• No results found

Den nationella cancerstrategin och Standardiserade vårdförlopp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Den nationella cancerstrategin och Standardiserade vårdförlopp"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Den nationella cancerstrategin och Standardiserade vårdförlopp

Gunilla Gunnarsson 160420

(2)

2009

Betänkandet – SOU 2009:11

”En nationell cancer-

strategi för framtiden”

(3)

REGIONALA CANCERCENTRUM BILDAS

(4)

TIO KRITERIER

Plan för regionens arbete med förebyggande och tidig upptäckt

Effektiva vårdprocesser

Plan för psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård

STÄRKA PATIENTENS STÄLLNING genom individuell skriftlig vårdplan

Stöd av kontaktsjuksköterska

Patientrapporterade uppgifter ska samlas in och

(5)

VÅRT ÖVERGRIPANDE MÅL

JÄMLIK VÅRD har blivit ett allt viktigare begrepp!

Nationella vårdprogram

Nivåstrukturering

Standardiserade vårdförlopp

Multidisciplinära konferenser

(6)

VÅR STRUKTUR

RCC i samverkan nationell styrgrupp

Nationella arbetsgrupper med 6 regionala representanter samt ordförande

Uppdrag och årlig uppföljning

Experter för multidisciplinärt och multiprofessionellt Patientmedverkan

Stödjande RCC

(7)

ARBETSGRUPPER RCC I SAMVERKAN

RCC i samverkan

SweLife personalized

medicine

Klinisk cancerforskning

Prövningsdatabas

Nationell cancerportal pilot lungcancer

Cervixcancerprevention

Mammografi

Prevention Nationell

nivåstrukturering

Sakkunniggrupper Kontaktssk + Min vårdplan

Kvalregister strålterapi

Kortare uppdrag och

utredningar Kommunikatörs-

nätverket

Webbutvecklings -gruppen

Nationell tarmcancerscree-

ningstudie

Nationella vårdprogram Standardiserade

vårdförlopp

AKI Stöd till kvalreg, cancerregister, resurscentrum

NAC cancerläkemedel

Regimbiblioteket Projektgruppen

kortare väntetider

(8)

• Cancervården hade för långa väntetider och för stora regionala skillnader!

• RCCs processarbete hade lett till vissa förbättringar men inga påtagliga väntetidseffekter nationellt.

Varför en stor cancersatsning 2015?

(9)

Skillnader i medianväntetid

(10)

Regeringen satsar 500 miljoner kr per år under perioden 2015 – 2018 för att

Förkorta väntetiderna

Minska de regionala skillnaderna

Skapa en mer jämlik vård med ökad kvalitet och mer nöjda patienter

Fortsätta arbetet med nationella cancerstrategin och regionala cancercentrum

Knyta linjeorganisationen och RCC närmare samman

Satsning på att korta väntetiderna i

cancervården

(11)
(12)

Syfte:

Tiden från misstanke, remiss och diagnos till start av behandling ska bli så kort den överhuvudtaget kan bli

.. men inte bli snabbhet som går ut över kvaliteten.

TID OCH KVALITET

Att den som är sjuk är involverad och införstådd med vad som väntar härnäst och när det ska ske.

Standardiserade vårdförlopp med förebild i

danska pakkeforløb

(13)

Standardiserade vårdförlopp

Resultat i Danmark

• Kortare väntetider

• Förbättrad samverkan mellan kliniker, sjukhus och regioner

• Nöjdare patienter

• Bättre korttidsöverlevnad men beror det på pakkeforløb?

Mer data från Danmark 2015

30 pakkeforlob för cancer

84 % av alla pakkeforlob genomfördes inom bestämda ledtider (q2015)

Drygt 20 % av patienter som gick in i ett pakkeforlob fick en cancerdiagnos

(14)

Arbete och pengar till landstingen! Lokala projektledare och processgrupper.

RCC stödjande och samordnande men RCC SG och väst har annan roll.

RCC i samverkan/ SKL stödjande allmänt, framtagande av SVF-underlag, PREM , uppföljning via nationell databas med redovisning av tiden från välgrundad misstanke till start av behandling.

Satsningen har fokus på landstingen

(15)

Leds av Socialdepartementet med hjälp av expertgrupp och referensgrupp kommunikation

Överenskommelser med SKL

RCC i samverkan och SKLs beslutsgrupp med representanter från tjänstemannaledningar

Nationella projektledare: Helena Brändström och Marie Norlén

Projektgrupp med RCCs regionala projektledare

Organisation

(16)

RCCs projektgrupp

Projektledare Marie Norlén, SKL

Samordnare Nat VP Helena Brändström, RCC UÖ

RCC Norr Anna-Lena Sunesson

Anna Selberg, kommunikatör RCC Stockholm Gotland Mona Ridderheim

Lisa Jelf Eneqvist

RCC Syd Anna Unné

RCC Sydöst Leni Lagerkvist

RCC Uppsala Örebro Pia Jestin Birgitta Clarin

(17)

Socialstyrelsen tar fram KVÅ-koder

Uppföljning och utvärdering av Socialstyrelsen

• Ska följa landstingens arbete med att införa och implementera standardiserade vårdförlopp i cancervården

• Ska utvärdera effekterna utifrån målen med satsningen

• Särskilt fokus på primärvård, undanträngning och hälsoekonomi

Organisation

(18)

444 mkr i överenskommelse mellan regeringen och SKL

406 miljoner direkt till landstingen

För att få ta del av medlen

Ska de fem standardiserade vårdförloppen (SVF) från 2015 vara införda

Handlingsplaner och rapporter vara framtagna tillsammans med RCC och inlämnade

Tretton nya SVF ha införts 2016

PREM-enkät ( patientnöjdhet) använts för de fem SVF som infördes 2015

203 miljoner för inlämnande av handlingsplan 15 mars 2016

ÖVERENSKOMMELSE 2016

(19)

Handlingsplaner mars 2016

• Alla landsting har lämnat in.

• Alla landsting har fått godkänt och pengarna delas upp efter

befolkningsmängd 31 dec 2015 och utbetalas under april

månad.

(20)

Ingång Utredning Behandling Uppföljning 1. Misstanke

7. Start av första behandling 5. MDK

6. Behandlings- beslut

2. Ev. filter- funktion

4. Första besök hos specialist 3. Välgrundad

misstanke:

Remiss

 Ledtid som mäts nationellt

Vad är ett standariserat vårdförlopp?

• Innehållsmässigt definierat förlopp med ledtider

• Ej begränsas av dagens organisation, situation och resurser

• Förutsätter kommunikation och involvering med patienten

(21)

Så arbetar vi fram beskrivningarna av vårdförloppen

Utkast med ordförande

SKLs beslutsgrupp

Internat Remissrunda

(22)

Nationellt vårdprogram (hur, varför, evidens) Standardiserat vårdförlopp (vad, ledtider)

SVF bygger på det nationella vårdprogrammet

(23)

Ledtider i det standardiserat vårdförloppet

(24)

Vad som ligger till grund för välgrundad misstanke om (en viss) cancer.

Vilka utredningar som ska göras för att ställa diagnos och besluta om

behandling.

Vilka maximala, värdeskapande ledtider som gäller för alla utredningsåtgärder.

Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Misstanke

Utredning

Välgrundad misstanke

Nationell väntetidsmätning

(25)

Viktiga delar i införandet

Välgrundad misstanke nationell definition

Välgrundad misstanke kan uppstå i primärvård, privatvård, på akutmott , i sjukhusvård……Patientinformation!

Koordinator

Obokade tider

Antalet utredningar betydligt fler än de som får cancerdiagnos

Driver på cancerstrategins övriga arbeten; kontaktsjuksköterska, vårdplan, MDK, processarbeten över landstingsgränserna

(26)

Införda under 2015

AML (Akut myeloisk leukemi)

Huvud- och halscancer

Matstrupe- och magsäckscancer

Prostatacancer

Cancer i urinblåsa och urinvägar

Införande under 2016

Standardiserade vårdförlopp

Bröstcancer

Bukspottkörtelcancer

Cancer i galla och gallvägar

Cancer utan känd primärtumör (CUP)

Cancermisstanke vid allvarliga, diffusa

Lungcancer

Lymfom

Malignt melanom

Myelom

Tjock-och ändtarmscancer

(27)

• Analcancer: Har just varit på remiss

• ALL: SVF tillsammans med AML?

• KLL: SVF tillsammans med lymfom?

• Cervixcancer: Internat 13-14 juni

• Endometriecancer: Internat 21-22 april

• Njurcancer: Internat 29-30 aug

• Sarkom: Internat september

• Peniscancer: Internat 5-6 september

• Testikelcancer: Internat juni el sept

• Tyreoidea: Internat 12-13 sept

Framtagande av tiotal nya SVF under 2016

(28)

Landstingen ska mäta och redovisa vårdförloppen

Ledtider som ej följs upp nationellt i denna satsning

(29)

Mätning och redovisning av vårdförloppen – via de vårdadministrativa systemen

KVÅ-koder finns för varje vårdförlopp.

Vägledningar för kodning finns på cancercentrum.se

Alla landsting är igång med inrapportering av data till SKLs databas.

Redovisning av data på övergripande nivå finns på cancercentrum.se

(30)

RCC och SKL har tagit fram en enkät för att mäta hur patienterna upplever utredningen i ett standardiserat vårdförlopp. Arbetet har skett gemensamt med landstingens kontaktpersoner för nationella patientenkäten.

Mätningen administreras enligt samma struktur som övriga nationella patientenkäter.

Den validerade enkäten är klar att börja användas, första utskicken i maj 2016 till de patienter som avslutat ett vårdförlopp i mars månad.

Resultatjämförelser kommer att bli möjliga såväl inom som mellan landsting/regioner.

PREM – patient reported experience

measures

(31)

• Frågor och svar – plus funktion för skicka in egna frågor

• Primärvårdsversioner

• Patientversioner

• Så här gör vi …

• Information om SVF via 1177 Vårdguiden

Mer information om vårdförlopp och tillämpning

www.cancercentrum.se

(32)

Information och distribution av material för vården

www.cancercentrum.se Mobilappen Cancervård

(33)

CANCERFONDEN, FOLKHÄLSOINSTITUTET OCH INSTITUTET FÖR HÄLSO- OCH

SJUKVÅRDSEKONOMI IHE

År 2040

Incidens – 100 000 insjuknar i cancer !

Prevalens – 600 000 har haft cancer de senaste tio åren !

Kostnaderna har konservativt räknat ökat från 36 miljarder kr 2013 till

68 miljarder kr !

References

Related documents

Gemensam för samtliga cancerdiagnoser och tillgänglig för samtliga personal oavsett klinik.

Har landstinget erfarenheter som landstinget vill föra vidare gällande den nationella definitionen av välgrundad misstanke? I så fall specificera för vilket standardiserat

Råd för rutiner och underhåll av teleslinga Faktablad som riktar sig till ansvariga med teleslinga i sina lokaler/verksamheter.. Råd rutiner och underhåll av teleslinga (pdf)

Du som arbetar i familjerådgivning ska genast anmäla till socialtjänsten om du i verksamheten får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller

[r]

Om välgrundad misstanke föreligger ska patienten omedelbart remitteras till utredning enligt standardiserat vårdförlopp.. Vart remissen ska skickas

Eftersom vi i vår roll som specialpedagoger vill vara med och utveckla skolan på ett sätt som kan främja alla elevers lärande vill vi genom vår studie öka kunskapen kring vad som

I resultatdelen introduceras först de olika slagen av relevans. Jag redogör därefter för: 1) Ämnesrelevans, som baseras på användarens bedömning av ifall informationen handlar om