HÖGSKOLAN I HALMSTAD • Box 823 • 301 18 Halmstad• www.hh.se
EXAMENSARBETE
| BACHELOR’S THESIS
VINDKRAFT OCH KRAFTLEDNINGARS
PÅVERKAN PÅ DJURLIVET
-
EN LITTERATURSTUDIEHanna Svensson/Nathalie Uhlán
Miljövetarprogrammet/miljö- och
hälsoskyddsprogrammet 180 hp
Högskolan i Halmstad
Handledare: Jonny Hylander
Sammanfattning
Litteraturstudien sammanställer tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens och kraftledningars påverkan på djurlivet, både vilda och domesticerade djurgrupper. Avgränsningar som gjorts är att enbart behandla påverkan på betesdjur. Eftersom
litteraturen inom området är mycket begränsad har vi även gjort kopplingar till närliggande områden så som störningar från olika typer av buller samt trafik, jakt, friluftsliv och
habitatförändringar vilka uppstår i samband med en etablering. I de fall då faktaunderlag för betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi även tittat på hur människan påverkas av effekterna för att kunna få en förståelse för hur djuren upplever eller påverkas av störningen.
Det går inte att utesluta att det kan finnas en påverkan på betesdjuren, framförallt på de vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller från vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och långvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjärtfrekvens. Djur som kan bli påverkade av ljud är de djur som använder ljud för att kommunicera eller lokalisera byten. Dessa funktioner kan bli direkt påverkade även om djuren har anpassat sig till olika brus eller buller. Skuggor kan ge tillfällig irritation och distraktion, hästar verkar vara extra känsliga. Hinderbelysningen kan ge
påverkan på djurens dygnsrytm, de har även en tendens att undvika ljuskällor vilket kan skapa barriärer i landskapet.Elektromagnetisk strålning från kraftledningar har i
undersökningar visat sig påverka kors mjölkproduktion negativt. Långtidsexponering av elektromagnetisk strålning kan ha en påverkan på embryonalutvecklingen samt kroppens enzymer, hormoner och DNA.
För de vilda betesdjuren, samt de semi-domesticerade renarna tros den största påverkan främst bero på nätet av tillfartsvägar till vindkraftverken, vilket ökar tillgängligheten för friluftsliv, jakt och nöjestrafik. Detta medför en ökad mänsklig aktivitet vilket kan komma att störa betesdjuren. Dock använder vissa arter vägarna för att lättare förflytta sig i skog och mark samt för att undkomma insekter. Kraftledningar ger enligt undersökningar permanenta betesförluster för renar. Det finns viss data som tyder på att semi-domesticerade renar vänjer sig vid kraftledningarna vid avsaknad av mänsklig aktivitet.
Djuren kan med tiden komma att vänja sig vid dessa störningar. Dock beror förmågan till tillvänjning på art, genetiskt ursprung, typ av störning, i vilken grad den uppkommer samt var den förekommer. Uppkommer störningen i ett jordbrukslandskap som redan är
Abstract
This literature review summarizes available knowledge and experience about wind power and power lines impact on wildlife, both wild and domesticated animals. Limitations were made to deal exclusively with the impact on grazing animals. As the literature in this subject is limited, we have made comparisons with neighboring areas such as interference from various types of noise, traffic, hunting, recreation and habitat change. In cases where the factual basis for grazing animals were lacking, we draw parallels to other animal species and in some cases we also looked at the impact on humans from these effects in order to gain an understanding of how animals perceive or affects by the interference.
We can not exclude that there may be an effect on grazing animals, especially on the wild animal groups. In summary it can be concluded that noise from wind turbines can be a stress factor for animals and long-standing stress can have effects such as reduced fertility and increased heart rate. Animals that may be affected by noise are animals that use sound to communicate or to locate a prey. These functions may be directly affected, even if the animals adapt to different disturbing noises.Shadows can cause temporary irritation and distraction, horses seem to be extra sensitive. Light from the turbine can give effect to the diurnal rhythm, the animal also tend to avoid light sources which can create barriers in the landscape. Electromagnetic radiation from power lines appears to affect the milk production of cows. Long-term exposure to electromagnetic radiation can have effects on embryonic development as well as the body's enzymes, hormones and DNA.
For the wild grazing animals, and the semi-domesticated reindeer the greatest impact is probably primarily due to the network of access roads to the turbines which increases the availability for recreation, hunting and traffic. This access result in increased human activity which leads to disturbed grazing animals. All influence is not negative, some species use the roads to easily move around in the woods and escape insects. Power lines provide
permanent grazing losses for reindeer. There is some evidence suggesting that the semi-domesticated reindeer get used to the power lines in the absence of human activity. The animals may in time acclimate to these disturbances. But the ability to habituation depends to the species, genetic origin, type of disturbance and the degree to which it occurs. If the disturbance occurs in an agricultural landscape that is already exposed to disturbance, the influence might not affect the species in the same degree as if the establishment would occur in for example a sparse forest area. There is a great need of further studies and
Innehåll
1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 2 1.3 Mål ... 2 1.4 Metod ... 2 2 Vindkraft ... 3 2.1 Buller ... 3 2.1.1 Ljudmätning/Ljudemission ... 5 2.1.2 Ljudutbredning ... 5 2.1.3 Geometrisk utbredningsdämpning ... 52.2 Skuggor och reflexer ... 5
2.3 Hinderbelysning ... 6 3 Kraftledningar ... 6 3.1 Ström ... 9 3.2 Elektromagnetisk strålning ... 10 3.3 Ljudeffekter ... 14 4 Betesdjuren ... 14
4.1 Vilda och domesticerande djur ... 15
4.2 Möjlig påverkan på betesdjuren av vindkraftverk ... 16
4.3.1 Buller ... 17
4.3.2 Skuggor och reflexer ... 20
4.3.3 Hinderbelysning ... 21
4.3 Mänsklig påverkan till följd av vägar och trafik ... 21
4.3.1 Nyttotrafik ... 21
4.3.2 Jakt och friluftsliv ... 22
4.3.4 Barriär- och korridoreffekter ... 23
4.4 Möjlig påverkan på betesdjuren av kraftledningar ... 23
4.4.1. Hälsorisker hos människor ... 24
4.4.2. Elektromagnetisk strålning ... 25
5 Resultat och analys ... 27
Vindkraft ... 28 Kraftledningar ... 29 Mänsklig störning ... 30 6 Diskussion ... 30 Vindkraft ... 31 Kraftledningar ... 32 Mänsklig störning ... 32 7 Slutsats ... 32
8 Förslag till fortsatta studier ... 33
Förord
Denna litteraturstudie är vårt examensarbete och har skrivits på sektionen för Ekonomi och Teknik vid Högskolan i Halmstad. Idén till studien var från början författarnas men har i samarbete med vår handledare Jonny Hylander framarbetats till det den är idag.
Vi vill tacka först och främst Jonny för all hjälp med att besvara frågor som dykt upp under arbetets gång samt även för inspirationen till att inkludera kraftledningar i studien. Vi vill även tacka Jan Olof Helldin, SLU, för hjälp och tips på användbar litteratur.
Vi hoppas att genom denna studie ha sammanställt en del av den information som finns om vindkraftens och kraftledningars påverkan på djur och även att ha synliggjort bristen på densamma. Vi hoppas även att genom denna studie väcka intresse för vidare undersökningar som på ett objektivt sätt kan klargöra och belägga om det finns någon påverkan på djurlivet från vindkraft och kraftledningar.
Halmstad maj 2012
1
1. Inledning
Vindkraften har blivit en naturlig del i den svenska energiförsörjningen och kan i framtiden komma att spela en betydande roll i energisystemets omställning. Det planeras och byggs ständigt nya vindkraftverk och idag är det den förnybara energikälla som ökar mest i världen. 2011 producerade Sverige 6,1 TWh el från vindkraft på en installerad effekt av ca 3000 MW, vilket är en ökning med ca 74 % från föregående år. Av Sveriges elanvändning kommer 4 % från vindkraften. Målet är att 2020 ha en installerad effekt, från landbaserade vindkraft, på 20 TWH el [1]. Vindkraft är den energikälla med minst påverkan på miljön [2], men
kunskapen är idag mycket begränsad över hur djurlivet påverkas. Detta gör ämnet mycket aktuellt och en kunskapssammanställning är nödvändig. Skulle det finnas en betydande påverkan kan detta i framtiden innebära problem och begränsningar för energikällans
utbyggnad. Placering av vindkraftverk i eller i anslutning till betesmarker skulle då komma att ses över. För att transportera energin är luftburna kraftledningar ett alternativ, detta har tidigare varit ett problem för betesdjur då ledningarna ibland hänger för lågt över hagar och betesmarker, samt ger ifrån sig elektromagnetiskstrålning och ström. Ämnet blir aktuellt i samband med uppbyggandet av sydvästlänken till Norge. Sydvästlänken beräknas bli 70-80 mil varav ca hälften av detta planeras bestå av luftburna kraftledningar [3]. Vi har därför valt att utöver vindkraftens påverkan på djur även behandla luftburna kraftledningars påverkan på djurlivet, i vår litteraturstudie.
1.1 Bakgrund
Vindkraften är idag vanligt förekommande över hela landet och då de fossila bränslena inom en överskådlig framtid kommer att ta slut är det nödvändigt med nya energikällor som producerar el utan att påverka miljön runtomkring något betydligt. I vindkraftsutredningen år 1998 och 1999 [4] [80] talar man inte direkt om hur däggdjuren påverkas av vindkraften. Där nämns de nationella miljömålen där miljökvalitets mål nummer 9 är: ett rikt
odlingslandskap. Ett rikt odlingslandskap förutsätter att dess invånare är välmående och att balansen i naturen fungera väl. Bland invånarna bör även djur som har sin hemmiljö i den fria naturen räknas in, då de är nödvändiga både för att bevara en öppen landsbygd och för vår egen matproduktion. Det beskrivs även att det kan bli en negativ upplevelse för
friluftslivet om det byggs vindkraftsverk inom fjällområde, även skärgården och landsbygden. Effekter på landlevande däggdjur berörs sällan och bristfälligt i
miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraft, detta till följd av avsaknad av kunskap inom området. Studier om vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss är relativt omfattande medan avsaknaden av information är stor när det kommer till hur större djur så som
betesdjur påverkas. Eftersom det är känt att olika former av mänsklig störning kan påverkar betesdjuren kan exploatering av vindkraftverk ha en möjlig påverkan på djuren. Om
2
vindkraftens etablering i den svenska landskapbilden dyker frågan om effekterna på
betesdjuren upp allt oftare inom olika områden så som rennäring, jakt och naturvården [6]. För att utvinna energin som vindkraften produceras måste det finnas kraftledningar för transport. Kraftledningarna finns över hela Sverige och är nödvändiga för att distribuera ut elen till alla konsumenter. Finns det en möjlighet att betesdjuren påverkas av
kraftledningarna? Det finns en del studier gjorda angående påverkan från kraftledningar och de elektromagnetiska fälten som finns runt ledningarna. Studierna är till mestadels gjorda på människan men det finns även en del studier gjorda på mjölkkor i USA. Då elektromagnetiska fält tros påverka människan och referensvärden för hur mycket strålning som en kraftledning eller maskin får utstråla tas fram, borde det också gälla våra djur då möjlighet att den
elektromagnetiska strålningen påverkar dem är lika stor.
Bilden nedan visar de elektroniska och magnetiska fält som finns runt kraftledningar. En engelsk konstnär har satt ut 1300 lysrör under en kraftledning för att visa fältens strålning. På natten lyser rören helt på egen hand, de elektriska fälten är så pass starka att de kan åstadkomma denna effekt. De undersökningar som har gjorts angående hur fälten påverkar den mänskliga hälsan har inte gett någon klar och tydlig bild på hur skadligt det är med kraftledningar och dess elektromagnetiska fält. Det visar inte heller denna illustration men den ger en tydlig bild på hur stora fälten från kraftledningarna faktiskt är.
Figur 1. Lysrör placerades under en kraftledning i England av konstnären Richard Box [24]. 1.2 Syfte
Rapportens syfte är att sammanställa den kunskapen som finns inom området vindkraft, kraftledningar och dess påverkan på betesdjur. De avgränsningar vi har gjort är att enbart fokusera på vindkraftens och kraftledningarnas påverkan då de redan befinner sig på plats, alltså inte påverkan under själva uppförandefasen. Avgränsningar för vilka djur studien gäller har också gjorts, vi har valt att fokusera på betesdjur. Rapporten behandlar både vilda och domesticerade djur. Vår definition på betesdjur är kor, hästar, renar, hjortar, rådjur samt älgar.
1.3 Mål
Projektets mål är att ta reda på om det finns studier på hur djuren påverkas av vindkraft och kraftledningar. Samt om man utifrån detta i framtiden kan placera vindkraft och
kraftledningar inom eller i närheten av betesområden utan att påverka djuren negativt.
1.4 Metod
Litteraturstudien innefattar vetenskapliga publikationer samt allmänt tillgängliga rapporter som publicerats fram till maj 2012. Vi har använt oss av databaser och internet för att hitta
3
relevant vetenskaplig litteratur och rapporter. Vi har använt oss av sökmotorn summon och för den fria sökningen på internet användes Google samt Google Scholar. I sökmotorn summon sökte vi på orden vindkraft, vindkraftverk, vindkraftparker, vindturbin,
kraftledningar, elektromagnetisk strålning, ström, infrastruktur. Dessa ord kombinerades med orden djur, boskap, betesdjur, kor, hästar, renar, älgar, hjortar, rådjur. Varje
vindkraftsterm kombinerades upprepade gånger med djurtermerna. Inga tidsbegränsningar användes i sökningarna. Sökningar gjordes även på orden påverkan, effekter, vägar och vägnät kombinerat med ovanstående termer. Inte heller här användes tidsmässiga begränsningar. Även i sökmotorn Google kombinerades termerna på liknande sätt. Då sökningarna gav begränsade träffar granskades all relevant fakta som hittades. I studiens början tog vi kontakt med forskare på SLU som delade med sig av en opublicerad rapport med titeln ” vindkraft och landlevande däggdjur” vilken har varit en bra grund och hjälpt oss mycket vad gäller faktaletande. Vi hade också redan innan studiens början tillgång till en del böcker inom området vindkraft.
2 Vindkraft
Vindkraftverk (se figur 2) ger upphov till störningar i form av buller, skuggor, reflexer och ljus. Dessa effekter ger alla en mer eller mindre påverkan på djurlivet inom ett område där vindkraften är utbyggd [9]. Dessa effekter kan både direkt och indirekt komma att påverka djurens levnadsförutsättningar. Direkt genom de störningar som uppstår från verken, vilka gör att djuren kan ta avstånd från platsen. Detta resulterar i att en så kallad barriär kan uppstå i den fria miljön. Indirekt påverkan yttrar sig då en art försvinner från platsen, vilket kan medföra att ekosystemet påverkas negativt. Förlorade livsmiljöer och förändringar i
landskapet är idag ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i världen [10].
2.1 Buller
I de Svenska miljökvalitetsmålen ingår buller i tre delmål. Dessa är God bebyggd miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Storslagen fjällmiljö. Dessa delmål syftar till att bullernivåerna ska minskas ute i samhället och naturen. Det finns framtagna riktvärden anpassade för människor vilka anger bullernivåer som av hälsoskäl inte bör överskridas [11].
Det finns dock inga lika övergripande riktvärden anpassade för djurens hörsel. Vad gäller vindkraftverk så har naturvårdsverket gett ut riktvärden på hur mycket ljud det får vara i områden runtomkring verket och i bostäder, se faktaruta nedan [12].
Figur 2. Vindkraftverk [98].
4
Beräkningar brukar ange ett avstånd från verket till bostäder på 6-10 rotordiametrar för att dessa riktvärden ska uppnås [9].
Vindkraftverk ger upphov till olika sorters ljud. Man talar främst om mekaniskt ljud och aerodynamiskt ljud. Det mekaniska ljudet kommer från verkets maskinhus, dvs. växellåda, generator samt andra rörliga mekaniska delar. Det aerodynamiska ljudet uppstår då rotorbladen roterar och energi alstras [9].
Det mekaniska ljudet är ofta svagare än det aerodynamiska ljudet men då det inte alls liknar vindens naturliga brus, utan beskrivs som ett skorrande mekaniskt ljud [7], uppfattas det ofta som mer störande [14]. Hos dagens moderna vindkraftverk har man dock lyckats ta bort det mekaniska ljudet med hjälp av ljuddämpande material i maskinhuset, bättre precision i tillverkningen och genom dämpning. Dock kan det mekaniska ljudet höras då en komponent håller på att gå sönder [9].
I dagens läge är det aerodynamiska ljudet dominerande och ljudets karaktär liknar vindens brus och beskrivs ofta som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, vilket påminner om när vinden blåser i buskar och träd. Det mest framträdande frekvensområdet är 63-4000 Hz [7]. Ljudemissioner från vindkraftverken uppstår vid vindhastigheter på 3-4 m/s. Det är vid dessa vindhastigheter som verken börjar producera energi. Ljudstyrkan ökar sedan med vindens hastighet upp till ca 8-10 m/s. Därefter förblir ljudemissionen konstant tills för höga vindhastigheter nås och verket bromsas upp, vilket sker runt en vindhastighet på 25 m/s. När vindens hastighet överstiger 10 m/s överröstas vindkraftens ljud av det naturliga vindbruset från träd och buskar, detta kallas maskering [14].
Vindkraft ger även ifrån sig lågfrekventa ljud och infraljud, huruvida detta ger en påverkan eller inte är mycket omdiskuterat. Med infraljud menas ljud i frekvensområdet 1-20 Hz och med lågfrekventljud menas ljud mellan 20-200 Hz. Skillnaden mellan lågfrekventa ljud och
Faktaruta: riktvärden för buller från vindkraftverk
Ifrån vindkraftverk utanför bostäder 40 dBA
I områden med lågt bakgrundsljud 35 dBA
Om verket ger ifrån sig ”höga toner” ska värdet vara 5 dBA lägre
5
infraljud är osäker och inte en skarp skillnad mellan hörbart och ohörbart ljud. Större vindkraftverk alstrar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk. Med dagens utveckling mot allt större vindkraftverk kommer därför andelen lågfrekvent ljud från vindkraft att öka något [15].
2.1.1 Ljudmätning/Ljudemission
Ljudet från vindkraftverken mäts i dBA (decibel A) vilket är en summa av ljudet vid olika frekvenser och ger ett värde på det ljud som örat uppfattar. Ljudemissionen, alltså det ljud som verket ger ifrån sig, brukar för vindkraftverk ligga omkring 95-107 dBA [9]. Skillnaden mellan ljudnivån från små respektive stora vindkraftverk är inte stor. Detta beror på att ljudnivån främst påverkas av bladspetsens hastighet (hastigheten längst ut på rotorbladet), bladens form samt turbulens i luften [13] och då små verk har högre varvtal än stora blir ljudnivån ungefär densamma [9].
2.1.2 Ljudutbredning
När avståndet från vindkraftverket ökar sprids ljudenergin på ett större område och
ljudstyrkan avtar. Denna nivåminskning kallas ofta geometrisk utbredningsdämpning. Ljudets utbredning påverkas av de meteorologiska förhållandena, man talar främst om
vindförhållanden och lufttemperatur samt deras variation med höjden (de så kallade vind- och luftgradienterna). Även markens egenskaper påverkar ljudutbredningen, i form av markdämpning. För dagens vindkraftverk där bullerkällan är placerad på över 20-40 m eller mer påverkas markdämpningen kraftigt av de meteorologiska förhållandena på platsen [13]. 2.1.3 Geometrisk utbredningsdämpning
Då avståndet från vindkraftverket överstiger 100 m räknar man med att ljudenergin sprids över en halvsfär, som sedan ökar med avståndet. Då avståndet fördubblas sker en ökning av halvsfärens area med 4 gånger. Detta resulterar i att ljudnivån blir 6 dBA lägre per
avståndsfördubbling [16].
2.2 Skuggor och reflexer
6
genererar mest skugga [9]. Solljus kan även ge upphov till reflexer då solens strålar träffar rotorbladen. Dessa problem kan idag förebyggas med hjälp av antireflexbehandlade rotorblad [9] och bör därför inte med dagens teknik behöva förekomma [2].
2.3 Hinderbelysning
Vindkraftverk med en totalhöjd (se figur 3) mellan 45-150 meter inklusive rotorn ska markeras med ett blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Verk med en totalhöjd av 150 meter eller högre inklusive rotorn ska markeras med ett blinkande högintensivt vitt ljus vid gryning, dagtid och skymning. Ljusintensiteten för verk över 150 meter får reduceras under mörker [18].
3 Kraftledningar
Kraftledningar försörjer Sveriges befolkning med el och finns över hela landet. Ledningarna dras från energikällor ut till kunderna. De ledningar som finns i luften genererar låg- och högspänning, lågspänning avser högst 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning och allt över detta är högspänning [8].
Figur 3. Kraftledning i Lund [67].
Likspänning, dc (direct current, icke varierande ström, likström) är en elektriskspänning vars polaritet är oföränderlig, den kan innehålla en växelkomponent. I extrema fall kan den byta polaritet för korta ögonblick, polariteten avser då spänningens medelvärde[91]. Nu för tiden används för det mesta två ledare, en på plus-spänning mot jord, och en på minus-spänning. Tidigare användes enbart en ledare vid sjökablar, marken användes som återledare. Jämför
Figur 2. Vindkraft och verkets olika höjder [99].
Bild saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl. Bilden kan hittas på:
7
en bil, där är chassit jordat i batteriet och enbart +12 V leds från batteriet i kablar. Växelspänning, ac (alternating current, växelström) är en elektrisk spänning som ändrar polaritet och momentanvärde under en viss tid [86]. Som exempel kan nämnas ett vägguttag. Det har två uttag, ett av dem har en spänning som varierar sinusformigt med frekvensen 50 Hz (Hertz) mot jord, som en våg i havet. Spänningen högsta värde är
230*1,41=325 V (Volt), det minsta är -325 V i vågdalen. Effektivvärdet är 230 V. Det andra hålet i vägguttaget är anslutet till jord och brukar kallas nolledare. På nya vägguttag brukar det alltid sitta med jordstift också. I trefasledningar är spänningen jämnt förskjuten i tiden, som sången i en kyrkokör. Så först kommer fas ett, sedan stämmer fas två in och slutligen kommer fas tre. Ingen återledare behövs med trefas. Elektriska maskiner går jämnare med trefas och det blir billigare att överföra energi, jämfört med enfas. Kraftledningar för växelspänning har därför tre ledare. Isoleringen runt ledare är ofta av polymerer (plaster), som tål elektrisk spänning mycket bättre än luft utan att det blir överslag. Torr luft kan högst ha 3 000 V per mm innan det blir överslag. Har du 3 kV på ledaren kan du bara hålla fingret på 1 mm avstånd innan du får en stöt, i praktiken är det dubbla avståndet. Vi som har djur ser det ibland när djur får stötar av elstängsel fast de inte rör det. Med andra material med bättre isolerförmåga kan spänningen vara högre. Det finns gaser, som SF6
(svavelhexafluorid), som är mycket bra på isolering (miljöfarliga dock!). De användes förr i mycket kompakta ställverk. Mineralolja är bättre isolator än luft, förr användes oljeindränkta kablar. Fortfarande används oljeisolerade transformatorer, de är kompaktare än luftkylda. Oljan leder värme bättre än luft också. För att få bygga kraftledningar behövs tillstånd, detta får man av Energimarknadsinspektionen.
Det kan innebära en risk för skada på byggnader, ledningar eller personer som befinner sig nära en kraftledning, därför finns regler för hur nära en byggnad får ligga en kraftledning. Elsäkerhetsverket starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan en kraftledning och en byggnad. Exempelvis ska lågspänningsledningar inte utan hjälp kunna nås ifrån tak, balkong och fönster.
Det finns även säkerhetsfodringar på hur elstängsel ska uppföras vid en kraftledning.
Svenska Standards Institutet har get ut en svensk standard till jordbruksanläggningar om hur elstängslet ska anordnas. Kompendiet heter Elstängsel-Nätanslutna elstängsel apparater, säkerhetsfodringar, SS-EN 61011.
”E 10. Om ett elstängsel måste installeras i närheten av en elektrisk luftledning, ska det vertikala avståndet mellan någon stängseltråd eller anslutningsledare och markytan inte överstiga 2 meter. Detta avstånd gäller alla punkter belägna inom den rätvinkliga
projektionen av de yttersta ledarna på kraftledningen på markytan och ett avstånd av 2 meter. Där utanför får kraftledningar som har en nominell arbetsspänning ej överstigande 1 kV och inom ett avstånd av 15 meter utanför kraftledningar som har en nominell
8 Figur 4. Mått på hur elstängsel ska vara placerade i förhållande till en kraftledning (49).
Faktaruta: Kraftledningars avstånd till byggnader.
Minsta tillåtna horisontella avstånd mellan högspänningsledning och byggnad eller byggnadsdel menas att det ska finns ett minsta avstånd mellan en högspänningsledning och en byggnad eller byggnadsdel. Detta avstånd beror på spänningen i ledningen. Det horisontella avståndet för en ledning som har spänningen högst 55 kV ska vara minst 5 meter.
Om spänningen skulle vara högre ska det vara ett avstånd på minst 5 meter plus ett
spänningstillägg utanför ett detaljplanområde och minst 10 meter inom ett detaljplanområde. Det finns även regler om att högspänningsledningar inte får vara dragna över hustak.
De regler som finns för campingplatser, travbanor, skjutbanor, bad- och lekplatser, skolgårdar och idrottsanläggningar är att högspänningsledningar inte får vara framdragna farligt nära eller framdragna över dessa platser, det gäller även att ledningarna inte befinner sig farligt nära eller är dragna över åskådarplatserna. Det finns en huvudregel att avståndet från början av
anläggningen till högspänningsledningen ska vara minst 20 meter.
9 3.1 Ström
Ström, el och elektricitet är något vi alla använder i vardagen och vi är vana vid att om vi stoppar in kontakten i eluttaget eller sätter på en maskin så finns det ström. Michael Faraday definierade induktionslagen, den lyder: ”Induktionslagen säger att om elektrisk ström kan ge upphov till magnetism borde det omvända gälla, det vill säga att magnetism borde kunna inducera elektrisk ström”[35]. Elektrisk ström är laddningar i rörelser som förflyttar sig så att deras laddning minskar, skillnaden i potential mellan två punkter kallas spänning. Ström genereras från många olika energikällor men denna studie tittar på vindkraften, vindkraften omvandlar vinden till elektrisk ström. Bilden nedan illustrerar transporten av el från
vindkraftverk till konsument.
Figur 5. Här omvandlar ett vindkraftverk vind till elektrisk ström [34].
Kraftledningarna distribuerar elen ut till slutanvändarna. Idag är det Svenska elnätet 54 500 mil vilket är lika mycket som 13,6 varv runt jorden. Av de 54 500 milen är 32 950 mil
jordkabel och 21 550 mil ledning är luftburen, i bilden nedan ses en luftburen kraftledning [74]. Stamnätet består av 15 000 kilometer högspänningsledning, de ledningar som är vid större kraftverk är kraftiga högspänningsledningar. Elektriciteten transporteras långa vägar i stamnätet för att sedan transporteras vidare i regionnätets ledningar. Innan elektriciteten fortsätter i regionnätets ledningar transformeras elektriciteten från 220 kV eller 400 kV till allt från 130 kV ner till 20 kV Efter regionnäten tar de lokala näten vid och transporterar elektriciteten vidare till mindre industrier, hushåll och övriga användare. Innan den når våra eluttag har den transformerats till 230 Volt som är spänningen som vi har i våra hem [74].
Figur 6. Kraftledning som transporterar ström [82].
Bild saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl. Bilden kan hittas på:
http://energikunskap.se/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fornybar-energi/Vind/Sa-har-fungerar-ett-vindkraftverk/
10 3.2 Elektromagnetisk strålning
Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, färdas i ledningar och förbrukas, dessa fält finns överallt i vår miljö. Nedan visas exempel på några olika strålningskällor och vilka frekvenser deras strålning har.
Figur 7. Olika sorters strålning har olika frekvensintervall [57].
Elektromagnetisk strålning finns både runt kraftledningar och i de elektriska apparater vi använder. Det Svenska kraftnätverket är ett så kallat växelströmsnät, det är kraftledningar ifrån 400 kV till 220 kV. Dessa ledningar byggs i luften och runt ledningarna finns elektriska och magnetiska fält. De elektriska fälten bildas genom spänningen mellan kablarna och marken, vilket ger upphov till elektriska fält. Det är strömmen som ger upphov till magnetfälten. Magnetfältet på marken beror på avståndet mellan ledningarna och hur mycket el som transporteras i ledningarna. Det elektriska fältet kan ge urladdningar när man befinner sig under en ledning, detta kan upplevas som stötar och kännas obehagligt.
Vi utsätts ständigt för olika typer av strålning i vår omgivning, det finns i våra hem, på arbetet och när vi färdas med tåg eller bil [21]. Nedan visas en tabell som innehåller strålningsvärden som vi kan stöta på i vår omgivning.
Tabell 1. Strålningsvärden som vi kan stöta på i vår omgivning.
Verksamhet/Utrustning F Frekvens* (Hz) Mätvärden*(µT) Referensvärde för arbetstagare (μT) Elektrolys och smältverk 0 30 000 200 000
Lok 16,7 10 1500
Ställverk 400 kV 50 10-40 500
Faktaruta olika fälts mätenheter. Elektriska fält mäts i
kilovolt per meter (kV/m).
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µT)
Källa: Svenska kraftnät [72]
Bild saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl. Bilden kan hittas på:
11
Elsvetsar 50 1-300** 500
Kontorsarbete 50 0,2 500
Elmotorer inom industri Varierar med motortyp
5-500 Beroende på frekvens
*Vanligt förekommande värden
**Upp till 50 000 beroende på frekvens
Källa: Elsäkerhetsverket [32].
Det mätvärde som finns i tabellen är frekvenser som anger hur fältet varierar i tiden och frekvensen mäts i Hertz. Hertz är storheten som mäter antalet svängningar per minut. Det är främst på arbetet vi finner att exponering från strålning är som störst, det finns
referensvärden som ska följas för hur mycket strålning som en maskin eller kraftledning får avge.
Transformatorer som finns utomhus ger mycket låg exponering för magnetfält på ett par meters avstånd. Magnetfälten är som starkast längs järnvägspår, detta under
högspänningsledningen men magnetfälten minskar snabbt avståndet ifrån ledningen. På 20 meters avstånd är fälten 0,1 µT men ökar när tåget närmar sig till 0,3-1,2 µT. Inne i
tågvagnen kan det förekomma magnetfält på upp till 5-10µT. Även de larmbågar som finns i affärer kan magnetfälten vara stora så man bör inte uppehålla sig alldeles intill dem i
onödan.
12 Ledningar: 400kV 1200A 220kV 500A 130kV 70kV 350A 40kV 20kV 350A
13
Nedan kommer ett räkneexempel för att förklara hur värdena i tabellen ovan kan härledas. Magnetisk flödestäthet mäts i enheten Tesla och betecknas ofta i beräkningssammanhang med bokstaven B. Formeln nedan beräknar den magnetiska flödestätheten kring en lång rak strömförande ledare [100].
µ0 = permabiliteten i vakkum (luft)=4*π*10 -7 i Vs/Am (Henry/meter)
I = Ampere
Ett exempel på att beräkna ett magnetfält kan vara om det går betesdjur som kor i en hage och djurägaren vill beräkna med vilken styrka magnetfältet når hagen och djuren. I ett sådant fall kan formeln ovan användas. Avståndet till kraftledningen är 14 meter, med Pythagoras sats fås: 102 + 102 = 200, √ = 14,1 meter, det vill säga 10 meter i höjdled och 10 meter i sidled, och en strömstyrka 350 A. Då får vi utifrån formeln att: r= 14 meter I= 350 A µ0= 4*π*10 -7
Resultatet av uträkningen blir 5 µT vilket är magnetfältets styrka när det når djuren då de befinner sig 14 meter från kraftledningen. Men om strömmen går tillbaks i en ledare bredvid så blir den resulterande strömmen I=350-350=0, och magnetfältet försumbart. Därför är det bra att lägga fram och återledare bredvid varandra.
14 Figur 9. Illustration av Uhlàn och Svensson, som visar radieberäkningen
Eftersom magnetfälten är starka under luftledningar kan det lätt induceras höga spänningar i slutna elektriska kretsar under en kraftledning. Djur med stort avstånd mellan fram och bakfötter (kor, hästar) kan därför få för höga spänningar i kroppen vid lågt hängande
kraftledningar. Förr hade kraftbolagen speciella "ko-kassor" för att ersätta ägarna vid skador.
3.3 Ljudeffekter
På ett kraftledningsnäts linor kan det ibland bildas ojämnheter, de uppkommer av
regndroppar eller iskristaller som fastnar på linorna. Detta fenomen kallas koronaeffekter. Dessa ojämnheter gör så att det elektriska fältet runt ledningarna förstärks och det kan då uppkomma lokala urladdningar, små blixtar, detta kan då uppfattas som sprakande ljud ifrån ledningarna. Man kan även se en svag blåaktig aura runt ledningarna, den syns bäst i mörker [70].
4 Betesdjuren
15 4.1 Vilda och domesticerande djur
I den här rapporten berörs både vilda och domesticerade betasdjur. Domesticerade djur är från början vilda djur som genom människans involverande blivit tama. Genom
domesticering anpassas arten till en ny situation och ändrar egenskaper allt eftersom människan styr genvariationen genom avel. Domesticerade djur kan präglas på människan och se oss som dess ledare. Några exempel på domesticerade djur som vi tittar på i denna studie är kor och hästar. Renar räknas däremot som delvis domesticerade djur[81] vilket brukar kallas semi-domesticerade. Ett steg i domesticeringen är att minska djurens känslighet för mänsklig aktivitet och då ändra i djurens närmiljö. Vilda djur har ett större flyktavstånd från människan och är inte lika vana vid att deras närmiljö ändras av människan. Effekterna på tamdjur anses i de flesta fall vara mindre än på vilda djur, då de domesticerade djuren har blivit vana vid mänsklig aktivitet [69] och inte har samma möjlighet att dra sig undan från störningskällan som i detta fall är vindkraftverk och kraftledningar.
Domesticerade djur används för att ge människan fördelar. Djuren finns över hela landet, alltifrån tama hundar i staden till större mjölkbesättningar. Domesticerade djur är djur som tjänar människan ett syfte och ger människan bekvämligheter samt nytta, loppor och oönskade skadeinsekter hör alltså inte hit [39].
En artikel skriven av Stankowich 2008, menar att forskare har kommit fram till att vilda djur har minskat sitt flyktavstånd till mänskliga aktiviteter. Många studier visar att djuren inte får några långsiktiga skador på grund av ökade mänskliga aktiviteter som till exempel vandring och jakt. Men flyktbehovet hos de vilda djuren är fortfarande stort och bottnar i rädsla hos djuren och minsta störningar påverkar djuren med ökad vakenhet och ökad hjärtfrekvens. Det finns ingen forskning på den långsiktiga påverkan hos djuren av ökad hjärtfrekvens. Artikeln tar även upp att forskare tror att om en population har alternativet att förflytta sig till ett annat område gör djuren det men om inte den möjligheten finns så måste de stanna kvar och då kan fel slutsatser dras på hur långt deras flyktavstånd blir ifrån störningskällan [76]. Stankowich, visar i sin studie om hur stort flyktavståndet är hos vilda hovdjur, att större grupper av djur flydde snabbare. Individer i öppnare landskap visade större flykt beteende än individer som befanns sig i en mer snårig miljö [76].
I en svensk avhandling skriver Neumann 2009, att vid experimentet av älgar och deras beteende vid påverkan av mänsklig aktivitet i form av jakt flydde älgarna när de blev uppspårade av en lösspringande jakt hund. Detta kan tyda på att älgarna har utvecklat ett försvarsbeteende för mänskliga predatorer. Älgarnas reaktionsmönster i alla experimenten tydde på en genomgående likformig respons för oförutsedda störningar [77].
16
Djurens förmåga att vänja sig vid mänskliga störningar beror på art, genetiskt ursprung, typ av störning och i vilken grad den uppkommer. Man kan därför inte ta för givet att djuren kommer vänja sig. Uppkommer störningen i ett jordbrukslandskap som redan är
störningsutsatt, kanske vindkraftens uppbyggnad inte påverkar arterna i lika hög omfattning som om etableringen skulle ske i ett orört fjällandskap eller ett glest skogsområde[13].
4.2 Möjlig påverkan på betesdjuren av vindkraftverk
I avsnittet nedan presenteras den fakta som har studerats i denna litteratur studie inom området vindkraft och påverkan på betesdjur. I de fall då fakta underlag på betesdjur har saknats har vi tittat på hur andra djur upplever påverkan och har även sådana fakta saknats har vi undersökt hur den mänskliga påverkan ser ut och utifrån det dragit paralleller till betesdjuren. Ett exempel på då detta har skett är vid påverkan av infraljud och lågfrekvent ljud, här är kunskapen överlag otroligt begränsad och fler studier inom detta område är nödvändigt för att med säkerhet kunna dra slutsatser som kan ge belägg för att en påverkan finns.
I samband med utbyggnader av vindkraft i Norge studerades renars beteende i närheten av vindkraft. Renar i Norge kommer i och med utbyggnaden att förlora mycket av sina
betesmarker, det ska byggas vindkraftverk som kan producera 3 TWh till år 2010. Det ska vara 250 meter mellan varje verk, finnas vägar mellan verken samt kraftledningar. Varje vindkraftspark ska bestå av 100 vindkraftverk. I studien användes två grupper av renar, den ena gruppen var i en inhägnad med ett vinkraftverk medan den andra gruppen inte hade tillgång till vindkraftverk. Studien genomfördes hösten 1999 och hösten 2000. Resultatet var att renarna använde samma plats för att idissla och vila, platsen var belägen ca 100 meter från verken högt upp så att djuren hade utsikt över vindkraftverken. Det fanns ingen signifikant skillnad på om motorn var igång eller inte år 1999. Men år 2000 fanns det signifikanta skillnader på när liggplatserna utnyttjades, när rotorn var igång vid första tillfällena ökade användningen av liggplatserna men vid andra tillfällena minska
17
störning används mycket mindre av renarna och detta ger större tryck på andra områden. Kumulativa effekter, vilket innebär att de totala störningseffekterna ses från flera håll. Kan exempelvis visa att flera störningar ger en betydande påverkan medan de enskilda
störningarna var för sig kanske hade gett en obetydlig påverkan [30].
Studier som analyserades visade att undvikelser och de kumulativa effekterna i praktiken gav en betydande påverkan på en flock renar vilket kunde resultera i försämrad kondition eller försämrad produktion för renarna. Lokala studier kan dock vara missvisande då man kanske inte får med hela flocken eller om man får en flock som inte befinner sig vid en störning kan flocken vara mycket mera störningskänslig och skygg. Dessa djur hamnar utanför studien vilket leder till att studien inte representerar en hel flock [50].
4.3.1 Buller
För inomhusmiljön hos nötkreatur och hästar finns inga omfattande regelverk för buller, men ett riktvärde som finns är att mekaniskt buller endast får överskrida 65 dBA tillfälligt. Bullret i stallar får inte ha sådan nivå eller frekvens att det kan skada djurens hälsa [83] [84]. När det gäller renskötsel finns det inte några riktvärden på hur mycket buller det får vara, utan endast att bullernivån ska hållas på en låg nivå [62] [43].
För betesdjurens utomhusmiljö finns inga riktvärden att gå på när det gäller buller utan det är endast människan som har riktvärden för buller utomhus. Människan hör ljud mellan 20-20 000Hz, vilket motsvarar 0-130 dB och örat är som känsligast vid 3000-4000Hz och den blir sämre med åren. En häst hör ljud mellan 55 Hz till 33 500Hz men hörseln är som känsligast vid 1 000 Hz till 16 000 Hz, hästens lägsta tröskelvärde ligger på 7 dB, medan nötkreatur hör ljud mellan 23 Hz till 35 000 Hz och är känsligast vid 8 000 Hz och har ett lägsta tröskelvärde på 11 dB, detta medför att nötkreatur har skarp hörsel [63]. Renar hör ljud ifrån 60 dB och neråt men bäst vid frekvenser på 1 000 Hz-16 000 Hz, och kan höra ljud på 3 dB vid en frekvens på 8 000 Hz [37].
Likheterna mellan djur och människors hörselomfång talar för att djuren bör uppleva
18 Figur 10. Sammansatt diagram över hörsel för häst, ko, människa samt buller från vindkraftverk [63] [16]. Vd =vindkraftverk på ett avstånd av 1000 meter.
När ett djur blir stressat utsöndras kortikosteron som är ett glukokortikosteroid och
utsöndras från binjurebanken som ett svar på stress [71]. En utlösande faktor till stress kan vara buller eller förändringar i den dagliga rutinen. I artikeln Possible health effects of noise induced cortisol increase, skriver Spreng år 2000 att studier som har gjorts visar att råttor och möss uppvisade förhöjda värden av kortikosteron när de blev utsatta för ljud i 7 dagar (6 timmar/ dag) och att råttorna efter 12 timmar visar en förändring på binjuren. Vid basala ljud var förändringarna som störst medan förändringen vid lägre ljud var mindre och då utsöndrades inte lika mycket kortikosteron [66].
Stress är ansvarig för många faktorer, detta är ett fenomen som många lantbrukare och veterinärer vet om men har svårt att lokalisera. Definitionen av stress i djursammanhang är oförmågan för ett djur att klara av sin omgivning. En företeelse som blir uppenbar när man inte lyckas uppnå genetisk potential för till exempel tillväxt, mjölkutbyte, sjukdomsresistens och fertilitet. Starka bevis för att stressfaktorer påverkar mjölkkors fertilitet visas genom att jämföra vanliga kor med kor som utsatts för olika kliniska stressfaktorer. Studien som genomfördes mätte kortikotropin nivåerna under transport med korna. Hormonet ökade under transporterna och medförde att inmatningen till hypotalamus blev konstant. Det är väldigt viktig att stimuli av hypotalamus sker vid fasta tidpunkter för att kons brunstcykel ska kunna följa ett korrekt mönster. Vid störning av detta mönster, vilket sker när djuren utsetts för stress, minskar fertiliteten enligt dessa studier [29].
19
Det finns mindre forskning genomfört på större betesdjur och deras påverkan av buller från vindkraft. En studie där mjölkkor studerats angående hur och om buller från en militärbas påverkar mjölkproduktionen visar dock ingen påverkan. Studien genomfördes i USA på mjölkkor som befann sig 4,8 kilometer från en militärbas. Bullret kom ifrån militärbasens jet flygplan. Forskarna fann att boskapens mjölkproduktion inte skilde sig något när man jämförde med boskap som inte utsatts för detta buller. Vid en annan militärbas i USA utsattes boskap för buller under flera år. Bullret som användes i studien var högre än det som korna normalt var vana vid, men man märkte ingen skillnad på reaktionerna. Forskarna tror med denna studie som grund att djuren har anpassat sig till bullernivåerna och man fann enbart några få skillnader på reaktioner från boskapen när ett annat sorts buller användes [28].
En genomförd studie visar att kor som utsattes för störning i form av papperspåse ljud under mjölkningen släppte inte ifrån sig mindre mjölk under tiden som ljudet lät, samma forskare kom också fram till att motorbåtsljud påverkade mjölkproduktionen negativt och att korna inte släppte mjölken när motorn var igång [28].
Andra studier som har genomförts på hur ljud påverkar domesticerade boskapsdjur har inte kommit fram till några specifika kännetecken för hur djurens respons är på inspelade stimuli. Det är även svårt att jämföra effekterna av studierna då enbart en typ av domesticerade djur har undersökts [28].
Undersökningar på vilda djur och deras påverkan av buller är ett område som måste utforskas mer, bullerpåverkan som har testats på domesticerade djur kan mycket väl ha samma påverkan på vilda djur, dock inte så mycket att de vilda djuren får en försämrad hörsel. Djur som kan bli påverkade av ljud är de djur som använder ljud och kan ta emot ljud, för att till exempel hitta en partner, märka revir eller lokalisera byten. Dessa funktioner kan bli direkt påverkade även om djuren har anpassat sig till olika brus eller buller [28].
Nedan följer några studier på andra djurgrupper än betesdjur. Grisar som utsattes för buller ifrån en flygplats, 120 -135 dB, 5 gånger, påvisade ingen skada på de inre organen och när man jämförde med en kontrollgrupp som utsattes för buller på enbart 70 dB. Men under stress då ljudet spelades i 15 sekunder, på 130 dB, repeterat 4 gånger visade grisarna en förhöjd hjärtfrekvens. Hjärtfrekvensen var inte tillbaka till normal frekvens förrän efter mer än 30 sekunder. Växande grisar som utsattes för jet och propeller ljud mellan 120-135 dB från klockan 6 till klockan 18 uppvisade ingen skillnad jämfört med de grisar som inte utsattes för ljudet [28]. Kastrerade grisar som utsattes för 93 dB i flera dagar upptäcktes en förlusta av vatten och salt i deras kroppar [28].
20
exponering av lågfrekvent ljud är trötthet, huvudvärk och störd sömn. Symptomen och besvären kan komma redan vid låga ljudnivåer, strax över den normala hörtröskeln. Lågfrekvent ljud kan också breda ut sig över längre sträckor än övrigt ljud. [85]. Samband mellan vindkraftsbuller och sömnstörning har kunnat ses i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband [15]. Vindkraftsbullret har inte större innehåll av
lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, exempelvis buller från vägtrafiken [15].
Hörselsinnet kan endast uppfatta infraljudet om ljudnivån är tillräckligt hög. Det påstås att infraljud och lågfrekvent ljud från vindkraft kan orsaka risk för allvarliga hälsoeffekter. Man pratar då om ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” och skadlig infraljudspåverkan på innerörat. Men enligt en undersökning som genomförts av karolinska institutet i samband med naturvårdsverket visar resultatet att det saknas vetenskapliga underlag för dessa
påståenden och mer forskning krävs [15].
4.3.2 Skuggor och reflexer
Djur som exponeras av snabba skuggväxlingar kan uppleva tillfällig irritation och distraktion, men utifrån dagens kunskap ger skuggor inte upphov till skada eller bestående negativa effekter på djurlivet [87]. Dock kan skuggorna leda till en indirekt påverkan, exempel då djur distraheras och störs i sitt betande eller i jakten för att undkomma rovdjur.
Hästars ögon sitter på huvudets sidor och detta medför att synfältet blir väldigt stort, de är även flyktdjur och spanar efter rovdjur hela tiden. Hur en häst reagerar är väldigt individuellt och hur mycket träning individen har fått [26]. I en tysk studie undersökte man hästars beteende när de utsattes för vindkraftsskuggor. Resultatet blev att hästarna skyggade mer för skuggorna än för övriga utmanande föremål och ljud som de utsattes för [88].
I den svenska studien “Responses of horses to novel visual, olfactory and auditory stimuli” av Christensen J.W., Keeling L. & Lindstrøm Nielsen B. 2005undersöktes hästars beteende till olika stimuli. I undersökningen användes 2-åriga hästar som hade minsta möjliga kontakt med människan. I Studien studerades hästarna i ett testområde där de fick mat och utsattes för olika stimuli. Ett exempel på stimuli var en orange kon med två reflekterande band framtill samtidigt som ett brus spelades på 10-20 000 Hz, 60dBA. Hästarna var tvungna att gå förbi stimuli för att få mat. Resultatet av studien blev att hästarna förkortade ät tiden då de utsattes för de reflekterande banden, och började istället undersökte de olika stimulantierna i området. Hästarna fokuserade mer på maten än de olika stimulantierna när de utsattes för de visuella och auditiva testerna [26].
21 4.3.3 Hinderbelysning
Artificiellt ljus från vindkraftverk skulle kunna påverka betesdjurens dygnsrytm. Detta kan indirekt medföra att djuren hamnar i en annan fas än resten av arten genom att
produktionen av hormonet melatonin störs, vilket är ett hormon som reglerar dygnsrytmen samt även har en sövande funktion [89] störningar av detta ämnes produktion skulle kunna försvåra parningsprocessen och då minska reproduktionen samt att födointaget minskar. Betesdjuren kan även bli bländade av ljus, vilket sker redan vid låga ljusintensiteter. Stavarna på djurens näthinna blir mättade med ljus och djuren upplever då naturen som de kom ifrån som helt svart och vågar inte återvända dit utan blir kvar i det upplysta området. Djuren kan förutse denna förblindningseffekt och undviker därför ofta ljuset i den mån de kan. Detta medför att dessa upplysta ytor blir till barriärer för djuren och kan på så sätt förändra deras vandringsmönster [90].
4.3 Mänsklig påverkan till följd av vägar och trafik
När ett vindkraftverk byggs är det inte enbart vindkraftverket i sig som kan påverka miljön runt om kring utan även den infrastruktur som anläggs till och från verken kan utgöra en möjlig påverkan på miljön och djuren.
Vägnäten kan påverka djuren på flera sätt. Dels genom den ökade trafiken och de nya möjligheterna för friluftsliv som öppnas upp. Dels genom de habitat som går förlorat, men också genom habitat omvandling vilket inte alltid behöver vara en negativ påverkan. Vägarna i sig kan komma att utgöra barriärer som förhindrar djurens rörlighet eller tvärtom underlättar deras rörlighet. Vägarna kan även bidra till en uppdelning i landskapet, vilket kan försvåra för djuren på olika sätt. Dessa effekter presenteras nedan och gäller för vilt och ren. Påverkan på domesticerade betesdjur anses vara försumbar med undantag för häst, vilken anses påverkas lättare av trafik än kor. Till de flesta betesmarker finns redan en tillfartsväg, därför anses inte vindkraftverkets vägnät göra någon större skillnad vad gäller påverkan från trafik på tama betesdjur.
4.3.1 Nyttotrafik
Vägtrafik utgör en störningsfaktor för många större djurarter, men nyttotrafiken till en vindkraftpark i drift är mycket låg i förhållande till de trafiknivåer där störningseffekter normalt anses ge en påverkan på djuren [10].
Olika arter kan dock påverkas på olika sätt av effekterna. En Nordamerikansk studie baserad på åsnehjortens och kronhjortens beteende i områden med vägnät kring en
22
troligtvis på att mindre vägar ger mindre aktivitet. I det norska projektet VindRen (vindenergi och rennäring i samverkan) kom man efter studier fram till att tamrenar efter
konstruktionsfasen av vindkraftsparker var klar fortsatte att undvika vägnäten i området [60].
Hur djuren reagerar på vägarna kan dock vara olika och variera under både dygn, årstid och beroende på trafikintensiteten. Vissa arter använder sig gärna av vägnät för att lättare kunna transportera sig mellan områden [56] [23] [48] [52] [59]. Det är på grund av detta svårt att dra slutsatser hur betesdjuren påverkas av det driftsrelaterade användandet av
tillfartsvägarna.
4.3.2 Jakt och friluftsliv
Det nya vägnäten öppnar upp tidigare icke framkomliga områden och gör det lättare för människor att komma längre in i naturen till djurens territorium både till fots och med olika fordon. Vägarna har tidigare visat sig gynna jakt och friluftslivet [92]. Det finns studier som visar att en del individer av älg övergett sina områden då den mänskliga störningen blivit för stor [19] samt att åsnehjortar under dagtid undvikit områden där människor vistats [65]. De störningar som uppstår kan komma att påverka djurens aktivitets- och rörelsemönster flera timmar efter själva störningen [19] [51],[55]. I de fall då djuren inte har några alternativa rörelseområden kan effekterna gå så långt som till minskad överlevnad, minskad
reproduktion eller att hela områden undviks. Alla dessa konsekvenser resulterar i en minskad populationsstorlek [42]. De nya vägnäten öppnar upp möjligheter för jägare att komma längre ut i naturen till nya jaktområden. Detta då vapen inte får transporteras på skotrar och fyrhjulingar som körs i terräng, men däremot är det tillåtet att transsportera vapen på vägar.
Rovdjur undviker oftast mänskliga aktiviteter och detta medför att det öppnar upp områden för betesdjur så som älgar, rådjur, hjortar och dessa djur kan då leva i ett rovdjursfritt område. Vilket kan medföra en påverkan på vegetationen runt omkring [61] [40] [25] [58] [41].
4.3.3 Habitatförändringar
23
Vägar behöver inte enbart stå för negativa förändringar i naturen. De kantzoner (se figur 12) som bildas mot skogen fungerar som födoresurser för flera arter samt att dikesområden mellan skog och väg bildar nya habitat där buskar och gräs kan växa [93]. Vägarna kan också komma till användning för bland annat renar som söker skydd för att undkomma mygg, knott och andra insekter [94].
Vid uppförandet av kraftledningar finns det dokumenterat att det blir permanenta
betesförluster för renar och temporär habitat förlust under själva konstruktionsfasen [79]. Under konstruktionsfasen kommer renarna att ändra sina vandringsleder samt beteende. Begränsad data tyder på att semi-domesticerade renar vänjer sig vid kraftledningarna när det inte är andra mänskliga aktiviteter i området runt ledningarna [33].
4.3.4 Barriär- och korridoreffekter
Det är främst för mindre djurarter som dessa skogsliknandevägar kan komma att påverka livsmiljön negativt, då i form av barriärer. De större betesdjuren transporterar sig istället ofta längsmed skogsbilsvägar, förutsatt att trafikintensiteten är låg. Detta skapar en så kallad korridoreffekt, vilken kan vara både positiv och negativ. För de vilda betesdjuren blir dessa vägar en viktig vandringsväg, speciellt under vintehalvåret då den djupa snön gör det svårt att förflytta sig i terrängen. Korridoreffekten kan dock innebära ett problem vid renskötsel när renarna använder dessa vägar för att lättare hitta föda samt förflytta sig. Hjorden sprider då ut sig på vägarna vilket gör att hanteringen försvåras, dessutom kan renarna då beta ner områden som var avsedda att användas senare, vilket kan resultera i överbetning [50].
4.4 Möjlig påverkan på betesdjuren av kraftledningar
Nedan presenteras den fakta vi har hittat inom området kraftledningar och deras påverkan på betesdjur. I de fall då fakta underlag på betesdjur har saknats eller varit väldigt tunn har vi tittat på hur andra djur grupper upplever påverkan. Har speciella studier för hur påverkan på människan gjorts har även dessa presenterats. Ett exempel på då mänsklig påverkan har
24
medtagits är inom området elektromagnetiskstrålning, vilket är ett område med stora osäkerheter.
Djurs system har blivit undersökta om de kan bli påverkad av elektromagnetiskstrålning under olika intensiteter och längd. Olika djurgrupper har undersökts. Det finns en stor osäkerhet om djurs biologiska system kan påverkas av strålning från kraftledningar och i så fall vilka system och funktioner. Elektromagnetisk strålning kan påverka betesdjur på tre sätt, inducerat i kroppen, via ström och fält, genom fält uppfattning eller chocker till följd av inducerad spänning i objekt [33].
När det gäller eventuella risker för hur betesdjur påverkas av elektromagnetiskstrålning från kraftledningar så finns det en del forskningsresultat men kunskapsluckorna är stora inom området. Detta konstaterades nyligen av en vetenskaplig kommitté inom EU [95]. Statens strålskyddsinstituts vetenskapliga råd för elektromagnetisk strålning diskuterar även
påverkan på djurlivet, rådet skriver att det är känt att fåglar, fiskar och vattenödlor utnyttjar det jordmagnetiska fältet för sin navigation. Men rådet uttalar sig inte om djurens
navigationsförmåga påverkas av magnetfält från kraftledningar eller andra elektriska installationer [73].
4.4.1. Hälsorisker hos människor
Det kan innebära hälsorisker att vistas vid magnetfält som utsöndrar strålning.
Elektromagnetiska fält växelverkar med materia genom elektriska och magnetiska krafter på alla elektriskt laddade partiklar. Växlande starka magnetfält skapar strömmar som kan gå igenom kroppen och påverka kroppens nervsignaler. För att påverka kroppens nervsignaler krävs mycket stark strålning som ligger långt över det normala som finns i vår omgivning för att det ska kunna ge en direkt effekt. Men efter 30 år av forskning så finns det inget som säger att elektromagnetisk strålning inte kan ge upphov till cancer. Vid hög exponering i barnåldern har forskare sett ett samband mellan exponering och en något ökad risk för att drabbas av leukemi. Världshälsoorganisationen har bedömt magnetfält som möjligt cancer framkallande [32] [75]. Laddade partiklar i rörelse skapar elektriska fält, så i våra hjärtan skapas elektriska fält där blodflödet motsvarar 0,2 A/m2 som i magnetfält. Detta kan innebära att hjärtat slår ett extra slag om man befinner sig vid en kraftledning. Studier på människan har även påvisat att metallsmak i munnen, koncentrationssvårigheter och koordinationssvårigheter kan uppstå vid fältstyrkor på 0,5-3 Tesla. Magnetfält har även påvisat en påverkan på metalliska joner och molekyler som järn, koppar, myoglobin och hemoglobin. DNA har även visat sig kunna påverkas av magnetfält på styrkor ≥ 13 Tesla, detta skulle teoretiskt kunna innebära celldelning och uppkomst av tumörer. Brännskador kan uppkomma av högfrekventa magnetiska fält, då alstras molekylrörelser och ger upphov till termiska effekter i biologiska vävnader [96].
25
magnetiska fält och elanvändning. År 2002 publicerades en studie där man hade studerat elektriska och magnetiska fälts inverkan på människans hälsa och om fälten orsakar några sjukdomar. Forskarna kom fram till att elektriska och magnetiska fält i viss mån kan öka risken för leukemi hos barn, öka risk för hjärntumör hos vuxna samt leda till missfall och bröstcancer hos kvinnor [97].
Elkänslighet eller elallergi blir allt vanligare förekommande i samhället, forskare har inte hittat något samband mellan elallergi och elektromagnetisk strålning. Det är människor som får hudirritationer, huvudvärk och andra åkommor som menar att dessa kommer ifrån elektriska och magnetiska fält. Här finner man att det finns en kunskapslucka och mera forskning inom ämnet behövs.
4.4.2. Elektromagnetisk strålning
Två studier som har genomförts som behandlar kraftledningars elektriska fält på 500 kV, i studien studerades boskap och det resulterade i inga synbara effekter när boskapen (se figur 13) betade, drack och besökte området. Området bestod av ett fuktigt markunderlag. En annan studie visar att korna utnyttjade ett område för bete, vatten och salt men när
kraftledningen var periodvis avstängd utnyttjades området betydligt mer av djuren. Det var en ledning med 1100 kV, och när ledningen sattes på igen minskade användningen av betet. I detta fall har djurägaren inte märkt någon förändring i betesdjurens hälsa eller beteende. Många undersökningar diskuterar möjligheten om en del djurarter kan uppfatta elektriska fält och om fälten eller bullret från kraftledningarna kan uppfattas som obehagligt för betesdjuren. En boskapsjord bestående av kor som tillbringade 15 dygn per betesperiod under 400 kV kraftledningar har inte påvisat någon påverkan på äggstockar och dräktighet. Det fanns inte heller någon påverkan på mjölkproduktionen eller fortplantingen hos dessa kor [33].
Renars sensoriska uppfattning av kraftledningar är en kombination av stimuli från
ledningarna och andra stimuli från miljöfaktorer. Kraftledningarnas påverkan på renarna kan variera utifrån de olika väderförhållanden som kan förstärka eller försvaga kraftledningarnas effekter[28].
Renar har tränats för att reagera på ett visst sätt när de hör ljudtoner från en 78 kV högspänningsledning. När tonerna låter följer därefter en mild elektrisk chock, när djuren dricker ur en vattenkopp och hör tonerna så bryter de kontakten med koppen för att inte känna den elektriska chocken som kommer efter tonen. Detta indikerar att renarna kan höra olika toner och en bilda av renars hörsel träder fram [28].
26
platsen i förhållande till betet och så vidare (detta kan man se gälla även, råddjur och älg). Ljud ifrån kraftledningarna tros påverka renarna negativt, man mätte ljud från
kraftledningarna till 4-26 dB, 18-29 dB och 22-33 dB dessa ljudmättningar gjordes på avstånd 50 meter, 30 meter och 20 meter ifrån ledningarna. Eftersom renar och andra betesdjur har mycket bra hörsel kan detta medföra en störning. Dessa studier är gjorda under åren 1975-1986 [33] [31].
Rådjur som har studerats innan de har gått ut ur tätare vegetation och till ett öppnare landskap för att betat under 500 kV kraftledningarna har betat utan att verka berörda, det har varit bullernivåer på 55-60 dB(A). Detsamma gäller älg så var det ingen signifikant skillnad på älgen beteende under 500 kV kraftledning och andra områden som älgen
passerade. Man får inte glömma att dessa ledningar går rakt igenom områden där djuren har både mat och skydd, det kan vara så att tillgången på skydd och mat övervägde det
eventuella negativa som kan komma från kraftledningarna [33].
Ett forskarteam från Tyskland och Tjeckien har upptäckt att kor och två arter av hjortar tenderar att placera deras kroppar på en nord-sydlig axel. Detta sker med ett medfödd magnetiskt förnuft, deras sinne störs när de betar under högspänningskraftledningar. När korna betade under kraftledningar som sträcktes i en öst-västlig riktning anpassades deras kroppar efter ledningen medans ledningar som hade en nord-sydlig, nordväst-sydostlig rikting medförde att kornas kroppar hade en slumpmässing riktning. Forskarna tror att svaret är att den alternerande magnetfält som produceras av kraftledningarna är vinkelrätta till kraftledningarna och parallella mot jordens magnetfält. Detta medför en ökad intensitet och forskarna tror att detta medför en ändrad riktning i kroppen som resulterar i kornas slumpmässiga riktning. Denna observation har även observerats av rådjur och kronhjort. Liknande fenomen observerats vid studier av magnet receptiva fåglar [45].
Högsta domstolen i Minnesota har informerat två mjölkbönder att de kan söka pengar för att deras kor mjölkar mindre och att 80 mjölkkor har blivit dödade av kraftledningar. Bönderna menar att kraftledningarnas elektricitet går en sidostrålnings väg och återgår till jorden via en oavsiktlig ledare som i detta fall korna. Detta kan påverka korna vilket resulterar i mindre produktion av mjölk och att de dör hävdar mjölk bönderna i Minnesota [27].
27
forskare genomförde en studie på Holstein kor men djuren var vid undersökningstillfället dräktiga. Undersökningen omfattade 16 kor uppdelade i två grupper med åtta individer i varje grupp. Metoden var att en av grupperna utsattes för strålning under fyra veckor, sen gick det fyra veckor utan strålning och slutligen fyra veckor med strålning. Medan den andra gruppen genomgick det mottsatta strålnings schema vilket innebar de första fyra veckor ingen strålning, de nästa fyra veckor strålning och slutligen ingen strålning. Strålningen var igång 16 timmar under dygnet och syftet var att undersöka hur hormonet melatonin(tar hand om dygnsrytmen i kroppen) och prolaktin (är ett mjölkproducerande hormon)
påverkades av strålning. Resultatet av undersökningen blev att melatonin koncentrationen var mycket högre under de mörka perioderna, i de ljusa perioderna visade djuren som blev strålad en liten minskning av hormonet men inga signifikanta skillnader i de mörka
perioderna kunde visas. Undersökningen av hormonet prolaktin resulterade i ökad signifikanta nivåer i slutet av exponeringen, man kunde inte fastställa någon tidstrend i ökningen av prolaktin under dygnet [53].
Effekter av långtids exponering av elektromagnetisk strålning så kan vistelse i starka
magnetiska fält påverka orienteringen av molekyler så som enzym och DNA. I djurstudier kan påvisad påverkan på embryonalutveckling vara ett resultat av långvarig exponering av
magnetfält [96].
Kor påverkades av elektromagnetisk strålning då en studie genomfördes i Kanada på 16 stycken dräktiga kor. Korna utsattes för strålning i två grupper i 28 dagar, i olika intervall. Resultatet var att forskarna kunde se en liten förhöjd skillnad på tyroxinvärdet på korna som hade utsatts för strålning. Tyroxin är ett hormon som styr bland annat ämnesomsättningen i kroppen. Detta förhöjda värde kunde inte komma ifrån den elektromagnetiska strålning som korna utsattes för eftersom båda grupperna hade förhöjda värden vid samma klockslag. Men de utsatta djuren behöll det förhöjda värdet av tyroxin under hela insamlingsperioden vilket inte kontrollgruppen gjorde. Detta medför att elektromagnetisk strålning har en effekt på tyroxinvärdet i kroppen på korna och kan först upptäckas efter dag 10 i experimentet. Korna regerar på elektromagnetisk strålning under längre perioder än på kortare perioder. Denna strålning som korna utsattes för kan inte medföra någon livshotande variation i tyroxinvärde så mycket kan studien spekulera i resultatet [22].
5 Resultat och analys
Efter omfattande litteratursökningar i diverse databaser, böcker, internet, kontakt med forskare inom ämnet samt diskussioner med väl insatta personer visar referenserna från vår litteraturstudie följande påverkan på betesdjur från vindkraft och kraftledningar:
Effekterna på tamdjur anses i de flesta fall vara mindre än på vilda djur [69]. En artikel
28
sitt flyktavstånd till mänskliga aktiviteter. Dock enligt en annan studie påverkar redan små mänskliga störningar djuren med effekter som ökad vakenhet och ökad hjärtfrekvens [76].
Vindkraft
Bullret från vindkraftverk kan få djur att uppleva stress. En annan utlösande stressfaktor kan vara förändringar i djurens dagliga rutiner, vilket sker vid uppbyggnad av vindkraftverk [71]. Spreng skriver i artikeln ” Possible health effects of noise induced cortisol increase” att stresshormonet kortikosteron utsöndras då djur utsätts för ljud under en längre tid. En studie visar att kors fertillitet minskar då de utsätts för mycket stress [66]. Studier på
mjölkkor och buller visar ingen skillnad mellan exponerad grupp och kontrollgrupp. Kor som utsätts för störning under själva mjölkningen släpper ifrån sig mindre mjölk, motsatsen ses dock i en annan studie [28]. Forskare tror här att djuren anpassar sig till bullernivåerna under mjölkning [28]. Studier på betesdjur visar att det är svårt att se samband mellan djurs
påverkan på olika stimuli [28]. Djur som kan bli påverkade av ljud är de djur som använder ljudet för kommunikation, för att till exempel hitta en partner, märka revir eller lokalisera byten. Dessa funktioner kan bli direkt påverkade även om djuren har anpassat sig till olika brus eller buller [28].
Grisar som utsatts för återkommande ljud på 130 dBA har uppvisat effekter som förhöjd hjärtfrekvens. På kastrerade grisar som utsattes för 93 dBA i flera dagar upptäcktes en förlusta av vatten och salt i deras kroppar [28].
Det diskuteras huruvida infraljud och lågfrekvent ljud påverkar både djur och människor. Enligt naturvårdsverket är trötthet, huvudvärk och störd sömn symptom som kan uppstå vid exponering av lågfrekvent ljud. Resultatet av en undersökning som genomförts av karolinska institutet i samband med naturvårdsverket 2011 visar att det idag saknas vetenskapliga underlag för att påstå att infraljud och lågfrekventa ljud kan ge upphov till allvarliga hälsoeffekter [15].
Djur som utsätts för skuggor har uppvisat tillfällig irritation samt distraktion [87]. Det senare kan ge en indirekt påverkan då djuren störs under sitt betande eller i jakten för att
undkomma rovdjur. Hästar har enligt en tysk studie uppvisat större känslighet för
vindkraftens skuggor än för andra liknande föremål och ljud som de i studien utsattes för [88]. I en svensk studie har man kommit fram till att hästar minskar tiden för födointag då de utsätts för stimuli i form av reflekterande band [26]. Det finns en stor kunskapslucka
huruvida andra betesdjur reagerar på vindkraftens skuggor och reflexer. Enligt Wizelius kan reflexer ge upphov till en störande effekt på omgivningen [9]. Artificiellt ljus från
