Undersökning av undervattensmiljöer vid Ölands södra udde

(1)

(2)

(3)

Analys_Oland$

leath_koll 0 1-5 5-10 10-25 25-50 50-75 75-100

0 7 500 15 000 30 000Meters

Undersökning av undervattensmiljöer utanför Ölands södra udde.

Institutionen för biologi och miljö

Susanna Fredriksson Nov 2016

ISSN 1402-6198 Rapport 2016:6

(4)

Institutionen för biologi och miljö

Undersökning av undervattensmiljöer utanför Ölands södra udde

Fältarbete

Susanna Fredriksson Jonas Nilsson Stefan Tobiasson Videoanalys Susanna Fredriksson Jonas Nilsson Lisa Bergström Rapport

Susanna Fredriksson På uppdrag av

Länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län

Granskad av Jonas Nilsson Stefan Tobiasson

Foto

Susanna Fredriksson

Kalmar, november 2016

(5)

Sammanfattning

Inom projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland inventerades under perioden 5-12 september 2016 marina naturvärden utanför Ölands södra udde.

Bottentyp, arter och habitat inventerades i totalt 23 delområden för att få ett bättre underlag vid havsplanering samt för länsstyrelsernas arbete med marint områ- desskydd. Inom varje delområde filmades i storleksordningen 90 m² bottenyta.

Filmningen genomfördes med dropvideo i HD-kvalitet.

Resultaten visar att kalkstenshäll är den dominerande bottentypen i stora delar av det inventerade området. I vissa delområden är hällen uppsprucken och inslaget av block och sten kan då vara betydande. I den västra delen av området övergår hårdbotten i sand/grusbottnar runt 15 m djup, medan hårdbotten sträcker sig ner till ett djup av ca 17-20 meter på flackare botten i sydost. Strandnära förekommer sandbotten på grunt vatten framförallt öster (NO) om Ölands sydspets,glest bevuxen med ålgräs, nating och hårsärv. Ölands rev utgör under vattenytan förlängningen av Öland drygt 5 km söderut vilket innebär en stor yta med hårdbotten på ett djup ner till 9-10m. Detta utgör en möjlig levnadsmiljö för flera arter av undervattens- vegetation.

Undersökningen visar att stora ytor längs västra kusten, framförallt från Grönhögen och söderut, samt söder och sydost om södra udden, hyser täta tångbestånd. Både blåstång och sågtång förekommer med god djuputbredning. I undersökningsom- rådets allra sydligaste del, 7 km ut från land, förekom sågtång med hög frekvens på 11 m djup, vilket är anmärkningsvärt. I anslutning till tången lever flera andra arter av alger, smådjur som kräftdjur och snäckor, samt fisk. Högst artantal förekom i anslutning till tångbestånd. Sammanlagt noterades 13 fiskarter vid tolkning av filmerna, och fisk påträffades i 22 av 23 delområden. Ytmässigt dominerar rödalger (framförallt fjäderslick och gaffeltång) samt blåmusslor, som förekommer i hela det inventerade området, där det finns lämpligt substrat.

Täta musselbestånd förekommer framförallt i de yttre delområdena, där musslor ofta täcker större delen (75- 100%) av bottenytan. Musslorna utgör en viktig födo- resurs för rastande dykänder, och en inventering av sjöfågel visar att några av de högsta tätheterna av fågel förekommer i anslutning till dessa områden.

Sammantaget bedöms naturvärdena i området vara mycket höga. Naturtypen Rev klassas dessutom som ett sårbart och skyddsvärt habitat på Helcoms rödlista över hotade habitat i Östersjön.

(6)

0 7 500 15 000 30 000Meters

Länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län samt Linnéuniversitetet samarbetar inom projektet Marina skyddsvärden runt Öland och Gotland vilket beviljats medel från Havs- och vatten- myndigheten. Syftet med projektet är att öka kunskapen om de marina värdena i havet för att kunna använda resultatet i havsplanering samt som underlag vid naturreservatsbildning.

På uppdrag av Länsstyrelserna i Gotlands och Kalmar län undersöktes i september 2016 un- dervattensmiljöer utanför Ölands södra udde.

Bottentyp, växter och djur dokumenterades med drop-video i sammanlagt 23 delområden för att kunna identifiera skyddsvärda områden, habitat och arter.

Bakgrund

I de av Länsstyrelserna utvalda områdena finns komplexa bottenstrukturer som skapar förutsättningar för en stor variation av djur, kärlväxter och alger samt flera viktiga livs- miljöer. Ytterskärgården kan hysa blåmussel-

bankar där sjöfåglar, som till exempel alfågel och ejder, söker föda. Blåmusslorna bildar en komplex struktur där även mindre djur lever.

I grundare och mer vågskyddade områden kan ålgräsängar som är viktiga uppväxtområden för fisk förekomma. Ålgräset är även en viktig livsmiljö för mindre djur och har förmågan att binda sedimentet och förhindra erosion. På hårdbotten kan tångskogar utgöra en viktig livsmiljö för många arter.

Syftet med marina naturreservat är att skydda viktiga miljöer, och dessutom att sprida kun- skap till allmänheten om naturens värden.

Värdena, de så kallade ekosystemtjänsterna, kan till exempel vara produktion av föda, upp- tag av näringsämnen, möjlighet till rekrea- tion samt estetiska värden. Genom att skapa förutsättningar för en variationsrik miljö ökar återhämtningsförmågan och motståndskraften mot hot. Kartläggningen ingår i länsstyrelser- nas arbete med att uppfylla Sveriges mål att

Borgholm

Färjestaden

Mörbylånga

Grönhögen

Figur 1. I 23 områden längs Ölands södra udde karterades bottentyp och biota med hjälp av dropvideo och efterföljande videoanalys.

19 1

21 0

6 3

18

17

4

20 2

16

14 26

10

7

9

5 23

8

15

13 24

0 1 250 2 500 5 000Meters

(7)

!

! !

!

!!

!

!!!

!

!!

!

!!

!

! !!

!

!!!

!

! !

!

! !

!

! !

!

!!

!

! !

!

!!

!

!!

!

! !

!

! !

!

! !

!

! !

!

! ! !

!

! !

!

! !

!

! !

!

!!

!

!!

!

!!

!

! !!

!

! !! !

!

!!

11

1 91 9

2 12 1 00

66 33

1 81 8

1 71 7

4 4

2 02 0 22

1 61 6

1 4 1 4 2 6

2 6

1 0 1 0

77

99

55 2 32 3

88

1 51 5

1 31 3 2 4

2 4

skydda 10 % av landets havsområde innan 2020, där syftet är att bilda ett representativt nätverk av skyddade marina miljöer.

Metodbeskrivning

Länsstyrelserna tillhandahöll underlagskartor med delområden vilka bedömdes kunna hysa potentiellt skyddsvärda miljöer. Inom varje delområde dokumenterades ett tiotal lokaler enligt manualen för undersökningstypen Visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter. (HaV 2014).

Lokalerna fördelades på olika djup för att täcka in eventuell variation i bottentyp och biota. Avståndet mellan de filmade lokalerna var minst 100 meter för att garantera geografisk spridning. En videokamera kopplad till en monitor i båten användes för att hålla rätt avstånd från botten (0,5 m), och för att undvika kollision med stora block, medan en GoPro-kamera i 45 graders vinkel (figur 1) spelade in film i HD-kvalitet (1920x1080)

som sedan användes vid videotolkningen.

Vid filmningens början och slut sparades po- sitionen i GPS-mottagare (GARMIN GPSmap 276C). GPSmottagaren mätte kontinuerligt avståndet till startpositionen, och filmningen avbröts efter drygt 10 meter, vilket med en filmbredd på en meter ger en filmad yta av ca 10 m². En hastighet om högst 0,3 knop efter- strävades, men vind och vågdrift gjorde att det ibland var svårt att styra hastigheten. Vid tolkning av filmen analyserades hela filmen med avseende på förekomst av arter eller hö- gre taxa. Täckningsgraden för bottensubstrat samt för respektive art/taxa analyserades med styrd tolkning, där filmmaterialet delades in i 10 lika långa sekvenser. I varje sekvens slum- pades ett stopp. I den stoppade bilden analyserades 10 punkter, där de arter som berör en punkt tilldelas 10 % täckningsgrad. Då 10 punkter analyserats blir den totala täcknings- graden i en bild 100 %. I de fall både epifyt och värdväxt tangerar punkten kan den totala täckningsgraden dock bli större än 100

%. ArcGIS 10 användes för att redovisa posi- tioner och resultat.

Resultat

Totalt filmades och videotolkades 200 lokaler på djup mellan 1 och 27 meter, fördelade på 23 delområden (rutornas yta totalt 15,5 km²) runt Ölands södra udde 5-12:e september 2016 (figur 2). Alla figurer redovisas i full storlek i bilagedelen.

Bottentyp

Bottentypen i det undersökta området domineras av kalkstenshäll med mer eller mindre inslag block, sten, grus och sand (figur 3). I den västra delen av området övergår hård- botten till sand- eller grusbotten vid drygt 15 m djup. På de tre djupa västligaste delområ- dena (ruta 24, 8 och 2), samt de mest strand- nära lokalerna på grunt vatten NO om Ölands sydspets (ruta 23, 4 och 16) dominerar sand och grusbottnar (figur 3 och 4). I delområde 14, längst ner i sydost övergår hårdbotten i sand vid ca 17m djup. Partier med bar lera finns på 20m djup på en lokal i delområde 2. Förlängningen av Ölands kalkstensplatå bildar under vattenytan det relativt grunda Ölands rev, som sträcker sig flera kilometer

Figur 2. Sjökort med djupkurvor över undersökningsområdet med totalt 200 undersökta lokaler. I kartan markeras filmningens startpo- sition med svart punkt.

(8)

söderut från Ölands sydspets (figur 2, figur 4). Generellt är det undersökta området expo- nerat för vågor och strömmar, vilket innebär att mer finkornigt bottenmaterial endast kan ligga kvar på större djup, eller i mer skyddade lägen nära land. I öster och söder är botten mer flack och långgrund, jämfört med västra kusten där djupgradienten är brantare (figur 2, figur 4)

Biota/Habitat

Undersökningen visar att rödalger, blåmuss- lor och brunalger (ffa tång) är de organismer som dominerar på hårt substrat. Även grön- alger och fanerogamer (på mjukare bottnar) förekommer i det undersökta området, men sällan i några högre täckningsgrader (figur 5). Rödalger och blåmusslor förekommer i hög frekvens i stort sett i hela djupinterval- let, (figur 5, bilaga 1, 2, 6). Täckningsgraden av alger är generellt som högst i de delom- råden som ligger något närmare land (figur 6), medan blåmusselbestånden är som störst i de yttre delområdena (figur 7), runt 6-10 m djup. Täta musselbestånd förekommer fram-

förallt i delområde 10, 19 och 13, längst ner i

Okänt Lera Sand Grus Sten St_stenar Block St_block Häll Annat

0 1 600 3 200 6 400Meters

sydväst (figur 7). Men även på vissa lokaler i flera andra delområden (18, 3, 2, 16, 7, 9, 14 och 20) täcker blåmusslor en betydande del av bottenytan (figur 7, figur 9, bilaga 1, 2).

Särskilt täta bestånd av rödalger finns i de nordligare delområdena både på västra och östra kusten (figur 6). På den östra sidan av Ölands sydspets förekom vid undersökningen drivande trådformiga rödalger. Dessa algmat- tor täcker upp till två tredjedelar bottenytan på vissa lokaler framförallt i delområdena 4, 21, 5, 23, 6 och 17 (figur 15).

Grönalger och brunalger är generellt mer ljuskrävande, och begränsas därför av djupet.

Längs sydölands västra kust, från Grönhögen ner till Ottenby (ruta 3, 26, 1), samt även ös- ter och söder om södra udden (ruta 16 och 21) förekommer täta bestånd av tång, som i vissa lägen helt täcker botten (figur 8, 9).

Även flera andra arter av alger, smådjur och fiskar påträffas i dessa habitat, och det totala antalet arter var som högst i dessa miljöer, både med avseende på delområde (bilaga 1 och 2) och lokal (figur 10). I denna undersök- ning såg vi blåstång (Fucus vesiculosus) ner till drygt 7 m djup, (med högst täckning mel-

!

!!

!

!!

!

!!

!!!

!

!!!

!

!! !!

! !!

!

!!

!

!!

! !

!

! !

!

! !

!

!!

!

!!!

!!

!

! ! !

!

! !

!

! ! !

!

! !

! !!

!

!!! !!

! !

!

!!

!!!

!

!!

! !

!

! !

!!!!

!! !!!

!!

!!!!

! ! !

!

! !

!!

!

! !

!

! !

!

!!

! !

!!

!

!!

!

!!

!

!!

!

!!

!

!!

!

!!

!!!

!

!!

!

!!!!

!!!!!!!!

!!

Analys_Oland$

Djup_sta

! 1,0 - 4,5

! 4,7 - 9,0

! 9,1 - 16,4

! 17,0- 27,3

Figur 3. Karta med diagram över bottensubstratets sammansättning.

Okänt LeraSand GrusSten St.sten Block St.block HällAnnat Bottentyp

Djup (m)

Figur 4. Karta med lokalernas djup indelat fyra intervall.

(9)

Bar_btn TC_phanero TC_green_m TC_brown_m TC_red_mac Mytilus_ed Norden_RT90

Analys_Oland$

Mytilus_ed 0 1-5 5-10 10-25 25-50 50-75 75-100

!

!!

!

! !

!

!!

!

! !

!

! !

!

!!

!

! !!

!!

!

! !

! !!

!

!!

!

!!

!

!!

!

!!

!

!!

!

!! !

!

! !

!

! !

!

!!

!

!!

!

!!

!

!!!!

! !!

!!

!

! !

!

! ! !

!!

! !

!

! !!!

!

! !

!!

! !

!

! !

!

! !

!

!!

!

!!

!

! !

Analys_Oland$

TC_red_mac 0 1-5 5-10 10-25 25-50 50-75 75-100

Bar botten Faneroga Grönalger Brunalger Rödalger Blåmusslor Biota

täckningsgrad

Figur 5. Fördelning och täckningsgrad av fastsittande arter/grupper av växter och djur (biota).

Analys_Oland$

leath_koll 0 1-5 5-10 10-25 25-50 50-75 75-100

Figur 8. Täckningsgrad av tång (blåstång och sågtång) (%). Färg och storlek markerar täckningsgrad enl legend.

Tång

% Blåmussla

%

Figur 7. Täckningsgrad av blåmussla(%). Färg och storlek markerar täckningsgrad enl legend.

Figur 6. Täckningsgrad av rödalger (%). Färg och storlek markerar täckningsgrad enl legend.

Rödalger

%

(10)

Arter

I bilaga 1 redovisas samtliga arter som på- träffades vid tolkning av filmerna. Totalt noterades 63 arter av biota, varav 3 taxa cyanobakterier, 30 arter/taxa av undervat- tensvegetation (4 arter av fanerogamer och 26 arter/taxa av makroalger) samt 30 djurar- ter, varav 16 smådjursarter (evertebrater) och 14 fiskarter.

Den största artrikedomen fanns generellt i områden med förekomst av tång (figur 10).

Även en låg täckningsgrad av tång kan be- främja ett högt antal arter, som i delområde 21 och 13 (figur 14), där förekomsten snarare än en hög täckningsgrad av tång har stor betydelse för andra arter av alger och smådjur.

Exempel på arter som i denna undersökning ofta förekommer tillsammans med tång är algerna tångludd (Elachista fucicola), moln- slick (Pylaiella/Ectocarpus), sudare (Chorda filum), bergborsting (Cladophora rupestris), rödplysch (Rhodochorton purpureum), samt smådjur som båtsnäcka (Theodoxus fluvia- tilis), tångräka (Palaemon), märlor (Gam- marus), tånggråsugga (Idotea) och tångbark (Electra crustulenta). Dessutom kan den hög- vuxna tången fungera som skydd och skaf- feri åt ett antal arter av fiskar. I denna un- dersökning (som egentligen inte är utformad för att inventera fisk) kunde hela 13 fiskarter identifieras på de filmade lokalerna (figur 13).

På lokaler med tång förekom ofta tångspigg (Spinachia spinachia), och sjustrålig smör- bult (Gobiusculus flavescens). Vi kunde även

lan 2-3m) och sågtång (Fucus serratus) ner till drygt 11 m (ruta 13, längst söderut), vilket är bland de djupaste noteringarna vi har av tång längs Kalmar och Blekinge läns kuster.

I det allra sydligaste delområdet, 7 km från land förekom sågtång på 8 av 9 lokaler på djup mellan 9 och 11 meter (figur 10) vilket är en anmärkningsvärt hög frekvens jämfört med andra områden i Kalmar län. Sågtång- en lever här nära den nordliga gränsen av sin utbredning i Östersjön (Malm m fl 2001).

Brunalgen ishavstofs, Battersia arctica är un- dantaget bland brunalgerna vad gäller djup- begränsning då den finns även på större djup (här 27m). Arten växer på de få stenar som finns på i övrigt helt bar grusbotten (t ex ruta 8). Bottnar på stort djup som domineras av sand och grus saknar i princip fastsittande växter och djur (figur 5). På några av dessa lokaler noterades dock mobila djur, framfö- rallt olika arter av smörbultsfiskar (Gobiidae) och strömming (figur 13) samt sandrör efter havsborstmasken Pygospio elegans (bilaga 1 och 2). På grundare bottnar med inslag av sand och grus växer ålgräs (Zostera marina), nating (Ruppia sp) och hårsärv (Zannichel- lia palustris) (figur 12, bild sid 8). På några av de grunda sandlokalerna noterades även flundra och tobisfiskar (figur 11). Andra art- fattiga miljöer är klapperstensbotten och bar häll, som i princip endast hyser glesa mussel- bestånd, ex vis i delområde 7 längst österut.

Här förekom dock svart smörbult och ytterli- gare någon smörbultsart (figur 13)

Figur 9. Täta bestånd av tång (sågtång och blåstång) samt blåmusslor (th) från två lokaler i delområde 1 respektive 9.

(11)

"

" ^"

" "

"

D D

D D D

D

Kopia_alfagel2016_JS D

Number

D 0

" 1-3

" 3-6

" _6-15

" 15-25

" 25-40 Analys_Oland$

Mytilus_ed 0 1-5 5-10 10-25 25-50 50-75 75-100

Figur 11. Förekomst och täckningsgrad av blåmusslor samt resultatet från en inventering av dykänder utförd sommaren 2016.

#*

#

*

#

*#*#*

#

*

#

*#*#*#*

#*

#

#*

*

#

*

#

*

#

*

#*

#

* #*

#

*

#

*#*

#

*

#

#*

*

#

#*

*

#

*#*#*

#*

#

*

#

*

#*

#

#*

*#*

#

*

#

*

#

*

$ +

"

)

"

)")

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

) ")

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

") )

"

)

"

)

"

)")")

"

)

"

)

"

)")

G G

GG GG

d

#

# D

D

![

!

![ [

! [

![

! [![

! [

! [ ![

! [

![

! [

! [![![

!

! !

Figur 13. Förekomst av fisk. Art enl legend.

Figur 10. Totalt antal arter av växter och djur per lokal. Lokaler markerade med kryss hyser tång.

Analys_Oland$

n_total 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 20

DDD D

DD DD D

DDDD DDD

DDDD D D

D DD D

D DD

DDDDDDD

D DDD

DDDDDDDD

D D

DD D

D D D

DD D D D

D D

D DDDD DD D

D D

DDDDD Blåmussla

%

Antal fåglar

19 1

21 0

6 3

18

17

4

20 2

16

14 26

10

7

9

5 23

8

15

13 24

Analys_Oland$

TC_phanero 0 1-5 5-10 10-25 25-50 50-75 75-100

Figur 12 Förekomst och täckningsgrad av ålgräs och andra högre växter (nating och hårsärv) vid filmningarna 2016.

Artantal

!

![

D

#

d

G

"

)

$ +

#

*

Svartmunnad smörbult Kantnål

Tångsnälla Tångspigg Tånglake Tobisfiskar Strömming Storspigg Svart smörbult Sjustrålig smörbult Skrubbskädda Gobiidae Obestämd

Faneroga- mer

%

(12)

se storspigg (Gasterosteus aculeatus), kantnål (Syngnathus. sp) och tångsnälla (Syngnathus typhle) i anslutning till tång. Svart smörbult (Gobius niger) syntes i huvudsak på lokaler utan tång, medan den invasiva arten svart- munnad smörbult (Neogobius melanostomus) förekom både i anslutning till, och utanför tångbestånd.

Då metoden är framtagen för att doku- mentera fastsittande, och inte mobila arter, så kan man inte säga att resultatet ger en repre- sentativ bild av fisksamhället i området. Att så många fiskarter ändå fångats på bild är anmärkningsvärt med tanke på den begrän- sade yta som filmas på varje lokal.

Av de fastsittande rödalgerna dominerar fjä- derslick (Polysiphonia fucoides) både vad gäller frekvens och täckningsgrad. Andra vanliga arter av rödalger är gaffeltång (Fur- cellaria lumbricalis), rödblad (Coccotylus/

Phyllophora), ullsläke (Ceramium tenuicor- ne), violettslick (Polysiphonia fibrillosa), och rödris (Rhodomela confervoides). Rosendun (Aglaothamnium roseum), rödplysch (Rhodo-

corton) och grovsläke (Ceramium virgatum) förekommer med lägre frekvens och endast i låga tätheter (Bilaga 1 och 2).

Lägst antal arter noterades i de sand/grus do- minerade delområdena där en stor andel av botten helt saknade fastsittande växter och djur (figur 3, 5, 10, bilaga1 och 2). Fisk före- kom dock i alla delområden utom ett (nr 24).

Särskilt skyddsvärda arter och habitat

Inga rödlistade arter påträffades vid denna inventering. Däremot klassas rev, grundom- råden med hårt substrat som hyser bl a tång, blåmusslor och rödalger, som ett sårbart och skyddsvärt habitat på Helcoms rödlista över hotade habitat i Östersjön. Flera av de un- dersökta delområdena runt södra Öland kan därför betraktas som extra skyddsvärda.

Framförallt de täta tångskogarna på västra kusten söder om Grönhögen, och de områ- den som ligger på och även söder om Ölands rev (bilaga 14). Även den täta förekomsten av blåmusslor har ett högt naturvärde. En- ligt Naturvårdsverket (2011) ingår även mus-

Analys_Oland$

n_total 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 20

19 1

21 0

6 3

18

17

7 4

20 9

5 2

16

14 26

10

23

8

15

13 24

Analys_Oland$

Löst 0 1-5 5-10 10-25 25-50 50-75 75-100

Figur 14. Karta med diagram över totalt antal arter (växter och djur) i relation till täckningsgrad av tång. Färgen markerar antalet noterade arter enl legend, och storleken på cirkeln hur stor procent av bottenytan som täcks av tång.

Figur 15. Förekomst och täckningsgrad av drivande rödalgsmattor.

Artantal

Lösa röda

%

(13)

selbankar med en täckningsgrad över 10 % i klassifikationen rev, vilket innebär att 19- 20 av delområdena i denna undersökning är skyddsvärda då de enligt definitionen är rev (undantagen är delområdena 24, 2, 8 och ev yttre delen av 14). Musselbottnar utgör en viktig miljö även som rast- och födosöksom-

råde för dykänder som ejder och alfågel, arter vars bestånd minskat kraftigt de senaste de- cennierna (Larsson 2012). En inventering av dykänder som genomfördes sommaren 2016 visar att några av lokalerna med flest note- ringar av fågel ligger i anslutning till de yttre delarna av Ölands rev, där musseltätheten var

Strandnära i delområde 16 växer nating och hårsärv på 1,6 m djup. En mix av bruna, gröna och röda trådformiga alger växer på 2,5m djup i delområde 9

Tätt med stora blåmusslor på 7,3 m djup i delområde 10, Ölands rev Vegetationsfattig häll 2,2m djup i delområde 16

Gropig häll med blåmusslor, 9m djup,delområde 19 Vegetationsfattig stenbotten 10,5 m delområde 19

(14)

som störst (figur 11). Musselrika grundområ- den söder om Öland är sannolikt betydelse- fulla områden för dessa arter.

Skador/ingrepp/störning

Inga fysiska skador eller ingrepp noterades på bottnarna. Däremot förekom den invasiva, arten svartmunnad smörbult på minst 20 lokaler (figur 13). I delområde 0, precis söder om Grönhögens hamn fanns den på alla filmade lokaler, ofta mer än ett tiotal individer per 10 kvm bottenyta. Svartmunnad smörbult är en invasiv, främmande art i våra vatten, och farhågor finns om att den kan konkurrera ut redan etablerade arter. Arten registrerades i svenska vatten för första gången i Karlskrona skärgård 2008 och har därefter spridit sig upp längs ostkusten (Nilsson 2016).

Naturvärden

Hårdbottnarna i det undersökta området be- döms hysa mycket höga naturvärden:

Artrikedom och variation: Inventeringen vi- sade att området har en hög artrikedom och variation, med flera olika djup och olika typer av bottenmiljöer. Det som inte var förväntat och väldigt positivt var tångens stora areella utbredning och djuputbredning. En anmärk- ningsvärd frekvens av sågtång finns även på större djup (10-11m) långt ut från land. Även antalet fiskarter var överraskande stort.

Raritet: Inga rödlistade arter observera- des i denna undersökning. Förekomsten av tångspigg var dock anmärkningsvärt hög i hela området. Många rödlistade fågelarter som t ex alfågel, ejder och gråtrut förekommer i området.

Orördhet/Naturlighet: Området är i hög ut- sträckning orört/naturligt. I synnerhet de del- områden som ligger längst ut från land.

Ekologisk status: Djuputbredningsdata för blå- stång och gaffeltång tyder på hög ekologisk status.

Representativitet: Det undersökta området representerar såväl mer kustnära partier som ytterskärgård långt från land med exponerade

hårdbottnar med inslag av sandbottnar på djupet och nära land. I området finns de habitat/

växtsamhällen man kan förvänta sig. De täta utbredda tångskogarna bedöms vara ett unikt habitat, då trådformiga alger idag har ersatt stora delar av tångskogarna runt Öland och Gotland.

Ekologisk funktion: Den stora areella utbredningen av tångbälten utgör bevisligen ett viktigt habitat för flera arter av smådjur och fisk. Blåmusselbottnar används som rast- och födosöksområde för dykänder.

Förekomst av prioriterade naturtyper: I om- rådet finns mycket fina exempel på blåstång- och sågtångsbälten, vilka pekats ut som prioriterade naturtyper. Ålgräs förekommer där substratet tillåter.

Efter en summering av poäng och jämförelse med klassgränser (Bilaga 3; Qvarfordt m fl 2009) bedöms det inventerade området runt Ölands södra udde ha ett mycket högt natur- värde.

Övrig information

Vid inventeringen noterades mycket säl öster om södra udden. I den sydligaste rutan såg vi tordmule.

Vid filmning av riktigt täta tångbestånd är det sannolikt att man med metoden (dropvideo) har svårt att upptäcka alla arter som lever under tångskogens tak, och därför un- derskattar artantalet, vilket kan förklara att stora cirklar i figur 14 ofta uppvisar ett lägre artantal än små. Samtidigt så kan den tång som finns på lokaler med i övrigt lågvuxen eller sparsam vegetation fungera som viktiga samlingsplatser för det växt- och djurliv som finns, då tången helt enkelt erbjuder ytterli- gare en livsmiljö.

Drivande rödalgsmattor är vanligt förekom- mande speciellt längs Ölands ostkust. På åtta lokaler täckte de mer än 25 % av bottenytan i denna inventering. Vid ett annat tillfälle kunde mattorna sannolikt täckt betydligt större ytor. Utbredningen varierar i tid och rum och kan utgöra en störning för fastsittande biota.

(15)

Sjömätning

Tillstånd för sjömätning har lämnats av För- svarsmakten, FM2016-19831:2. Vissa restrik- tioner finns vad gäller spridning av geografisk information. Positionsbunden data är levere- rad till uppdragsgivaren.

Mer att läsa

Artdatabanken (2013) Arter och naturtyper i habitat- direktivet – bevarandestatus i Sverige 2013. Artdata- banken, SLU.

Havs- och vattenmyndigheten (2014) Programområde Kust och hav, Undersökningstyp Visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter. Version 1:2 2014-05-27, manual.

Larsson, K. 2012. Tufft läge för våra sjöfåglar. Havs- utsikt 2012:2.

Malm, T., Kautsky, L. & Engkvist, R. 2001. Reproduc- tion, recruitment and geographical distribution of Fucus serratus L. in the Baltic Sea. Botanica Marina 44(2):101-108.

Naturvårdsverket (2012) Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden (version 4.5.3, 2012-03-16).

Naturvårdsverket (2011) Vägledning för svenska naturtyper i habitatsdirektivets bilaga 1. NV-04493-11 Sandbankar EU-kod 1110, Stora vikar och sund EU-kod 1160, Rev EU-kod 1170.

Naturvårdsverket (2007) Skydd av marina miljöer med höga naturvärden. Rapport 5739.

Naturvårdsverket (2006)Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö. Rapport 5591.

Nilsson, J. (2016) Inventering av det strandnära yngel och småfisksamhället, samt utbredning av svartmunnad smörbult längs Kalmar läns kust, 2016. Linnéuniver- sitetet 2016:5.

Qvarfordt S. Johansson G. Fredrikson R. & M.

Borgiel. 2009. Marin inventering i naturreservaten Nämndö och Lilla Husarn 2009. Sveriges Vattenekologer AB.

Länk till Helcoms rödlista:

http://helcom.fi/baltic-sea-trends/biodiversity/red-list- of-biotopes-habitats-and-biotope-complexes

Trådformiga grön- och brunalger (grönslick och tråd/molnslick) på block 2,0 m djup, delområde 1.

(16)

Ruta_ID 18 3 26 1 16 4 24 8 10 19 13 14 2 9 15 20 21 5 7 17 6 23 0

antal punkter 9 9 9 8 9 9 5 6 9 9 9 9 6 9 9 9 9 9 8 10 10 10 10

Djup _medel 9,0 4,7 5,2 5,3 1,9 2,5 22,5 25,3 7,0 9,4 10,3 17,0 17,8 9,9 7,1 9,8 7,4 8,2 15,8 5,0 3,8 3,3 4,3 Djup_MIN 3,1 2,4 2,4 1,8 1 1,1 21,8 26,2 5,2 8,5 9,1 13 14,4 2,5 6,5 9 5,8 5,6 12,9 2,4 1,9 1,3 2,1 Djup_MAX 18,7 9,9 9,6 10,6 3,2 3,5 23,1 27,3 12,1 10,7 11,7 20,7 19,7 16,4 7,5 10,3 11 11 18 7,1 5,3 5,9 7,2 SUBSTRAT

Okänt 1 2 3

HB 1 1

Lera 1 1

Sand 2 5 5 4 1 3 6 5 2 3 3 7 1 47

Grus 4 1 2 1 7 4 4 5 1 4 6 5 6 6 3 1 1 1 3 2 4 71

Sten 2 1 5 4 5 6 4 6 2 7 9 8 6 8 6 7 3 1 3 5 4 4 8 114

St stenar 3 3 5 3 5 5 4 3 2 8 9 7 5 7 4 8 4 2 1 6 3 3 7 107

Block 6 8 7 4 5 2 1 4 7 8 9 9 3 7 5 9 8 6 4 9 7 6 8 142

St block 1 1 1 1 1 1 4 2 5 4 6 4 7 6 6 1 7 8 2 5 73

Häll 8 9 5 8 5 4 8 8 9 3 3 4 6 2 5 8 8 6 6 4 119

Annat 2 2

Lösdrivande 1 1 1 1 6 2 2 1 1 2 1 6 6 1 6 4 6 48

Bar botten 7 3 6 6 9 9 5 6 9 9 9 9 6 9 9 9 6 7 8 9 7 8 7 172

BIOTA

Cyanobacteria 1 1 2

Bakteriehinna violett 8 2 6 7 1 6 1 3 34

Rivularia 2 1 4 4 3 4 1 19

Potamogeton pectinatus 1 1

Ruppia 3 3

Zannichellia palustris 2 2

Zostera marina 1 1 1 2 1 6

Filamentous algae 1 1 1 1 4

Cladophora fracta (LÖSL) 1 1

Cladophora glomerata 2 5 6 4 3 4 1 2 4 1 9 41

Cladophora rupestris 1 4 1 3 2 3 14

Battersia arctica 3 1 2 6

Brunhinna 1 1 1 4 4 5 2 3 5 8 8 8 8 8 3 2 1 1 73

Chorda filum 4 7 7 3 4 1 1 2 1 3 7 1 2 1 2 2 1 5 54

Dictyosiphon foeniculaceus 1 1

Dictyosiphon/Stictyosiphon 1 1

Elachista fucicola 5 5 3 2 3 1 1 4 2 4 1 31

Fucus sp 2 1 3

Fucus vesiculosus 3 5 6 5 4 2 2 2 1 3 1 1 35

Fucus serratus 3 5 6 5 3 1 7 4 8 1 1 3 5 3 2 8 1 4 70

Phaeophyta (FF) 1 1

Pylaiella/Ectocarpus 4 7 6 5 4 2 3 8 3 3 1 4 2 1 2 4 59

Aglaothamnion roseum 1 1 1 3

Ceramium tenuicorne 5 5 7 5 8 2 6 5 8 7 5 63

Ceramium virgatum 1 1

Coccotylus/Phyllophora 2 1 1 1 1 5 4 1 4 2 5 3 8 3 1 42

Furcellaria lumbricalis 8 7 7 4 2 1 1 2 3 3 2 2 4 4 6 6 8 9 4 7 9 4 8 111

Polysiphonia fibrillosa 3 2 5 1 1 1 1 1 1 3 3 5 27

Polysiphonia fucoides 9 8 9 8 6 8 5 4 9 8 9 8 5 9 9 9 9 9 8 9 10 6 9 183

Rhodochorton 3 1 2 1 7

Rhodomela confervoides 1 2 2 1 4 5 8 1 1 2 1 5 8 2 6 6 3 3 61

Filamethous rhodophyta 1 1 2 4 1 6 8 9 7 4 6 49

Rhodophyta (FF:CF) 1 1

Hydrozoa 1 1 1 2 1 6

öronmanet 4 8 9 3 1 1 1 3 5 4 4 8 10 10 9 7 87

Pygospio elegans 1 1 2 1 5

Balanus improvisus 1 1 1 2 2 3 4 4 4 3 1 2 1 1 30

Crangon crangon 1 1 1 3

Palaemon squilla 1 1 2

Gammarus 1 1 1 3

Idotea 2 1 1 4

Mesidotea (skorv) 1 1 2 4

Mysidae 5 2 1 1 1 10

Hydrobia 2 1 6 3 3 4 3 9 9 9 9 8 8 9 10 5 4 102

Lymnaeidae 1 1

Theodoxus fluviatilis 2 3 3 1 2 1 3 2 3 20

Macoma baltica 1 1

Mytilus edulis 7 4 7 7 7 6 5 6 9 9 9 9 6 9 9 9 9 9 8 9 10 5 9 177

Electra crustulenta 3 3 2 1 2 3 1 1 2 18

fisk obest 1 1 3 4 2 1 2 1 1 1 1 2 1 1 22

Flundra 1 1 2

Gobiidae 1 1 3 5 3 2 3 1 4 5 7 5 2 1 43

Sandstubb 1 1 2

Sjustrålig smörbult 1 2 1 1 1 1 5 1 3 7 4 8 35

Svart smörbult 1 1 2 2 2 2 10

Svartmunnad smörbult 1 1 1 1 1 5 1 9 20

Storspigg 1 1 2

Strömming 1 1 2

Tobisfiskar 1 1 1 1 1 5

Tånglake 1 1 1 1 4

Tångsnälla 1 1 2

Tångspigg 1 2 1 1 2 1 2 1 3 1 1 1 3 20

Kantnål 1 1

Totalt antal taxa per ruta 19 27 24 26 32 18 5 9 25 18 23 17 17 27 20 18 24 21 17 20 22 19 27 Frekvens

lokal

Cyanoba kterierfanerogam erBrunalgerRödalgerFiskGrönalgeEvertebrater

Bilaga 1 Frekvenstabell bottentyp och biota