Läs- och skrivsvårigheter

Karlstads universitet 651 88 KarlstadTfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60Information@kau.se www.kau.se Estetiska - filosofiska fakulteten

Lina Svensson

Läs- och skrivsvårigheter

Specialpedagogers främjande arbete

Reading and writing difficulties

Specialteachers’ promotion efforts

Examensarbete 15 hp

Lärarprogrammet

Datum: 2011-02-09

Abstract

The purpose of this paper is to find out how active specialeducators work to promote the development of pupils with reading and writing dificulties. I want to find out what specialeducators think is promotion practices and how they work with students who have reading- writingproblems so that these pupils will be able to cope with their schooling. To examine my purpose, I chose to interview three active educators who have knowledge of reading and writing difficulties.

The results of my research shows that teachers feel that work with students who have read- writing problems is a challenge but also interesting and fun when their work is show results. The survey shows that educators work individually depending on the student's needs. They show that it is important to work in a variety of ways and to use different methods of teaching with students who have read-writing problems. The teachers show further that they do not believe that reading problems can be prevented entirely because some students have it

genetically. But on the other hand they agree that it is the school's responsibility to help these students to improve their reading and writing skills.

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur verksamma specialpedagoger arbetar för att främja utvecklingen hos elever som har läs- och ksrivsvårigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser är ett främjande arbetssätt och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgång. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om läs- och skrivsvårigheter.

Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter är en utmaning men även både intressant och roligt när arbetet visar resultat. Undersökningen pekar på att pedagogernas främjande arbetssätt är individuellt och beroende på elevens behov. De visar att det är viktigt att arbeta på ett varierat sätt och använda sig av olika hjälpmelel och metoder i undervisning med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna visar dock att de inte tror att läs- och skrivsvårigheter går att förebygga helt därför att vissa elever har det genetiskt, men däremot är de överens om att det är skolans ansvar att hjälpa dessa elever till en förbättrad läs- och skrivutveckling.

Innehåll

1 Inledning ... 5

2 Syfte/ Frågeställningar ... 6

3 Litteraturgenomgång ... 7

3.1 Definition av dyslexi från 1800- talet till nutid. ... 7

3.2 Främjande arbete för elever med läs- och skrivsvårigheter ... 9

3.3 Tidig identifiering och tidig hjälp ... 12

3.4 Fonologiskt grundarbete ... 12

3.5 Direkt undervisning ... 13

3.6 Multisensorisk stimulering ... 13

3.7 Behärskande, överinlärning och automatisering ... 13

3.8 God inlärningsmiljö ... 14

3.9 Kompenserande hjälpmedel ... 15

4 Metod... 17

4.1 Metodval ... 17

4.2 Urval och genomförande ... 17

4.3 Bearbetning av data ... 18

4.4 Tillförlitlighet ... 18

4.5 Etiska övervägande ... 19

5 Resultat ... 20

5.1 Pedagogers syn på läs- och skrivsvårigheter ... 20

5.2 Pedagogers främjande arbete. ... 21

5.3 Pedagogers erfarenheter kring att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter. ... 23

6 Diskussion ... 25

6.1 Pedagogers syn på läs- och skrivsvårigheter ... 25

6.2 Pedagogers främjande arbete ... 26

6.3 Pedagogers erfarenheter kring att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter. ... 29

6.4 Metod diskussion ... 30

6.5 Slutsatser ... 30

7 Litteraturförteckning ... 31

8 Bilagor ... 32

8.1 Bilaga 1: Intervju frågor ... 32

5

1 Inledning

I dagens samhälle är vi beroende av goda läs- och skrivkunskaper för att kunna söka

information och utvecklas som individer samt för att kunna tillgodgöra sig en utbildning på ett bra sätt. För elever med läs- och skrivsvårigheter blir vägen till utbildning en större utmaning än för de som är”normalbegåvade”. Vi vet idag att elever med denna problematik är

omfattande samt att läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är den vanligaste funktionsnedsättningen (Samuelsson, m.fl. 2009).

Skolans uppdrag är bland annat att främja varje individs lärande samt stimulera till kunskap. Undervisningen i skolan ska därför vara anpassad till varje enskild individs behov samt ta hänsyn till elevens tidigare bakgrund för att kunna gagna fortsatt kunskapsutveckling samt lärande. Alla skolor ska även bedriva likvärdig utbildning oavsett var skolan geografiskt sett ligger. Vidare ska skolan visa hänsyn till varje elevs olika förutsättningar och behov samt ansvara för de elever som har svårigheter att uppnå satta mål (Skolverket 2006).

Grundskolans läroplan riktar sig till alla elever, även de med läs- och skrivsvårigheter, och därför är det alla pedagogers ansvar att med grund i de strävansmål och uppnåendemål se till att alla elever får den undervisning de behöver.

I lpo94 står det att skolan skall sträva efter att varje elev:

 Utvecklar nyfikenhet och lust att lära

 Utvecklar sitt eget sätt att lära

 Utvecklar tillit till sin egen förmåga

 Tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet.

 Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk (Skolverket 2006).

6

 Behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift (Skolverket 2006).

De punkter som är redovisade i Lpo94 enligt ovan berör elever med läs- och skrivsvårigheter och eftersom även dessa elever inbegrips i grundskolans läroplan är det viktigt som pedagog att ansvara för att eleverna arbetar mot skolans strävans/uppnående mål. Häggström (2003) redovisar i sin avhandling att elever med läs- och skrivsvårigheter visar stor frustration när de inte utvecklar sig i takt med sina kamrater. Detta leder ofta till en osäkerhet och minskat självförtroende när det gäller läs- och skrivning (Häggström, 2003).

Det är både lärarnas plikt och skolans uppdrag att tillgodose varje enskild individs behov samt se till att främja varje individs utveckling inom det svenska skolväsendet(Skolverker 2006). Jag som blivande pedagog kommer att möta elever med läs- och skrivsvårigheter och vill få en strörre kunskap inom området samt att mina respondenter ska kunna ge min en inblick i hur arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter kan se ut i praktiken.

2 Syfte/ Frågeställningar

Syftet med min studie är att undersöka hur specialpedagoger arbete kan se ut i praktiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Min undersökning vänder sig till både pedagoger, föräldrar samt elever som är intresserade av specialpedagogers arbete med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Frågeställningar: Hur beskriver pedagoger sitt främjande arbetssätt i undervisningen med

elever som har läs- och skrivsvårigheter?

7

3 Litteraturgenomgång

I det här kapitlet kommer jag att ta upp begreppet dyslexi och hur definitionen har utvecklats från 1800 -talet fram till idag. Vidare kommer jag presentera hur pedagoger kan arbeta för att främja utvecklingen hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Kapitlet avslutas med olika kompenserade hjälpmedel som kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i sin läsning och skrivning.

3.1 Definition av dyslexi från 1800- talet till nutid.

Läs- och skrivsvårigheter uppmärksammades inte förrän på 1800 talet, då läkare intresserade sig av detta. En av dessa läkare som fattade intresse för ämnet hette Kussmaul och han var en av de första som upptäckte läs- och skrivsvårigheter. Han införde även benämningen ”förvärvad ordblindhet” då han skrev om lässvårigheter 1877(Ericson, 2007). Efter Kussmauls upptäckt trädde den engelska läkaren Morgan fram och presenterade teorier om att läs- och skrivsvårigheter skulle vara en medfödd skada som senare fick termen”medfödd ordblindhet”.

Orsaken till att många barn inte kunde läsa på 1800 -talet uttrycktes bero på att föräldrarna levde i fattigdom, att de visade vårdslöshet, eller att de inte kunde stava men också att barnen föddes lässvaga. Det fanns få åtgärder som kunde hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter på 1800-talet. Ofta fick barnen gå om skolan vilket ofta resulterade i att många elevers skolgång slutade redan i småskolan. I Norrköping 1879 inrättades den första hjälpklassen där svagt begåvade barn samt barn med läs- och skrivsvårigheter fick gå (Ericson, 2007).

I Stockholm inrättades de första hjälpklasserna 1938 som var anpassade till elever i tidiga åldrar. Anledningen till dessa hjälpklasser var att synen på läs- och skrivsvårigheter hade förändrats tack vare psykologen Monroe. Ericson (2007) redovisar i sin bok att Monroe såg andra faktorer förutom läs- och skrivsvårigheter, vilket ledde till att hjälpen för barn med läs- och skrivproblematik ökade. Psykologen Monroe nämnde förutom de tidigare faktorerna medfödd eller förvärvad hjärnskada, andra faktorer som lade grund till läs- och skrivsvårigheter (Ericson, 2007).

 Dålig perception

8

 Dålig syn eller hörsel

 Defekt körtelfunktion

 Dålig skolundervisning

 Dålig miljö (Ericson, 2007:26).

Det Monroe hade kommit fram till var betydelsefullt för den senare forskningen och utvecklingen i hjälpklasserna.

Början på 1950 talet och fram till 1970 gjordes det utredningar innan elever placerades i läsklass eller på klinik. För att så tidigt som möjligt hindra en hämmad utveckling hos eleverna inom läs- och skrivning började klinikerna att läspröva elever redan i årskurs 1. Ericson (2007) beskriver att läsprövandet bestod av olika ord som skulle läsas högt under 60 sekunder. Vidare menar Ericson(2007) att läsprovet visade om elevens avkodningsskicklighet var tillfredställd eller inte. Visade testet på att eleven var i behov av hjälp erbjöds

specialundervisning.

Synsättet på läs- och skrivsvårigheter förändrades återigen på 1970-talet på ett sätt där skolans ansvar för dess problem blev tydligare. Tidigare ansågs dessa svårigheter bero på antingen eleverna själva eller på deras föräldrar, vilket hade förändrats till att svårigheterna i stället berodde på skolan (Ericson, 2007). Senare upphörde de olika utrednings- och testmetoder som använts och 1978 avskaffades läsklasserna och klinikerna. Följderna till dessa beslut blev att eleverna integrerades i vanliga skolklasser där de fick stöd och hjälp (Ericson, 2007).

I slutet av 1990- talet drabbades Sverige av dålig ekonomi och skolorna fick dra ner på specialpedagoger och andra resurser vilket drabbade speciellt elever med svårigheter. Detta resulterade i att utvecklingen hos elever med läs- och skrivsvårigheter blev hämmad och hjälpen som fanns på skolan ofta inte var tillräcklig (Ericson, 2007).

Forskare började undersöka hur skolor arbetade internationellt med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visade på att elever i de skolorna fick mer adekvat hjälp än på skolorna i Sverige. Denna forskning synliggjorde de problem som fanns i den svenska skolan, vilket resulterade i att politiker och lärare började söka efter kunskap genom olika tillvägagångssätt. Politikerna startade bland annat olika utbildningar där verksamma lärare fick studera läs- och

9 större kunnande om hur de kunde arbeta med elever som de misstänkte hade läs- och

skrivsvårigheter (Ericson, 2007).

I dagens samhälle har vi en annan syn på vad läs och skrivsvårigheter är. Ordet dyslexi betyder ”svårigheter med ord” man talar ibland också om specifika läs- och skrivsvårigheter. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med fonologin i språket, vilket innefattar språkets minskta byggsten (Lundberg, 2010).

Gustavsson (2009) presenterar dagens definition på dyslexi i boken dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket:

Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer vid kodning av språket. Störningen ger sig först till känna som svårigheter med att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning.

Strörningen kommer också tydligt fram genom dålig rättskrivning. Den dyslektiska störningen går i regel igen familjen, och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund. Karaktäriskt för dyslexi är också att störningen är ihållande. Även om läsningen efter hand kan bli acceptabel, kvarstår oftast rättskrivningssvårigheter. Vid en mer grundlig kartläggning av de fonologiska färdigheterna finner man att svagheten på detta område ofta också kvarstår upp i vuxen ålder.( Høien, Lundberg, 2001:20–21)

Gustavsson (2009) anser att definitionen är uttrycksfull och teoretisk sammanbunden. Definitionen tar upp både att dyslexi innebär svårigheter i ordavkodning vid läsning, och svårigheter med rättskrivning.

Glentown (2006) anser att begreppet dyslexi inte bör användas om inte eleven har blivit utredd och fått den medicinska diagnosen dyslexi. Hon belyser också att pedagoger bör vara försiktiga med att använda begreppet dyslexi och att man istället ska använda specifika läs- och skrivsvårigheter. Jag kommer därför använda mig av läs- och skrivsvårigheter som innefattar både elever med läs- och skrivsvårigheter och elever som har fått den medicinska diagnosen dyslexi.

3.2 Främjande arbete för elever med läs- och skrivsvårigheter

10 Myrberg (2001) skriver i sin rapport att datortekniken ger pedagogiska möjligheter och stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. Datortekniken ger dock inte bara möjligheter utan också svårigheter, vilket exempelvis kan vara att tillgängligheten av datorer på skolorna. Det råder också okunskap om de olika program som finns tillgängliga samt att utvärdering av datortekniken bör ske i större utsträckning än vad den gör idag (Myrberg, 2001).

Nedskärningar av resurser i skolorna ses ofta som anledningen till läs- och skrivsvårigheter, men det har visat sig enligt Myrberg (2001) att det handlar om felaktigt och okorrekt

användande av de resurser som har funnits på skolorna. Vidare poängterar Myrberg(2001) att forskningen visar på bättre resultat av inlärning hos elever med läs-och skrivsvårigheter i klasser där resurserna finns i undervisningen än om resurserna läggs på skolnivå.

Myrberg(2001) visar också på att specialundervisning och förbyggande insatser som har integrerats i klassrummet har visat fler positiva effekter än när elever går till specialpedagog utanför klassrummet. Vidare menar han på att forskningen visar att integrera

specialpedagogiska insatser i undervisningen är nödvändigt för att nå bra resultat hos elever med läs- och skriv problematik.

Myrberg(2001) tar också upp i sin avhandling att pedagogen måste ha ett diagnostiskt

arbetssätt som innebär att läraren måste följa resultaten och svårigheterna hos elever med läs- och skrivproblematik. Myrberg(2001) anser dessutom, med stöd i forskningen, att de elever som lämnar första skolåret utan en fungerande avkodningsförmåga riskerar att problemet kvarstår. Därför måste pedagogiska insatser som hjälper eleven att utveckla sin begåvning att automatisera avkodningen redan under det första skolåret.

Lundberg(2010) menar att ett ständigt misslyckande i skriv-och läsutövande för elever med läs- och skrivsvårigheter har bidragit till dåligt ett självförtroende. Vidare framhäver

Lundberg(2010) att det är betydelsefullt som pedagog att ge eleverna förutsättningar till ett bra självförtroende, ett bredare kunskapsmässigt mod samt att läslusten stimuleras.

11 möjligheter till återkoppling i undervisningen desto mer underlättas möjligheten för eleven att tillgodgöra sig kunskapen. Tyvärr räcker tiden inte alltid till, speciellt i klassrumsmiljöer där pedagogen får ägna sig mer åt att återskapa en lugn arbetsmiljö, än till undervisning och hjälpa andra elever, vilket bidrar till att färdighetsutvecklingen blir för kort och speciellt drabbade blir då elever med dyslexi. Lundberg(2010) understryker att

”en-till-en-undervisning” där en lärare och en elev sitter tillsammans skapar effektiv tid vid

inlärningsuppgiften. En till en undervisning resulterar också i att eleven blir mer engagerad i uppgiften än i en normal klassundervisning. Slutligen poängterar Lundberg(2010) att det är i mötet mellan två individer som möjliggör en väg till utveckling kan ske samt att elever med läs- och skrivsvårigheter behöver mycket stöd, uppmuntran, tillit och bekräftelse i sitt arbete. Høien, Lundberg(1999) pekar också på att träning i fonologiska medvetenheten har stor betydelse för läs- och skrivinlärningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Den fonologiska medvetenheten kan tränas genom olika rim och ramslekar för att göra elever uppmärksamma på ordens form.

Barn med läs- och skrivsvårigheter har ett behov av stuktur och organisation i undervisningen. Høien, Lundberg(1997) har funnit att elever med läs- och skrivsvårigheter drar nytta av bland annat följande saker i undervisningen:

 Tidig identifiering och tidig hjälp

 Fonologisk grundarbete

 Direkt undervisning

 Multisensorisk stimulering

 Behärskande, överinlärning och automatisering

 God inläsningsmiljö

Författarna tar också upp vad forskningen har visat att elever med läs- och skrivsvårigheter inte drar nytta av:

 Att man väntar på att dyslektiker ska växa från problemen

12

 Straff och hot

 Nedsättande anmärkningar; till exempel ”dum”, ”lat”, ”missanpassad”

 Visuell och auditiv perceptionsträning

 En rad otraditionella metoder

3.3 Tidig identifiering och tidig hjälp

Høien, Lundberg(1999) redovisar i sin bok att glappet mellan lässvaga och goda läsare ökar under skolgången. De påvisar också att det blir en matteuseffekt, vilket betyder att de goda läsarna blir ännu bättre läsare och de mindre bra läsarna blir ännu sämre läsare. De elever som redan från skolstarten har svårt med sin läsfärdighet kan lätt komma in i en ond cirkel, som resulterar i att alla skolämnen till slut blir jobbiga. Høien, Lundberg (1999) visar vidare på ny forskning där det framkommer att lärare kan hjälpa en del elever med läs- och

skrivsvårigheter genom kraftig påverkan av elevens problematik i skolstarten. Det kräver att pedagogen lär sig att tänka i nya banor i användandet av skolans resurser och planering i undervisningen. Høien, Lundberg (1999) lyfter fram två speciella träningsprogram för elever som har dålig läsfärdighet. Dessa program är ”Reading recovery” och ”First step” vilka båda har gett bra resultat för elever i årskurs ett. De som har använt dessa program har visat på stora framsteg i sin läsutveckling, och framstegen har även kvarstått längre upp i skolåren. Høien, Lundberg (1999) understryker också vikten av att pedagogerna och övrig skolpersonal har en god kunskap om läsinlärning/lässvårigheter, för att kunna ge elever positiv utveckling

3.4 Fonologiskt grundarbete

Dyslektikers problematik ligger i det fonologiska systemet. Det fonologiska systemet anser Høien, Lundberg (1999) är en förutsättning för att utveckla god läs- och skrivinlärning. De påpekar att elever med läs- och skrivsvårigheter har ansenliga svårigheter med att segmentera ord i fonem samt att hantera fonem på ett tillfredställande sätt. Vidare lyfter Høien, Lundberg (1999) fram program som tränar det fonologiska systemet. Programmen börjar med att pedagoger arbetar med rim och ramsor som kan hjälpa barnen att bli uppmärksamma på språkets form. Vidare i programmen arbetar eleverna med olika steg i det fonologiska

13 Program som tränar fonologi har visat sig vara ett bra sätt att arbeta på för lässvaga elever. Høien, Lundberg (1999) påpekar också att dessa program har teoretisk koppling.

3.5 Direkt undervisning

Barn i allmänhet, som vistas i en stimulerande miljö, lär sig många saker samt har ofta lätt att ta in kunskap. Elever som har läs- och skrivsvårigheter är däremot en stimulerande miljö inte lika främjande, speciellt inte för elevens skriftspråk (Høien, Lundberg(1999). Høien,

Lundberg (1999) beskriver att elever som har läs- och skrivsvårigheter behöver en vuxen person som ger direkta instruktioner, sammanbundna saker, bevarar intresset för ämnet samt möjliggör koncentration hos eleven. De påpekar också vikten av att ett flitigt användande av tiden vid inlärningen har stor betydelse för goda framsteg. I ett vanligt klassrum används tiden till mycket annat som inte är direkt kopplat till inlärning, som att skapa lugn och ro. Elever med läs- och skrivsvårigheter har en tendens till att använda sin tid ineffektivt och spenderar mycket tid till att sitta och vänta på hjälp. Därför är det viktigt som pedagog att planera en specialundervisning för dessa elever, eftersom tiden i det vanliga klassrummet inte alltid räcker till.

3.6 Multisensorisk stimulering

Att arbeta med multisensorisk stimulering är enligt Høien, Lundberg (1999) ett arbetssätt som stärker minnet. Vid multisensorisk träning använder eleven flera sinnen vid inlärningen som exempelvis synen och hörseln, vilket gynnar elever med läs- och skrivsvårigheter eftersom bokstavsinlärningen oftast kan vara ett stort problem. Høien, Lundberg (1999) anser att om eleven får aktivera flera sinnen vid t.ex. bokstavsinlärning stärks elevens minne och bidrar till en snabbare automatisering av läsandet och skrivandet, eftersom elever med läs- och

skrivsvårigheter har svårt med automatisering är det viktigt för dem att använda flera sinnen för att automatiseringen ska kunna ske lättare.

3.7 Behärskande, överinlärning och automatisering

14 automatiserad. Pedagogens arbete blir därför till stor del att hjälpa elever som har läs- och skrivsvårigheter att skapa och förbättra självförtroendet hos eleven samt visa att förståelse kan resultera i både glädje och stimuli. Høien, Lundberg (1999) exemplifierar olika åtgärder vid läsning för elever med läs- och skriv problematik enligt följande:

Repeterad läsning är en främjande metod för den automatiserade avkodningen där eleven läser samma text flera gånger. Pedagogen kan variera uppgifterna i texten i syfte att stimulera eleven och och därför minimera risken att uppgiften kan uppfattas som enformig. Repeterad läsning visar ofta en positiv effekt på läsningen.

Växelläsning är en annan metod som kan vara bra för lässvaga elever. Denna metod involverar både eleven och pedagogen genom att de turas om att läsa texten.

Tillvägagångssättet är att pedagogen börjar läsa längre stycken, medan eleven enbart läser enstaka meningar. Målet med denna metod är att eleven ska läsa mer än vad pedagogen gör (Høien, Lundberg, 1999). Det är också viktigt enligt Høien, Lundberg(1999) att texten är anpassad efter eleven.

Körläsning är ytterligare ett arbetssätt där eleverna sitter i grupp och läser samma text högt samtidigt, vilket kan gynna lässvaga då risken att känna sig utpekade minimeras men de ges ändå möjlighet att öva att läsa högt.

Vid parläsning däremot arbetar eleverna två och två med samma text. De turas om att läsa högt för varandra, där den som inte läser kontrollerar att allt som sägs är rätt (Høien, Lundberg, 1999).

3.8 God inlärningsmiljö

Høien, Lundberg (1999) lyfter fram olika aspekter som är viktiga för en god inlärningsmiljö:

 Rikligt med lässtoff/varierat läsmaterial

 Varierande läsning

 Färdighetsträning

 Processorienterat skrivande

15

 Skapa läslust

 Dokumentation(Høien, Lundberg, 1999:280).

Avslutningsvis redovisar Høien, Lundberg (1999) återigen att det är viktigt att skapa utrymme till en-till-en undervisning. Det är också viktigt att skapa en bra relation till eleven för att eleven ska känna tillit, trygghet och interaktion i klassrummet.

3.9 Kompenserande hjälpmedel

Skolans uppdrag är att följa de styrdokument som står i Lpo 94. Det är upptill varje enskild skola att tillgodose varje enskild elevs behov. Föhrer (2003) menar att skolans ingripanden och satsningar inte alltid räcker till de eleverna med läs- och skrivsvårigheter, för att de ska klara sin skolgång.

En skola i Stockholmsområdet arbetade projektinriktad där man undersökte hur

kompensatoriska hjälpmedel påverkade elever med läs- och skrivsvårigheters skolgång. Undersökningen visade att elever med läs- och skrivsvårigheter inte klarar av samma undervisning som sina skolkamrater gör, för att kunna inhämta kunskap. För att elever med läs- och skrivsvårigheter ska klara av sin skolgång måste skolan förändra sina insatser och åtgärder för att deras elever ska kunna utvecklas. De kompensatoriska hjälpmedlen bör därför vara ett naturligt inslag i skolarbetet och också förnyas och anpassas till elevernas behov och mognad (Föhrer, 2003).

För elever med läs- och skrivsvårigheter finns det kompenserande hjälpmedel både för elevens enskilda läsning samt skrivning.

Hjälpmedel vid skrivning:

 Ordbehandling

 Stavningskontroll

 Talsyntes

 Taligenkänning(Föhrer, 2003) Hjälpmedel vid läsning:

16



17

4 Metod

I metoddelen kommer jag först att klargöra val av metod, efter det går jag vidare med att redovisa urval och genomförande. Slutligen kommer jag att redogöra för bearbetning och tillförlitlighet av resultatet.

4.1 Metodval

Studien har som mål att synliggöra hur pedagoger arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter och därmed klargöra hur pedagoger arbetar för att främja utvecklingen hos elever med läs- och skrivsvårigheter.

De vanliga metoderna i ett hermeneutiskt forskningsförsök är intervjuer och tolkning av text. I denna studie används kvalitativa intervjuer, eftersom jag ville få kunskap om och undersöka hur mina respondenter beskriver sitt arbete för att uppnå syftet samt få svar på min

frågeställning (Denscombe, 2010). Jag ville också få svar på hur mina respondenter beskrev sitt arbete utefter sina egna perspektiv (Kvale, 1997). För att få ett bra resultat användes ett semistrukturerade intervjuer. Jag hade en färdig intervju guide (se bilaga) men jag kunde byta ordning på frågorna om jag ville samt bjuda in mina respondenter till att utveckla sina tankar och idéer. Svaren till mina intervjufrågor var öppna vilket betyder att det inte finns några givna eller förutsedda svar (Denscombe, 2010).

Fördelar med att använda intervju är att det kräver en enkel utrustning som exempelvis penna och papper. Intervjuer har också en relativ hög svarsfrekvens eftersom intervjuaren bokar in en lämplig tid och plats som passar respondenten. Intervjuaren kan kontrollera att de data som samlas in är för studiens syfte (Denscombe, 2010). Nackdelarna med att använda kvalitativa intervjuer är att det är tidskrävande. Min inverkan som intervjuare och sammanhangen kan bidra till att det kan bli svårt att uppnå stuktur och saklighet, vilket kan ha en dålig inverkan på tillförlitligheten (Denscombe, 2010). Anledningen till observationer eller enkäter inte valdes som metod, var att det kan vara svårt är mäta och tolka respondenternas tankar, åsikter och erfarenheter. Observationer är samtidigt tidskrävande och eftersom jag aldrig tidigare har gjort observation ville jag inte riskera att tiden inte skulle räcka till (Bjørndal, 2005).

4.2 Urval och genomförande

Eftersom syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar för att främja

18 erfarenheter till syftet. För att finna pedagoger med kompetens inom läs- och skrivsvårigheter kontaktades olika rektorer inom en kommun i Sverige, som kunde ge råd om vilka pedagoger som kunde komma ifråga. Slutligen valdes två specialpedagoger och en speciallärare som blev mina respondenter till studien. De två specialpedagogerna arbetade huvudsakligen utanför klassrummet med elever i åkurs 1-6 och specialläraren hade en egen lågstadie klass. Alla tre var kvinnor och de var mellan 45-60 år gamla. När de hade kontaktats via telefon och jag hade fått en godkännande, skickades brev till alla tre. I brevet (se bilaga) beskrevs studien och vilket syfte den hade. Intervjuguiderna valdes att inte skickas i förväg eftersom inte frågorna skulle kunna läsas i förväg. Vidare kommer fiktiva namn, som representerar de ordinarie respondenterna, att användas i resultatdelen. Jag har också valt att kalla mina respondenter för pedagoger i min studie eftersom jag är ute efter deras gemensamma beskrivning av deras arbete och där av valt ett gemensant namn.

Vid intervjuerna användes en diktafon därför att allt som sades skulle bli inspelat och ingenting missat men också därför att jag skulle kunna koncentrera mig på intervjun. Hade däremot intervjuerna istället skrivits ner för hand hade förmodligen en del missats och då hade intervjuaren varit tvungen att hålla intervjun i minnet för att senare kunna fylla i tomma luckor som eventuellt uppkommit under intervjun.

4.3 Bearbetning av data

När intervjuerna var utförda började jag skriva ner allt som fanns med på inspelningarna eftersom vissa ord kan ha en viss betydelse för mitt resultat, men jag skrev på ett språk som skulle vara lätt att förstå (Kvale, 1997). När all inspelad data var nerskrivet i ett dokument gjordes meningskoncentrering vilket innebär att jag kortade ner mina respondenters långa meningar och tog ut det som var väsentligt till min studie (Kvale, 1997). När alla

respondenters svar var nedskrivna och sammandragna delade jag in svaren i tre olika rubriker som var genomgående för mitt resultat och diksussion.

4.4 Tillförlitlighet

I en kvalitativ forskning är det viktigt att forskaren visar på något sätt att resultaten i studien är sanna, för att läsaren ska kunna visa tilltro till resultaten (Denscombe, 2010). Den

kvalitativa metoden kan ge större validitet i studien eftersom den kan mäta det som är relevant för mitt syfte i studien (Stukat, 2005). I studien användes en diktafon för att lagra allt som blev sagt under mina intervjuer. Patel, Davidson(1997) påpekar vikten av att samla

19 få bekräftelse om att allt har uppfattats korrekt, vilket i sin tur kan öka tillförlitligheten, det vill säga, reliabiliteten i studien.

4.5 Etiska övervägande

När jag gick ut och skulle göra mina intervjuer var jag väldigt positiv eftersom jag skulle intervjua specialpedagoger som var kunniga inom området som min studie handlar om. Jag berättade även att jag själv hade läst specialpedagogik som inriktning vilket dem tyckte var positivt och roligt. I min intervjuguide upplyste jag dem om deras rättigheter som

20

5 Resultat

Resultatdelen redovisas utifrån tre huvudrubriker som har framställts utifrån syftet och frågeställningen.

 Pedagogers syn på läs- och skrivsvårigheter.

 Pedagogers främjande arbete.

 Pedagogers erfarenheter kring att arbeta med läs- och skrivsvårigheter.

Utifrån tre huvudkategorier kommer pedagogernas svar att redovisas. Utgångslägetför

resultatet är tre kvalitativa intervjuer. De tre intervjupersonerna kommer att kallas Anna, Lisa och Elin som är fiktiva namn. Jag kommer inte att skilja på specialläraren i klassen eller speciallärararna utanför klassrummet erfarenheter eller beskrivningar eftersom jag vill undersöka deras beskrivningar av deras arbete och inte jämföra deras arbete. När jag skriver pedagogerna menar jag alla tre respondenter.

5.1 Pedagogers syn på läs- och skrivsvårigheter

21 Pedagogerna uttryckte delade meningar om det var nödvändigt att diagnotisera elever med misstänkta läs- och skrivsvårigheter. Lisa menade att det kan både vara bra och dåligt att diagnostisera. För henne som pedagog spelar det ingen roll men hon menade att det kan vara en frigörelse för föräldrarna att få ett namn på elevens svårigheter. Elin menar också att hon har sett hos föräldrarna att de upplever diagnosen som något positivt eftersom det då ofta ges utrymme till mer stöd i skolan. Anna ser inte någon anledning att diagnostisera eleven, det viktigaste anser hon är, att man som pedagog konstaterar att eleven har ett problem och att det är skolans ansvar att se till att eleven få den hjälp som den behöver med eller utan diagnos. Men Anna påpekar däremot att det kan ha betydelse längre fram om deras svårigheter består som exempelvis vid högskolestudier.

5.2 Pedagogers främjande arbete.

Lisa poängterar att hennes arbetssätt ger utrymme för tid åt elever som har läs- och

skrivsvårigheter och hon menar att det är tiden som är viktigt för att dessa elever ska kunna ta in kunskap på ett bra sätt. Som pedagog är det därför viktigt att inte stressa sig igenom

uppgifter, utan man ska ta god tid på sig. Hon jobbar också mycket med ljudanalyser, lösa bokstäver för att bilda och bygga enkla ord, för att se hur eleverna avkodar orden. Lisa arbetar särskilt med i en liten grupp för de elever som inte har lärt sig att läsa och under tiden arbetar en annan lärare med den övriga klassen.

22 ihop bokstäver eller läsa flytande får extra lästräning, men Anna poängterar också vikten av föräldrarnas engagemang när det gäller elevernas lästräning. Anna arbetar mycket med växelvis högläsning men också med olika stavelser som exempelvis va-na och ka-ka för de elever som har avkodningsproblem. Hon ser också datorn som ett bra redskap fär att träna ord och stavelser på.

Lisa anser att pedagoger bör arbeta mer intensivare med bokstäver, ljudanalyser, och att man arbetar på ett varierat och roligt sätt med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Det är viktigt att eleverna lär sig att höra ljuden och därför lägger Lisa mycket tid åt ljudanalyser. Elin understryker betydelsen av att tidigt börja arbeta med läs- och skrivsvårigheter och därför är även förskolan en viktig del. Hon tycker också att dagens skola har alldeles för stora grupper för att kunna träna läsningen på ett bra och meningsfullt sätt. Skolorna är därför i behov av mer resurser för att arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter ska bli bra. Anna belyser vikten av att pedagoger måste ges tillfälle till att kunna identifiera olika problem för att kunna hjälpa eleverna på individuellt bra sätt men också att tänka på att inte ge

eleverna för svåra texter. Hon anser vidare att tekniken, som exempelvis Daisyspelare och Mp3 där texter kan spelas in och sedan lyssnas på, ger bra möjligheter för att kunna underlätta arbetet för elever som har läs- och skrivsvårigheter. Anna anser vidare att arbetet med

avkodningsförmågan måste tränas upp för att elevens arbetsminne inte ska bli överbelastas. Elin beskriver att elever med läs- och skrivsvårigheter behöver såväl träning och mycket läsning på ett varierat sätt, som en pedagog som arbetar med olika metoder för att få en bra helhet i lärandet vilket också Anna betonar. Både Elin och Anna menar att detta är oerhört viktigt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vidare menar Anna att läsningen måste ske regelbundet och att man inte ger för svåra texter utan i stället tänka på att tillgodose elever med läs- och skrivsvårigheter lättläst litteratur och som samtidigt upplevs som intressant. Lisa framhäver att pedagogen måste visa rätt attityd i förhållandet till elever som har läs- och skrivsvårigheter. Hon betonar att pedagogen måste visa att elevens problematik inte är något konstigt samt att alla i klassen behöver visa hänsyn och förståelse för denna problematik. Anna och Elin betonar att förskolan har en viktig roll med att förbygga läs- och

23 förskolan bör ske via lek vilket kan få språket att framstå som något roligt att arbeta med för barnen hävdar Elin och Anna. Lisa framhäver som redan sagts ovan att läs- och

skrivsvårigheter inte går att förebygga eftersom det kan vara genetiskt, men hon visar på att det är viktigt att ge eleverna stöttning både från skolan och hemmet samt ge eleverna mycket hjälp med läsningen.

Anna, Lisa och Elin är överens om att datorn är ett bra hjälpmedel att använda i

undervisningen och då speciellt vid skrivuppgifter. Talsyntes menar Elin är ett annat bra hjälpmedel för de elever som har det jobbigt med stavningen. Anna visar att det är viktigt att elever får möjlighet att ta in kunskap via hörsel och att Daisyspelare återigen har visats vara ett bra komplement för att kunna lyssna på texter istället för att läsa. Lisa låter också sina elever spela mycket spel som bygger på att repetera bokstäver och påstår att inlärningen då ofta upplevs av eleverna bli roligare än om de enbart skulle sitta vid bänken och repetera bokstäver. Lisa låter även alla sina elever arbeta vid datorn, och tycker att alla ska få tillgång till datorn, men främst de som verkligen har det behovet. Vidare visar Elin och Anna att det finns många olika tekniker förutom de som har nämnts ovan, vilka kan användas för att spela in texter och göra arbetet lättare för elever med läs- och skrivsvårigheter. De visar att eleven kan använda sin mobil för att spela in vad pedagogen säger under en lektion. Glosor kan läsas in istället för att skrivas ner. Om pedagogen hinner, kan hon/han skicka glosor eller andra liknande läxor via e-post istället för att eleven ska lägga ner hårt arbete på att skriva.

5.3 Pedagogers erfarenheter kring att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Lisa, Anna och Elin anser att elever som har läs- och skrivsvårigheter påverkas negativt av sin problematik. Anna framhäver att många elever som har läs- och skrivsvårigheter inte har någon stark självkänsla och att de ofta jämför sig med de andra i klassen. Vidare förklarar hon att eleverna gång på gång anser att det kan kännas generande att använda olika hjälpmedel som till exempel Daisyspelare. Elin anser också att eleverna upplever att det är obehagligt att inte kunna läsa och skriva och då speciellt pojkar som spelar mycket spel och inte kan

25

6 Diskussion

Mitt syfte med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar för att främja utvecklingen hos elever med läs- och skrivvårigheter. Jag fick svar på mitt syfte genom att min studie visar på att pedagoger arbetar på ett varierat sätt för att utvecklingen hos elever som har läs- och skrivsvårigheter ska gå framåt samt att arbetssättet är individuellt beroende på elevens behov. Min diskussionsdel kommer att innehålla min diskussion, metoddiskussion och mina

slutsatser.

6.1 Pedagogers syn på läs- och skrivsvårigheter

Ericsson(1996) redovisar att på 70- talet blev de elever som hade läs- och skrivsvårigheter integrerade i de vanliga skolklasserna vilket inte hade skett tidigare. Anna och Lisa påpekar också att man bör bemöta alla elever på ett likartat sätt. Jag tror också att det är viktigt att både pedagoger och samhället förhåller sig på samma sätt till alla elever, för att inte de med läs och skrivsvårigheter inte ska känna sig annorlunda. Lisa menar att det är en frigörelse för föräldrarna att deras barn får en diagnos för att få bekräftat att det inte är föräldrarna som har gjort något fel samt att skolan kan få mer resurser till stöd och hjälp. Jag anser inte att en diagnos har någon större betydelse i de lägre åldrarna, men jag tror däremot att det kan vara bra när de börjar gymnasiet eller högskoleutbildningar för att få tillgång till de hjälpmedel som personen i fråga behöver. I Lpo94 står det att skolan ska hjälpa och tillgodose alla elevers behov . Om jag som pedagog då har en elev som har läs- och skrivsvårigheter är det min plikt och skyldighet att hjälpa den eleven med alla de resurser som finns. Därför menar jag att en diagnos spelar större roll för den enskilda eleven högre upp i studierna eftersom på

högskloenivå måste personen i fråga ha diagnosen på papper för att få den hjälp som på grundskolenivå är enligt Lpo94 självklart.

26 som har läs- och skrivsvårigheter men hon påstår också att det ibland kan vara svårt eftersom det idag är stora klasser. För att kunna tillfredställa varje enskild individs behov behöver man som pedagog mer tid och mindre klasser vilket jag tror kan bli svårt, på grund av eventuella resursbrister. Jag anser likt Anna att det ofta är för stora klasser och att hjälpen till elever med läs- och skrivsvårigheter får ske utanför klassrummet. Vilket då inte gynnar klassintegrering. Jag ser kritiskt på det faktum att pedagoger hjälper sina elever utanför klassrummet eftersom det inte gynnar klassintegreringen. Utifrån min erfarenhet och vad jag har sett ute på skolorna så brukar de pedagoger jag har arbetat tillsammans med, överföra specialundervisningen till specialpedagogen. Det jag även har erfarit är att eleven går iväg till specialpedagogen några timmar i veckan och kommer sedan tillbaka till klassrummet där pedagogen undervisar som vanligt, utan några specialpedagogiska inslag. Jag själv som pedagog tycker att det måste vara ett bättre sammarbete mellan specialpedagogen och klasspedagogen eftersom det som

specialpedagogen arbetar med måste, enligt mig och som redan har sagts, också integreras i den vanliga klassrumsundervsiningen för att elever med läs- och skrisvårigheter ska klara av sin skolgång.

6.2 Pedagogers främjande arbete

Lisa betonar att som pedagog är det viktigt att ge elever med läs- och skrivsvårigheter mycket mer tid för att de ska kunna befästa sin kunskap, vilket också Høien, Lundberg(1999)

poängterar. De anser också att elever med läs- och skrivsvårigheter inte bara behöver tid utan även ges möjlighet att nå behärskningsnivån för att avkodningen ska bli automatiserad. Myrberg(2001) visar att en integrerad specialundervisning i klassrummet med elever som har läs- och skrivsvårigheter har gett bättre resultat än när eleverna arbetar utanför klassrummet. Elin menar att det är svårt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter i

klassrummet eftersom det är stora klasser och att det blir svårt att bedriva lästräning i

klassrummet, även om pedagogen helst skulle vilja stanna kvar i klassrummet. Det finns olika möjligheter för pedagogen att lästräna med sina elever. Jag själv skulle gå iväg och läsa växelvis med de elever som hade det behovet och under tiden skulle de andra eleverna få läsa i par i klassrummet. Även om det är stora klasser idag måste det finnas lösningar. Jag tror inte att klasserna kommer att bli mindre eller resurserna mer och då bör det hittas lösningar för att undervisnignen ska fungera. Lundberg(2010) framhäver också att tiden inte alltid räcker till, speciellt inte i klassrumsmiljöer där det finns en tedens till att det blir stökigt. Vidare

27 klassundervisning. En-till-en undervisning tror även jag skapar en bra inlärningsmiljö för elever som har läs- och skrivsvårigheter därför att elever kan då koncentrera sig utan att bli avbruten av andra elever. Jag ser också att en-till-en undervisning skapar ett bättre tillfälle att ge eleven direkt feedback på framstegen i elevens utveckling.

Myrberg(2001) framhäver att förebyggande insatser måste ske tidigt under elevens första skolår för att elever ska kunna utveckla sin begåvning att automatisera avkodningen, samt att pedagogen måste följa resultatet och svårigheter hos elever som har läs- och skrivsvårigheter. Myrberg(2001) menar vidare att de elever som lämnar första skolåret utan en fungerande avkodningsförmåga riskerar få ett kvarstående problem. Anna anser också att

avkodningsförmågan måste tränas upp för att elevens arbetsminne inte ska bli överbelastat. Vidare beskriver hon att pedagogerna försöker fånga upp sina elever direkt när de börjar årskurs ett och kartlägga var de befinner sig i sin utveckling och därefter ge de elever som ligger efter i utvecklingen extra lästräning. Jag tycker själv att alla pedagoger bör kartlägga noggrant var deras elever befinner sig i utvecklingen för att tidigt kunna ge dem hjälp med svårigheterna, ju senare eleverna får hjälp desto svårare, anser jag, att det för dem är att nå lika långt i sin utveckling som de skulle ha gjort med tidig hjälp.

28 fram att det är bra att träna det fonologsika systemet med rim och ramsor, vilket de också arbetar mycket med på förskolan. Høien, Lundberg (1999) betonar också att det är bra för elever som har läs- och skrivsvårigheter att arbeta med multisensorisk stimulering där flera sinnen används vid inlärningen. Anna visar också att hon arbetar med olika sinnnen genom att låta sina elever använda sig av olika hjälpmedel för att ta in information och kunskap. Hon beskriver också att hon arbetar med växelvis högläsning med de elever som har läs- och skrivsvårigheter, som också Høien, Lundberg (1999) framhäver är en bra träning för lässvaga elever. Jag anser att alla lär sig bättre ju fler sinnen som aktiveras. Vi är alla olika och vi lär oss på olika sätt, och genom att hitta den metod som hjäper till att befästa kunskapen på bästa sätt gör antagligen att utvecklingen kommer att gå framåt hos de elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Lundberg, Høien(1999) lyfter bland annat fram att ett rikt lässtoff, varierad läsning och läslust är faktorer som skapar en bra inlärningsmiljö. Anna och Elin visar också att det viktigt att ge elever ett varierat och individanpassat material. Anna betonar också att man måste skapa läslust hos elever som har läs- och skrivsvårigheter för att de ska tycka att läsning är roligt. En bra inlärningsmiljö anser jag är nödvändig för att främja elevernas utveckling inte bara för de elever som har läs- och skrivsvårigheter utan för de elever som behöver vistas i en bra miljö för att de ska kunna utvecklas. En bra inlärningsmiljö är, enligt mig, en miljö där det finns variation i undervisningen som exempelvis olika arbetsmetoder för att varje enskild elev ska kunna hitta en metod som hjälper inhämtandet av kunskap och föra utvecklingen framåt. Det ska finnas tillgång till mycket lässtoff där både lätta och svåra texter finns representerade. Både elever och pedagoger ska känna att de trivs i klassrummet och att alla har ett bra förhållningssätt och att de respekterar varandra. Pedagogen ska även bjuda in sina elevers tankar och åsikter om vad de anser är en bra inlärningsmiljö, eftersom det är eleverna som ska utvecklas är det viktigt att höra deras åsikter, och att elever och pedagoger tillsammans skapar en bra inlärningsmiljö.

29 undervisningsform som deras klasskamrater. De kompensatoriska hjälpmedlen måste däremot föryas med tiden och anspassas efter elevernas behov. Jag har förstått under bland annat min vfu att de kompensatoriksa hjälpmedlen har ett stort inflytande på elvernas utveckling när det gäller läsning och skrivning. Elever med läs- och skrivsvårigheter lägger mycket arbete på att läsa ihop ord och försöka förstå det de har läst. Jag tror att speciellt de elever, som har läs- och skrivsvårigheter, känner en viss lättnad när de får hjälp med läs- och skrivuppgifter genom olika hjälpmedel, och att de känner att de kan lyckas med detta utan att behöva misslyckas, vilket jag tror är viktigt för elevernas utveckling, istället för att känna motgångar.

6.3 Pedagogers erfarenheter kring att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Lisa, Anna och Elin beskriver att elever som har läs- och skrivsvårigheter påverkas negativt av sin problematik. Anna framhäver att eleverna inte har någon stark självkänsla och att det ofta jämför sig med de andra i klassen. Enligt Høien, Lundberg (1999) ska pedagogen

förbättra självförtroende hos eleven samt visa att när man förstår något som man tidigare inte har förstått skapar detta ofta glädje och stimuli. Jag anser att en bra självkänsla är något som skapar arbetslust eftersom självkänslan skapar en bra inställning till allt man gör. Både Anna och Elin upplever att eleverna tycker att det är generande att använda hjälpmedel och att inte kunna läsa och skriva.

Lisa poängterar att det finns två varianter av elever som har läs- och skrivsvårigheter. Det finns de som ”mörkar” sina problem genom hela skolgången och som fortfarande inte kan läsa bra efter avslutad skolgång. Sedan finns det elever som kämpar med sin problematik och som får mycket hjälp och stöd hemifrån. Jag tycker att det inte borde finnas några elever som inte kan läsa och skriva på ett tillfredsställande sätt när de har gått ut skolan. Pedagogen skulle därför ges möjlighet att kunna hjälpa eleverna ännu mer för att främja läsning och skrivning. Anna tar också upp att det är viktigt som pedagog att skapa en bra miljö i klassrummet och att alla får förståelse för att alla är olika och har olika förutsättningar.

30 Slutligen visar Høien, Lundberg (1999) att det är viktigt som pedagog att skapa en bra relation till eleven för att eleven ska känna tillit, trygghet och interaktion. Jag själv tycker att

pedagogen bör ha en bra relation till sina elever eftersom eleverna spenderar mer tid i skolan än i hemmet och då är det viktigt att eleverna kan känna tillit och trygghet hos pedagogen. Pedagogen måste också känna sig trygg i sin position för att eleverna ska kunna tillförtro sig till pedagogen.

6.4 Metod diskussion

Att jag skulle använda mig av kvalitativa intervjuer var nästan självklart ifrån början eftersom jag ville undersöka hur pedagoger beskriver sitt arbete, vilket är svårt att få fram med en observation eller med kvantitativa metoder. Jag tycker att genomförandet av mina intervjuer gick nästan som jag hade tänkt mig, men eftersom jag aldrig tidigare hade gjort en kvalitativ intervju har jag lärt mig vad jag ska göra nästa gång jag genomför en kvalitativ metod exempelvis att ställa följfrågor, som jag tyckte var väldigt svårt att göra men som jag tror kommer vara mycket lättare vid nästa tillfälle jag gör en kvalitativ intervju.

6.5 Slutsatser

Genom min studie har jag kommit fram till att pedagoger arbetar på ett varierat sätt för att främja lärandet hos elever som har läs- och skrivsvårigheter. De belyser också att arbetet är väldigt induviduellt eftersom varje enskild elev har olika behov av hjälp samt hjälpmedel. Att indentifiera att eleven har ett problem är viktigt som pedagog att inse för att kunna främja elevens lärande. Min studie visar också på att arbetet med elever som har läs- och

skrivsvårighter är en svår uppgift, men arbetet är också givande när eleverna gör framsteg i utvecklingen.

31

7 Litteraturförteckning

Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber AB

Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigeheter. Stockholm: Natur och kultur

Denscombe, M (2010). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Ericson, B (2007). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur Föhrer, U, Magnusson, E (2003). Läsa och skriva fast man inte kan, kompenserande

hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur

Høien, T, Lundberg, I (1999). Dyslexi från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur Häggström, I(2003). Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i: Bjar, L & Liberg, C

(red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur

Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lundberg, I (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och kultur Myrberg, M (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter: En forskningsöversikt

på uppdrag av skolverket. Stockholm: Skolverket

Patel, R, Davidson, B (2003). Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Stundentlitteratur

Gustavsson, S (2009). Dyslexi och hur de kan definieras i: Samuelsson, S m fl (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Skolverket.

Stukát, S (2005). Att skriva examens arbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

32

8 Bilagor

8.1 Bilaga 1: Intervju frågor

Intervjufrågor

1. Hur definierar du läs- och skrivsvårigheter?

2. Hur arbetar du med elever med läs- och skrivsvårigheter i undervisningen? 3. Hur bör pedagoger arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter i

undervisningen?

4. Hur kan pedagoger stötta elever med läs- och skrivsvårigheter i sin undervisning 5. Hur kan man som pedagog förebygga läs- och skrivsvårigheter? Går det att

förebygga? Om inte i så fall varför?

6. Hur tror du elever med läs- och skrivsvårigheter påverkas av sin problematik i skolan? 7. Hur påverkar elever med läs- och skrivsvårigheter ditt arbete som pedagog?

8. Hur tycker du pedagoger ska bemöta elever med läs- och skrivsvårigheter?

9. Tycker du att det är viktigt att elever med läs- och skrivsvårigheter får en diagnos? 10. Vilka kompensatoriska hjälpmedel anser du kan användas i undervisningen för elever

33

8.2 Bilaga 2: Informationsbrev till pedagoger

Hej!

Jag är en lärarstudent vid Karlstads universitet och är nu framme vid examensarbete. Jag skulle uppskatta din hjälp. Jag har en studie om läs och skrivsvårigheter/ dyslexi och jag har tänkt intervjua 2-3 pedagoger från olika grundskolor i kommunen, hur de arbetar för att främja utvecklingen hos elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter i skolans undervisning. Det är frivilligt att delta i min studie och DU kan när som helst välja att dra dig ur. Min studie kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid lärarutbildningen vid Karlstads

universitet och finnas tillgängligt att läsa på www.kau.se/bibliotek.

Du som person kommer att vara anonym och efter att kursen är avslutat kommer all data som intervjun är lagrad i att förstöras.

Om du vill ha mer information om studien så kan du höra av er. Tack på förhand!

Med vänlig hälsning Lina Svensson Telefon:*********

Mobil:**********