunden. Det ”lokala” blir i denna studie de Instagram-konton som observerats. Kontona utgör dock de mest populära i Sverige, vilket gör att det ”lokala” blir mycket mer omfattande. Den lokala sanningen är per definition inte lokal i det aktuella sammanhanget och i synnerhet inte om en spridningseffekt föreligger.
En kan till och med hävda att sanningen då är global.
5. R ESULTAT OCH ANALYS
Inledningsvis presenteras tematiseringen ”Hjälteresan” tillsammans med en förklaring av de distinktioner som möjliggjort en sådan tematisering. ”Avfärd”, ”Kamp” och ”Vägen tillbaka”
presenteras som underrubriker. Denna tematisering i kombination med analysen avser beskriva influencers gestaltning av psykisk ohälsa. Slutligen presenteras det sista temat
”Marknadsföring” samt en illustrativ summering av studiens uppnådda resultat.
Hjälteresan
För att förstå hjälteresan som koncept kan det vara värdefullt att ha en saga att relatera den till exempelvis Odyssén eller Buddhas levnadsöde. Några mer lättillgängliga exempel kan vara Lejonkungen, The Matrix och Star Wars. I vissa fall kan koncepten behöva abstraheras.
Exempelvis behöver inte ”det okända” vara en helt främmande miljö, det kan exempelvis bara vara hjältens upplevelse av världen som är främmande. Det är inte den specifika händelsen som är avgörande utan snarare händelsens innebörd och funktion i berättelsen. (Campbell, 2004)
Figur 1. Hjälteresan. Anpassad från The hero with a thousand faces: commemorative edition (s. 227), av Joseph Campbell, 2004, Princeton: Princeton University Press. Copyright 2004 av Princeton University press.
Inläggen från influencers kunde antingen innehålla långa sammanhang och berättelser om psykisk ohälsa eller bara enstaka meningar bestående av ett meningsbärande element. I de långa berättelserna kunde flera delar ur monomyten gås igenom steg för steg. Ett exempel på ett sådant är sigridbernsons (2018) inlägg om hur hennes mobilanvändning orsakade henne stress:
NUU är jag är tillbaka (vink-smiley) Jag har nu varit ifrån mobilen i en månad.
Från början ville jag bara se hur det kändes…
Hjälten lockas till äventyret
Mobilen gav mig stress. Att alltid vara kontaktbar gjorde att jag aldrig levde i nuet.
I kombination med mycket jobb och stressen att uppdatera världen vad som händer så kändes det till slut som att jag tappade bort mig själv.
Vägran av kallelsen leder till lidande.
Jag älskar att vara positiv och framåt som person men är också ganska "privat" när det kommer till mina känslor. Det gjorde mig kluven över hur mycket jag ville dela med mig av.
Övergången till det okända: att inte dela alls.
För mig handlade det om att jag ville bli älskad av alla. … Och det gav mig stress.
Men det viktigaste är ju att älska sig själv.
Sååå enkelt egentligen men för att förstå det så behövde jag en paus.
Prövning, kunde inte känna sig älskad av alla.
Nu när jag varit utan mobil så känner jag att jag landat i mig själv och tro mig det finns ingen bättre känsla
Slutliga prövningen vunnen, genomgått transformation.
Jag blev oxå väldigt tacksam för mitt liv och de människor jag har omkring mig Hänvisning till tidigare i berättelsen och stöd av hjälpare.
Det viktigaste jag har är min familj, min pojkvän och mina fantastiska vänner.
Människor som alltid ger mig energi. Jag är taggad på att köra igång hösten och min instagram igen men kommer från och med nu att försöka hitta pauser från mobilen..
För att jag mår bra av det… Har ni möjlighet att lägga ifrån er era mobiler under semestern eller en helg så prova. Se hur ni reagerar. Det är det mitt bästa tips just nu!
Gåvan lämnas över.
Och med det sagt, IM BAAAACK (puss-smiley)/ Kärlek S
Tillbaka till den kända världen och mästare av två världar: dela allt och dela inget.
För kommande tematisering kommer monomyten att delas upp i tre distinkta delar, där respektive del utgör ett tema. Vid kodning och tematiseringen fördelade sig de
meningsbärande enheterna förhållandevis jämnt över respektive tema. Alla delar av
berättelsen finns alltså med lika mycket vilket kan tyda på att hjälteresan normalt sett berättas i sin helhet. Det sista temat är marknadsföring. Temat avviker från hjälteresan i flera
hänseenden och presenteras i den sista delen av resultatet.
Uppdelningen av monomyten görs enligt följande:
Figur 2. Tematisering av hjälteresan. Anpassad från The hero with a thousand faces: commemorative edition (s. 227), av Joseph Campbell, 2004, Princeton: Princeton University Press. Copyright 2004 av Princeton University press
Distinktioner för tematisering
För att koda respektive meningsbärande enhet med tema krävdes urvalskriterier för respektive tema. Varje meningsbärande enhet förhöll på något sätt till följarna och på något sätt till den psykiska ohälsan. Förhållningssättet till följarna liknas i analysen med de ”hjälpare” som finns representerade i hjälteresans första och andra skede. Följarnas stöd, alltså ”övernaturligt stöd av mentor”, efterfrågas ibland explicit. Precis som influencern kan gestalta både berättare och hjälte i samma berättelse, kan följaren gestalta både mentor och en hjälpare som i therese (2018) inlägg:
Åh nej. Idag har jag vaknat upp helt kallsvettig med världens ångestklump i magen.
Vad brukar ni göra när det händer er?
Bild: Porträttbild på Therese när hon sitter leendes på en trottoar.
Ibland beskrivs istället att följarnas stöd redan finns till hands, där det övernaturliga stödet redan har tillhandahållits. Exempel från nattid (2019):
Jag älskar er, hur mycket skit jag än får ta nu och hur jobbigt livet än är nu… så älskar jag er verkligen, jag bryr mig om er lika mycket som innan och det sista jag vill är att förlora er… Jag är så tacksam för att ni finns och stöttar mig nu, jag ska bli bättre på att uppdatera så snart jag kan!
Bild: Video i spegel
När hjälten vunnit slaget, blivit befriad från sitt ego och eventuellt fått gåvan eller blivit gudomlig kan hjälten istället ”rädda världen” med sin övervunna gåva. Exempel från samirbadran (2019):
Får mycket meddelanden om hat och shit och folk som mår dåligt. Tro mig, jag ha varit me om allt. Har tillochmed blivit spottad på haha. Till en början tog de på mig.
Nu ser jag människor som hatar som avundsjuka luffare som borde skaffa sig ett eget liv. Ju mindre man bryr sig desto jobbigare blir de för dom. Kommer alltid köra mitt race, gör de du me…
Bild: Sittandes på golvet med barn som leker
Respektive meningsbärare utgör exempel på respektive tema utifrån hur influencern relaterar till följaren. Tidigt i avfärden är influencern antingen hjälpsökande genom att enbart öppna upp sig om psykisk ohälsa utan att adressera följarna eller genom att efterfråga det stöd som kan ges i ”övernaturligt stöd av mentor” eller i ”övernaturligt stöd av hjälpare”. När
influencern beskriver hur hen har följarna bakom sig kan influencern anses ha passerat
”övernaturligt stöd av hjälpare”. När influencern istället, med hjälp av sin transformation, egobefrielse och gudagåva förklarar hur följarna kan hantera sin egen psykiska ohälsa tilltalas följarna som mottagare av influencerns gåva.
En annan faktor som kan förtydliga en meningsbärares plats i tematiseringen är förhållningssättet till kamp och strid. I det första steget i berättelsen gestaltas inte den
psykiska ohälsan som något man strider mot per se. När psykisk ohälsa tas upp framställs det istället upp som något man helt enkelt utsatts för.
Exempel från helentorsgarden (2020):
Jag var i Stockholm på fotografering i tisdags, det är inget som tillhör vanligheterna som ni vet. Tackar alltid nej till sådant då det gör mig för nervös. Kan typ inte leva ett normalt liv veckan innan det är dags?! Stress och nervositet är en dålig kombo för mig, det ger mig ångest (blom-emoji)…
Bild: Bild bakifrån på fotograf som tar kort på helentorsgarden.
I det första stadiet kan hjälten även ha förstelnats och ha fastnat i en lidande tillvaro. Lidandet kan således beskrivas mer utdraget och övergripande än i senare skeden i berättelsen.
Exempel från yoga_girl (2020):
Every time i get a moment to myself, i double over crying. Just now- I go for a run and five minutes in i cant see through my tears anymore. It hurts. It hurts so much.
So i go there. I let myself cry because im alone and i can…
Bild: Selfie leendes
Avfärd
Hjälten befinner sig i sin vardagliga miljö och lockas, bortförs eller beger sig frivilligt ut på ett äventyr. Den som vägrar följa sitt kall porträtteras ofta förfrusen eller faststelnad. Detta beskrivs av Campbell (2004, s. 57) som beroende på att protagonisten hakat upp sig på det infantila egot och dess beroende av föräldrarnas kärlek. Detta orsakas av att hjältens spirituella tyngdpunkt beskrivs ha flyttats från den kända världen till den okända världen (Campbell, 2004, s.53). Handlingsförlamning beskrivs leda till stort lidande men kan dock brytas med en hjälp utifrån eller radikal introspektion (Campbell, 2004, s. 59). Ett exempel på en sådan fastfrysning kan utgöras av johannaottosons (2018) inlägg:
Tänkte kanske göra en mukbang o snacka lite om min tungpiercing och mitt självskadebeteende men suger på att bara prata om det så om ni har några speciella frågor om dem ämnena så kommentera! (hjärta-emoji)
Bild: Stående spegel-selfie.
Texten beskriver hur personen lider av självskadebeteende men är dålig på att prata om det varvid följarna ombeds kommentera frågor. Att personen är dålig på att prata om det kan beskrivas som en fastfrysning, där följarna ombeds ställa frågor och att därigenom dels få svar på sin fråga men också hjälpa influencern att komma ur sin låsta position. Influencern kan även berätta om sina erfarenheter av ”fastfrysning”, exempelvis ellenbergstrom (2019):
Vinglade hem, spydde och vaknade upp dagen efter i en svettig ångest med en fullspäckad arbetsdag framför mig. Sen var jag igång igen... ekorrhjulet. För mig har det därför varit avgörande att vara öppen med mitt alkoholproblem…
Bild: Bild från morgonstudion
Hjälten ges i regel en övernaturlig gåva, eller en övernaturlig kraft av en hjälpare längs vägen som hjälten ska kunna bära med sig vidare in i äventyret varvid hjälten tar sig vidare till ett slags gränsland (Campbell, 2004, s. 66). Gränslandet utgör skiljelinjen mellan det kända och det okända och hjältens passage hindras av en främmande entitet. I kampen mot denna entitet står två värden i kontrast till varandra så som gott och ont och eller ”att vara eller inte vara”
och resultatet av kampen kan lämna hjälten vid liv eller död. Det okända kan vara ett dödsrike eller ett rike för de levande. Oavsett går hjälten vidare och lämnar delar av sitt ego vid
övergången som ett resultat av kampen. (Campbell, 2004, s. 82)
