Grundvattenskyddsområde Gorsingeholm reservvattentäktBeslut

2020-02-26 1/4

KS § 22 Dnr KS/2020:90-032

Grundvattenskyddsområde Gorsingeholm reservvattentäkt

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

1. godkänna styrelsen för SEVAB:s beslut 2019-09-23 som sökande för

fastställande av vattenskyddsområde för Gorsingeholm grundvattentäkt samt 2. föreslå att följande samrådsunderlag ska lämnas till berörda nämnder och

myndigheter:

 Förslag till grundvattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Gorsingeholm reservvattentäkt, 2019-09-03.

 Tekniskt underlag, 2019-05-27 (maskad version).

 Tekniskt underlag, 2019-05-27 (sekretessversion) till SGU.

Yrkanden

Catharina De Geer (KD) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag och att detta blir kommunstyrelsens beslut.

Beskrivning av ärendet

Gorsingeholm vattentäkt är Strängnäs kommuns reservvattentäkt och svarar för vattenförsörjningen till ca 29 000 personer inom kommunen i händelse av avbrott i leveransen från Norsborgs vattenverk. Dricksvattenförsörjningen vid Gorsingeholm Vattentäkt baseras på uttag av grundvatten i Strängnäsåsen, Malmbyområdet från ett flertal uttagsbrunnar. Det naturliga grundvattnet förstärks genom konstgjord infiltration med ytvatten från Mälaren.

SEVAB Strängnäs Energi AB är huvudman för de allmänna Va-anläggningarna i Strängnäs kommun och står som sökande för upprättande av vattenskydds- område med tillhörande skyddsföreskrifter för Gorsingeholm grundvattentäkt.

Kommunfullmäktige kommer att besluta om grundvattenskyddet och det slutliga förslaget till skyddsföreskrifterna.

Syftet med framtagandet av grundvattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är

att skydda vattentäkten och tillhörande grundvattenmagasin i ett långsiktigt

perspektiv vattenskyddsområdet utgör ett verktyg för att aktivt kunna minimera

riskkällor och att verka för en säkrare dricksvattenförsörjning.

2020-02-26 2/4 Enligt naturvårdverkets handbok om vattenskyddsområde 2010:5 anses

skyddsvärdet för Gorsingeholm vattentäkt som högt skyddsvärde då det är en allmän reservvattentäkt.

I förslag till grundvattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter ingår följande bilagor:

Tekniskt underlag för geografiska avgränsningar, inkluderande hydrologisk bedömning och riskanalys. Detta tekniska underlag utgör stöd för att besluta om grundvattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Den grundliga inventeringen av föroreningskällor är underlag för förslag till skyddsföreskrifter och vägledande i val och prioritering av riskreducerande åtgärder.

Kartor över grundvattenskyddsområdets omfattning med gränser för vattenskyddsområdets olika zoner (vattentäktzon, primärzon, sekundärzon, tertiärzon)

Föreskrifter har formen av inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området. Föreskrifterna för vattenskyddsområdet är utformade så att de blir tydliga för myndigheterna och allmänheten, att det är möjligt att kontrollera efterlevnaden av föreskrifterna för tillsynsmyndigheten samt att de är

miljömässigt motiverade. Det är viktigt att föreskrifterna och utformningen verkligen säkerställer skyddet av vattentäkten. Dock får inskränkningarna inte gå längre än så. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten får inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet ska uppnås (7 kap. 25 § MB).

Kommunfullmäktige beslutade 2015-11-02 att ge SEVAB i uppdrag att snarast låta

 registrera Gorsingeholm som kommunalt reservvattenverk (RVV),

 samt i samråd med förvaltningen ta fram underlag för beslut om vattenskyddsområdet.

Beslut om ovanstående fattades i KS 2015-10-17 och i KF 2015-11-02.

I enlighet med KF:s beslut ovan beslutade SEVAB:s styrelse 2015-10-26 om

 att registrera anläggningen som kommunalt RVV,

 att i samråd med TSN ta fram underlag för beslut om vattenskyddsområde.

Gorsingeholm registrerades som reservvattenverk 2015-12-15.

2020-02-26 3/4 SEVAB har tillsammans med Strängnäs kommun gjort en analys av

förutsättningar för grundvattenskydd för Gorsingeholm reservvattentäkt och tagit fram ett förslag till grundvattenskyddsområde med tillhörande skydds-

föreskrifter. Projektet har pågått under SEVAB:s ledning sedan januari 2017.

Förarbetet med tekniska utredningar pågick sedan 2014 fram till januari 2017.

Förslaget har genomgått tjänstemannaremis och intern juridisk granskning.

Avstämning har skett med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Trafikverket och SGU, men inte i ett formellt remissförfarande. SEVAB:s styrelse fick senast information om projektet 2019-08-21. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har 2019-10-29 lämnat ett yttrande, de synpunkter som framkommit i yttrandet kommer tas med i fortsatt arbete under samrådstiden.

Som sökande för vattenskyddsområde är SEVAB ansvarig för eventuella ersättningsanspråk som kan följa av begränsningar till följd av föreskrifterna, enligt miljöbalken (se texten nedan). Av denna anledning kommer sakägare att föreläggas med att inkomma med ersättningsanspråk innan beslut fattas.

31 kap 12 § miljöbalken

Innan en myndighet fattar ett beslut som kan leda till ersättning enligt 31 kap miljöbalken får myndigheten förelägga den som vill göra anspråk på betalning eller inlösen att inom viss tid, minst två månader, anmäla sitt anspråk och ange sina yrkanden. Om anspråk inte görs i tid förloras rätten till att göra anspråk på betalning eller inlösning.

Process för ansökan

Projektets styrgrupp ansvarar för operativa beslut gällande ansökans framdrift.

Styrgruppen bemannas av sponsor Åsa Dalhielm chef VA-planering ESEM, Admir Ibrisevic VA-chef ESEM, Anna Calo utredningsingenjör ESEM, Peter Andersson produktionschef ESEM, Anna Hammarström chef Miljöenheten, Anna Werner chef Teknik- och servicekontoret, Mikael Rojek samhällsbyggnadsstrateg, Maria Knutsson kommunjurist, Mattias Johansson kommunikationschef.

Tidsplan för beslut om vattenskyddsområde

Beslut om myndighets och nämndsamråd TFN 28 januari 2020 – KS 26 februari 2020 – KF – 23 mars 2020.

TSK sänder ut material till samtliga uppräknade intressenter efter beslut i KF 2020.

Samrådstid 3 månader, svarstid fram till sista juni 2020. Därefter sammanställs materialet under ledning av projektgruppen till en samrådsredogörelse som skickas till SEVAB. Styrgruppen fattar beslut om att förorda ev. reviderat förslag till SEVAB:s styrelse inför beslut om sakägarsamråd och yrkande om

ersättningsanspråk. Efter SEVAB:s styrelse beslut skickas ärendet till MSN för

2020-02-26 4/4 remiss, därefter beslut i TFN 27 oktober 2020, efter beslut i TFN vidare till KS 28 oktober 2020, KF 23 november 2020.

TSK sänder ut material till berörda för sakägarsamråd.

Samrådstid 3 månader, svarstid fram till sista februari, 2 månader för samanställning. Samrådsredogörelse efter sakägarsamråd går till SEVAB.

Styrgruppen fattar beslut om att förorda ev. reviderat förslag till SEVAB:s styrelse inför beslut om vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter. Efter SEVAB:s styrelse beslut skickas ärendet till MSN på remiss, därefter beslut om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter i TFN maj 2021, KS juni 2021 och KF augusti 2021.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag TFN § 6, 2020-01-28 Protokollsutdrag SEVAB, 2019-09-25.

Beslutsunderlag SEVAB, 2019-09-25.

Förslag till grundvattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Gorsingeholm vattentäkt, 2019-09-03.

Gorsingeholm grundvattenskyddsområde, tekniskt underlag, 2019-05-27.

Yttrande, Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens yttrande över förslag till grundvattenskyddsområde Gorsingeholm, 2019-10-15.

Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

SEVAB Strängnäs Energi AB

2019-05-27

GORSINGEHOLM

GRUNDVATTENSKYDDSOMRÅDE

TEKNISKT UNDERLAG

SAMRÅDSUNDERLAG

GORSINGEHOLM

GRUNDVATTENSKYDDSOMRÅDE

Tekniskt underlag

SAMRÅDSUNDERLAG

KUND

Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB

KONSULT

WSP Environmental Sverige

WSP Sverige AB

121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000

wsp.com

KONTAKTPERSONER

WSP

Esbjörn Tagesson 010-722 50 00

esbjorn.tagesson@wsp.com

Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Åsa Dalhielm

016-10 67 10

asa.dalhielm@esem.se

UPPDRAGSNAMN Vattenskyddsområde Gorsingeholm UPPDRAGSNUMMER 10249015

FÖRFATTARE

Linnea Maldonado och Esbjörn Tagesson

DATUM 2019-05-27

Granskad av

Esbjörn Tagesson, Admir Ibrisevic, Lars-Erik Johansson, Anna Calo

INNEHÅLL

1 INLEDNING 5

1.1 HÖJD OCH KOORDINATSYSTEM 6

2 VATTENTÄKTEN 6

2.1 VATTENTÄKTENS UTFORMNING 6

2.2 BRUNNAR 7

2.3 VATTENRENING 8

2.4 VATTENKVALITET 8

2.5 GÄLLANDE TILLSTÅND OCH VATTENFÖRBRUKNING 8 2.6 TIDIGARE FÖRESLAGET VATTENSKYDDSOMRÅDE 9

2.7 FRAMTIDA BEHOV 9

3 MOTIV FÖR NYTT VATTENSKYDDSOMRÅDE 10

3.1 RESERVVATTENTÄKTENS BETYDELSE 10

3.2 DIREKTIV OCH REGELVERK 10

3.3 VATTENFÖREKOMST 11

3.4 SYFTE MED VATTENSKYDDSOMRÅDET 12

4 PLANFÖRHÅLLANDEN 12

4.1 ÖVERSIKTSPLAN 12

4.2 DETALJPLANER 13

4.3 OMRÅDESSKYDD 13

5 NATURLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 15

5.1 TERRÄNGFÖRHÅLLANDE OCH MARKANVÄNDNING 15

5.2 GEOLOGI 16

5.2.1 Allmänt 16

5.2.2 Specifikt 17

5.3 HYDROGEOLOGI 17

5.3.1 Allmänt 17

5.3.2 Specifikt 18

5.3.3 Flödesförhållanden och grundvattennivåer 19

5.3.4 Transporttider 22

5.3.5 Tillrinningsområde 24

5.3.6 Nybildning av grundvatten 26

6 SÅRBARHET 27

6.1 PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTNET 27

6.2 SÅRBARHETSKLASSIFICERING 27

7 SKYDDSOMRÅDE 29

7.1 ALLMÄNT 29

7.2 SKYDDSOMRÅDETS AVGRÄNSNING 31

7.2.1 Vattentäktszon 32

7.2.3 Sekundär skyddszon 33

7.2.4 Tertiär skyddszon 33

8 RISKER 33

8.1 POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 34

8.1.1 Jord- och skogsbruk 34

8.1.2 Bostadsbebyggelse 34

8.1.3 Industri 34

8.1.4 Vägar 35

8.1.5 Kommunalt spillvattensystem 35

8.1.6 Olyckor 35

8.1.7 Avfallsdeponier 36

8.1.8 Täktverksamhet och andra markarbeten 36

8.2 RISKINVENTERING 36

8.3 RISKVÄRDERING 36

8.3.1 Metodik 36

8.3.2 Resultat 38

9 SKYDDSFÖRESKRIFTER 40

BILAGOR

1. Karta, förslag till skyddsområde 2. Riskinventering

A. Tabeller

B. Kartor

3. Riskvärdering

1 INLEDNING

WSP Environmental har på uppdrag av Strängnäs kommun tagit fram förslag till ett grundvattenskyddsområde för den kommunala reservvattentäkten Gorsingeholm. Vattenverket tillhörande vattentäkten som skyddsområdet upprättats för, är ett reservvattenverk. I dagsläget säljs en del av vattnet som processvatten. Vattenverket förser vid normaldrift läkemedelsindustrier med kylvatten. Anläggningen inkluderar också en tryckstegring för inkommande dricksvatten från Norsborgs vattenverk.

Produktionen av reservvatten baseras på infiltrerat och inducerat Mälarvatten samt naturligt grundvatten.

Vattentäkten ligger i Gorsingeholm strax sydöst om Strängnäs, se Figur 1. I dagsläget produceras i medeltal ca 2750 m

kylvatten per dygn (ca 32 l/s). I medeltal innebär det ca 10 000 m

dricksvatten per dygn (ca 116 l/s). SEVAB Strängnäs Energi (SEVAB) är huvudman för vattentäkten.

Figur 1 Översiktskarta med vattentäkten.

Arbetet med framtagandet av föreslaget skyddsområde och

skyddsföreskrifter har i princip utförts enligt naturvårdsverkets handbok om

vattenskyddsområde [ref 1].

1.1 HÖJD OCH KOORDINATSYSTEM

Höjdsystem: RH2000¹

Koordinatsystem: Sweref 99 16:30

2 VATTENTÄKTEN

Vattentäkten är belägen i Strängnäsåsen, de isälvsavlagringar som avsatts i dalgången mellan Malmby och Strängnäs.

2.1 VATTENTÄKTENS UTFORMNING

Produktionen av kyl- och reservvatten baseras på infiltrerat och inducerat Mälarvatten samt naturligt grundvatten. Uttag av Mälarvatten beräknas vid produktion av både kylvatten och reservvatten uppgå till 15 700 m

/dygn.

Dock har kylvattenproduktionen minskat de senaste åren eftersom ett flertal industrier flyttat från området. Under 2016 var kylvattenproduktionen ca en sjättedel av vad den varit tidigare. Om produktionen av kylvatten fortsätter vara låg kommer även uttaget av Mälarvatten vara lägre. Uttag på 15 700 m

/dygn baseras på den tidigare högre produktionen av kylvatten, det är också den högsta tillåtna mängden enligt vattendomen. Se kapitel 2.6 för samtliga tillåtna uttag och infiltrationsmängder.

Från uttaget i Mälaren pumpas vattnet vidare till Gorsingeholm

reservvattenverk där det infiltreras i dammar för att sedan tillsammans med inducerat Mälarvatten och grundvatten från Strängnäsåsen tas ut via uttagsbrunnar i det norra området, se Figur 2. Utöver de norra

uttagsbrunnarna vid vattenverket, finns ytterligare uttagsbrunnar söder om vattenverket, i det södra området.

1

Figur 2 Översikt över vattenverket med brunnar och dammar.

Det finns även ett system som kan slås på för att förstärka

grundvattenbildningen i söder. Vattnet pumpas från det norra området och återinfiltreras i dammarna i söder och tas sedan upp ur de södra brunnarna.

Vid produktion av endast kylvatten tas som mest 3 000 m

/dygn upp ur a de södra brunnarna vilket innebär att återinfiltrationen i söder inte behöver tas i drift. Orsaken till att infiltrationen och brunnarna i söder används även när det endast är kylvattendrift är att de ger ett kallare vatten sommartid samt att den södra anläggningen behöver motioneras. Tillåtet uttag enligt dom är 3000 m

/dygn utan återinfiltration och 10 000 m

/dygn med återinfiltration. I kapitel 2.6 beskrivs samtliga tillåtna uttag.

Det vatten som kan användas för produktion av dricksvatten utgörs alltså dels av grundvatten från det norra området som består av en blandning av konstgjort infiltrerat ytvatten, inducerat ytvatten och naturligt grundvatten, och dels av naturligt bildat grundvatten kring det södra området.

2.2 BRUNNAR

Vid normaldrift sker vattenuttagen ur fem brunnar. Tre brunnar i norr och två

brunnar i söder.

2.3 VATTENRENING

Innan vattnet distribueras ut på ledningsnätet för dricksvatten desinficeras det med hjälp av UV-ljus. Desinficering med klor finns som en ytterligare barriär i beredskap.

2.4 VATTENKVALITET

Strängnäsåsen uppvisar i huvudsak grundvatten med god kvalité.

Vattenprover från brunnarna P3-P5 visar att reservvattenverket kommer att kunna leverera ett vatten som klarar dricksvattenkvalitet. Vattnets fysikaliska och kemiska egenskaper är stabila över tiden och varierar marginellt.

2.5 GÄLLANDE TILLSTÅND OCH VATTENFÖRBRUKNING

I tabell 1 nedan redovisas tillståndsgivna vattenuttag och tillåten

infiltrationsmängd enligt gällande vattendom för vattentäkten (Målnr 226-99, meddelad 2004-12-09).

Tabell 1 Tillståndsgivna vattenuttag och tillåten infiltrationsmängd enligt gällande vattendom.

Anläggning Tillåtet uttag/infiltration Brunnar i norr genomsnittligt uttag per

dygn som ett årsgenomsnitt 27 000 m³/dygn varav 7000 m³/dygn endast får utnyttjas för återinfiltration i dammarna i söder

Brunnar i norr högsta tillåtna uttag per

dygn 42 000 m³/dygn varav 7000 m³/dygn endast får utnyttjas för återinfiltration i dammarna i söder

Infiltration i de norra dammarna (total

yta ca 3600 m²) 15 700 m³/dygn Infiltration i de södra dammarna (total

yta ca 2000m²) 7 000 m³/dygn Brunnar i söder högsta tillåtna uttag per

dygn med återinfiltration 10 000 m³/dygn Brunnar i söder högsta tillåtna uttag per

dygn utan återinfiltration 3 000 m³/dygn Kapacitet (högsta tillåtna uttag per dygn

totalt) 45 000 m³/dygn

Under år 2016 var medelproduktionen vid anläggningen ca 2 750 m

/dygn.

Tidigare år har medelproduktionen vid anläggningen varit ca 16 700 m

/dygn.

Minskningen beror på att kylvattenbehovet minskat då några kylvattenkrävande industrier flyttat från området.

I ett fall då anläggningen behöver tas i bruk för produktion av reservvatten

kommer produktionen att behöva ökas med ca 10 000 m

/dygn. Med nu

gällande kylvattenbehov innebär det en total vattenproduktion på ca 13 000

m

/dygn. Sett till tidigare års förbrukning blir motsvarande produktionsbehov

ca 27 000 m

/dygn.

2.6 TIDIGARE FÖRESLAGET VATTENSKYDDSOMRÅDE

En utredning gjordes 2008 av VA-ingenjörerna [ref 2] och en

skyddsområdesbeskrivning med förslag till vattenskyddsområde togs fram, se figur 3 nedan.

Figur 3 Tidigare föreslaget vattenskyddsområde.

2.7 FRAMTIDA BEHOV

Reservvattenbehovet kommer att öka i takt med utbyggnaden av den

kommunala vattenförsörjningen. Gorsingeholm reservvattenverk ses som en

långsiktig lösning för kommunens framtida reservvattenförsörjning och

behovet av reservvatten, även med framtida utbyggnad, har bedömts kunna

tillgodoses med produktionskapaciteteten vid Gorsingeholm.

3 MOTIV FÖR NYTT

VATTENSKYDDSOMRÅDE

3.1 RESERVVATTENTÄKTENS BETYDELSE

Värdet på en vattenförekomst eller vattentäkt utifrån dricksvattenperspektiv beror främst på vattenresursen (uttagbara vattenmängder och vattnets kvalitet), nuvarande och eventuellt framtida vattenutnyttjande, samt på tillgången på andra dricksvattenförekomster med goda förutsättningar för dricksvattenuttag i närområdet [ref 1]. Även naturligt skydd, risker och hot mot vattenförekomsten påverkar dess betydelse. I Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd finns en kvalitativ klassindelning av värdet på vattenförekomster med fyra olika värdeklasser. Värdeklasserna i stigande värde är; normalt/lågt skyddsvärde, högt skyddsvärde, mycket högt

skyddsvärde och extremt högt skyddsvärde. Skyddsvärdet för Gorsingeholm vattentäkt kan enligt Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd

betecknas som högt skyddsvärde då det är en allmän reservvattentäkt [ref 1].

SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) har klassat ett urval av grundvattenområden i Sverige med avseende på dess betydelse för den nationella vattenförsörjningen [ref 7]. Hänsyn har tagits till potentiell respektive faktisk uttagsmängd, befolkningsstruktur och förekomst av alternativa grundvattenförekomster i närområdet. Klassningen går från 1A, med stora uttagsmöjligheter, få andra grundvattenområden i närheten och högt befolkningstryck, till 2C med lägre uttagsmöjligheter, andra grundvatten- områden i närheten och lågt befolkningstryck.

Strängnäsåsen har av SGU klassats som 1B2, dvs. en geologisk formation med högt befolkningstryck, uttagsmöjligheter större än 25 l/s och att kommunal vattenförsörjning finns i grundvattenområdet.

3.2 DIREKTIV OCH REGELVERK

Synen på grundvattnet som en betydelsefull resurs styrs av EU-direktiv, nationella miljömål och svensk lagstiftning.

EU:s ramdirektiv för vatten ställer krav på att områden som används eller kan komma att användas för uttag av dricksvatten ska skyddas i syfte att undvika kvalitetsförsämringar. Säkerhetszoner får upprättas för sådana vattenförekomster. Direktivet ställer också krav på att mål för god vattenstatus (såväl kvantitativ som kemisk) ska anges för

vattenskyddsområden. Riktlinjer för detta kommer att anges av myndigheterna för vattendistrikten.

En tillförsäkran om "grundvatten av god kvalitet" är angelägen i den

kommunala vattenförsörjningen och ingår som övergripande mål bland de 16 nationella miljömål som beslutats av Sveriges Riksdag. Det är bl.a.

kommunens ansvar att omsätta målen i praktisk handling och målet är att

säkerställa skyddet för grundvattenförekomster (både nuvarande och

framtida) mot exploatering som begränsar vattenanvändandet, ändringar av

grundvattennivåer p g a olika mark- och vattenanvändningar som ger

negativa konsekvenser för vattenförsörjningen och kvalitetsförändringar orsakade av mänsklig verksamhet.

I Miljöbalkens 7 kap. "Skydd av områden" finns bestämmelser om inrättande av vattenskyddsområde:

21 § Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för yt- eller grundvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

22 § För ett vattenskyddsområde skall länsstyrelsen eller kommunen meddela sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området.

Om det behövs, får länsstyrelsen eller kommunen föreskriva att skyltar eller stängsel skall sättas upp och att annans mark får tas i anspråk för detta.

Föreskrifterna skall gälla omedelbart, även om de överklagas.

Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett vattenskyddsområde, om det finns särskilda skäl.

En länsstyrelse får överlåta åt den eller de kommunala nämnder som skall fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet att på ansökan av den som berörs av ett beslut enligt första stycket medge undantag från beslutet. Vidare får bestämmas att anmälningar om en verksamhet eller åtgärd inom ett vattenskyddsområde skall göras hos den kommunala nämnden. Lag (2002:175).

Skyddsmotiven för grundvattnet baseras på de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Till grund för hänsynsreglerna ligger den s.k.

försiktighetsprincipen, vars syfte är att förebygga inte bara säkert

förutsägbara, utan också möjliga skador och olägenheter. Det innebär att hänsyn skall tas redan till risken för skador på människors hälsa och miljön.

I februari 2010 gav Naturvårdsverket ut en handbok med allmänna råd gällande vattenskyddsområde [ref 1]. Handboken är avsedd som en vägledning i arbetet med att fastställa vattenskyddsområde och föreskrifter med stöd av 7 kapitlet i miljöbalken.

3.3 VATTENFÖREKOMST

Vattenmyndigheten är en statlig myndighet som identifierar, klassificerar och tar fram åtgärdsprogram för vattenförekomster i Sverige. De arbetar i en 6- års cykel med kartläggning, klassificering, åtgärdsprogram, uppföljning och rapportering. Senaste klassningen har gjorts år 2016 och målen samt bedömning om dessa kan uppnås, har gjorts för år 2021.

Gorsingeholm reservvattenverk ligger inom den av vattenmyndigheten identifierade grundvattenförekomsten Strängnäsåsen, Malmbyområdet som är en sand- och grusförekomst. Akviferstypen är porakvifer.

Vattenförekomsten har av vattenmyndigheten år 2016 klassificerats till såväl

god kvantitativ som god kemisk grundvattenstatus. Mål för år 2021 är att

förekomsterna fortsatt skall ha god kemisk och kvantitativ status. Däremot

bedömer man att det föreligger risk att god kemisk status inte uppnås 2021.

Påverkanskällor för vattentäkten har också bedömts. Som punktkälla har förorenade områden bedömts ha en betydande påverkan. Som diffusa källor har transport och infrastruktur bedömts ha en betydande påverkan.

3.4 SYFTE MED VATTENSKYDDSOMRÅDET

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och rent vatten kan således räknas som en av våra allra viktigaste naturresurser. Syftet med vattenskyddet är att skydda vattentillgången, som i detta fall utgörs av grundvattenförekomsten

vattenkvalitet ur ett flergenerationsperspektiv.

Vattenskyddsområdet ska skydda vattenförekomsten mot sådan verksamhet som kan medföra risk för förorening. Skyddet ska minska risken för såväl punktvisa föroreningsrisker som diffusa utsläppskällor. Särskilt viktigt är att förhindra att bekämpningsmedel, petroleumprodukter eller andra

föroreningar når vattentäkten då detta kan medföra allvarlig skada under lång tid.

Enligt Handboken med allmänna råd innebär inrättande av ett vattenskyddsområde att:

· Skyddet för vattenförekomsten stärks

· Vattenförekomsten och täktens betydelse tydliggörs

· Vattenförekomsten anges i fysiska planer

· Innebörden av vattenskyddet tydliggörs för verksamhetsutövare och andra inom vattenskyddsområdet.

4 PLANFÖRHÅLLANDEN

4.1 ÖVERSIKTSPLAN

Strängnäs kommuns översiktsplan antogs den 29 september 2014 av kommunfullmäktige [ref 3]. Översiktsplan 2014 (ÖP 2014) hanterar strategiska frågor som berör hela kommunen. Det övergripande målet för dricksvattenförsörjningen i Strängnäs kommun är att den ska vara säker, uthållig och tillräcklig för alla medborgare. För att se till att målet uppnås behöver bland annat säker reservvattenförsörjning i kommunen ordnas. De grundvattentillgångar, och andra områden i kommunen, som är viktiga att skydda för att säkra framtida dricksvattenförsörjning ska pekas ut i översiktsplanen och vid behov skyddas genom fastställande av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter.

Under arbetet med ÖP 2014 togs en Blåplan [ref 4] fram där frågor om bland annat vattenförsörjning och skydd av grundvatten behandlas. För att se till att miljökvalitetsnormerna följs har vattenmyndigheterna beslutat om

åtgärdsprogram för kommuner och myndigheter. Åtgärdsprogrammet pekar

ut de åtgärder kommunen behöver vidta. I åtgärdsprogrammet finns bland

annat krav på att inrätta vattenskyddsområde med föreskrifter, så att

dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god

kvantitativ status.

I ÖP 2014 finns Gorsingeholm kylvattenverk beskrivet och där står att vattenverket även skulle kunna fungera som reservvattenverk i händelse av försörjningsbrott från Norsborgs vattenverk. I ÖP står också att det inte finns något inrättat vattenskyddsområde med föreskrifter för den potentiella reservvattentäkten och att något slutgiltigt beslut i frågan ej har tagits med anledning av de motstående intressen som finns i området, men att detta utreds.

4.2 DETALJPLANER

I Figur 4 visas gällande och pågående detaljplaner samt planprogram för Strängnäs kommun. Planprogram kan vara ett första steg i en

detaljplanering. I området runt Gorsingeholm reservvattenverk finns för närvarande inga detaljplaner på samråd eller granskning.

Figur 4 Gällande och pågående detaljplaner samt planprogram juni 2017. (Källa: Strängnäs kommun).

4.3 OMRÅDESSKYDD

I området runt Gorsingeholm reservvattenverk finns skyddade områden, se

Figur 5. Söder om vattenverket, där grundvattenförekomsten Strängnäsåsen,

2000-område med avseende på art- och habitatdirektivet (SCI/SAC). Strax

öster om vattenverket finns ytterligare ett naturreservat som också är Natura 2000-område med avseende på art- och habitatdirektivet (SCI/SAC) och ca 800 meter sydväst om vattenverket finns ett Natura 2000-område med avseende på art- och habitatdirektivet (SCI/SAC).

Syftet med Naturreservaten är att:

· Bevara biologisk mångfald, där viktiga arter bland annat är kärlväxtflora; lavflora, skalbaggsfauna och svampflora

· Tillgodose behov av område för friluftslivet, där en viktig grund är tätortsnära besöksobjekt.

· Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, där viktiga miljöer bland annat är odlingslandskap, betesmark, grova träd/jätteträd, naturvårdande avverkning, ädellövskog och bete.

Figur 5 Skyddade områden kring Gorsingeholm reservvattenverk. (Källa Naturvårdsverket ).

5 NATURLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR

5.1 TERRÄNGFÖRHÅLLANDE OCH MARKANVÄNDNING

Dalgången där Strängnäsåsen är belägen domineras av flack jordbruksmark där den skogsklädda isälvsavlagringen ställvis höjer sig över omgivningarna.

I dalgångens västra delar går järnvägen och väg 900, Mariefredsvägen.

Väster om dalgången förekommer en del industri- och bostadsbebyggelse, i övrigt domineras höjdområdena på ömse sidor av dalgången av skogsmark.

Åkermarken söder om vattenverket är utdikad med ett flertal diken och en damm har skapats ca 200 m öster om de södra infiltrationsdammarna.

Vattentäkten ligger omkring 4 m ö h och höjdområdena på ömsom sidor om dalgången ligger omkring 50-70 m ö h. I Figur 6 nedan visas höjddata för området.

Figur 6 Höjddata över området. I figuren visas även uttagsbrunnar, åsens utbredning och delavrinningsområden.

5.2 GEOLOGI

5.2.1 Allmänt

Berggrunden inom Strängnäs kommun domineras av kristallint urberg.

Bergarterna är gnejser av varierande slag. Gnejsomvandlade graniter s.k.

urgraniter dominerar. Större områden upptas också av

ådergnejsomvandlade bergarter av sedimentärt ursprung. Runt Gorsingeholm och i området söder ut mot Malmby är bergarten kvarts- fältspatrik sedimentär bergart.

Jordarterna i området består mestadels av gyttjelera, glacial och postglacial lera samt de isälvsavlagringar som avsatts i samband med inlandsisens avsmältning för ca 12 500 år sedan. Morän och berg i dagen förekommer öster och väster om dalgången, öster om dalgången finns också områden med postglacial sand och svallsediment grus. Isfronten var orienterad i öst- västlig riktning vilket har lett till att isälvssedimenten i huvudsak påträffas i nord-sydlig sträckning. Området ligger under högsta kustlinjen. I Figur 7 nedan redovisas utdrag från SGU:s jordartskarta.

Figur 7 Jordartskarta över området (Källa SGU).

5.2.2 Specifikt

Inom Strängnäs kommun finns de största grundvattentillgångarna i de stora isälvsavlagringarna, grusåsarna. Strängnäsåsen sträcker sig i huvudsak genom kommunen från Sanda i norr till höjdområdena väster om Marvikarna i söder. Strängnäsåsen är den näst längsta åsen i kommunen. Den kan med vissa avbrott följas vidare söderut till Trosa, där den sannolikt har en

fortsättning ute i Östersjön. Detta är den viktigaste åsen ur

vattenförsörjningssynpunkt. Från Gorsingeholm i norr till strax söder om Malmby i söder kallas isälvsavlagringen Strängnäsåsen, Malmbyområdet.

Isälvsavlagringen har subakvatiskt ursprung och jordlagren i själva åskärnan består av sediment vilka är välsorterade och relativt grovkorniga med

grovsand-fingrus som huvudfraktion. Sedimenten blir något finkornigare med djupet. Avlagringarnas mäktighet i området varierar från ca 5-10 till 25 meter.

I det södra området uppgår mäktigheten till 20-25 meter.

Vattenverksområdet med brunnarna P6-P8 samt det södra

infiltrationsområdet ligger på åskärnan. Mellan vattenverksområdet och det södra området finns ett stråk av tätare jordlager som ovanlagrar

åsmaterialet, vilket består av glacial lera med en mäktighet av ca 4 meter.

Vid vattenverksområdet, främst i den västra delen, består de övre jordlagren av fyllnadsmassor, vilka troligen underlagras av leror och i nordöst angränsar till ett område med sandig-moig morän.

I områdena som ligger utanför själva åskärnan, består i huvudsak de översta jordlagren av tätare jordlager, glacial och postglacial lera. Lermäktigheten är varierande, se vidare kapitel 6. Brunnarna P3-P5 ligger något vid sidan om själva åskärnan. Vid järnvägen i höjd med P3 har en borrning gjorts som visar att lerans tjocklek här är ca 7 meter.

I den plana åkermarken söder om Lötvägen höjer sig en ca 20 meter hög väl formad åsrygg upp genom den finkorniga postglaciala finleran. Åsryggen ligger inom Gorsingeholm naturreservat. Söder om de södra

infiltrationsdammarna täcks isälvsavlagringen till stora delar av finkornigare jordarter, glacial lera, postglacial lera och gyttjelera. Ställvis förekommer dock isälvsmaterial i dagen som små höjder. Ca 600 m söder om Malmby går isälvsavlagringen åter i dagen.

5.3 HYDROGEOLOGI

5.3.1 Allmänt

Grundvatten förekommer både i jord och i berg, i olika magasin. De största grundvattentillgångarna i jord finns inom områden med grövre sediment, t.ex.

isälvsmaterial bestående av sand och grus. Grundvatten i jord förekommer som slutna och öppna grundvattenmagasin.

En geologisk bildning som är så genomsläpplig att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder kallas för en akvifer. I den kan det finnas ett eller flera grundvattenmagasin. Magasinen är skilda åt i sidled genom

grundvattendelare, som kan vara fasta (exempelvis en bergrygg) eller rörliga,

d.v.s. de ändrar läge om vatten förs till eller tas bort från magasinen. Från

vattendelarna strömmar grundvattnet åt motsatta håll. Akviferer och magasin

kan också finnas ovanpå varandra, skilda åt av täta eller svårgenomträngliga lager.

I den mättade zonen (grundvattenzonen) sker vattenströmningen betydligt långsammare än i den omättade. Det beror på att lutningen hos

grundvattnets tryckyta vanligen är liten. Ytligt grundvatten kan nå markytan och bilda ytvatten efter någon dag, medan djupare strömning kan ta många år.

Vanligen har grundvattnet en låg, jämn temperatur, är fritt från organiska föroreningar och innehåller ämnen som lösts ut ur marken och som är nyttiga för människor, djur och växter. Från borrade eller grävda brunnar kan vattnet vanligen användas helt utan rening. Eftersom nästan allt ytvatten är bildat av grundvatten beror vattenbeskaffenheten i sjöar och vattendrag till stora delar på det tillrinnande grundvattnets kvalitet. En grundvattentillgång kan ökas på konstgjord väg genom att man infiltrerar ytvatten i sand- och grusavlagringar.

5.3.2 Specifikt

Sett över ett större område styrs grundvattnets flödesriktning av topografin vilket innebär att grundvatten strömmar mot dalgången där Strängnäsåsen är belägen från omgivande höjdområden. Då grundvattnet når

isälvsavlagringen kanaliseras vattnet i åsens riktning och strömmar norrut, se Figur 8 som visar strömningspilar, isolinjer för grundvattnets trycknivå och uttagsmöjligheter i isälvsavlagringen [ref 8]. I den norra delen av

isälvsavlagringen där uttagsbrunnarna P6-P9 är installerade bedöms grundvattentillgången som mycket stor, med utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter, i storleksordningen 25-125 l/s (ca 2000-10000 m³/d) [ref 8]. I den södra delen där uttagsbrunnarna P3-P5 är installerade bedöms grundvattentillgången till stor, med mycket goda eller utmärkta

uttagsmöjligheter, i storleksordningen 5-25 l/s (ca 400-2000 m³/d).

Figur 8 Strängnäsåsen, Malmbyområdet med uttagsmöjligheter, strömningsriktning i åsen och isolinjer från SGU [ref 8]. Figuren visar också delavrinningsområden framtagna av SMHI.

Akviferen i isälvsavlagringen är kontinuerlig inom det undersökta området.

Utbredningen i sidled varierar, men uppgår till cirka 400 meter där den är som bredast. Åsen har en mycket god kontakt med Mälaren vilket framgår av utförda provpumpningar.

Anledningen till att infiltrationsdammarna anlagts är att den naturliga grundvattenbildningen inte är tillräcklig för den mängd vatten som tas ut. De stora grundvattenuttagen i brunnarna vid Gorsingeholm är möjliga endast genom infiltration i dammarna och den inducerade infiltration av vatten från Mälaren, som uppstår vid avsänkningen av grundvattennivån i brunnarna så att Mälarvatten strömmar in genom isälvsavlagringen till uttagsbrunnarna. I dessa processer renas sjövattnet naturligt vid passage genom sand- och gruslagren.

5.3.3 Flödesförhållanden och grundvattennivåer

Det naturliga grundvattenflödet i åsen sker från Malmby i söder mot norr, och skulle, utan vattentäktens uttag, ha läckt ut i Mälaren där åsen når sjön.

Genom infiltrationsanläggningen höjs grundvattennivån och genom

vattenuttagen i brunnarna sänks den. Dessa förhållanden varierar naturligtvis

med tiden.

Under ostörda förhållanden (inget grundvattenuttag eller infiltration) ligger grundvattennivån i den norra delen något över nivån i Mälaren på ca +1 m och ca 3 meter under markytan. I det södra området ligger nivån något högre på ca +1,25 m, ca 3-4 meter under markytan. I Figur 9 nedan visas en schematisk skiss över grundvattennivån under ostörda förhållanden, streckade linjer är där jordlagerföljden anses osäker.

Figur 9 Schematisk skiss över grundvattennivån under ostörda förhållanden, streckade linjer är där jordlagerföljden anses osäker.

I början av mars 2017 sattes uttaget i de södra brunnarna till drygt 2 500 m

/dygn, ingen pumpning skedde i det norra området. Grundvattennivåerna i det södra området sjönk från mars fram till mitten av juli då nivåerna började stabilisera sig. Figur 10 visar uppmätta grundvattennivåer i det norra och södra området under perioden.

Figur 10 Uppmätta grundvattennivåer i det norra och södra området under perioden maj 2016 till september 2017.

2016-05-10 2016-08-18 2016-11-26 2017-03-06 2017-06-14 2017-09-22

-1.5 -1 -0.5 0 0.5 1 1.5

Nivå (m)

0001 0002 0003 9501 9503 9602 9603 9604 9701 9702 9703 9704 9705 9708 9709 0004 (9502) 9605 (9505)

I mitten av juli låg grundvattennivån i rören i den norra delen (vid

vattenverket) på +0,8 m, Mälarens nivå låg vid samma tillfälle också på +0,8 m. I det södra området låg nivån på -0,4 m, dvs ca 1,2 meter lägre än Mälarens nivå. Under dessa förhållanden strömmar grundvattnet från norr till söder i åsen. Figur 11 visar grundvattenrör och uppmätta nivåer i mitten av juli 2017. Figur 12 visar en schematisk skiss över grundvattennivån under dessa förhållanden.

Figur 11 Jordartskarta med grundvattenrör och uppmätta nivåer (blå text) i mitten av juli 2017.

Figur 12 Schematisk skiss över grundvattennivå vid pumpning i söder, streckade linjer är där jordlagerföljden anses osäker.

Under den produktion av kylvatten som är fallet under 2016 och 2017, då pumpning sker både i norr och söder, ligger grundvattennivån ca 3 meter under markytan vid vattenverket, på nivå +0,2- +0,3 m, vilket är 0,6-0,7 m under med Mälarens nivå. I det södra området ligger grundvattenytan mellan ca 3,3 och 3,5 meter under markytan, motsvarande nivå -0,8 m. Figur 13 visar en schematisk skiss över grundvattennivån under dessa förhållanden.

Under dessa förhållanden når mycket lite grundvatten från åsen ut till Mälaren. I stället sker ett visst inflöde av Mälarvatten till åsen (inducerad infiltration).

Figur 13 Schematisk skiss över grundvattennivå vid pumpning i norr och i söder, streckade linjer är där jordlagerföljden anses osäker.

5.3.4 Transporttider

Vid bedömning av grundvattnets transporthastigheter i området har Darcy´s

lag, i kombination med den effektiva porositeten, använts.

Darcy´s hastighet: q = K × dh/dx (m/s)

Där q är flödet i m/s, K den hydrauliska konduktiviteten och dh/dx är grundvattengradienten (enhetslös). Transporthastigheten beror av jordlagrens genomsläpplighet (hydrauliska konduktivitet), dess effektiva porositet samt grundvattenytans lutning. Den hydrauliska konduktiviteten varierar med jordarternas kornstorlek och sorteringsgrad.

Transmissivitet definieras som vattenflödet genom 1 meter bred sektion av ett grundvattenmagasin, orienterad vinkelrät mot grundvattengradienten.

T=K × b (m

/s)

Värden på transmissiviteten (T) har hämtats från tidigare utredningar [ref 2]

och baseras på provpumpning av P5 där transmissiviteten beräknades till 0,07 m

/s. Det grundvattenförande lagrets mäktighet (b) har antagits till 10 meter och den effektiva porositeten till 30 %, vilket är samma siffror som i tidigare utredningar. Den hydrauliska konduktiviteten (K) har enligt ovanstående formel beräknats till 7×10

. I Tabell 2 visas en

sammanställning över de data som använts för transportberäkningar.

Tabell 2 Sammanställning över data för beräkningar.

Hydrauliska egenskaper för isälvsavlagringen

Material i åsen grovsand-fingrus 0,6-6

mm

Transmissivitet 0,07 m²/s

Grundvattenförande lagrets mäktighet (m) 10 m

Hydraulisk konduktivitet 7,00E-03 m/s

Effektiv porositet 30%

Vad gäller transport av vatten, eller en vattenlöslig förorening, från markytan in till vattentäkterna kommer denna först att transporteras vertikalt genom jordlagren i den omättade zonen (jordlagren ovan grundvattenytan) för att sedan, då den når grundvattnet att transporteras med grundvattnet i dess flödesriktning.

Den vertikala transporttiden i den omättade zonen, där den utgörs av isälvsmaterial, är förhållandevis snabb. Baserat på en hydraulisk

konduktivitet på 7×10

m/s (se ovan) är den vertikala transporthastigheten ca 25 meter/timme. Med hänsyn tagen till mäktigheten på omättad zon, generellt varierande mellan 3 och 8 m (se kapitel 5.3.3) når en vattenlöslig förorening grundvattnet på <1 timme. Denna tidsrymd bedöms vara liten och försumbar i sammanhanget. Som grund för transportsträckor till

vattentäkterna, har därför endast den horisontella transporttiden beaktats.

Under våren och sommaren 2017 har pumpbrunnarna i den södra delen av vattenverksområdet varit i drift och pumpat med ett flöde på drygt 2500 m

/dygn, se kapitel 5.3.3 ovan. I mitten av juli startades pumpning också i norra området. Strax innan pumpningen i norra området påbörjades var grundvattennivåerna i södra området i princip stabiliserade.

Grundvattennivåerna i söder hade då sjunkit ca 1,7 från att pumpningen

startade i början av mars. Grundvattengradienten mellan det södra och norra

området var då 0,23%. Resulterande transporthastighet enligt förutsättningar ovan blir 4,75 m/dygn.

Som jämförelse har beräkning gjorts baserat på SGUs isolinjer (se Figur 8) söder om det södra området. Gradienten blir i detta fall 0,22% givandes en transporthastighet på 4,5 m/dygn.

Då pumpning under vår och sommar 2017 har skett med drygt 2 500 m

/dygn och man kan öka uttaget till 3000 m

/dygn (enligt tillstånd och utan infiltration) är det rimligt att anta att gradienten kan bli något högre. Som representativ transporthastighet i isälvsavlagringen och vägledande för zonindelningen har därför valts 5 m/dygn.

5.3.5 Tillrinningsområde

Tillrinningsområde för ett grundvattenmagasin eller vattendrag definieras som det område varinom nederbörd och nybildat grundvatten kan nå magasinet eller vattendraget. Tillrinningsområdet är inte alltid samma som avrinningsområdet. Tillrinningsområdet till ett grundvattenmagasin avgränsas av grundvattendelare. Tillrinningsområdet till en grundvattentäkt kan vara detsamma som tillrinningsområdet till grundvattenmagasinet, men är oftast mindre än detta. Storleken av vattenuttaget, balansen mellan detta uttag och nybildningen av grundvatten, samt grundvattenmagasinets naturliga

grundvattengradient och genomsläpplighet bestämmer i stora drag tillrinningsområdets utbredning.

SMHI har karterat huvud och delavrinningsområden i hela landet. Den aktuella delen av isälvsavlagringen Strängnäsåsen, Malmbyområdet passerar genom 3 olika avrinningsområden, se Figur 6 och Figur 14.

För den aktuella delen av isälvsavlagringen har tillrinningsområdet

avgränsats enligt Figur 14 nedan.

Figur 14 Tillrinningsområde för Strängnäsåsen, Malmbyområdet, i figuren visas även SMHIs delavrinningsområden, SGU:s angivna fasta grundvattendelare samt isälvsavlagringens utbredning.

Generellt kan sägas att avgränsningen är översiktlig. Som underlag ligger SMHI:s avgränsning av delarinningsområde, topografisk data (Figur 6), vattendragens sträckning enligt topografisk karta samt SGU:s jordarts- och grundvattenkarta. Det kan inte uteslutas att det finns områden utanför det karterade tillrinningsområdet varinom infiltrerande nederbörd kan nå den aktuella delen av isälvsavlagringen och på samma sätt områden inom tillrinningsområde där delar av den infiltrerande nederbörden inte når isälvsavlagring. Karterat tillrinningsområde bedöms dock i allt väsentligt innefatta viktiga nybildningsområden och ge en för syftet tillräcklig noggrannhet.

Tillrinningsområdet avgränsas i öster, väster och söder till ytvattendelare bestående av höga berglägen som i stora drag sammanfaller med SMHI:s avgränsning av delavrinningsområden. I nordöst går gränsen för

Strängnäsåsens tillrinningsområde något söder om gränsen för

avrinningsområdet. Nederbörd som faller norr om avgränsningen bedöms inte kunna nå isälvsavlagringen på grund av topografin. I väster, vid

Björklunda, går avgränsningen av tillrinningsområdet något nordöst om den

av SMHI karterade ytvattendelaren. Detta har kunnat fastställas genom

flödesriktning i diken och topografi.

5.3.6 Nybildning av grundvatten

Grundvattenbildningen sker genom nederbörd som infiltrerar samt genom inducerad infiltration i det norra området. Därutöver sker en förstärkt grundvattenbildning genom konstgjord infiltration av vatten i det norra och södra området.

Grundvattenbildning genom nederbörd:

Grundvattenbildning till isälvsavlagringen, genom nederbörd, sker primärt där åsen går i dagen men också i dalgångens kanter där morän och berg i dagen förekommer. Grundvattenbildning i lerområden är generellt mycket liten.

Enligt hydrologiska uppgifter hämtade från SMHI:s sammanställning från perioden 1961-1990 [ref 10] är medelnederbörd ca 600 mm/år,

evapotranspirationen ca 400 mm/år, och avrinningen, tillgänglig för grundvattenbildning, ca 200 mm/år. Enligt grundvattenbildning i svenska typjordar [ref 9] är grundvattenbildningen i grova jordar i området ca 250 mm/år, i morän ca 200 mm/år och i fina jordar ca 150 mm/år.

Uppgifterna kan användas för att beräkna den potentiella nybildningen av grundvatten genom nederbörd. Tillrinningsområde redovisat under kapitel 5.3.5 har en area av 37,3 km

. Detta ger en total avrinning på ca 7,5 Mm

/år eller ca 237 l/s enligt SMHI:s kartering av avrinning. Enligt värden från grundvattenbildning i svenska typjordar erhålls, baserat på fördelning grova jordar, morän respektive fina jordar inom tillrinningsområdet, en total grundvattenbildning på ca 6,6 Mm

/år eller ca 208 l/s.

Grundvattenbildning genom konstgjord infiltration:

Enligt tidigare beskrivet sker konstgjord infiltration dels i det norra området och dels i det södra området.

Tillåten maximal infiltration i de norra dammarna är 180 l/s (15 700 m

/dygn) vilket också är den största mängd ytvatten från Mälaren som tillförs systemet eftersom vattnet som infiltreras i de södra dammarna tas upp ur P9.

Grundvattenbildningen genom konstgjord infiltration är därför maximalt 180 l/s.

Grundvattenbildning genom inducerad infiltration:

Vid stora uttag från brunnarna P6-P9 i det norra området kommer grundvattnets trycknivå att hamna under Mälarens nivå. Eftersom isälvsmaterialet står i kontakt med Mälaren sker då en påfyllning av grundvattenmagasinet från Mälaren vilket leder till inducerad infiltration.

Storleken på grundvattenbildningen genom inducerad infiltration är beroende av grundvattengradienten mellan Mälaren och uttagsbrunnarna, vilken i sin tur beror dels av hur stort uttag som sker ur brunnarna och dels hur mycket som infiltreras i bassängerna.

Mängden inducerat vatten kan alltså variera mellan noll, i fallet då inget uttag

sker ur brunnarna, till en betydande mängd, då brunnsuttagen överstiger de

mängder som infiltreras i dammarna och de mängder som bildas naturligt

genom infiltration av nederbörd.

6 SÅRBARHET

6.1 PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTNET

Påverkan på grundvattnet kan vara av kvantitativ art, t.ex. i form av dränering och bortledning av vatten vilket medför en avsänkning av områdets

grundvattennivåer, eller av kvalitativ art, d.v.s. i form av infiltration och spridning av föroreningar med grundvattnet. Följande huvudtyper av föroreningskällor kan sägas utgöra en risk för påverkan på grundvattnet:

· Diffusa läckage av t.ex. dagvatten från vägar och samhällen, infiltrationsanläggningar, avfallsdeponier och via luftdeposition.

· Tillfälliga utsläpp vid en olyckshändelse där förorenande ämnen kan spridas med och kontaminera yt- och grundvattnet.

· Byggnations- och grundläggningsskeden medför en ökad risk för förorenings spridning till grundvattnet.

Vid utsläpp av miljöfarliga ämnen är risken för att dessa når grundvattnet störst i de områden som markerats med röd färg på sårbarhetskartan. Här kan det vara nödvändigt att agera mycket snabbt för att förhindra omfattande och kostsamma skador.

6.2 SÅRBARHETSKLASSIFICERING

Vid framtagande av skyddsområdesgränser ingår det enligt

Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd [ref 1] att studera sårbarheten inom tillrinningsområdet.

SGU har tagit fram genomsläpplighetskarta där markens genomsläpplighet bedömts. Informationen bygger på en omklassning av grundlagret i

datamängden Jordarter 1:25 000-1:100 000 till fyra klasser av

genomsläpplighet: låg, medelhög, hög eller ej bedömd genomsläpplighet.

Markens genomsläpplighet för området runt Gorsingeholm redovisas i Figur 15 nedan. Klassificeringen baseras på kornstorlek hos jordarten i

grundlagret. En jordarts förmåga till genomsläpplighet beror dock inte bara på kornstorlek utan även på t.ex. läge i terrängen, mättnadsgrad,

grundvattennivå samt det utsläppta ämnets viskositet mm. Kartan tar inte

hänsyn till detta, och inte heller till eventuella ytlager eller underliggande

lager.

Figur 15 Genomsläpplighetskarta för området runt Gorsingeholm.

Färgsättningen är avsedd att fungera som ett enkelt signalsystem, där röd färg visar områden med hög sårbarhet, grön färg områden med låg sårbarhet och där gul färg visar områden med intermediär sårbarhet.

Områden med hög sårbarhet är sådana där spridningen av föroreningar kan ske snabbt och där det finns stora grundvattenmagasin som kan skadas, t.ex. i en grusås, som inte har något överlagrande, tätande lerskikt. Områden med låg sårbarhet är sådana där spridningen av föroreningar till grundvattnet kan ske mycket långsamt eller inte alls, t.ex. sådana där förekommande grundvatten är skyddat av överlagrande, tillräckligt mäktig lera, samt områden utan större grundvattentillgångar.

För området runt Strängnäs har SGU också tagit fram en underlagskarta för grundvattenskydd i Strängnäs kommun [ref 8]. Underlagskartan bygger vidare på genomsläpplighetskartan och sårbarheten delas in i sex kategorier;

· Rött och brunt: stor grundvattentillgång med hög sårbarhet

· Gulgrönt: stor grundvattentillgång under lera

· Ljusgrönt: tunn lera (<ca 3 m) ger inte alltid skydd

· Mörkgrönt: Mäktig lera (>ca 3 m) ger alltid skydd

· Gult: växlande förhållanden, huvudsakligen morän- och hällområden

· Grått: fyllning

Figur 16 Underlagskartan för grundvattenskydd. Rött och brunt: stor grundvattentillgång med hög sårbarhet, Gulgrönt: stor grundvattentillgång under lera, Ljusgrönt: tunn lera (<ca 3 m), ger inte alltid skydd, Mörkgrönt: Mäktig lera (>ca 3 m), ger alltid skydd, Gult: växlande förhållanden, huvudsakligen morän- och hällområden, Grått: fyllning (Källa:SGU).

Kartan är avsedd att utgöra ett beslutsunderlag vid den övergripande planeringen av markanvändningen med hänsyn till skyddet av

grundvattenresurser för den kommunala vattenförsörjningen på såväl kort som på lång sikt.

7 SKYDDSOMRÅDE

7.1 ALLMÄNT

För avgränsningen av ett skyddsområde är det grundvattenresursen som sådan som ska skyddas och inte bara området runt själva vattentäkten.

Grundvattenresursen är ofta knuten till en avgränsad geologisk formation,

vilken innehåller ett grundvattenmagasin som kan utnyttjas för vatten-

försörjning. Skyddsområdet för en vattentäkt bör, om möjligt, omfatta hela

den areal inom vilket vatten kan nå det grundvattenmagasin eller del av ett

sådant grundvattenmagasin som utnyttjas eller i framtiden kan komma att

utnyttjas för vattenförsörjning, d v s tillrinningsområdet för vattentäkten.

Vid punktutsläpp spelar tidsaspekten, det vill säga den tid det tar för en förorening att nå vattentäkten, stor roll för gränsdragningen för de olika skyddszonerna. Om tiden sätts tillräckligt lång (skyddszonen tillräckligt stor) så kan man få tid att sanera föroreningen eller vidta andra skyddsåtgärder innan föroreningen når vattentäkten.

I Naturvårdsverkets Handbok med allmänna råd [ref 1] ges allmänna utgångspunkter och principer för hur avgränsning av skyddsområden bör utföras. Följande principer brukar användas för grundvattentäkter och avgränsningen görs utifrån en kombination av dessa:

· Topografisk avgränsning

· Sårbarhetsbedömningar och -klassificeringar

· Grundvattendelare

· Avstånd från grundvattentäkten

· Uppehållstider i grundvattnet

· Risker/riskacceptans

De förstnämnda styrs av naturgivna och tekniska förutsättningar medan risker/riskacceptans innefattar en avvägning kring vilken risknivå man kan acceptera. Exempelvis kan ett område som ligger nära en vattentäkt men saknar väsentliga risker väljas att placeras i en mindre sträng zon. På samma sätt kan ett område som ligger på större avstånd från en vattentäkt, varinom det finns betydande risker, väljas att placeras i en strängare zon.

Enligt Handbok med allmänna råd [ref 1] kan vattenskyddsområdet delas upp i fyra olika zoner, dessa är:

· Vattentäktszon

· Primär skyddszon

· Sekundär skyddszon

· Tertiär skyddszon

7.2 SKYDDSOMRÅDETS AVGRÄNSNING

Baserat på genomförda utredningar av bl.a. områdets geologi, hydrogeologi, hydrologi, topografi och sårbarhetsklassificering har gränserna för föreslaget skyddsområde för Gorsingeholm reservvattentäkt tagits fram.

För vattentäkten är det dricksvattenproduktionen som skyddsområdet ska avse. Allt dricksvatten som produceras i händelse av reservvattenproduktion tas i det södra området, dock förstärkt med infiltrerat vatten som i sin tur består av en blandning av naturligt bildat grundvatten, inducerat grundvatten från Mälaren och konstgjort infiltrerat Mälarvatten. Skyddsavstånden utgår alltså från uttagsbrunnarna i det södra området.

Dimensionerande för skyddsområdets yttre gräns har varit täktens tillrinningsområde. Zonindelningen tar hänsyn till transporttider och sårbarhetsklassificering, se vidare under respektive skyddszon nedan.

Transporttiderna har beräknats med utgångspunkt från uttagsbrunnarna i södra området enligt ovan.

För att förenkla administrationen kring skyddsområdet och tillhörande bestämmelser kan det i vissa fall vara lämpligt att anpassa gränsdragningen till fastighetsgränser och i naturen befintliga gränser, så som vägar,

vattendrag, vegetationsgränser etc. Där möjlighet till sådan anpassning funnits, d v s där naturlig eller administrativ gräns funnits i närheten av gräns baserat på hydrogeologiska förutsättningar, har anpassning gjorts för primär och sekundär zon. Gräns för tertiär zon har ej anpassats då inga föreskrifter föreslås för denna zon samt att gränsdragning styrs helt av topografi.

I Figur 17 och i bilaga 1 visas förslag till skyddsområdets utbredning med

zonindelning.

Figur 17. Förslag till skyddsområde.

7.2.1 Vattentäktszon

Vattentäktszonen skall säkra ett effektivt närskydd för en vattentäkt och bör vara otillgängligt för andra än verksamhetsutövaren. Brunnsöverbyggnader och inhägnade områden kring infiltrationsbassänger och vattenverk

innefattas i vattentäktszonen.

7.2.2 Primär skyddszon

Den primära skyddszonen skall utformas så att riskerna för akut förorening genom olyckshändelse minimeras. En akut förorening skall hinna upptäckas i tid och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnar. Gränsen för den primära skyddszonen bör placeras så att uppehållstiden utanför denna är minst 100 dygn.

Styrande för utbredning av primär skyddszon har varit beräknad transporttid och sårbarheten. Där isälvsmaterial går i dagen är sårbarheten hög. Ett område inom vilket transporttiden är 100 dygn till uttagsbrunnarna har beräknats fram och den primära zonen innefattar alla områden där isälvsmaterial går i dagen inom detta område. En buffertzon på 50 meter utanför områdena där isälvsavlagringen går i dagen har också tagits med.

Buffertområdet representerar de områdena där isälvsmaterialet börjar

överlagras av tätare jordlager men eftersom leran i dessa områden kan vara tunn med torksprickor, rötter mm finns det risk att en förorening snabbt när isälvsavlagring och transporteras vidare ner till grundvattnet.

Genom att dra gränserna för den primära zonen på detta sätt erhålls ett skydd för känsliga infiltrationsområden inom området för 100 dygns

transporttid, där den sammanvägda vertikala och horisontella transporttiden till brunnarna är mindre än 100 dygn.

7.2.3 Sekundär skyddszon

Gränsen för den sekundära skyddszonen bör placeras så att uppehållstiden utanför denna uppgår till minst ett år. För utbredning av sekundär skyddszon har beräknade transporttider och sårbarheten varit vägledande. Generellt följer den sekundära zonen åsens bredd enligt SGUs kartering.

Där underlagskartan för grundvattenskydd, se Figur 16, visar lera med fullgott skydd (mörkgrön) invid gränsen för stor grundvattentillgång under lera (gulgrön) följer sekundär skyddszon SGUs kartering av isälvsavlagringen.

Sydväst om det norra området har en buffertzon utanför denna

gränsdragning tagits med i den sekundära skyddszonen, p g a dess närhet till det norra vattentäktsområdet. Även öster och sydöst om det norra

området har en buffertzon tagits med, dels på grund av att underlagskarta för grundvattenskydd här visar tunn lera med ofullständigt skydd och dels p g a dess närhet till det norra vattentäktsområdet.

I söder ligger gränsen för ett års uppehållstid ca 200 m söder om väg 977.

Strax söder om detta går isälvsavlagringen åter i dagen. Eftersom

sårbarheten där isälvsavlagringen går i dagen är hög och området utgör ett viktigt nybildningsområde bedöms det motiverat att utöka den sekundära zonen i denna riktning. Antaget en transporthastighet för grundvattnet på 5 m/dygn enligt tidigare, motsvarar den södra utökningen att område med ca 2 års transporttid innefattas i denna riktning.

7.2.4 Tertiär skyddszon

Utgångspunkten för den tertiära skyddszonen är att den skall omfatta sådana delar av tillrinningsområdet som inte omfattas av övriga zoner. Den tertiära skyddszonen begränsas därför av gränsen för tillrinningsområdet.

8 RISKER

Vid framtagande av skyddsområde ingår det enligt Handbok med allmänna råd [ref 1] att studera risksituationen inom skyddsområdet.

Potentiella föroreningskällor från verksamheter och markanvändning inom tillrinningsområdet har delats upp i kategorier enligt kapitel 8.1 nedan. Dessa föroreningskällor kan vidare indelas i tillfälliga eller akuta punktutsläpp (t.ex.

tankbilsolycka), långvarigt pågående punktutsläpp (t.ex. avloppsinfiltration) samt långvariga diffusa utsläpp (t ex bekämpningsmedel och

växtnäringsämnen i samband med växtodling).

Utifrån de potentiella föroreningskällorna görs en specifik riskinventering

(kapitel 8.2) och riskvärdering (kapitel 8.3).

8.1 POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR

8.1.1 Jord- och skogsbruk

Jord- och skogsbruksfastigheter omfattar ett flertal potentiella risker för spridning av oönskade ämnen till grundvatten;

· Växtnäringsämnen

· Bekämpningsmedel

· Villaolja

· Enskilda avlopp

· Drivmedelsupplag

· Uppställningsplatser för maskiner

· Djurhållning

· Timmerupplag

· Avverkning

Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen såsom handelsgödsel, naturgödsel och urin som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Även spridning av slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning utgör ett stort hot mot vattenkvaliteten.

Dessutom förekommer andra, för vattenkvaliteten, riskfyllda företeelser såsom lagring av gödsel och näringsläckage.

Skogsbruk innebär en risk för försämrad vattenkvalitet genom spridning av organiskt material och markpartiklar till vattendrag, näringsläckage och spridning av bekämpningsmedel. Även timmerupplag kan utgöra en risk för vattenkvaliteten då bl a fenolföroreningar kan spridas från dessa. Avverkning och markbearbetning kan ge förhöjda humushalter i vattendrag och

grundvatten.

En del av ovanstående föroreningskällor är knutna till åkermark, betesmark respektive skogsmark. Däremot är hanteringen och påföljande risker för spill av bekämpningsmedel, gödsel, växtnäringsämnen och drivmedel mm till stor del knutet till lantbrukens ekonomibyggnader. Vid gårdarna finns ytterligare potentiella föroreningsrisker knutna till bostadsbebyggelse såsom enskilda avlopp och energianläggningar (bergvärme/jordvärme/villaolja). Denna koncentration av potentiella föroreningskällor samlas härefter under beteckningen ”gårdscentra”.

8.1.2 Bostadsbebyggelse

Inom samlad bostadsbebyggelse kan den sammanlagda effekten av ett stort antal små risker bli stor. De risker som huvudsakligen bedöms vara aktuella att beakta är användning av bekämpningsmedel i trädgårdar, förekomst av enskilda avlopp och energianläggningar (bergvärme/jordvärme/villaolja).

Vid samlad bostadsbebyggelse finns ofta kommunalt dag- och

spillvattensystem, Vid otäta ledningar finns risk för spridning av orenat spillvatten till omgivande mark. Även driftproblem med pumpstationer och dylikt kan orsaka läckage till omgivande miljö.

8.1.3 Industri

De riskkällor som generellt kan relateras med industrimiljöer är: