Emilia Tjärnström Fördjupningsarbete, 7,5 hp Vårdadministrativa programmet
Abstrakt
Antalet cancerfall i Sverige har mer än fördubblats under de senaste årtiondena och 1 av 3 personer kommer någon gång under sin livstid att diagnostiseras med cancer
(Socialstyrelsen & Cancerfonden 2018:3, 6). Ett problem med den svenska cancervården har varit långa väntetider och en regional ojämlikhet. Som ett led i att öka patientnöjdhet, förkorta väntetiderna samt minska på skillnaderna infördes standardiserade vårdförlopp genom en nationell vårdreform (Wilkens, Thulesius, Schmidt, & Carlsson, 2016:1378). Regionerna har under åren 2015-2018 tilldelats 13 800 000 kronor inom ramen för denna satsning och numera finns 31 standardiserade vårdförlopp som bygger på att
cancerutredningar ska följa ett specifikt tidsschema (Socialstyrelsen, 2018:7). Syftet med denna studie är att undersöka hur ett politiskt beslut på nationell nivå
implementeras på lokal nivå. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer gjorde med personal på Kvinnoklinikens mottagning, med syftet att mottaga personliga upplevelser av hur SVF har påverkat mottagningens arbete (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017:261). Studien tar avstamp i frågeställningar om vilka förutsättningar som funnits för att implementera SVF och om vilka effekter för patienter och personal som SVF har fått.
Studien visar att personal på Kvinnoklinikens mottagning upplever att såväl kompetens som resurser saknades vid införandet av SVF, samtidigt som deras inställning gentemot reformen ändå var positiv eller neutral. Trots bristande förutsättningar för att lyckas med implementeringen upplever personalen ändå att införandet av SVF till största del har fått positiva effekter för såväl patienter som för personalens arbete på mottagningen (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019).
Nyckelord
Innehållsförteckning
1. Inledning ..….….………. 1
1.1 Bakgrund .….….……….. 1
1.2 Syfte och frågeställningar .………..………...………. 2
1.3 Disposition ……….………...……….. 2
2. Tidigare forskning och teori ………... 3
2.1 Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning ……….……….... 3
2.1.1 Vårdens organisation ……….. 3
2.1.2 Vårdens styrning .….….………. 3
2.2 Implementering ……….. 4
2.2.1 Reformer.………... 4
2.2.2 Vad är implementering? ……….. 4
2.2.3 Implementeringsteori: förstå, vilja, kunna ………. 5
2.2.4 Gräsrotsbyråkrater ……….………. 5
2.3 Standardiserade vårdförlopp ……….……….. 6
2.3.1 Vad är standardiserade vårdförlopp? ……..……….………..…… 6
2.3.2 Utmaningar med standardiserade vårdförlopp………...………... 6
2.3.3 Effekter av standardiserade vårdförlopp……….……… 7
3. Metod ………... 7
3.1 Urval ……….……….………... 8
3.2 Intervjustudie …………...………...… 8
3.3 Analys av intervjuer ……… 9
4. Standardiserade vårdförlopp för Kvinnokliniken i Skellefteå………...…………... 9
4.1 Förutsättningar för implementeringen ………….……….……… 10
4.1.1 Personalens erhållna kompetens..……….. 10
4.1.2 Personalens inställning till standardiserade vårdförlopp………..………. 11
4.1.3 Mottagningens resurser ………. 12
4.2 Effekter för patienterna ……….……….………... 12
4.2.1 Fördelar……….. 13
4.2.2 Nackdelar ………... 14
4.2.3 Undanträngningseffekter ………... 14
4.3 Effekter för vårdpersonalens arbete.. ……….……….……….. 15
4.3.1 Påverkan på personalens arbetsuppgifter ……….. 15
4.3.2 Fördelar ………. 16
4.3.3 Nackdelar ……….. 16
5. Avslutande diskussion ……….. 17
5.1 Diskussion ………. 17
5.1.1 Förutsättningar för standardiserade vårdförlopp ……… 17
5.1.2 Effekter av standardiserade vårdförlopp för patienterna……… 18
5.1.3 Effekter av standardiserade vårdförlopp för personalens arbete ……… 19
5.2 Slutsatser ………19
5.2.1 Metodval ……… 20
5.2.2 Framtida forskning ……… 20
6. Referenser ………. 21
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Sedan 1970-talet har antalet cancerfall i Sverige mer än fördubblats och år 2016 fick cirka 60 000 personer i Sverige en cancerdiagnos. Uppskattningsvis kommer var tredje person någon gång under sin livstid att diagnostiseras med cancer
(Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2018:3,6). Hög överlevnad och hög kvalitet kännetecknar den svenska cancervården, samtidigt som väntetiderna kan variera från patient till patient (Wilkens et als., 2016:1378).
Standardiserade vårdförlopp infördes år 2015 som en nationell vårdreform med syftet att minska väntetiderna inom vården samt öka patientnöjdheten. Idéen är också att reformen i framtiden ska inspirera till andra standardiserade vårdförlopp inom sjukvården (Wilkens et als., 2016:1380). Flera cancersjukdomar har nu fått ett specifikt standardiserat vårdförlopp. Detta vårdförlopp anger i vilken ordning utredningar och undersökningar ska genomföras när det finns misstanke om cancer, vilket ska bidra till att minska skillnader inom vården (1177, 2017).
Införandet av nya vårdreformer inom svensk hälso- och sjukvård bygger på mer än politiska beslut. Det krävs mer än lagstiftning, målsättning och syfte för att en lyckad interventionen ska ske. En implementering av ett politiskt beslut kräver dels att det finns en vilja hos gräsrotsbyråkratera, det vill säga de tjänstemän som genom sitt handlingsutrymme påverkar genomförandet genom egna värderingar och
tolkningar. Det krävs även att det finns tillräckliga resurser, kompetens och tid för att interventionen ska bli lyckad (Hertting, 2014:185, 200).
Nya reformer inom hälso- och sjukvården kan påverkas av många olika faktorer, så som otydlighet gällande mål och medel, antalet inblandade i utförandet,
gräsrotsbyråkraternas autonomi, resurs- och tidsbrist. Följaktligen innebär det att det kan vara svårt att driva igenom nya reformer eftersom implementeringsprocessen kan vara svår att lyckas med (Hertting, 2014:191-192, 194, 200).
projektperioden infördes totalt 31 standardiserade vårdförlopp, varav fyra härrör från den gynekologiska cancervården: livmoderhalscancer, livmoderkroppscancer,
vulvacancer och äggstockscancer (Regionala cancercentrum i samverkan, 2018:3). Avsikten med denna studie är att undersöka vilka effekter som implementeringen av standardiserade vårdförlopp har haft. För att undersöka hur standardiserade
vårdförlopp har påverkat sjukvården har en mottagning som arbetat med
vårdförloppen under flera års tid valts ut. Denna undersökning bygger således på hur vårdpersonal på Kvinnokliniken på Skellefteå lasarett upplever att standardiserade vårdförlopp har förändrat deras mottagning.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal på Kvinnokliniken i Skellefteå upplever implementeringen av vårdreformen standardiserade vårdförlopp (SVF). Införandet av SVF är dels en stor nationell ekonomisk satsning och dels en förändring i sedan tidigare framarbetade arbetssätt. Således är det intressant att undersöka hur implementeringen av SVF har påverkat Kvinnoklinikens arbete för att se vad reformen resulterat i.
För att undersöka detta kommer följande frågeställningar att ligga till grund:
§ Vilka förutsättningar har Kvinnokliniken i Skellefteå haft för att implementera SVF?
§ Vilka effekter har SVF haft för patienterna på Kvinnokliniken i Skellefteå?
§ Vilka effekter har SVF haft för personalens arbete på Kvinnokliniken i Skellefteå?
1.3 Disposition
2. Tidigare forskning och teori
Kapitlet belyser områden som har betydelse för att förstå implementeringen av standardiserade vårdförlopp. Kapitlet tar upp tidigare forskning och teorier rörande sjukvårdens komplexa organisation och styrning, reformer, implementering samt vad standardiserade vårdförlopp är.
2.1 Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning
Detta kapitel beskriver den svenska hälso- och sjukvårdens komplexa styrning, där ansvaret är fördelat på nationell, regional och lokal nivå och där ansvar fördelas genom lagstiftning och föreskrifter (Hallin & Siverbo, 2003:63–64).
2.1.1 Vårdens organisation
Ansvaret för det svenska hälso- och sjukvårdssystemet är uppdelat mellan stat, regioner (landsting) och kommuner. Staten har ett övergripande ansvar genom den formella
lagstiftningen, föreskrifter och tillsyn av organisationer. Regionernas uppgift är att erbjuda och planera en god sjukvård. Kommunernas uppgift är att erhålla hälso- och sjukvård genom olika boenden och dagverksamheter (Hallin & Siverbo, 2003:38–39).
Den största delen av produktion av hälso- och sjukvården, och då främst sjukhusvården, står regionerna för (Hallin & Siverbo, 2003:37). I Region Västerbotten finns 33
hälsocentraler och sjukstugor, samt 3 sjukhus: Norrlands universitetssjukhus, Lycksele lasarett och Skellefteå lasarett (Region Västerbotten 2019b). På Skellefteå lasarett finns Kvinnoklinikens mottagning där utredning och behandlingar av kvinnors gynekologiska sjukdomar bedrivs (1177, 2019).
2.1.2 Vårdens styrning
Svensk hälso- och sjukvård styrs främst på tre olika nivåer: nationellt, regionalt och lokalt. På den nationella nivån sker lagstiftningen, som i sin tur ger formella ramar för hur hälso- och sjukvården ska styras. Den regionala nivån definierar riktlinjerna för styrningen genom exempelvis prioriteringar och resursfördelning. På lokal nivå styrs verksamheten utifrån syftet att uppfylla mål och ekonomiska resultat (Hallin & Siverbo, 2003:63–64). Den politiska styrningen sker följaktligen genom lagstiftning, riktlinjer och
resursfördelning. Styrningen sker främst på distans, vilket innebär att kontakt med
en distans mellan politiker och utförare, och där politikerna saknar inflytande i
verksamheter eller organisationer. Detta innebär att det finns en handlingsutrymme och inflytande för utförarna att påverka genomförandet av de politiska beslutet. Således innebär det att beslutsfattarna stiftar lagar gällande hälso- och sjukvård, samtidigt som deras inflytande över vårdprocesserna är begränsat (Hallin & Siverbo, 2003:64–65).
2.2 Implementering
Detta kapitel handlar om implementering av reformer och beskriver faktorer och förutsättningar som ligger till grund för att en reform implementeras på avsett sätt.
2.2.1 Reformer
En reform är ett medvetet och målinriktat försök att förändra strukturella eller kulturella delar i en organisation. Beslutet sker på såväl politisk som administrativ nivå och är till skillnad från förändringar alltid medvetna. Förändringar i sin tur sker främst i mindre steg genom exempelvis ny teknologi eller omfördelning av arbetsuppgifter och kan vara resultatet av en reform. Processer i samhället skapar en förväntan på förändring inom hälso- och sjukvården. Exempel på sådana processer är demografiska och sociala förändringar, tillgängliga ekonomiska resurser, medicinsk utveckling, teknologisk utveckling, professionella och politiska intressen samt efterfrågan från medborgarna. Reformer som har genomförts inom svensk hälso- och sjukvård är till exempel Valfrihetsreformerna och Vårdgarantin (Christensen, Lægreid, Roness & Røvik, 2005:152; Winblad 2007:136-137; Blomqvist, 2007:30-32).
2.2.2 Vad är implementering?
Att implementera betyder att genomföra, verkställa eller förverkliga och är den process som sker mellan ett politiskt beslut och resultatet av interventionen (Vedung, 2016:13). Implementering av ett politiskt beslut kan påverkas av flera faktorer och olika typer av förutsättningar behöver i allmänhet uppfyllasför att en implementering ska kunna
implementering. Otydlighet kan annars resultera i en osäkerhet för genomförarna eller missförstånd som leder till att interventionens syfte missförstås (Hertting, 2014:193)
2.2.3 Implementeringsteori: förstå, vilja, kunna
Utfallet av implementeringen av SVF på Kvinnokliniken i Skellefteå går att förklara med hjälp av implementeringsteorin ”förstå-vilja-kunna”. Dessa tre begrepp har betydelse för implementeringen av en intervention. Att förstå innebär att implementeraren på ett detaljerat sätt vet vad interventionen handlar om. Det handlar inte bara om att känna till innebörden av interventionen, utan om att ha kunskaper på en djupare nivå. Det kan finnas ett tolkningsutrymme i interventionens syfte, mål och riktlinjer vilket ger implementeraren en handlingsfrihet. Implementeraren tolkar och omvandlar dessutom interventionen
genom sina egna värderingar och erfarenheter (Vedung 2016: 83–84). Implementerarens
vilja påverkar också implementeringen. En positiv inställning till interventionen skapar en
fördelaktig inverkan på implementeringen, medan en negativ inställning till implementeringen hämmar processen. Viljan kan exempelvis påverkas av
implementerarens syn på beslutsfattare och huruvida deras åsikter överensstämmer. Att
kunna handlar om implementerarens förmåga att agera. Detta grundar sig i vilka materiella
resurser som genomförarna besitter. Pengar, personal och kunskap är faktorer som påverkar genomförandet av implementeringen. Om det föreligger pengabrist eller resursbrist påverkar det styrningen, vilket innebär att det finns risk för att interventionen inte implementeras på avsett sätt (Vedung, 2016: 85-86).
2.2.4 Gräsrotsbyråkrater
Gräsrotsbyråkrater, eller frontbyråkrater och gatubyråkrater, benämns de offentligt anställda inom exempelvis skola eller sjukvård, som genom sin yrkesroll har ett
2.3. Standardiserade vårdförlopp
Detta kapitel beskriver vad standardiserade vårdförlopp är, hur de genomförs och vilka utmaningar som finns med reformen samt vilka effekter som SVF resulterat i.
2.3.1 Vad är standardiserade vårdförlopp?
Den svenska cancervården håller en hög standard, med en relativt hög patientnöjdhet och där chansen att överleva en cancersjukdom är bland de högsta i världen. Trots detta är långa väntetider inom sjukvården ett problem. Den nationella vårdreformen gällande standardiserade vårdförlopp, SVF, infördes 2015 med syftet att förkorta väntetiderna, öka patientnöjdheten samt minska regionala skillnader. SVF bygger på ett tidsschema för varje cancerdiagnos, där utredningar ska starta inom en viss tidsram. Undersökningarna ska göras i en specifik ordning för att vården ska bli så jämlik som möjligt. Vårdutförarna har således tidslinjer att förhålla sig till (Wilkens et als., 2016:1378). Mellan år 2015 och 2018 har totalt 31 olika standardiserade vårdförlopp införts och alla regioner och landsting har totalt fått 13 800 000 kronor tilldelade inom ramen för denna satsning (Socialstyrelsen, 2018:7).
För att inleda ett standardiserat vårdförlopp krävs att det finns en välgrundad misstanke om cancer. När misstanke om cancer finns skriver läkaren en remiss. Det dröjer sedan cirka en vecka innan första undersökningen sker. Det finns oftast en bestämd ordning för hur undersökningar ska göras. SVF pågår under hela utredningen och avslutas antingen när cancerbehandlingen påbörjas, eller när misstankarna om cancerdiagnos avskrivs (1177, 2017).
2.3.2 Utmaningar med standardiserade vårdförlopp
2.3.3 Effekter av standardiserade vårdförlopp
Mellan år 2016–2018 hade totalt 8951 personer påbörjat en utredning enligt SVF i Region Västerbotten, jämfört med 248 394 i hela riket (Cancercentrum, 2019). Enligt
Socialstyrelsens utredning har såväl arbetsgång som rutiner fungerat bra i Region
Västerbotten och samarbetet mellan primärvård och specialistvård har utvecklats. Som ett led i arbetet med SVF har Region Västerbotten även infört koordinatorer vars roll är att vara ett patientadministrativt stöd. Utifrån tidsplanen menar Region Västerbotten att tider oftast kunnat tillgodoses. Region Västerbotten kommer att fortsätta arbetet med SVF efter satsningens slut då man upplever att det medfört en förbättring för patienten
(Socialstyrelsen, 2018:25–27).
3. Metod
Kvinnokliniken i Skellefteå har sedan 2016 arbetat med SVF. De standardiserade
vårdförloppen gäller för diagnoserna äggstockscancer (2016), livmoderhalscancer (2017), livmoderkroppscancer (2017) och vulvacancer (2018) (Socialstyrelsen, 2018:10). På mottagningen arbetar två SVF-koordinatorer, en kontaktsjuksköterska och två medicinska sekreterare som alla spelar centrala roller i arbetet med SVF. Även läkarna på
mottagningen berörs av arbetet med vårdförloppen, dels eftersom de utreder misstankar om cancer och dels för att det är de som mestadels startar och avslutar SVF. Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan ett politiskt beslut på nationell nivå har fått för genomförarna på lokal nivå. Införandet av SVF har varit en ekonomisk satsning som initierats på nationell nivå under 2015-2018 som har påverkat genomförandet av
vårdarbetet på regional och lokal nivå (Socialstyrelsen 2018:7). Kvinnokliniken i Skellefteå har arbetat med SVF sedan 2016 och har i nuläget fyra vårdförlopp avseende gynekologisk cancer (1177, 2017). Detta innebär att det finns flera källor på mottagningen som har möjlighet att ge en god bild av hur implementeringen av en vårdreform har skett. Detta är en fallstudie som tar avstamp i en huvudobservation (Badersten & Gustavsson, 2015:108). Fallet som undersöks är hur standardiserade vårdförlopp har påverkat Kvinnoklinikens mottagning på Skellefteå lasarett. Huvudobservationen bygger på förutsättningar för och effekter av implementeringen av SVF på Kvinnokliniken i
på Kvinnokliniken i Skellefteå under maj 2019 (se Bilaga 1) (Esaiasson et als, 2017:261). Totalt fem personliga intervjuer har genomförts med den personal som arbetar med SVF: vårdkoordinator, kontaktsjuksköterska, verksamhetschef, läkare samt medicinsk
sekreterare med syftet att synliggöra hur vårdreformen har yttrat sig för personalen på mottagningen.
3.1 Urval
Det första steget i skapandet av ett urval är att identifiera en population, det vill säga att kartlägga den grupp som studien ska bygga på. I detta fall var syftet att undersöka hur personal som arbetar med standardiserade vårdförlopp upplever implementeringen av reformen, vilket innebär att vårdpersonal som arbetar med SVF är den population som studien ska bygga på. Respondenterna valdes ut genom ett strategiskt urval. Eftersom ett strategiskt urval är ett medvetet val kan resultatet inte generaliseras och det går således inte att säga att resultatet är representativt för populationen som helhet. Genom att resultatet analyseras utifrån tidigare forskning och teori går det ändå till viss del att lyfta fram aspekter som kan gå att generalisera. Det strategiska urvalet baserades på
respondenternas yrkesroller. Detta utifrån syftet att uppnå en centralitet, genom att nå personer som är centralt placerade inom arbetet med SVF. Respondenternas olika roller i arbetet med SVF kunde tänkas resultera i en variation, där olika synsätt på
implementeringen av SVF kunde tänkas erhållas, varför den strategiska urvalsmetoden valdes som bäst lämpad för undersökningen (Esaiasson et als., 2017:156, 159, 267).
3.2 Intervjustudie
Samtalsintervjuer, i form av personliga intervjuer, valdes med syftet att erhålla en bild av hur personal inom hälso- och sjukvården upplever förutsättningar för och effekter av implementeringen av standardiserade vårdförlopp. Eftersom målet med studien var att synliggöra hur något är valdes en metod som dels kan erhålla oväntade svar och dels ger möjlighet till uppföljningar av svar (Esaiasson et als., 2017:260-261).
respondenterna, under administrations- eller rasttid. Eftersom respondenternas deltagande i studien riskerade att störa mottagningens arbete behövdes forskningsetiska överväganden göras. Dels inhämtades ett informerat samtycke där respondenterna fick information om vad studien handlar om, och dels fick de information om att de när som helst kunde avbryta studien (Esaiasson et als., 2017:267, 277, 354).
3.3 Analys av intervjuer
Ur ett källkritiskt perspektiv är centraliteten hög i denna studie, eftersom källorna i intervjuerna är så kallade primärkällor, vilka har varit centrala i arbetet med SVF på mottagningen. Det finns även en samtidighet i källorna, genom att respondenternas berättelser är kopplade till en samtida händelse, vilket gör dem trovärdiga. Följaktligen innebär det att källorna har en närhet, dels genom att intervjuerna befunnit sig nära i tid till den händelse som studien bygger på, samt att respondenterna själva har upplevt den förmedlade bilden, och har inte fått den berättad för sig. Gällande tendens är det däremot svårare att påstå att respondenternas svar inte är tendentiösa. Det skulle kunna finnas ett partinslag i berättelserna eftersom respondenterna som medverkat i intervjuerna arbetar på den mottagning vars arbete studien bygger på. Detta gör att graden av tendens är
svårbedömd genom att det inte går att säga att respondenterna inte är partiska och svaren har inte kunnat bekräftas genom en källa som inte har ett partinslag till mottagningen (Esaiasson et als., 2017:292-295; Badersten & Gustavsson 2015:97).
Resultatet bygger på insamlat empiri på Kvinnokliniken i Skellefteå. Svaren från de personliga intervjuerna har kategoriserats utifrån personalens upplevelser av
förutsättningar för införandet av SVF och effekter för patienter samt vårdpersonalens arbete. Detta för att kunna besvara frågeställningarna. Texten är även organiserad efter tidsliga principer där förutsättningarna har analyserats först, med intentionen att bättre kunna förklara effekterna av implementeringen (Esaiasson et als., 2017:278-281).
4. Standardiserade vårdförlopp på Kvinnokliniken i Skellefteå
4.1 Förutsättningar för implementeringen
Kapitel beskriver personalens upplevelser av de förutsättningar som funnits för att implementera SVF. Resultatet har sedan satts i relation till vilka faktorer som behöver finnas för att implementera ett beslut på det avsedda sättet. Det belyser även de så kallade gräsrotsbyråkraternas handlingsutrymme, vilket även kan påverka implementeringen.
4.1.1 Personalens erhållna kompetens
För att kunna förklara effekterna av införandet av standardiserade vårdförlopp på Kvinnoklinikens mottagning i Skellefteå ställdes frågor gällande personalens
förutsättningar för att förstå uppdraget. Att kunna implementera ett politiskt beslut på avsett sätt kräver att utföraren förstår uppdraget. Detta innebär att implementeraren, i detta fall vårdpersonalen på mottagningen, på ett detaljerat sätt behöver utbildas för att förstå vad arbetet med SVF handlar om (Vedung 2016:84). Under intervjuerna ställdes frågor rörande vilken formell och informell utbildning samt vilken information som personalen erhöll vid starten av arbetet med SVF. Under intervjuerna framkom att berörd personal fick genomgå en kort internutbildning vid uppstarten av projektet för att kunna förstå uppdraget samt för att veta på vilket sätt mottagningen ska arbeta med vårdförloppen. Alla respondenter utom en angav som svar att de inte varit nöjda med informationen eller utbildningen de erhöll i början av sitt arbete med SVF. De tillfrågade upplevde att utbildningen var för kort och kunskaperna som erhölls var inte tillräckligt stora. Den mesta informationen har de behövt ta reda på själv och kunskaperna kring arbetet har med tid fått växa fram. Respondenterna upplevde dessutom att andra medarbetare var största källan till kunskaper rörande SVF (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP5 2019).
Vid intervju med läkare uppkommer dock ett motsättande svar som ger en annan typ av beskrivning. Respondenten beskriver följande ”Det var en bra internutbildning. Det gavs
bra information i början av införandet av SVF. Det klargjordes hur processerna skulle gå till och hur vi skulle förhålla oss till vårdförloppens tidsramar” (IP4 2019).
Om en intervention presenteras på ett otydligt sätt kan det innebära att det skapas ett tolknings- och handlingsutrymme för den offentligt anställde, den så kallade
tillräckligt bra, utan att de själva har fått söka upp mycket fakta för att kunna arbeta med vårdförloppen. Således innebär det att det funnits ett större utrymme för de
gräsrotsbyråkrater som angett att utbildningen var bristfälligt att tolka reformens syfte och utförande, än den gräsrotsbyråkrat som upplevde att utbildningen/informationen var tydlig och bra (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019; Lipsky, 2010:16; Vedung, 2016: 84, 89).
4.1.2 Personalens inställning till standardiserade vårdförlopp
För att kunna förklara effekterna av införandet av standardiserade vårdförlopp på
mottagningen ställdes också frågor gällande personalens inställning till uppdraget. Svaren varierade mellan neutral och positiv och av de tillfrågade uppgav ingen respondent att hen hade en negativ inställning till SVF vid uppstarten av arbetet (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019).
Samtliga yrkesgrupper uppgav en neutral eller positiv inställning till införandet av standardiserade vårdförlopp, som dels grundade sig i att man fann syftet med reformen som bra och dels för att det förhoppningsvis skulle skapa bättre struktur för arbetet med cancerpatienter (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019). En av
respondenterna beskriver inställning till införandet av SVF följande: ”inställningen var
positiv, eftersom det skulle skapa en bättre struktur i arbetet, vilket skulle resultera i en mer jämlik vård över hela landet” (IP4 2019). En positiv inställning påverkar
implementeringen på ett fördelaktigt sätt. Gräsrotsbyråkraten påverkar utförandet av beslutet genom sin inställning till det politiska beslutet. Genomföraren värderar, utifrån egen referensram och inställning, interventionens ändamål och utför uppdraget baserat på sina värderingar. I detta fall vittnar personal om både en neutral och en positiv inställning till interventionen, vilket innebär att det funnits en god förutsättning för att lyckas uppnå det avsedda syftet med vårdreformen (Vedung 2016:85; Hertting 2014:200; Lipsky, 2010:3, 13–17).
Vid en intervju framkom dessutom att en organisatorisk förändring liknande SVF hade var önskvärt och eftersträvansvärt att införa på mottagningen sedan tidigare, eftersom det skulle skapa en bättre förutsättning för cancervården inom verksamheten och även bidra till en ökad jämlik vård. En respondent beskrev det på följande: ”Vi kände att det skulle
vilket skulle innebär att vården skulle bli lika för alla patienter och mest troligen även mer effektiv” (IP4 2019). Viljan att genomföra ett beslut kan påverkas av exempelvis
implementerarens syn på beslutsfattarnas åsikter. I detta fall stämde beslutsfattarens och implementerarens åsikter överens (att vårdreformens syfte var bra) vilket bör ha påverkat implementeringen positivt (Vedung 2016:85-86).
4.1.3 Mottagningens resurser
Implementeringen påverkas också av utförarnas förutsättningar av att kunna verkställa det politiska beslutet. Därför ställdes frågor under intervjuer på Kvinnoklinikens mottagning gällande vilka resursbrister som personalen har upplevt kan ha påverkat införandet av standardiserade vårdförlopp. För att kunna arbeta med SVF på mottagningen behövdes vissa organisatoriska förändringar göras, exempelvis införandet av nya uppdrag, ge information till övrig personal samt avsätta tid från annan verksamhet för att kunna genomföra satsningen (IP1 2019; IP3 2019). En respondent beskriver att det har funnits flertalet resursbrister: ”Det skulle bara göras, vi fick ingen speciell tid eller några pengar
avsatta för denna del av verksamheten. Istället har vi fått trixa och fixa så att andra delar av verksamheten inte ska bli lidande” (IP4 2019). Detta bekräftar även fler respondenter,
som beskriver att tidsschemat av olika anledningar spricker och att denna tidsbrist som uppstår i perioder skapar en stor stress (IP3 2019; IP5 2019).
Såväl penga-, tids- och resursbrist påverkar genomförarnas möjligheter att kunna genomföra en god implementering. När det finns brister i verksamhetens resurser påverkar det genomförarnas förmåga att agera, vilket innebär risk för en felaktig implementering av det politiska beslutet. I detta fall vittnar personal om såväl tids- och pengabrist vilket kan innebära att personal på Kvinnokliniken inte haft tillräckliga resurser för att lyckas med implementeringen (Vedung 2016:86).
4.2 Effekter för patienterna
4.2.1 Fördelar
Syftet med införandet av standardiserade vårdförlopp var att förkorta väntetiderna, öka patientnöjdheten samt motverka regionala skillnader inom cancervården. Trots en hög överlevnad inom Sverige tenderar väntetiderna att vara långa samt variera mellan
sjukhusen (Wilkens et als., 2016:1378-1380). På frågan om vilka fördelaktiga effekter för patienterna som personalen på mottagningen har upplevt efter införandet av SVF svarade en respondent att hen ”har nästan bara sett fördelar med införandet av SVF. Det är
positivt för patienterna att det finns någon som håller i trådarna… Och att det blir tydligare för patienterna vad som ska hända ” (IP5 2019). Ökad tydlighet är ett
återkommande ord under intervjuerna som samtliga respondenter tar upp som en fördel för patienterna (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP 5 2019).
Gällande målsättningarna för standardiserade vårdförlopp så svarar samtliga yrkesgrupper förutom läkaren att SVF har resulterat i vad som känns som en snabbare vård för
patienterna (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP 5 2019). En respondent beskriver att deras arbete till största del håller tidsramarna, men påverkas ibland av andra aktörer i
vårdkedjan. Exempelvis kan mottagningen behöva vänta på provsvar från patologen eller undersökningstider hos röntgen, som kan påverka hur väl mottagningen förhåller sig till tidsschemat enligt SVF (IP5 2019). En utmaning med SVF är att förhålla sig till det uppsatta väntetidsmålet, där 80% av patienterna ska bli utredda inom uppsatta ledtider (SKL, 2019:6). Läkaren delger dock en annan bild utifrån målsättningen med snabbare väntetider för patienterna: ”Det spelar nog inte så stor roll om arbetet går fortare nu, då
vår mottagning redan före införandet av SVF hade relativt korta väntetider” (IP4 2019).
Enligt de tillfrågade respondenterna vet man inte exakt hur mottagningen ligger i
förhållande till väntetidsmålet, men tror att de ligger bra till. Utifrån respondenternas svar finns det skäl att mena att mottagningens arbete med standardiserade vårdförlopp ändå till stor del uppfyller målsättningen med ökad patientnöjdhet och korta väntetider, genom den ökade tydlighet som arbetet fört med sig och som till största del varit positiv för
4.2.2 Nackdelar
Tydlighet menar dock en respondent även kan vara en nackdel för patienterna, eftersom tydligheten också bidrar till att man pratar mer öppet kring cancerdiagnoser än förut. Respondenten menar också att eftersom faktorer som finns med vid misstanke om cancer (vilket föranleder att starta SVF) även uppfylls av patienter som sjukvården vanligtvis inte skulle omfatta i en cancerutredning skapar det en ytterligare stress och påfrestning hos den patientgruppen. ”Det är en nackdel att alla blir inkluderade, det är svårt att bemöta de
som egentligen inte borde vara inkluderade i SVF”. Det skapar även en påverkan för den
grupp som respondenten menar har välgrundad misstanke om cancer eftersom deras väntetider blir längre (IP4 2019). Ytterligare en respondent beskriver att en ökad tydlighet även kan bidra med en ökad stress för en mindre grupp av patienter, som inte önskar kontakt med kontaktsjuksköterska och koordinator på grund av den anledningen (IP3 2019).
En ökad patientnöjdhet var en av målsättningarna med införandet av SVF, genom dess tydligare vårdkedja. Men utifrån respondenternas svar, som beskriver att tydligheten drabbar vissa patienter negativt, finns anledningar för att dra slutsatsen att för en liten patientgrupp innebär införandet av standardiserade vårdförlopp inte en ökad
patientnöjdhet och följaktligen har syftet med SVF inte har uppfyllts för alla patienter (IP3 2019; IP4 2019; Wilkens et als. 2016:1380).
4.2.3 Undanträngningseffekter
Gällande undanträngningseffekter ansåg en respondent att ”Det har inte blivit någon
direkt undanträngningseffekt för andra patienter eftersom det tillkommit nya tjänster som tar hand om cancerpatienterna” (IP4 2019). Ytterligare en respondent menade att det inte
påverkat andra patientgrupper negativt eftersom det skapats nya tjänster och yrkesroller som handhar dessa patientgrupper och att SVF därför inte påverkar verksamhetens andra delar (IP3 2019). En befarad utmaning med arbetet kring SVF var att det kunde resultera i en undanträngningseffekt för andra patientgrupper, genom att de känner sig förbisedda eller bortprioriterade då (presumtiva) cancerpatienter erhåller vård enligt ett specifikt tidsförlopp (Wilkens et. als., 2016).
Samtidigt menar en av de tillfrågade respondenterna att införandet av SVF visst har påverkat andra patientgrupper; ”Andra grupper hamnar i skymundan och får längre
ett ökat fokus på cancerpatienter ska påverka andra patientgrupper negativt. Utifrån respondenternas svar verkar det inte vara en generell åsikt om huruvida arbetet med SVF har påverkat andra patientgrupper negativt. För att undvika undanträngningseffekter av andra patientgrupper behöver personalen vara medveten om att dessa risker finns (IP1 2019; IP3 2019; IP4 2019; Wilkens et. als., 2016). Vid en intervju framkom att
mottagningen försöker arbeta medvetet kring alla olika typer av patientgrupper för att undvika en undanträngningseffekt: ”Vi pratar om en medvetenhet kring andra typer av
patienter, det gäller att inte glömma bort att lägga lika stort fokus på dem” (IP4 2019)
4.3 Effekter för vårdpersonalens arbete
I detta kapitel presenteras vårdreformens effekter för personalens arbete på
Kvinnoklinikens mottagning i Skellefteå. Utfallet av implementeringen analyseras med hjälp av tidigare forskning och teorier inom ämnet.
4.3.1 Påverkan på personalens arbete
För att undersöka hur implementering av SVF har påverkat mottagningens arbete ställdes frågor till personal gällande hur de upplever att interventionen förändrat deras
arbetsuppgifter och påverkat mottagningens arbete. Alla respondenter upplever att införandet av SVF påverkat deras arbetsuppgifter genom att de har fått mer jobb att göra. Mer administrativa uppgifter, uppföljningar med patienter, ökad information till patienter, kontroller av tidsschemat och tydligare checklistor är några av förändringarna som SVF har resulterat i (IP1 2019; IP2 1019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019). Gällande följdfrågan hur personal upplever skillnaden mellan mottagningens arbete före respektive efter SVF skiljer sig respondenternas svar åt. Vissa respondenter vittnar om att det är hållbart och att tid har avsatts för arbetet med SVF-patienterna (IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019). Samtidigt menar en respondent att ”det räcker med att någon ur personalen är sjuk, då kommer
klagomål från andra håll att det inte går ihop” (IP5 2019) och en annan motsäger också
påståendet att tiden räcker till på följande: ”Periodvis blir det alldeles för mycket, jag
räcker inte till. Det finns inte tillräckligt med tid” (IP1 2019). Implementeringen av ett
politiskt beslut påverkas av faktorer så som tidsresurser, tydliga riktlinjer och bra
brist på tid som satsningen medfört. Det innebär att implementeringen av det politiska beslutet mycket möjligt kan ha påverkats av den tidsbrist som personalen har upplevt funnits (IP1 2019; IP5 2019; Klasson, 2010:43).
4.3.2 Fördelar
Vid frågor gällande vilka fördelar personalen upplever att SVF har haft på deras arbete beskrivs faktorer som exempelvis en ökad patientsäkerhet (IP1 2019), att det är tydligare för personalen vad som gäller kring arbetet med patienter som ska utredas för cancer, att det bidragit till en tydligare struktur och bättre vårdkedja samt att det har skapat en mer jämlik vård (IP4 2019). Svensk hälso- och sjukvårds styrning regleras på tre nivåer; nationellt, regionalt och lokalt. På den lokala nivån, i detta fall på Kvinnokliniken i Skellefteå, styrs verksamheten utifrån syftet att uppfylla mål och förhålla sig till
ekonomiska resultat. Målsättningen med SVF, vilket Kvinnokliniken hade som uppdrag att uppfylla, var bland annat att skapa en ökad patientnöjdhet samt en mer jämlik vård (Hallin & Siverbo, 2003:63–64; Wilkens et als., 2016). Respondenter menar att fördelarna med SVF har varit många för personalens arbete på mottagningen; att en ökad tydlighet och bättre struktur för personalen har resulterat i att målsättningen med SVF till största del har uppfyllts (Hallin & Siverbo, 2003:63–64; IP1 2019; IP4 2019). Tillförlitligheten i respondenternas svar bekräftas också av Socialstyrelsens utredning som menar att såväl arbetsgång som rutiner fungerat bra inom Region Västerbotten och att regionen därför kommer att fortsätta arbetet med SVF (Socialstyrelsen, 2018:25–27).
4.3.3 Nackdelar
Vid frågor gällande vilka nackdelar som införandet av SVF har haft på mottagningens arbete svarade de flesta respondenter att stress på arbetsplatsen var ett resultat av
vårdreformen. Det finns upplevelser av att tiden inte räcker till, som dessutom skapar en rädsla för undanträngningseffekter för andra patientgrupper, vilket har resulterat i mer stress i arbetet. Detta upplevs dels som ett resultat av att kriterierna för SVF är för
fyrkantiga och inkluderar patienter som egentligen inte skulle omfattas av utredningen då misstanken är för låg och dels som ett resultat av att inte tillräckligt mycket resurser är avsatta för satsningen. Bristande resurser bidrar i största grad till en försämrad
en negativ inställning tenderar att hämma processen (IP1 2019; IP4 2019; IP5 2019; Klasson, 2010:43; Vedung 2016:85).
En annan nackdel med SVF som personalen på mottagningen vittnar om är samarbetet som krävs med andra aktörer för att hålla tidsschemat. Alla av de tillfrågade
respondenterna upplever att kommunikation samt genomförandet hos andra enheter i vårdkedjan har brister som spiller över på Kvinnoklinikens mottagning (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019). Framförallt samarbetet med röntgenmottagningen samt patologen uppger flera respondenter brister (IP2 2019; IP4 2019; IP5 2019). Samarbetet och kommunikation med andra enheter var en av utmaningarna som lyftes fram kring införandet av SVF. Samtidigt som ett lyckat samarbetet mellan instanser är vad som krävs för att lyckas genomföra implementeringen på avsett sätt (Wilkens et. als., 2016). I och med att personalen beskriver ett bristfälligt samarbete mellan enheter kvarstår fortfarande utmaningen med att skapa en välfungerande mellan instanser för att lyckas optimera arbetet med SFV (IP2 2019; IP4 2019; IP5 2019; Wilkens et als., 2016).
5. Avslutande diskussion
I detta kapitel diskuteras resultatet och analysen av den insamlade empirin. Även slutsatser av undersökningen samt förslag på framtida forskning presenteras.
5.1 Diskussion
I detta avsnitt sker en sammanfattning av resultatet vilket diskuteras utifrån studiens frågeställningar.
5.1.1 Förutsättningar för standardiserade vårdförlopp
För att förstå uppdraget med standardiserade vårdförlopp fick personalen på
Personalens inställning till införandet av SVF har varit positiv eller neutral, dels på grund av en förhoppning om ökad struktur, tydligare vårdkedja och ökad jämlikhet inom vården, men dels även på grund av okunskaper och ovisshet kring uppdraget (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019).
Gällande mottagningens resurser vid införandet av satsningen saknades såväl tid som ekonomiska resurser, vilket gjorde att det blev svårare att implementera beslutet (IP1 2019; 1P3 2019; 1P5 2019).
Implementeringsteorin ”förstå, vilja, kunna” bygger på att genomförarna av satsningen ska ha tillräckligt djupgående kunskaper inom ämnet, för att förstå uppdraget. Personalen ska dessutom vilja implementera beslutet och ha åsikter gällande interventionen som överensstämmer med beslutsfattarna. Slutligen behöver genomförarna ha tillräckliga resurser gällande tid, kompetens samt pengar för att kunna genomföra implementeringen på det avsedda sättet (Vedung 2016: 83-86).
I detta fall vittnar personal om att deras förutsättningar för att implementera SVF på mottagningen har varit bristfälliga, dels genom att det saknats kompetens och resurser, vilket föranleder att tro att dessa faktorer till stor del påverkat implementeringen av standardiserade vårdförlopp. Detta eftersom personalen dels haft svårt att förstå uppdraget samt haft svårt att kunna genomföra det. Dessutom har okunskap och otydlighet resulterat i ett visst tolknings- och handlingsutrymme för personalen eftersom de till stor del fått tolka interventionen. Dock har inställningen till satsningen varit positiv eller neutral vilket bör ha haft en positiv förutsättning för implementeringen (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019; Vedung 2016: 83-86; Lipsky 2010:16).
5.1.2 Effekter av standardiserade vårdförlopp för patienterna
Implementeringen av standardiserade vårdförlopp syftade till att förkorta väntetiderna för utredningar av cancer samt öka patientnöjdheten (Wilkens et als., 2016:1378). Personal på Kvinnoklinikens mottagning i Skellefteå anser att SVF har haft såväl positiva som
eventuell förkortning av väntetiderna presenterades, dock har personalen ingen statistik att luta sig mot i sina påståenden, vilket innebär att det inte går att säkerställa att väntetiderna blivit kortare (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP5 2019). Trots att personal vittnar om nackdelar med SVF anser samtlig av de tillfrågade personalen på mottagningen att effekterna för patienterna till största del varit positiva och att man uppfyller syftet med SVF genom en ökad patientnöjdhet såväl som har korta väntetider (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019; Wilkens et als., 2016:1378).
5.1.3 Effekter av standardiserade vårdförlopp för personalens arbete
Införandet av SVF har påverkat personalen på mottagningen genom en ökning av
administrativa arbetsuppgifter, mer kontakt med patienter samt en bättre struktur i arbetet (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019). Samtidigt har denna ökade
arbetsbelastning även medfört stress för vissa ur personalen. Detta eftersom man upplever att det saknas såväl tid som resurser för att göra ett bra arbete med SVF (IP1 2019; IP4 2019; IP5 2019). Dessutom finns det brister i kommunikation och samarbete med andra enheter, vilket påverkar såväl patienter som mottagningens arbetet (IP5 2019). Överlag upplever dock personal att SVF har resulterat i en tydligare vårdkedja och struktur för arbetet vilket gör att man upplever att vården är säkrare och mer jämlik efter införandet av SVF (IP1 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019). Styrning på lokal nivå handlar främst om måluppfyllelse av politiska beslut. I detta fall syftade beslutet av att införa SVF i den svenska cancervården till att öka patientnöjdhet samt skapa en mer jämlik vård. Utifrån respondenternas svar går det att dra slutsatsen att arbetet på den lokala nivån till största del har fått fler positiva än negativa effekter efter införandet av SVF, genom att arbetet har formats för att erhålla en säkrare och mer jämlik vård i enlighet med SVF:s syfte (IP1 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019; Wilkens et als., 2016; Hallin & Siverbo 2003:63-64).
5.2 Slutsatser
yrkesroller såsom kontaktsjuksköterska och koordinator (IP3 2019). Arbetet med utredningar av cancerpatienter följer nu ett givet tidsschema, vilket innebär att vården som patienterna erhåller är mer jämlik än tidigare (IP1 2019; IP4 2019; IP5 2019). Detta bidrar även till en ökad trygghet hos vårdpersonalen som genom den ökade strukturen upplever att de arbetar efter implementeringens avsedda sätt, trots bristande förutsättningar (IP4 2019).
5.2.1 Metodval
Resultatet i denna studie stämmer till stor del överens med tidigare forskning. Region Västerbottens syn på standardiserade vårdförlopp motsvarar åsikterna som personalen på Kvinnoklinikens mottagning har gällande SVF. Rutiner och arbetet med vårdförloppen har fungerat bra och eftersom fördelarna varit större än
nackdelarna kommer man att fortsätta arbetet med SVF (IP5 2019; Socialstyrelsen, 2018:25-27). Trots detta går det inte att generalisera resultatet utifrån denna studie. Detta eftersom studien bygger på ett strategiskt urval och är följaktligen inte är representativ för hela populationen. Dock valdes metoden med syftet att nå
respondenter med centralitet, vilket lyckades eftersom alla fem respondenter har en central roll i arbetet med SVF (Esaiasson et als., 2017:159, 267).
Intervjuundersökningen genomfördes med 5 respondenter som alla hade en central roll inom arbetet med SVF vilket har givit en bred bild över hur
Kvinnoklinikens mottagning upplever SVF. Dock saknas intervjuer med personer med icke partinslag, vilka hade kunnat bidra till att bevisa att undersökningens resultat inte är tendentiöst (Badersten & Gustavsson 2015:97)
5.2.2 Framtida forskning
Under studiens gång har det väckts idéer för hur studien går att utveckla. Eftersom detta är en enfallsstudie som endast belyser ett fall och har bara en huvudobservation så kan det vara av intresse att studera fler enheter för att belysa skillnader eller likheter gällande upplevelser av SVF (Badersten & Gustavsson 2015:108).
Potentiella forskningsfrågor kan vara: Hur skiljer sig uppfattningen av SVF mellan olika mottagningar som arbetar med utredningar av cancer såväl lokalt som
6. Referenser
Litteratur1177. (2019). Kvinnoklinik mottagning Skellefteå. Hämtad från
https://www.1177.se/Vasterbotten/hitta-vard/kontaktkort/Kvinnoklinik-mottagning-Skelleftea/ [2019-05-02]
1177. (2017). Standardiserade vårdförlopp. Hämtad från
https://www.1177.se/Vasterbotten/sa-fungerar-varden/lagar-och-bestammelser/standardiserade-vardforlopp/ [2019-05-04]
Badersten & Gustavsson. (2015). Vad är statsvetenskap? om undran inför politiken. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Blomqvist, P. (2007). Sjukvårdens styrning och organisation. I Blomqvist, P. (red.) (2007). Vem styr vården? Organisation och politisk styrning inom svensk sjukvård. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag, ss.11-52
Cancercentrum. (2019). Antal patienter i standardiserade vårdförlopp (SVF). Hämtad från
https://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/statistik/svf-statistik/resultat-och-statistik/ [2019-05-05]
Christensen, T., Lægreid, P., Roness, G.P. & Røvik, K-A. (2005). Organisationsteori för
offentlig sektor. 1. uppl. Malmö: Liber
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. E. & Wängnerud, L.
(2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwe
Hallin, Bo & Siverbo, Sven (2003). Styrning och organisering inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur
Hertting, N. (2014). Implementering: perspektiv och mekanismer. I: Rothstein, Bo (red.). (2014). Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem. 5., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur, ss.185–212
Klasson, T. (2010). Vad kännetecknar offentlig sektor? I: Klasson, T. (red.) (2010). Professioner i offentlig förvaltning: en lärobok för universitetens
professionsutbildningar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss.27–48
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation.
Region Västerbotten. (2019a). Standardiserade vårdförlopp. Hämtad från
https://www.regionvasterbotten.se/for-vardgivare/behandlingsstod-och-vardriktlinjer/standardiserade-vardforlopp [2019-05-06]
Region Västerbotten. (2019b). Det här gör regionen. Hämtad från
Regionala cancercentrum i samverkan. (2018). Standardiserade vårdförlopp - förkortade
versioner för primärvården. Hämtad från
https://www.cancercentrum.se/uppsala-orebro/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/vardforlopp/ [2019-05-06]
Socialstyrelsen. (2018). Standardiserade vårdförlopp i cancervården - lägesrapport 2018. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21122/2018-11-10.pdf
[2019-05-05]
Socialstyrelsen & Cancerfonden. (2018). Cancer i siffror 2018. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20976/2018-6-10.pdf
[2019-05-05]
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2019). Kortare väntetider i cancervården -
slutrapport om överenskommelsen 2018.
Wilkens, J., Thulesius, H., Schmidt, I. & Carlsson, C. (2016). The 2015 National Cancer Program in Sweden: Introducing standardized care pathways in a decentralized system. Health Policy 120(12): 1378-1382.
Winblad, U. (2007). Valfriheten: en misslyckad sjukvårdsreform? I Blomqvist, P. (red.) (2007). Vem styr vården? Organisation och politisk styrning inom svensk sjukvård. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag, ss.132-156
Vedung, E. (2016). Implementering i politik och förvaltning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Intervjuer
7. Bilaga 1
| Tema 1: Bakgrund |
Vad är din yrkesroll på Kvinnokliniken? Vilken roll har du i arbetet med SVF?
| Tema 2: Förutsättningar |
Vilken utbildning/information har Du erhållit för att kunna arbeta med SVF? Vilken inställning hade Du och övrig vårdpersonal till införandet av SVF?
Vilka förändringar behövde mottagningen göra i samband med införandet av SVF? Upplever Du att det har funnits resursbrister (pengar, kompetens, tid) som påverkat införandet av SVF?
Vilka svårigheter upplever Du har funnits kring införandet av SVF?
| Tema 3: Effekter för vårdarbetet|
Hur har Du upplevt att mottagningen arbetat efter SVF:s riktlinjer?
Vilka fördelar respektive nackdelar för patienterna upplever Du att SVF har resulterat i? Upplever Du att införandet av SVF har påverkat andra patientgrupper?
| Tema 4: Effekter för vårdpersonalen |
Hur upplever Du att SVF har påverkat dina arbetsuppgifter?
Vilka tycker Du är de största förändringar som mottagningen har gjort i och med införandet av SVF?
