Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Sjuksköterskors uppfattning av elektronisk dokumentation avseende tidsåtgång, teknik
och vårdkvalitet
Författare Handledare
Elisabeth Lu Berit Thoudal
Erik Sparring
Examinator
Christine Leo Swenne
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
VT 2011
SAMMANFATTNING
Dokumentation i elektronisk journal uppfattas som tidskrävande och ibland tekniskt svår att hantera, men leder även till en ökad vårdkvalitet. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar av dokumentering med fokus på tidsåtgång, teknik och vårdkvalitet samt om eventuella skillnader i dessa uppfattningar fanns beroende på ålder.
Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie i enkätform, 28 sjuksköterskor vid ett universitetssjukhus i Mellansverige deltog i studien. Sambandsanalys utfördes med
Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultat: Elektronisk dokumentation tar 30 till 60 minuter för de flesta sjuksköterskorna och hälften ansåg att detta var en rimlig tid. Datorvanan var tillräckligt god hos de flesta, men datorerna och dokumentationssystemet Cosmic
upplevdes fungera mindre bra eller dåligt hos hälften av undersökningsgruppen. Två
tredjedelar instämde delvis eller mer i att vårdkvalitén påverkas negativt på grund av den tid dokumentation tar från patientvården. Ungefär hälften instämde i att elektronisk
dokumentation bidrar till en ökad vårdkvalité samt patientsäkerhet. Vårdplaner används i hög utsträckning. Yngre sjuksköterskor skattade sig signifikant bättre än äldre på att hantera en dator i det dagliga arbetet. Slutsats: Flera olika problem och uppfattningar föreligger i samband med elektronisk dokumentation. Kontinuerlig utveckling av tekniken,
dokumentationssystemen och användandet av vårdplaner kan bidra till en fortsatt hög vårdkvalitet samt patientsäkerhet.
Nyckelord: sjuksköterskor, dokumentation, elektronisk journal, vårdkvalitet
ABSTRACT
Documentation in electronic journals is perceived as time consuming and sometimes
technically difficult to handle, but also leads to an improved quality of care. Objective: The purpose of this study was to investigate nurses' perceptions of documentation with a focus on timing, technique and quality of care and whether any differences in these perceptions were dependent on age. Method: Quantitative descriptive cross-sectional study in the survey form, 28 nurses at a university hospital in central Sweden participated in the study. Regression analysis was performed with Spearman's rank correlation coefficient. Results: Electronic documentation takes 30 to 60 minutes for most nurses and half of them considered it a reasonable time. Computer skills were good enough for most, but the computers and the electronic patient record system Cosmic were experienced to work less well or badly in half the study group. Two-thirds of the studygroup agreed partly or more to that the quality of care is adversely affected because of the time documentation takes from the patient care. However, about half of the study group agreed that electronic patient records increase health care quality and patient safety. Care plans were used to a great extent. Young nurses rated themselves significantly better than the older ones to handle a computer in their daily work. Conclusion:
A variety of problems and perceptions exist in connection with electronic documentation.
Continuous development of technology, documentation systems and the use of care plans can contribute to the continuing high quality of care and patient safety.
Key words: nurses, documentation, electronic patient records, quality of care
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ... 1
Dokumentation och tidsåtgång ... 1
Dokumentationsteknik ... 2
Dokumentation och vårdkvalitet ... 3
Problemformulering ... 4
Syfte ... 5
Frågeställningar ... 5
METOD ... 5
Design ... 5
Urval ... 5
Datainsamlingsmetod ... 6
Tillvägagångssätt ... 7
Bearbetning och analys ... 7
RESULTAT ... 8
Tidsåtgång ... 8
Teknik ... 9
Vårdkvalitet ... 10
Skillnad i uppfattningen av tidsåtgång, teknik och vårdkvalitet beroende på ålder ... 13
DISKUSSION ... 14
Resultatdiskussion ... 15
Metoddiskussion ... 19
Kliniska implikationer ... 20
Slutsats ... 20
REFERENSER ... 22
BILAGOR ... 26
Bilaga 1 – Enkät ... 26
Bilaga 2 - Informationsbrev ... 31
Bilaga 3 – Påminnelsebrev ... 32
1
INTRODUKTION
Enligt patientdatalagen har alla legitimerade yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården
skyldighet att dokumentera (SFS, 2008:355). Innehållet av dokumentationen ska vara relevant på så sätt att den ger en klar bild över patientens bakgrund och situation samt pågående vårdförlopp (SOSFS, 2008:14). Journalföring har en central roll i sjuksköterskans arbete och han/hon måste på ett strukturerat sätt kritiskt kunna granska sin dokumentation vad gäller språkbruk, kvalitet samt innehåll (Socialstyrelsen, 2005). Dokumentation är ett viktigt kommunikationsredskap hos alla yrkesgrupper inom sjukvården för att säkerställa en patientsäker vård med hög kvalitet (Dahl, Heggdal & Standal, 2006).
Omvårdnadsdokumentation är en process i ständig förändring. I framtiden kommer i princip all dokumentation att vara elektronisk samt tvärprofessionell. Dagens samhälle har ett kontinuerligt informationsflöde med ständig tillförsel av ny kunskap. Detta skapar i sin tur möjligheter och förutsättningar till förändring. Inom sjukvården måste man anpassa sig och medverka till detta. Dock hindrar ofta gamla maktstrukturer, organisationsformer och synsätt utveckling av nya förhållningssätt. Lagen är tydlig med vad som ska dokumenteras men inte hur. VIPS-modellen är en vedertagen och väl tillämpad metod, men befinner sig ännu i utvecklingsstadiet (Björvell, 2001).
Dokumentation och tidsåtgång
Administration tar idag allt större del av sjuksköterskors arbetstid, vilket går ut över det direkta patientarbetet (Socialstyrelsen, 2000). De allra flesta av Sveriges sjuksköterskor uppger tidsbrist som det största hindret för en god journalföring. Telefonsamtal,
dokumentation och allmän administration är det som tar upp mest arbetstid (Björvell, 2001).
Inom slutenvården använder sjuksköterskor i snitt 7,2 timmar per vecka till dokumentation, motsvarande siffra är 7 timmar inom primärvården, och 4,4 timmar för kommunal vård (Socialstyrelsen, 2000). En studie i USA visar att sjuksköterskor lägger ungefär en tredjedel (35.3 %) av sin totala arbetstid på dokumentation och man spenderar större delen av
arbetstiden (38,6 %) vid expedition eller motsvarande. Mindre än en tredjedel (30,8 %) av arbetstiden spenderas inne hos patienterna (Hendrich, Chow & Skierczynski, 2008). I en annan studie rapporterade majoriteten, 72,5 % (n = 29) att de tillbringade minst halva deras arbetsdag vid den elektroniska patientjournalen. Detta omfattade även insamling av
2 information kring patienterna samt kommunikation med andra professioner (Kossman &
Scheidenhelm, 2008). Tanken bakom införandet av elektronisk patientjournal var delvis att skapa mer tid för själva patientvården. En studie visar dock motsatt effekt. Innan elektronisk patientjournal infördes spenderade sjuksköterskor 21,5 % av sin arbetstid på dokumentation, motsvarande siffra efter införandet var 25,2 %. Samtidigt minskades den patientnära vården från 36,2 % av arbetet före till 32,8 % efter införandet (Hakes & Whittington, 2008). I en annan studie upplevde några att de sparade tid efter införandet av elektronisk journal, medan andra upplevde det motsatta (Ammenwerth, Rauchegger, Ehlers, Hirsch & Schaubmayr, 2011). Sjuksköterskor upplever att deras arbete ständigt pendlar mellan påfrestande och stimulerande arbetsuppgifter. Dokumentation tillhör ett av de stressfulla momenten och sker ofta under ledig tid, exempelvis vid raster eller genom att arbeta övertid (Hallin & Danielson, 2007).
Dokumentationsteknik
Från att ha dokumenterat i enkla pappersjournaler sker det mesta idag i form av elektronisk dokumentation i olika datorsystem. De flesta sjuksköterskor är överens om att denna typ av dokumentation ökar kvaliteten och säkerheten i vården, men man anser också att detta medfört negativa konsekvenser i form av ökad arbetsbelastning (de Veer & Francke, 2009).
Flera studier anser att elektronisk dokumentation är tidskrävande på grund av svårigheter att navigera i systemen och tekniska problem med själva datahanteringen (Smith, Morris &
Janke, 2010; Darbyshire, 2003). Detta skapar hög grad av frustration bland personalen samt bidrar till bilden av dokumentationen som svår och tidskrävande (Darbyshire, 2003). Studier har visat att personalens attityd gentemot elektronisk dokumentation och datorer har stor inverkan på handhavandet samt deras kunnighet. Datorer associerades bland vissa som en källa till stress, trötthet och bekymmer. Personal med dessa negativa associationer hade heller ingen hög grad av datorkunnighet (Turner, 2010). Faktorer som kan påverka personalens attityd är graden av dataerfarenhet och utbildning. Enstaka studier har påvisat en signifikant skillnad gällande attityder med hänseende till ålder hos sjuksköterskor (Dillon, Blankenship &
Crews, 2005) . Äldre sjuksköterskor har i högre grad en negativ attityd än yngre gentemot elektronisk patientjournal (Nurten, 2011; Moody, Slocumb, Berg & Jackson, 2004). Vanliga problem med den elektroniska patientjournalen är att datasystemen och datorerna ibland inte är åtkomliga, långsamma, samt måste startas om ofta. Samtidigt uppger många sjuksköterskor
3 (81 %) att elektronisk dokumentation blivit mer till hjälp än ett hinder i vården (Moody et al., 2004).
Tekniken i samhället är under konstant utveckling och påverkar hälso- och sjukvården i hög omfattning. Det är viktigt att arbetsgivaren tillhandahåller tillräcklig utbildning i de
dataprogram som används för dokumentation, många gånger tror sjuksköterskor att
omvårdnadsplaner och liknande inte går att skapa, fast de egentligen inte vet hur man gör rent datatekniskt (Björvell, 2001). För att kunna tillhandahålla tillräcklig datautbildning är det väsentligt att kartlägga varje sjuksköterskas individuella kunskaper och behov (Turner, 2010).
Vid vissa instanser inom hälso- och sjukvården i USA har ny dokumentationsteknik införts på prov för att effektivisera och minimera den tid som används. Istället för att använda sig av datorer sker dokumentationen via röststyrda trådlösa headset som varje vårdgivare har på sig.
Detta skär ner på den tid som krävs för dokumentation och samtidigt skapas mer tid för själva patientvården (Baker, 2010; Baumann, LupPlace & Quasey, 2010).
Dokumentation och vårdkvalitet
I och med teknologins framfart har de flesta pappersjournaler ersatts med elektronisk
journalföring. Positivt med detta är att alla i ett vårdteam har tillgång till information om deras patient utan att behöva samsas om en pappersjournal. Misstag som tidigare skedde på grund av oläsliga journaler och läkemedelsordinationer kan elimineras med hjälp av elektroniska patientjournaler. En mer patientsäker vård med högre kvalité kan bedrivas (Ketchum, 2008).
Sjuksköterskor med mer erfarenhet av att arbeta med datorer är dock mycket mer positivt inställda till elektronisk dokumentation och har i högre grad uppfattningen att detta ökar patientsäkerheten samt vårdkvalitén än de med lite erfarenhet (Moody et al., 2004). Den elektroniska dokumentationen är enklare att läsa och vissa återkommande uppgifter förenklas, t ex att fylla i olika formulär eller vårdplaner, vilket också sparar tid (Darbyshire, 2003; Dahm
& Wadensten, 2008). Elektronisk patientjournal har stor potential att utveckla vården och patientsäkerheten. Mer än hälften av sjuksköterskorna (54 %) anser att integriteten för patienten stärkts gentemot pappersjournal (Moody et al., 2004). Andra sjuksköterskor upplever att det tagit tid från själva patientkontakten, vilket är negativt och dessutom lett till mindre positiv feedback från patienterna samt svårigheter att upprätthålla en god bild av varje
4 patient (Hallin & Danielson, 2007). Positivt är att t ex labbsvar och läkemedelsordinationer är lättillgängliga samt att kommunikation med andra vårdenheter går fortare. Snabbåtkomlig information om patientens vikt, längd och allergier samt varningar vid
läkemedelsinteraktioner har i hög grad förbättrat patientsäkerheten (Kossman &
Scheidenhelm, 2008). Omvårdnadsåtgärder och mål finns tydligt beskrivna i elektroniska vårdplaner. Detta ökar sjuksköterskans kunskaper, minskar risken för att någonting glöms bort samt bidrar till ökad patientsäkerhet och vårdkvalitet (Lee, 2006). Standardvårdplaner är en generell handlingsplan som beskriver omvårdnadsprocessen enligt en basnivå för
sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. De kan användas för patienter med likartad medicinsk diagnos, behandling eller omvårdnadsproblematik. Om denna är otillräcklig kompletteras den med en individuell vårdplan (Forsberg & Edberg, 2003). Vårdplaner och kvalitetsnormer ökar möjligheten att ge alla patienter en bra och likvärdig vård. Dock följer endast 19 % (n = 15) av sjuksköterskorna upp målen i vårdplanerna och det finns en viss risk att sjuksköterskor med liten erfarenhet missar viktiga individuella behov hos patienterna (Dahm & Wadensten, 2008). Om vårdplanerna inte följs upp försvinner också syftet med dem, en anledning kan vara att andra arbetsuppgifter går före (Timmons, 2003). Problem med att söka information i journalerna uppstår då det ofta är svårt att leta igenom hundratals olika noteringar, många sökord finns för att underlätta men sjuksköterskor använder dem olika (Törnvall &
Wilhelmsson, 2008). En annan studie pekar på motsatsen och menar att informationssökning underlättas med elektronisk dokumentation. Studiens syfte var att undersöka huruvida kvalitén på informationssökning och inhämtning av information ändrades i samband med övergång från pappersjournaler till elektroniska patientjournaler. Studien gjordes på 94 sjuksköterskor före och ett år efter införandet av elektronisk patientjournal. Man fann en klar ökning av kvalitén på informationssökning och inhämtning av information med hänseende till faktorer som effektivitet och åtkomst. Efter införandet av elektronisk journalföring upplevde en majoritet av sjuksköterskorna att det var mycket lättare att planera och dokumentera vårdprocessen. De ansåg att de fick en tydligare överblick över patienten samt att
dokumentationen upplevdes mer lättöverskådlig och fullständig (Ammenwerth et al., 2011).
Problemformulering
Det finns ett flertal olika uppfattningar och problem i samband med elektronisk
dokumentation. Många upplever svårigheter och frustration över att tekniken inte fungerar som den ska, att det är tidskrävande och ökar arbetsbelastningen. Dock kan det finnas
5 skillnader genom att yngre sjuksköterskor som är uppvuxna i ett informationssamhälle under snabb utveckling exempelvis upplever dokumentationen som ett enklare och mindre
tidskrävande moment i arbetet än äldre personer. Få studier har tittat på skillnader i ålder.
Syfte
Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar av dokumentation i det dagliga arbetet med fokus på tidsåtgång, teknik och vårdkvalitet samt om eventuella skillnader i dessa uppfattningar fanns beroende på ålder.
Frågeställningar
Vilka uppfattningar har sjuksköterskor av att dokumentera i elektroniska journalföringssystem avseende tidsåtgång, teknik och vårdkvalitet?
Skiljer sig uppfattningen av tidsåtgång, teknik och vårdkvalitet beroende på ålder?
METOD
Design
Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie i enkätform.
Urval
Sjuksköterskor vid medicinsk samt ortopedisk vårdavdelning vid ett universitetssjukhus i Mellansverige. En avdelning inom respektive specialitet ingick i studien. Alla sjuksköterskor vid respektive avdelning fick delta i studien förutsatt att de hade en fast, tillsvidare eller tidsbegränsad anställning. Urvalsmetoden var enkelt klusterurval, då två avdelningar med samtliga anställda sjuksköterskor tillfrågades och gav sitt medgivande.
Antalet som uppfyllde inklusionskriterierna var 35 sjuksköterskor, 14 vid den medicinska och 21 vid den ortopediska avdelningen. Av dessa valde 20 % (n = 7) vid den ortopediska
6 avdelningen att inte svara på enkäten, den totala andelen enkäter i studien blev följaktligen 80
% (n = 28). Åldersfördelningen i urvalsgruppen redovisas i tabell 1.
Tabell 1. Åldersfördelning i urvalsgruppen.
Ålder Antal
20 - 29 år 10
30 - 39 år 10
40 - 49 år 6
> 50 år 2
Totalt 28
Av deltagarna i studien hade 57 % (n = 16) jobbat som sjuksköterska i noll till fem år (tabell 2) och av dessa hade åtta jobbat i ett år eller mindre.
Tabell 2. Yrkesverksamma år som sjuksköterska.
Yrkesverksamma år som
sjuksköterska Antal
0 - 5 år 16
6 - 10 år 6
11- 15 år 2
> 16 år 4
Totalt 28
I urvalet hade 39 % (n = 11) arbetat som sjuksköterska när dokumentationen skedde i pappersjournal.
Datainsamlingsmetod
Data samlades in genom enkäter (bilaga 1) utarbetade av författarna till denna uppsats.
Frågorna utformades efter uppfattningen av tidsåtgång, teknik och vårdkvalitet. Två
sjuksköterskor fick testa att svara på enkäten och angav att den var lätt att förstå, men några enstaka ord ändrades i vissa frågeställningar. De tre första frågorna var deskriptiva, enligt kvot respektive nominalskala och syftade till att kartlägga inom vilket verksamhetsområde man arbetade, vilken ålder samt hur länge man varit verksam som sjuksköterska. Frågorna fem, sex och sju handlade om tidsåtgången av datordokumentation. Fråga/påstående åtta, nio och tio berörde själva handhavandet av datorerna samt tekniken. De sista frågorna, elva till femton handlade om vårdkvalitet. Till varje fråga fanns möjlighet att lämna kommentar. I
7 enkäten ombads den svarande skatta sin egen uppfattning i olika frågor och påståenden. Var och en av dessa hade fem svarsalternativ, vilka utformades på lite olika sätt. Varje påstående är utformat enligt ordinalskala med svarsalternativen; ”instämmer inte alls, instämmer bara lite, instämmer delvis, instämmer till stor del samt instämmer helt”. Några frågor använde ett liknande intervall, från ”inte alls” till ”helt och hållet”. Vid skattning av tidsåtgång användes nominalskala och intervallen; ”mindre än 10 minuter, 10 – 30 minuter, 30 – 60 minuter, 60 – 120 minuter samt två timmar eller mer”. En fråga använde ordinalskaleintervallet ”dåligt” till
”mycket bra”.
Tillvägagångssätt
Personerna rekryterades genom respektive avdelningschef. Denne tillfrågade i sin tur samtliga sjuksköterskor på respektive avdelning om deltagande i studien. Varje divisionschef lämnade definitivt tillstånd att genomföra studien. Enkätutdelning skedde i sin tur till respektive anställdes personliga fack. Tillsammans med enkäterna bifogades ett informationsbrev (bilaga 2) om studien och önskad tid för inlämning. För att minimera bortfallet skickades ett
påminnelsebrev (Eljertsson, 1996) (bilaga 3) ut till avdelningschefen två veckor efter datum av enkätutlämning, varpå denne ombads påminna personalen att svara på enkäten. Enkäterna samlades därefter i ett gemensamt kuvert på avdelningen i väntan på definitiv insamling.
Deltagandet var helt frivilligt och anonymt, inga patienter berördes. Samtliga svar hanterades konfidentiellt och enkäterna förstördes efter denna uppsats slutförande.
Bearbetning och analys
Kvantitativa data i enkäterna sammanställdes, bearbetades och analyserades med hjälp av SPSS. Resultatet i första frågeställningen besvarades och redovisas deskriptivt genom frekvenstabeller samt diagram, procentsatsen avrundades till heltal. Den andra
frågeställningen besvarades med hjälp av korrelationsanalys, med åldern som beroende variabel och svaret på enkätfrågan som den andra. Metoden lämpar sig väl för
sambandsanalys mellan olika variabler (Polit & Beck, 2008). Data redovisas i
spridningsdiagram. Sambandet analyserades genom icke-parametrisk metod i form av Spearmans rangkorrelationskoefficient då majoriteten av variablerna var kvalitativa, enligt ordinalskala och urvalet inte blev tillräckligt stort för parametrisk analys. Signifikansnivån sattes till p<0,05. För att sambandet ska anses starkt bör Spearmans rho-värde (r) ligga i
8 närheten av +1 eller -1, värden kring 0 betraktas som helt obefintliga samband (Eljertsson, 2003).
RESULTAT
Tidsåtgång
Av sjuksköterskorna i studien uppskattade 46 % (n = 13) att de lägger mellan 30 till 60 minuter på dokumentation varje arbetspass, ytterligare 29 % (n = 8) uppskattade att de lägger en till två timmar. Hälften (50 %, n = 14) ansåg att 30 till 60 minuters tid till
datordokumentation är en rimlig tidsåtgång. Endast 14 % (n = 4) ansåg att en till två timmar är en rimlig tidsåtgång (figur 3).
Figur 3. Sjuksköterskornas uppfattning av genomsnittlig tidsåtgång under ett arbetspass samt skattning av vad som vore rimligt.
Av de svarande kommenterade 7 % (n =2) att tiden ”varierar från pass till pass”. En annan skrev; ”60 min kan det ta om jag blir avbruten, får byta dator, logga in på nytt. Sen beror det givetvis på vad patienten ligger inne för och behöver få vård för”. Vad det gäller rimligheten kommenterade en sjuksköterska ”Får man dokumentera i lugn och ro så skulle tiden räcka.
Men blir i stort sett alltid avbruten”.
0
18 %
46 %
29 %
7 % 4 %
32 %
50 %
14 %
0 0
2 4 6 8 10 12 14 16
Mindre än 10 minuter
10 till 30 min
30 till 60 min
En till två timmar
Två timmar eller mer
Uppskattning av tidsåtgång Rimlig tidsåtgång
9 Teknik
De flesta ansåg sig ha tillräckligt god datorvana för att hantera en dator i arbetet som
sjuksköterska, 68 % (n = 19) instämde helt till påståendet och 21 % (n = 6) instämde till stor del (figur 4).
Figur 4. Hur väl sjuksköterskorna, utifrån de krav som ställs, ansåg sig kunna hantera en dator i sitt arbete.
En sjuksköterska kommenterade; ”skulle dock vilja ha mer dokumentationsutbildning under utbildningen, t ex att skriva epikris osv”.
Mer än hälften, 57 % (n = 16), instämde inte alls i att datorvanan gjorde att dokumentationen tog längre tid och således skapade mer stress. Dock svarade 14 % (n = 4) att de instämde delvis och en sjuksköterska instämde helt (figur 5).
0% 4 % 7 %
21 %
68 %
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Instämmer inte alls Instämmer bara lite
Instämmer delvis Instämmer till stor del
Instämmer helt
57 %
25 %
14 %
0 4 %
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Instämmer inte alls Instämmer bara lite
Instämmer delvis Instämmer till stor del
Instämmer helt
10 Figur 5. I vilken utsträckning man kände stress över dokumentationen på grund av att
datorvanan gjorde att tar längre tid än önskvärt.
En svarande kommenterade; ”känner stress för att jag är osäker på hur jag ska uttrycka mig och var i Cosmic jag ska skriva”. En annan skrev; ”vissa dagar när det är mycket ute på golvet och jag inte känner att jag har ”tid” att sitta ner och dokumentera. Blir lätt att man arbetar över för att man måste dokumentera”.
Av sjuksköterskorna ansåg 14 % (n = 4) att datorerna och dokumentationssystemet Cosmic generellt fungerar dåligt, 36 % (n = 10) var av uppfattningen ”mindre bra”, 32 % (n = 9) svarade ”ganska bra” och 18 % (n = 5) ansåg att de fungerar bra. Ingen var av uppfattningen
”mycket bra” (figur 6).
Figur 6. Sjuksköterskornas uppfattning om hur väl den tekniska delen av dokumentationen (datorer och Cosmic) fungerade generellt.
Många hade delade uppfattningar i frågan vilket även visade sig i kommentarerna:
”Har under en lång tid haft många tekniska problem, det känns som felen ökar…”.
”Periodvis stopp i systemet, då kan man inte göra mycket av sjuksköterskearbetet” eller
”fungerar bra när tekniken fungerar, senaste tiden har det varit en del problem med Cosmic men generellt fungerar det bra.
Vårdkvalitet
Av sjuksköterskorna instämde 11 % (n = 3) inte alls och 25 % (n = 7) instämde delvis till påståendet att dokumentation i elektronisk journal tar tid ifrån patientvården och följaktligen
14 %
36 %
32 %
18 %
0 0
2 4 6 8 10 12
Dåligt Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra
11 påverkar vårdkvalitén negativt. Något fler, 39 % (n = 11), instämde delvis och 21 % (n = 6) till stor del och en instämde helt (figur 7).
Figur 7. I vilken utsträckning man instämde i att elektronisk dokumentationen tar tid från patientvården, vilket följaktligen påverkar vårdkvalitén negativt.
En sjuksköterska kommenterade; ”det är inte enbart dokumentation i den elektroniska journalen som stjäl tid från patientvården utan det administrativa arbetet som vi sjuksköterskor ska göra. Sammantaget stjäl det tid från patienten men det är inte
nödvändigtvis den elektroniska dokumentationen som är boven i dramat”. Två andra påtalade att ”det är brist på personal som påverkar negativt, ej själva dokumenteringen”.
Av de svarande uppgav 43 % (n = 12) att de delvis använder rapportbladet att dokumentera i och 50 % (n = 14) använde det till stor del. Standard- och generella vårdplaner användes till stor del, 79 % (n = 22), 21 % (n = 6) använde dem delvis (figur 8).
11 %
25 %
39 %
21 %
4 % 0
2 4 6 8 10 12
Instämmer inte alls Instämmer bara lite
Instämmer delvis Instämmer till stor del
Instämmer helt
0
7 %
43 %
50 %
0
0 0
21 %
79 %
0 0
5 10 15 20 25
Inte alls Bara lite Delvis Till stor del Helt och hållet
I vilken utsträckning rapportbladet används att dokumentera i
I vilken utsträckning standard- och generella vårdplaner samt andra mallar används i den elektroniska dokumentationen
12 Figur 8. Utsträckning av dokumentation i rapportblad respektive standard- och generella vårdplaner.
En sjuksköterska kommenterade ”jag tror vi använder rapportbladet för mycket på vår avdelning”. Vad det gäller vårdplanerna kommenterade en svarande ”problem när en patient varit inskriven på annan vårdavdelning och dom påbörjat en vårdplan och vi ska ta över. Vi har inte alls samma vårdplan”. En annan skrev ”Använder ofta standardvårdplaner, men är dålig på att utvärdera generella vårdplaner, använder då istället rapportblad.”
Några, 14 % (n = 4), instämde helt i att det är enkelt att söka information och snabbt skaffa sig en helhetsbild av patienten i elektroniska journaler. En fjärdedel, 25 % (n = 7), instämde till stor del, 40 % (n = 11) instämde delvis, 14 % (n = 4) instämde bara lite och 7 % (n = 2) instämde inte alls (figur 9).
Figur 9. I vilken uträckning det är enkelt att söka information och snabbt skapa sig en helhetsbild av patientens tillstånd i elektroniska journaler.
En sjuksköterska kommenterade; ”inte om man får en patient som både har legat på
kirurgavdelning och medicin. Krångligt att hitta läkaranteckningar från olika divisioner, t ex utlokaliserade patienter”. En annan skrev ”Ofta alldeles för många vårdplaner så att det är för mycket information, svåröverskådligt”. En tredje ansåg att ”svårt att få överblick när patienter varit inskrivna länge = mycket info”. En fjärde skrev ”ofta dåligt uppdaterade status och standardvårdplaner”.
Av sjuksköterskorna instämde 18 % (n = 5) helt i att datordokumentation och elektronisk journalföring bidrar till en ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Något fler, 28 % (n = 8),
7 %
14 %
39 %
25 %
14 %
0 2 4 6 8 10 12
Instämmer inte alls Instämmer bara lite
Instämmer delvis Instämmer till stor del
Instämmer helt
13 instämde till stor del, 43 % (n = 12) instämde delvis och 11 % (n = 3) instämde bara lite (figur 10).
Figur 10. I vilken utsträckning elektronisk journalföring bidrar till en ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet.
En svarande kommenterade ”när datorprogrammen fungerar är det bra. Har någon gång under min arbetstid ej fungerat och då märker man hur skört allting är när det endast är dokumenterat i data”. En annan skrev ”så länge systemet fungerar och är stabilt, vilket inte alltid är fallet”. Man ansåg även att systemet är ”säkrare p.g.a. att man tydligt ser vad det står. Mindre risk att journaler förstörs i t ex brand och vattenskador”.
Skillnad i uppfattningen av tidsåtgång, teknik och vårdkvalitet beroende på ålder Endast en analys uppvisade ett statistiskt signifikant (p = 0,034, r = - 0,4) samband. Detta var mellan ålder och om man ansåg sig ha tillräckligt god datorvana för att hantera en dator i arbetet som sjuksköterska. Yngre sjuksköterskor ansåg sig generellt ha bättre datorvana för att hantera en dator i arbetet än äldre (figur 11).
0 %
11 %
43 %
28 %
18 %
0 2 4 6 8 10 12 14
Instämmer inte alls Instämmer bara lite
Instämmer delvis Instämmer till stor del
Instämmer helt
14 Figur 11. Samband mellan ålder och om man ansåg sig ha tillräckligt god datorvana för att hantera en dator i arbetet som sjuksköterska. (1 = instämmer inte alls, 2 = instämmer bara lite, 3 = instämmer delvis, 4 = instämmer till stor del, 5 = instämmer helt).
För resterande frågor och påståenden hittades inga statistiskt signifikanta skillnader mellan utgången av svaren gentemot åldern hos de svarande. Samband mellan tidsåtgång och ålder var inte signifikant samt att själva sambandet i sig mycket var svagt. Ett mycket svagt men inget signifikant samband mellan ålder och stress över att datorvanan gjorde att
dokumentationen tar längre tid påvisades. Detsamma gällde sambandet mellan ålder jämte påståendet att datordokumentation och elektronisk journalföring bidrar till en ökad
vårdkvalitet samt patientsäkerhet. I övriga analyser var sambanden helt obefintliga.
DISKUSSION
Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om dokumentation utifrån tidsåtgång, dokumentationsteknik och vårdkvalitet. Nästan hälften av alla sjuksköterskorna spenderade 30 - 60 minuter på att dokumentera varje arbetspass och hälften menade att detta var en rimlig tid. De flesta ansåg sig ha tillräckligt god datorvana för att hantera en dator i sitt dagliga arbete. Över hälften ansåg inte att datorvanan gjorde att dokumentationen tog längre tid och således skapade mer stress. Datorerna och dokumentationssystemet Cosmic ansågs av hälften att de fungerade dåligt eller mindre bra. Två tredjedelar av undersökningsgruppen
0 1 2 3 4 5
0 10 20 30 40 50 60 70
S k a tt a d d a to rv a n a
Åldersfördelning i urvalsgruppen
15 ansåg att dokumentation i elektronisk journal tar tid från patientvården och således har en negativ inverkan på vårdkvalitén. De flesta använde rapportbladet samt standard- och generella vårdplaner att dokumentera i. Sjuksköterskorna var oeniga gällande enkelheten att införskaffa information och att få en helhetsbild över patienten. Slutligen instämde ungefär hälften av sjuksköterskorna till stor del eller mer i att elektronisk journalföring bidrar till en ökad vårdkvalitet samt patientsäkerhet. Yngre sjuksköterskor ansåg sig generellt ha bättre datorvana för att hantera en dator i arbetet än äldre. I övrigt framkom inga statistiskt
signifikanta samband mellan ålder och uppfattningen av dokumentationens tidsåtgång, teknik samt vårdkvalité.
Resultatdiskussion
Dokumentation och tidsåtgång
Studiens resultat visade att nästan hälften av sjuksköterskorna spenderade mellan 30 till 60 minuter av varje arbetspass till att dokumentera, ytterligare åtta spenderade mellan 60 minuter till två timmar och två sjuksköterskor dokumenterade över två timmar. Beräknad tid för dokumentation kunde variera ganska mycket från arbetspass till arbetspass beroende på om det var en hektisk dag med många hemgångar eller liknande. Detta kan jämföras med sjuksköterskor i USA som beräknades spendera en tredjedel av sitt arbetspass till att dokumentera (Hendrich et al, 2008). En annan studie visade att majoriteten av
sjuksköterskorna till och med spenderade hälften av sitt arbetspass åt detta (Kossman &
Scheidenhelm, 2008). I den tiden inkluderades däremot tid för informationsinhämtning samt kommunikation med andra professioner. I Socialstyrelsens publikation (2000) framkom det att sjuksköterskor inom slutenvården spenderade 7,2 timmar per vecka i genomsnitt till dokumentation. Det framgår däremot inte om journalföringen skedde i pappersform, elektroniskt eller både och. Tidsbrist har varit en hindrande faktor för god journalföring (Björvell, 2001) och det administrativa arbetet har bland annat orsakat tidsbristen
(Socialstyrelsen, 2000). Resultatet i denna studie skiljer sig från existerande litteratur och andra studier genom den tid som spenderas på dokumentation, vilket kan vara ett tecken på en positiv utveckling där majoriteten nu spenderar en markant minskad tid till dokumentation.
Vid frågan om rimlig tidsåtgång för dokumentation ansåg hälften av sjuksköterskorna att en halvtimme till en timme var en rimlig tid, medan ungefär en tredjedel ansåg att det borde ta
16 mindre tid och resterande tyckte att det kunde gå åt mer tid än en timme. Resultatet visar en vilja hos sjuksköterskor för en viss minskning av tidsåtgången för dokumentation. Ett annat problem som lyftes upp var att vissa sjuksköterskor upplevde att de blev avbrutna ofta medan de dokumenterade eller fick byta dator, vilket orsakar en större tidsåtgång än nödvändigt. En sjuksköterska skrev att all dokumentation fick vänta till slutet av passet för att det inte hanns med under dagen, vilket inte är optimalt. Dokumentationen är ett av de viktigaste
kommunikationsredskapen för att säkerställa en patientsäker vård med hög kvalitet (Dahl et al, 2006) och frågan är om detta skulle uppnås om det lades ner mindre tid på dokumentation.
Man borde kanske istället fokusera på det som kan påverka att det går åt mer tid till dokumentation, till exempel konstanta avbrott, och satsa på fler datorer samt utbildning.
Dokumentationsteknik
Majoriteten ansåg att de, utifrån ställda krav, har tillräckligt god datorvana för att hantera en dator i arbetet som sjuksköterska och väldigt få kände stress över dokumentationen på grund av datorvanan. Många sjuksköterskor (81 %) anser att elektronisk dokumentation blivit mer till hjälp än ett hinder i vården (Moody et al., 2004). En faktor med stor inverkan på
personalens handhavande och kunnighet är attityden gentemot elektronisk dokumentation.
Personal med låg datorkunnighet associerar datorer som en källa till stress, trötthet och bekymmer (Turner, 2010). Ytterst få av sjuksköterskorna i denna studie var av den
uppfattningen, vilket är positivt. Graden av utbildning påverkar attityden (Dillon et al, 2005),
en sjuksköterska kommenterade att hon hade önskat mer utbildning.
Hälften av sjuksköterskorna ansåg att datorer och dokumentationssystemet Cosmic fungerade mindre bra eller dåligt, lika många ansåg att det fungerade ganska bra eller bra. Ur flertalet kommentarer framkom att det vid studiens genomförande varit mycket tekniska problem och driftstopp. Detta innebär naturligtvis stora problem för personalen och skapar frustration.
Vilket i sin tur kan bidra till bilden av dokumentationen som svår och tidskrävande (Darbyshire, 2003). Moody och medarbetare (2004) noterade att den elektroniska
patientjournalen och datorerna ibland inte är tillgängliga, långsamma samt måste startas om ofta. Dokumentationen blir dessutom mer tidskrävande om det förekommer svårigheter att navigera i systemen och vid tekniska problem med datahanteringen (Smith et al, 2010;
Darbyshire, 2003). Dessa problem måste rättas till, men kommer antagligen inte att kunna undvikas helt, ibland sker oförutsägbara händelser.
17 Dokumentation och vårdkvalitet
I studien uppvisade sjuksköterskorna delade uppfattningar kring frågorna om vårdkvalitet. I princip hälften instämde delvis till påståendet att dokumentation i elektronisk journal tar tid ifrån patientvården och följaktligen påverkar vårdkvalitén negativt. Ungefär lika många instämde i större respektive mindre utsträckning. Tidigare studier har fastställt att införandet av elektronisk patientjournal minskade den patientnära vården (Hakes & Whittington, 2008), detta bekräftas delvis av resultatet i denna studie. Dock framkom kommentarer kring att det administrativa arbetet i sig samt personalbrist i större utsträckning bidrar till minskad vårdkvalitet. Detta är med stor sannolikhet sant men indikerar också att man missuppfattat frågan något.
Standard och generella vårdplaner användes i stor utsträckning, rapportbladet något mindre.
Tanken med vårdplanerna är att problem, risk för problem, omvårdnadsåtgärder och mål finns tydligt beskrivna. Detta ökar sjuksköterskans kunskaper, minskar risken för att någonting glöms bort samt bidrar till ökad patientsäkerhet och vårdkvalitet (Lee, 2006). Vårdplaner ökar möjligheten att ge alla patienter en bra och likvärdig vård (Dahm & Wadensten, 2008). Det är positivt att vårdplaner används i den stora utsträckning som sjuksköterskorna uppger. Dock kommenterade en svarande att man är dålig på att följa upp och utvärdera vårdplanerna. En annan skrev att uppföljningen skedde i rapportbladet istället. Det går inte att dra några slutsatser utifrån några enstaka kommentarer, men detta påverkar troligtvis vårdkvalitén negativt. Tidigare studier visar att endast 19 % (n = 15) av sjuksköterskorna följer upp målen i vårdplanerna och det finns en viss risk att sjuksköterskor med liten erfarenhet missar viktiga individuella behov hos patienterna (Dahm & Wadensten, 2008). Om vårdplanerna inte följs upp försvinner också syftet med dem (Timmons, 2003).
Majoriteten av sjuksköterskorna i studien instämde delvis eller till att det är enkelt att söka information och skaffa sig en helhetsbild över patienten i elektroniska journaler. Detta bekräftas av Ammenwerth och medarbetare (2011) där sjuksköterskorna efter införandet av elektronisk patientjournal upplevde det mycket lättare att planera och dokumentera
vårdprocessen samt få en överblick över patienten. Flera kommenterade dock att det ibland blir mycket information och svåröverskådligt när patienter varit inskrivna länge. Detta bekräftas av Törnvall & Wilhelmsson (2008) som konstaterade att problem med att söka information i journalerna uppstår då det ofta är svårt att leta igenom hundratals olika
18 noteringar, många sökord finns för att underlätta men sjuksköterskor använder dem olika. Ett annat problem som framkom i kommentarerna är att olika kliniker använder olika vårdplaner, vilket skapar problem när patienter förflyttas, detta är ett allvarligt problem och borde med hög prioritet rättas till.
Nästan hälften av sjuksköterskorna, 46 % (n = 13), instämde till stor del eller mer och 43 % (n
= 12) instämde delvis till påståendet att elektronisk dokumentation bidrar till en ökad
vårdkvalité och patientsäkerhet. Dessa utgör tillsammans en mycket stor del av urvalet, vilket är positivt. Genom att alla i ett vårdteam har tillgång till samma information, journaler och läkemedelsordinationer kan en mer patientsäker vård med högre kvalité bedrivas (Ketchum, 2008). Snabbåtkomlig information om patientens vikt, längd och allergier samt varningar om läkemedelsinteraktioner förbättrar i hög grad patientsäkerheten (Kossman & Scheidenhelm, 2008). Dessutom har den personliga integriteten för patienten stärkts (Moody et al., 2004).
Några instämde inte i lika hög utsträckning. Ett par anledningar till detta framkom i
kommentarerna och indikerade att systemen är väldigt sårbara samt det är svårt att bedriva en patientsäker vård när det är mycket problem med datorerna. Sådana situationer är naturligtvis allvarliga och det är viktigt att all personal vet hur de ska agera när det inträffar.
Skillnader i uppfattningar beroende på ålder
I studien framkom att yngre sjuksköterskor ansåg sig ha generellt bättre datorvana för att hantera en dator i arbetet än äldre. Tidigare studier har konstaterat att äldre sjuksköterskor i högre grad har en negativ attityd än yngre gentemot elektronisk patientjournal och datorer (Nurten, 2011; Moody et al., 2004). Detta kan dock inte helt appliceras på detta arbete, datorvana och attityd hänger nödvändigtvis inte ihop. Men enligt Turner (2010) har personalens attityd gentemot elektronisk dokumentation och datorer en stor inverkan på handhavandet samt deras kunnighet. En orsak till att de yngre skattade sig högre på detta kan vara att man i större utsträckning är uppväxta med datorer i vardagen än äldre. Det anses även positivt att inga fler skillnader hittades, äldre och yngre sjuksköterskor har följaktligen
generellt samma uppfattningar av elektronisk dokumentation, teknik samt vårdkvalitet.
19 Metoddiskussion
Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattning av dokumentering i det dagliga arbetet, samt om det fanns några skillnader i dessa beroende på sjuksköterskornas ålder. En kvantitativ studiedesign valdes och för att få svar på frågeställningarna användes enkäter (bilaga 1). Detta för att enkelt få en generell överblick i hur uppfattningarna såg ut samt skapa möjlighet att titta på skillnader i ålder. Enkäterna skickades ut till ett antal om 35 sjuksköterskor varav sju stycken valde att inte svara på enkäten. Det slutgiltiga bortfallet blev således 20 %, vilket ändå får anses relativt litet. Detta kan bero på att en påminnelse (bilaga 3) skickades ut två veckor efter enkätutdelning. En styrka i arbetet är att enkäten delades ut vid två avdelningar, olika dokumentationstraditioner kan finnas vid respektive avdelning. Ett större urval hade dock varit önskvärt för att skapa ytterligare precision i analyserna.
Generaliserbarheten får anses relativt låg på grund av det lilla och snedfördelade urvalet samt att endast en statistiskt signifikant analys framkom. Endast åtta deltagare var över 40 år och bara två av dessa över 50. Majoriteten var yngre och över hälften av urvalet 57 % (n = 16) hade jobbat noll till fem år som sjuksköterska. Ett krav på materialet vid sambandsanalyser är att det inte ska vara snedfördelat, fördelningen ska vara symetrisk med tyngdpunkten i mitten av respektive variationsområde. Helst ska materialet följa en tvådimensionell
normalfördelning (Eljertsson, 2003), vilket urvalet i denna studie inte gjorde och detta har sannolikt påverkat resultatet.
Kvalitativ metod kan ha varit mer lämplig för att få svar på första frågeställningen vilken fokuserade på uppfattningar. Det hade kunnat ge ett bredare perspektiv och ett mer
djupgående svar som i detta fall istället blev relativt svårtolkat. En bidragande faktor kan ha varit utformningen av enkätfrågorna där majoriteten var relativt stora frågor, men endast tillät svar inom en femgradig skala. För att få mer djupgående svar hade kompletterande intervjuer kunnat genomföras. Eftersom enkäterna innehöll relativt många frågor kan de uppfattats som ett stressmoment i sjuksköterskornas vardag, men tiden som behövdes till att svara på
enkäterna var liten i relation till den tid som skulle krävts för att genomföra en intervju. Stor vikt lades vid att tydligt förklara varför deltagandet var viktigt och frivilligt (bilaga 2 & 3).
Utifrån några kommentarer framgår det att vissa svarande inte tolkat frågorna på det sätt som författarna gjorde. Detta är ett problem och gör resultatet mer svårtolkat, men hade kunnat undvikas genom att testa enkäten i större skala innan slutgiltig utdelning. Dock genomfördes en pilotstudie på två sjuksköterskor, vilket ändå får anses vara en styrka i arbetet. Författarna
20 anser att en enkätstudie var det bästa metodvalet för studien men att frågorna hade kunnat modifieras något.
Korrelationsanalys kan vara relativt osäker även om statistiskt signifikanta samband föreligger. Andra faktorer bidra till utgången av analysen och skapa olika
skensamband (Eljertsson, 2003). Den analys som gav ett statistiskt signifikant samband hade korrelationskoefficienten r = 0,4. Då värdet, i möjligaste mån, ska ligga nära +1 eller -1 får 0,4 ändå anses som ett relativt svagt samband. Detta beror med stor sannolikhet på den skeva åldersfördelningen i urvalet men även vilken typ av variabler man använder avgör hur r- värdet (rho) ska tolkas. Användning av psykosociala variabler ger ofta ett r-värde någonstans mellan 0,2 till 0,4 och får då anses som ett tillräckligt starkt samband, perfekta samband (+1,00 och -1,00) är mycket sällsynta (Polit & Beck, 2008).
Kliniska implikationer
Under arbetet har det framkommit att flera problem existerar i samband med elektronisk journalföring. Dokumentationen tar tid, även om den minskat i denna studie i relation till tidigare forskning. Sårbarheten är hög då problem med datorer samt dokumentationssystem förekommer. Om det stämmer att vårdplaner inte kan fortsätta att användas vid överflyttning mellan olika avdelningar är det ett problem. Vårdkvaliteten påverkas negativt av detta men också positivt genom att dokumentationen är enkel att läsa, kvalitetssäker via vårdplaner och att den personliga integriteten för patienten stärks. Uppsatsen är relevant såtillvida att det kan ligga till grund för fortsatta förbättringsarbeten. Det finns flera faktorer att jobba vidare med, bland annat kan tekniken och journalföringssystemen göras mer säkra och användarvänliga.
Arbetsmiljön för sjuksköterskorna kan förbättras genom att underlätta dokumentationen via olika åtgärder. Det skulle i slutändan frigöra mer tid för den patientnära vården.
Slutsats
Elektronisk dokumentation tar upp till 60 minuter per arbetspass för de flesta
sjuksköterskorna och detta anses som rimligt. Tekniken och dokumentationssystemet Cosmic upplevs både positivt och negativt beroende på om de fungerar tillfredställande eller inte. Då ett antal problem rapporterats behövs fortsatt arbete och vidare forskning med större
urvalsgrupper för att underlätta dokumentationen ytterligare, vilket även skulle göra
21 sjuksköterskorna mer nöjda men den. Vårdplaner används i hög utsträckning men kan
sannolikt användas ännu mer och bidra till en fortsatt hög vårdkvalitet. Inga generella
slutsatser kan dras kring ålder och uppfattningen i de olika frågorna. Detta till följd av ett litet urval med skev åldersfördelning och att endast ett statistiskt signifikant samband framkom.
22
REFERENSER
Ammenwerth, E., Rauchegger, F., Ehlers, F., Hirsch, B. & Schaubmayr, C. (2011). Effect of a nursing information system on the quality of information processing in nursing: An evaluation study using the HIS-monitor instrument. International Journal of Medical Informatics,
80(1), 25-38. doi:10.1016/j.ijmedinf.2010.10.010
Baker, R.H. (2010). Voice recognition assists clinicians. Clinicians are able to insert their thoughts and assessments into the documentation, allowing subsequent caregivers to
understand and coordinate care more effectively. Health Management Technology, 31(5), 10- 11.
Baumann, T., LupPlace, S. & Quasey, J. (2010). Documentation made easier. Voice-activated technology earns praise. Provider, 36(2), 43-5.
Björvell, C. (2001). Sjuksköterskans journalföring - en praktisk handbok. Lund:
Studentlitteratur.
Dahl, K., Heggdal, K. & Standal, S. (2006). Omvårdnadsdokumentation. I N. Jahren
Kristoffersen., F, Nortvedt. & E-A. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad del 4. (ss. 102- 113). Stockholm: Liber.
Dahm, M.F. & Wadensten, B. (2008). Nurses’ experiences of and opinions about using standardised care plans in electronic health records – a questionnaire study. Journal of Clinical Nursing, 16, 2137-2145. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02377.x
Darbyshire, P. (2003). ‘Rage against the machine?’: nurses’ and midwives’ experiences of using Computerized Patient Information Systems for clinical information. Journal of Clinical Nursing, 13, 17–25.
De Veer, A J-E. & Francke, A.L. (2009). Attitudes of nursing staff towards electronic patient records: A questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 47, 846–854.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2009.11.016
23 Dillon, T., Blankenship, R. & Crews, T. (2005). Nursing Attitudes and Images of Electronic Patient Recor Systems. Computers, Informatics, Nursing, 23(3), 139-145.
Eljertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken - en handbok i enkätmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Eljertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studenlitteratur.
Forsberg, A. & Edberg, K. (2003). Standardvårdplaner. Lund: Studentlitteratur.
Hakes, B. & Whittington, J. (2008). Asessing the impact of an Electronic Medical Record on Nurse documentation Time. Computers, Informatics, Nursing, 26(4), 234-241.
Hallin, K. & Danielsson, E. (2006). Registrered nurses’ experiences of daily work, a balance between strain and stimulation: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 44, 1221-1230. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2006.05.001
Hendrich, A., Chow, M., Skierczynski, B.A. & Lu, Z. (2008). A 36-Hospital Time and Motion Study: How do medical-surgical nurses spend their time? The Permanente Journal, 12(3), 24-34.
Ketchum, B. (2008). IT equals better patient care? Nursing management, 39(6), 21-23
Kossman, S. P. & Scheidenhelm, S. L. (2008). Nurses’ Perceptions of the Impact of
Electronic Health Records on Work and Patient Outcomes. Computers Informatics Nursing, 26(2), 69-77. doi: 10.1097/01.NCN.0000304775.40531.67
Lee, T-T. (2006). Nurses’ perceptions of their documentation experiences in a
computerized nursing care planning system. Journal of Clinical Nursing, 15(11), 1376–1382.
doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01480.x
Moody, L.E., Slocumb, E., Berg, B. & Jackson, D. (2004). Electronic Health Records Documentation in Nursing: Nurses’ Perceptions, Attitudes, and Preferences. Computers
24 Informatics Nursing, 22(6), 337-344.
Nurten, K. (2011). Factors Affecting Nurses’ Attitudes Toward Computers in Healthcare.
Computers, Informatics, Nursing, 29(2), 121–129. doi: 10.1097/NCN.0b013e3181f9dd0f
Polit, D. & Beck, C. (2008). Nursing Research: Generating and Assesing Evidence for Nursing Practice (8:e uppl.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 24 feb, 2011, från http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2008:355
Smith, D., Morris, A. & Janke J. (2010). Nursing Satisfaction and Attitudes With Computerized Software Implementation: A Quasi-Experimental Study. Computers Informatics Nursing, 29(1), 1-5. doi: 10.1097/NCN.0b013e3181f9dcfa
Socialstyrelsen. (2000). Omfattningen av administration i vården. Hämtad den 20 februari, 2011, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2000/2000-77-
1/Documents/2000_77_1.pdf
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad den 13 novmeber, 2010, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf
SOSFS 2008:14. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 13 november, 2010, från http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2008-14
Timmons, S. (2003). Nurses resisting information technology. Nursing Inquiry, 10(4), 257- 269.
Turner P. M. (2010). Stratifying Computer Literacy - A Competency Measurement Strategy.
Computers, Informatics, Nursing, 28(5), 291–296. doi: 10.1097/NCN.0b013e3181ec23fe
25 Törnvall, E. & Wilhelmsson, S. (2008). Nursing documentation for communicating and evaluating care. Journal of Clinical Nursing, 17(16), 2116-2124. doi: 10.1111/j1365- 2702.2007.02149.x
26
BILAGOR
Bilaga 1 – Enkät
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
1) Inom vilket verksamhetsområde arbetar du?
Ortopedi Medicin
2) När är du född?
19______.
3) Hur länge har du arbetat som sjuksköterska och när tog du din examen?
Jag har arbetat som sjuksköterska i ______ år.
Jag tog min sjuksköterskeexamen ________.
4) Har du arbetat som sjuksköterska när man dokumenterade i pappersjournal?
Ja Nej
5) Ungefär hur mycket tid ägnar du åt dokumentation i elektronisk journal per arbetspass?
1. Mindre än 10 minuter 2. 10 till 30 minuter 3. 30 till 60 minuter 4. En till två timmar 5. Mer än två timmar
Enkät: Sjuksköterskors uppfattning av dokumentation avseende
tidsåtgång, teknik och vårdkvalitet.
27 Kommentar: _______________________________________________________________
_________________________________________________________________________
6) Påstående: Jag tycker att denna tid är rimlig i proportion till andra arbetsuppgifter.
1. Instämmer inte alls 2. Instämmer bara lite 3. Instämmer delvis 4. Instämmer till stor del 5. Instämmer helt
Kommentar: _____________________________________________________________
_______________________________________________________________________
7) Hur lång tid per arbetspass anser du det vore rimligt att dokumentation i elektronisk journal tog?
1. Mindre än 10 minuter 2. 10 till 30 minuter 3. 30 till 60 minuter 4. En till två timmar 5. Mer än två timmar
Kommentar: _____________________________________________________________
_______________________________________________________________________
8) Påstående: Jag anser mig, utifrån de krav som ställs, ha tillräckligt god datorvana för att hantera en dator i mitt arbete som sjuksköterska.
1. Instämmer inte alls 2. Instämmer bara lite 3. Instämmer delvis 4. Instämmer till stor del 5. Instämmer helt
28 Kommentar: _____________________________________________________________
_______________________________________________________________________
9) Påstående: Jag känner stress över dokumentation i elektronisk journal då min datorvana gör att den tar längre tid än jag önskar.
1. Instämmer inte alls 2. Instämmer bara lite 3. Instämmer delvis 4. Instämmer till stor del 5. Instämmer helt
Kommentar: _____________________________________________________________
_______________________________________________________________________
10) Hur anser du att den tekniska delen av dokumentationen (d.v.s. datorer och Cosmic) fungerar generellt?
1. Dåligt 2. Mindre bra 3. Ganska bra 4. Bra
5. Mycket bra
Kommentar: _____________________________________________________________
_______________________________________________________________________
11) Påstående: Dokumentation i elektronisk journal tar tid från
patientvården och påverkar följaktligen vårdkvalitén på ett negativt sätt.
1. Instämmer inte alls 2. Instämmer bara lite 3. Instämmer delvis 4. Instämmer till stor del 5. Instämmer helt
Kommentar: _____________________________________________________________
_______________________________________________________________________
29 12) I vilken utsträckning använder du rapportbladet att dokumentera i?
1. Inte alls 2. Bara lite 3. Delvis 4. Till stor del 5. Helt och hållet
Kommentar: _____________________________________________________________
_______________________________________________________________________
13) I vilken utsträckning använder du standard- och generella vårdplaner samt andra mallar i den elektroniska dokumentationen?
1. Inte alls 2. Bara lite 3. Delvis 4. Till stor del 5. Helt och hållet
Kommentar: _____________________________________________________________
_______________________________________________________________________
14) Påstående: Det är enkelt att söka information och snabbt skaffa sig en helhetsbild av patientens tillstånd i elektroniska journaler.
1. Instämmer inte alls 2. Instämmer bara lite 3. Instämmer delvis 4. Instämmer till stor del 5. Instämmer helt
Kommentar: _____________________________________________________________
_______________________________________________________________________
30 15) Påstående: Datordokumentation och elektronisk journalföring bidrar till
en ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet.
1. Instämmer inte alls 2. Instämmer bara lite 3. Instämmer delvis 4. Instämmer till stor del 5. Instämmer helt
Kommentar: _____________________________________________________________
_______________________________________________________________________
Stort tack för din medverkan!
31 Bilaga 2 - Informationsbrev
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Du tillfrågas härmed om du vill delta i ett projekt om sjuksköterskors uppfattning av dokumentation avseende tidsåtgång, teknik och vårdkvalitet.
Bakgrund
Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi noterat olika uppfattningar kring
dokumentation i det dagliga arbetet som sjuksköterska, främst avseende den teknik som används, tidsåtgång och vårdkvalitet. Vi vill undersöka detta närmare och studera eventuella skillnader i uppfattning avseende ålder.
Vad det innebär för mig
Vi är intresserade av Din uppfattning och hoppas att Du vill hjälpa oss genom att avsätta ca fem minuter till att svara på bifogad enkät, vilken består av korta skattningsfrågor.
Hur garanteras anonymiteten
Ditt deltagande är naturligtvis frivilligt och anonymt, men vi vore väldigt tacksamma om Du vill svara. Enkäterna är märkta med löpnummer för att underlätta sammanställningen, och kommer att förstöras när denna är utförd.
Ansvariga för projektet
Elisabeth Lu Erik Sparring
Sjuksköterskestudent Sjuksköterskestudent Uppsala Universitet Uppsala Universitet
Vänligen lämna ifylld enkät senast den 18 februari i bifogat uppsamlingskuvert.
Tack på förhand!
32 Bilaga 3 – Påminnelsebrev
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Hej!
För ungefär två veckor sen skickade vi ut en enkät till Er gällande sjuksköterskors uppfattning av dokumentation med avseende på teknik, tidsåtgång och vårdkvalitet.
Att fylla i enkäten är självklart frivilligt men viktigt för att vi ska kunna göra en bra sammanställning och uttala oss om sjuksköterskors uppfattning av dokumentation.
Därför skulle vi vilja påminna Er som inte har haft tid, att avvara några minuter och fylla i den. Om Ni redan har fyllt i den tackar vi för besväret.
Vänligen lämna ifylld enkät senast den 18 februari i bifogat uppsamlingskuvert.
Tack på förhand!
Elisabeth Lu Erik Sparring
Sjuksköterskestudent Sjuksköterskestudent
Uppsala Universitet Uppsala Universitet
