1
En kvalitativ studie om den upplevda motivationen bland tjejer till att utöva idrott
Emelie Borgstedt
Psykologi, Uppsatsarbete 15hp
Institutionen för individ och samhälle/Högskolan Väst Höstterminen 2020
Handledare: Linda Lundin
Examinator: Sabina Kapetanovic
2 Abstrakt
Sverige ligger i framkant när det gäller medlemsantalet i idrotts-och motionsföreningar samt jämställdhetsarbetet i förhållande till andra europeiska länder. Svenska tjejer i åldern 16–18 år ägnar sig åt fysisk aktivitet i mindre omfattning till skillnad från killarna. Syftet med studien var att få djupare förståelse och kunskap för vad som motiverar tjejer i åldrarna 16–18 år som idrottar regelbundet till att utöva idrott. Studien utgick ifrån självbestämmandeteori av Deci och Ryan. Det genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med en tillhörande intervjuguide och urvalet var idrottande tjejer i den nämnda åldern. Dataanalysen genomfördes genom en tematisk analys. Resultatet delades in i tre huvudteman som beskrev vad som motiverar tjejer till att utöva idrott: Jämförelse och positionering, den sociala interaktionens inverkan och medvetna inre positiva affektiva reaktioner. Resultatet diskuteras utifrån inre-och yttre motivation och de psykologiska behoven. Studien kan tillföra kunskap och förståelse för vad tjejer motiveras av inom idrottsutövandet.
Nyckelord: Självbestämmandeteori, tjejer, idrott, motivation.
3 A qualitative study of what girls find as motivation, by experience, to practice sport Sweden is at the forefront when it comes to the number of members in sports- and exercise associations and the gender equality work in relation to other European countries. Swedish girls at the age of 16–18 engage in physical activity to a lesser extent, unlike boys. The purpose of the study’s was to gain a deeper understanding and knowledge of what motivates girls at the ages of 16–18 to practice sports regularly. The study was based on the theory of self-determination by Deci and Ryan. Eight semi-structured interviews were conducted with an interview guide and the sample was sports girls at the said age. The data analysis was carried out through a thematic analysis. The results were divided into three main themes that described what motivates girls to play sports: Comparison and positioning, the impact of social interaction and conscious inner positive affective reactions. The results are based on discussions around internal and external motivation and the psychological needs. The study can add knowledge and understanding of the motivated factors for girls to do sports.
Keywords: Self-determination theory, girls, sports, motivation
4 Personligt förord
Detta examensarbete byggde på att Högskolan Väst var ett elitidrottsvänligt lärosäte, vilket gav mig möjligheten till att fortsätta min pågående elitsatsning och samtidigt studera.
Detta arbete är något av det jag är mest stolt över under min studiegång. Jag var skeptiskt till en början om jag hade tagit mig för mycket vatten över huvudet i och med att jag gjorde arbetet på egen hand. Arbetet har varit omfattande och utmanande, men det har varit väldigt lärorikt. Men genom handledning, stöttning och motivation står jag här idag och kan säga att jag hade tagit ett samma beslut igen. Jag är tacksam över att ha haft min handledare vid min sida som genom sin erfarenhet och vänlighet kunde guida mig omkring problem såsom hanteringen av den omfattande datan och samtidigt bevarat min skrivglädje. Jag har aldrig skrivit en så pass stor studie innan, men tack vare dessa tio veckor har jag blivit motiverad till att skriva fler. Jag tackar också mina nära och kära samt idrotten för att ha haft överseende med att jag har ägnat mycket av min vakna tid med mitt arbete och samtidigt givit mig en god tillvaro.
5 År 2018 publicerade Eurobarometer en rapport som visade en opinionsundersökning över alla europeiska länder i relation till fysisk aktivitet. Det framkom att Sverige ligger klart i framkant när det gäller medlemsantalet i idrotts- och motionsföreningar, det inkluderar både föreningar i form av idrottsaktiviteter och gym (Eurobarometer, 2018). Det betyder att fysisk aktivitet är för många en väsentlig beståndsdel i deras livsstil och att det finns en stark motivation till fysisk aktivitet. Sverige ligger även i framkant i jämställdhetsarbetet. År 2019 publicerade European Institute for Gender Equality en studie av jämställdhetsarbetet inom alla EU:s medlemsländer under året. Studien grundar sig på följande områden: ekonomi, arbete, kunskap, makt, tid samt hälsa. Det resulterade i att Sverige är det mest jämställda landet av alla EU:s medlemsländer (European Institute for Geneder Equality, 2019). Utifrån
Eurobarometerns opinionsundersökning och Europeiska Jämställdhetsinstitutets mätning kan det konstateras att statistiken är glädjande för landet Sverige. Men hur ser det höga
medlemsantalet i idrotts- och motionsföreningar och framgångsrika jämställdhetsarbetet ut utifrån tjejer och killars motivation till idrottsutövandet? Statistiska centralbyrån SCB (2019) publicerade statistik om hur den fysiska aktiviteten bland den svenska befolkningen såg ut under åren 2017–2018. Det visade att 69 % av tjejerna i åldrarna 16–18 år utövande minst en fysisk aktivitet per vecka. Statistiken visade också att 80 % av killarna i åldrarna 16–18 år utövande minst en fysisk aktivitet per vecka. Det betyder att det är fler killar som ägnar sig åt fysisk aktivitet än tjejer. Trots att tjejerna ägnar sig åt fysisk aktivitet i mindre omfattning är det relevant att studera tjejernas upplevda motivation för att få en ökad förståelse och kunskap för vad tjejer upplever motiverar de för att på så vis skapa större möjligheter till att bevara och få in fler i idrottskontext. Det kan bidra till att fler tjejer får en bättre hälsa,
jämställdhetsarbetet tar ett större steg i rätt riktning och att den glädjande statistiken även visas bättre i empirin.
Fysisk aktivitet
Begreppet fysisk aktivitet definieras som alla former av kroppsrörelser med hjälp av skelettmuskler som ger ökad energiförbrukning (World Health Organization, u.å). Det är ett paraplybegrepp som inkluderar exempelvis idrott, motion och träning (Deurloo, 2018). En livsstil som inkluderar fysisk aktivitet är gynnsamt för hälsan (Riksidrottsförbundet, 2019).
Självbestämmandeteori och motivation
Forskarna Edward Deci och Richard Ryan är grundare för självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 2000). Det komplexa begreppet motivation definieras som ansträngningens
6 riktning och intensitet (Lindwall m.fl., 2019). Självbestämmandeteorin bygger på att
individen har olika behov som främjar eller förhindras i en kontext med olika former av motivation. Behoven är kompetens, tillhörighet och relationer samt självbestämmande (autonomi). De olika formerna av motivation är inre motivation, yttre motivation och amotivation.
De psykologiska behoven är som tidigare nämnt kompetens, tillhörighet och relationer samt självbestämmande (Deci & Ryan, 2000). Kompetensbehovet innebär att individen tenderar till att vilja behärska omgivningen genom exempelvis utmaningar och kunskap.
Behovet av tillhörighet och relationer innefattar social interaktion, såsom acceptans och samhörighet i en kontext samt känsla av närhet och kärlek. Behovet av självbestämmande innebär individens möjlighet till att bestämma och ta kontrollen (Lindwall m.fl., 2019).
Inre motivation kännetecknas av att individen utför beteenden utifrån egna känslor och det speglar ett naturligt förhållningssätt till utveckling (Lindwall m.fl., 2019). Fokus riktas på beteendet och inte konsekvensen från yttre krafter. Individen motiveras utifrån sitt perspektiv och kraft, vilket innebär att behovet av självbestämmande tillfredsställs. Individen upplever glädje i att klara av utmaningar och ägnar sig åt det som finner intresse av, vilket innebär att kompetensbehovet blir tillfredsställt. Om individen har en social interaktion tillfredsställs behovet av tillhörighet och relationer.
Yttre motivation kännetecknas av yttre Belöningar såsom uppmärksamhet och
utmärkelse är det som motiverar individen (Hassmén m.fl., 2009). Individen saknar den egna motivationen som därmed betyder att behovet av självbestämmande inte tillfredsställs, dock kan det ske på annat vis. Om individen omringas av yttre krafter under en längre tid tenderar individen att omvandla de till en representation av sin självmedvetenhet, som benämns som internalisering (Lindwall m.fl., 2019). Yttre motivation kan delas in i fyra nivåer som beskriver omfattningen som individen påverkas av yttre krafter och graden av
självbestämmande (Deci & Ryan, 2000). Integrerad kontroll innebär att individen avstår från någonting för att uppnå ett mål och samtidigt accepterar det eftersom beslutet är självbestämt på olika grunder (Deci & Ryan, 2000). Identifierad kontroll innebär att trots att beslutet är självbestämt finner det ingen glädje men en medvetenhet om att det är betydelsefullt (Deci &
Ryan, 2000). Introjicerad kontroll innebär att en individ upplever sig pressad till någonting och självbestämmandet är nästintill bortblåst (Deci & Ryan, 2000). Yttre kontroll innebär att motivationen enbart styrs av Belöningar från yttre krafter (Deci & Ryan, 2000).
7 Amotivation kännetecknas av att individen har mist sin motivation och tvivel är en central upplevd känsla. Individen tvivlar exempelvis på sin kompetens och förmåga samt tillvägagångssättet. Det är viktigt att ha en balans mellan inre-och yttre motivation för att alla de tre psykologiska behoven ska tillfredsställas, vilket bäddar för en gynnsam och hälsosam motivation och undviker amotivation (Hassmén m.fl., 2009).
Figur 1
Figuren visar de olika motivationsformerna och hur de olika graderna av självbestämmande ser ut utifrån självbestämmandeteorin
Not. Figuren visar att till höger är graden av självbestämmande hög och ju mer vänster desto mer avtar självbestämmandet (Deci & Ryan (2000) översatt av Jones (2013).
Omgivningens roll i motivation och idrott och utifrån en hälsoaspekt
Gillison m.fl. (2012) genomförde en longitudinell studie i Storbritannien utifrån en mixad metod som innefattade enkäter och intervjuer. Gillison m.fl. (2012) studerade orsaker som stärker internalisering i motivation kopplat till idrott under ett års tid bland 14 åriga tjejer. Resultatet visade att motivationen till fysisk aktivitet hade förändrats under ett års tid och tjejerna har blivit mer medvetna om att fysisk aktivitet och hälsa har ett viktigt samband (Gillison m.fl., 2012). Den medvetenheten om det viktiga sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa berodde på yttre krafter såsom lärare och media. Det framgick att tjejer inte valde att utöva idrott utifrån sitt eget perspektiv utan fann värdet i yttre krafter som grundade sig i ett befintligt ideal om att vara smal (Gillison m.fl., 2012). Det visades att den egna
upplevelsen av framsteg, nå framgång och klara av utmaningar var motiverande (Gillison
8 m.fl., 2012). Det konstaterades att yttre motivation stärkte internaliseringen både ur en positiv och negativ aspekt.
Deci m.fl. (2012) utförde en metaanalys av 184 studier som handlade om att b.la.
utvärderar förhållandet mellan självbestämmandeteorin inom hälso-och sjukvården och hälsofrämjande sammanhang (som kan vara idrott) och upplevelsen av uppfyllda
psykologiska behov för hälsan. Resultatet av metaanalysen visade att i exempelvis idrott där de råder en positiv förening mellan de tre uppfyllda psykologiska behoven var det gynnsamt för hälsan (Deci m.fl., 2012). Det betyder individen mår psykiskt och fysiskt bra av när individen vill hantera och hanterar utmaningar samtidigt som individen upplever tillhörighet och god social interaktion och samtidigt som individen har själv kontrollen över en situation.
Deci m.fl. (2012) skriver att tillfredställelsen av flera behov är viktigt för hälsan.
Upplevelse av både inre-och yttre motivation
Aoyagi m.fl. (2020) genomförde en tvärsnittsstudie utifrån intervjuer. Aoyagi m.fl.
(2020) studerade vilka faktorer som japanska gymnasieungdomar upplevde påverkar motivationen till fysisk aktivitet. Resultatet visade på inre motivation genom att det b.la.
framkom att intresset för idrott, känslan av ansvar och sammanhang samt upplevd framgång är faktorer som påverkar de ungdomarnas motivation till fysisk aktivitet (Aoyagi m.fl., 2020).
Resultatet visade på yttre motivation i och med att det b.la. framkom att Belöning,
uppmärksamhet och coaching påverkar individernas motivation till fysisk aktivitet (Aoyagi m.fl., 2020). Utifrån resultatet kan det konstateras att individer kan uppleva både inre- och yttre motivation kopplat till fysisk aktivitet.
Betydelsen av inre motivation och uppfyllda psykologiska behov
Bumpus m.fl. (2013) genomförde en longitudinell studie i USA med hjälp av enkäter.
Bumpus m.fl. (2013) forskade om ungdomar i 18–20 års åldern med en majoritet av tjejer (70%) och deras beteenden och motivation till fysisk aktivitet vid övergången från gymnasiet till universitet utifrån behovet av självbestämmande. Resultatet visade på att det sker
identifierad-och introjicerad kontroll hos individerna samt en ökad amotivation som grundar sig i en låg grad av självbestämmande (Bumpus m.fl., 2013). Men det som framgick var också att den inre motivationen är det som gör att individerna höll fast vid idrottsutövande. Det kan konstateras att om den yttre motivationen omvandlas till en inre motivation, d.v.s.
internalisering ökar självbestämmandet och chansen att fler motiveras till att idrotta ökar under 18–20 års åldern (Bumpus m.fl., 2013).
9 Kwan och Schneider (2013) utförde en tvärsnittsstudie i USA utifrån enkäter. Kwan och Schneider (2013) studerade faktorer som påverkade ungdomars motivation till idrott och korrelationen mellan variabler inom självbestämmandeteori och ungdomars emotionella respons på fysisk aktivitet. Ungdomarna var i 15 års åldern och 46 % av de var tjejer.
Resultatet synliggjorde att emotionella responser på idrotten och uppfyllda psykologiska behov korrelerade med en inre motivation (Kwan & Schneider, 2013).
Calvo m.fl. (2010) genomförde en tvärsnittsstudie i Spanien med enkäter. Calvo m.fl.
(2010) forskade om motivation hos killar i åldern 13–17 år som utövade fotboll och utgick ifrån de psykologiska behoven i självbestämmandeteorin. I den här studien studerades egenskaper kring motivation till ett fortsatt och ett avslutat idrottsutövande. Resultatet visade att när killarna slutade idrotta upplevdes inte de psykologiska behoven tillfredsställda. Det visade också på att killarna upplevde höga nivåer av amotivation, yttre motivation,
introjicerad kontroll samt ett lägre välbefinnande. Vid ett fortsatt idrottsutövande upplevdes inte de egenskaperna som vid ett avslutat idrottsutövande utan tillfredsställda behov och inre motivation var centralt för ett fortsatt idrottsutövande (Calvo m.fl., 2010).
Syfte
Syftet med studien var att få djupare förståelse och kunskap för vad som motiverar tjejer i åldrarna 16–18 år som idrottar regelbundet till att utöva idrott. Studien ville belysa vad som bidar till att tjejerna motiveras till att fortsätta idrotta. Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats:
• Vad motiverar tjejer att utöva idrott?
Metod Undersökningsdeltagare
Studiens urval baserades på ett bekvämlighetsurval utifrån författarens nätverk av kontakter. Undersökningsdeltagarna var åtta tjejer mellan 16–18 år och som utövade idrott regelbundet. Fördelningen av åldern framkommer i tabell 1. Tjejerna utövade idrott inom Mellansverige och tiden som de hade utövat idrott sträckte sig mellan 5–13 år. Utifrån bekvämlighetsurvalet var det följande fysiska aktiviteter som datan grundade sig på: Golf, badminton, handboll, gym, fotboll och ridsport.
Tabell 1
10 Tabellen visar fördelningen av ålder på undersökningsdeltagare
Ålder 16 17 18
Antal tjejer 1 3 4
Not. Tabellen visar att de flesta tjejerna var 18 år, men att det fanns deltagare som också var 16 och 17 år.
Studiens design
Studiens design baserades på en kvalitativ metod med semistrukturerade individuella intervjuer och en tematisk analys. En kvalitativ metod lämpar sig för att förstå empiriska fenomen genom att få en djupare kunskap och förståelse om individers subjektiva upplevelser och erfarenheter (Brinkman & Kvale, 2014). Studiens syfte var att få djupare förståelse och kunskap om vad som motiverar tjejer att utöva idrott, vilket är ett empiriskt fenomen. Med det i åtanke valdes semistrukturerade intervjuer för att i större utsträckning fånga komplexiteten med detaljrika och nyansrika data. Det finns utrymme för större flexibilitet som författare att ställa följdfrågor och probing som kan bidra till djupare förståelse och kunskap (Brinkman &
Kvale, 2014). Det finns utrymme för förklaringar, motsägelser och tolkningar som kan generera djupare förståelse och kunskap inom just motivation och idrottsutövande (Brinkman
& Kvale, 2014). I den tidsbegränsning som fanns var tvärsnittsstudie en lämplig design och syftet handlade inte om ett fenomen som ska följas upp eller göra upprepningar.
Procedur
Författaren kontaktade respondenterna både via internet och muntligen. I samband med den första kontakten skickades ett missivbrev ut (se Bilaga 2) och intervjuguide (se Bilaga 1).
Författaren bad tjejerna återkomma efter att ha bekantat sig med informationen. Alla tjejer återkom om att de ville delta i studien och därefter bestämdes tid och plats för intervjun. Sex av åtta tjejer genomförde intervjun på distans via Zoom och en via Google Meet. Vid de sex intervjuerna hade båda parter kameran på och befann sig på en miljö som de själva hade valt.
Anledningen till att intervjuerna genomfördes på distans var för att det passade bättre både rent geografiskt och i Covid-19 pandemin (Folkhälsomyndigheten, 2020). De resterande två tjejerna genomförde de individuella intervjuerna på plats i ett konferensrum i en idrottshall. Det
geografiska läget passade både respondenterna och författaren bra och båda parterna befann sig i den miljön på sin lediga tid. Det är viktigt att nämna att Folkhälsomyndigheternas
rekommendationer togs hänsyn till vid de två intervjuerna som genomfördes i konferensrummet, exempelvis avståndet mellan varandra (Folkhälsomyndigheten, 2020). Intervjuerna pågick runt
11 30 minuter och med hjälp av ljudinspelningsverktyg kunde intervjuerna kort därefter
transkriberas.
Instrument/Material
Studien använde sig av en intervjuguide som instrument och den utgick ifrån studiens syfte, frågeställning och det teoretiska ramverket. I och med att självbestämmandeteorin är en etablerad teori i relation till motivation och idrott gav det möjligheter till att få inspiration av andra studier och etablerade intervjufrågor. Det skapades en semistrukturerad intervjuguide som gav utrymme för följdfrågor. Probing och följdfrågor var väsentligt eftersom det är ett sätt att bringa fram djupare förståelse och kunskap om tjejernas upplevelse och erfarenhet om motivation kopplat till idrott (Dahlgren & Johansson, 2009). Innan instrumentet skulle ut i empirin gav handledaren sina synpunkter som författaren tog till sig och därefter genomfördes en pilotstudie på en 17-årig tjej och vid lärorika noteringar kunde intervjuerna starta på riktigt.
Intervjuguiden består av tre delar. Den första delen var övergripande introduktionsfrågor.
Den andra delen var det utrymme för det teoretiska ramverket och det hade begripliggjorts för respondenterna genom operationalisering. I den sista delen avslutades intervjun med att respondenterna tillfrågades om det var något som ville tilläggas (se Bilaga 1).
Tillvägagångssätt i analys
Analysmetoden som valdes var en tematisk analys och utgick ifrån studiens syfte och frågeställning. Tematisk analys är ett flexibelt hantverk som fångar komplexitet (Brinkmann &
Kvale, 2014). Det är en relevant analysmetod eftersom studien baseras på tjejers upplevelser och erfarenheter inom motivation i relation till idrottsutövande, vilket kan vara komplext eftersom alla tjejer inte tenderar till att ha samma subjektiva upplevelse och erfarenhet kring ämnet.
Analysprocessen startade först och främst med att skapa ett kodningsschema för att tydliggöra och underlätta analysprocessen. Sedan bekantades alla transkriberingarna för att skaffa en överblick över den empiriska datan. Utifrån den insamlade empiriska datan kunde
meningsbärande enheter såsom citat gällande tjejers motivation identifieras. Sedan skapade författaren koder genom att sortera, kategorisera och tolka de meningsbärande enheterna, d.v.s. citat tillskrevs med koder. Vid detta skedet söktes gemensamma nämnare bland de meningsbärande enheterna men också efter det som skiljde de åt. Därefter sökte författaren efter övergripande teman för att på sätt identifiera subteman och sen så småningom
huvudteman. Sedan började författaren reducera och bearbeta datan för att sedan framställas i en resultatpresentation. I resultatpresentationen benämns respondenterna med en siffra för att
12 tydliggöra och inte av någon annan innebörd. Den tematiska analysprocessen framgår i ett kodningsschema (se tabell 2) som visar på analysens tillvägagångssätt och dess komponenter (Hjerm m.fl., 2014).
Förförståelse
I och med att författaren är själv av samma kön som undersökningsdeltagarna och är involverad i idrott finns det egna subjektiva erfarenheter och upplevelser av det studerande fenomenet. Författaren kan känna igen upplevelser och erfarenheter som tjejerna kan dela med sig om vilket uppfattas som en större möjlighet till att förstå den insamlade datan. Det finns en medvetenhet om att förförståelsen påverkar tolkningen och analysen.
Etiska överväganden
Studien har genomförts utifrån de fyra forskningsetiska principerna d.v.s.
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentiatlitetskravet och nyttjandekravet
(Vetenskapsrådet, 2017). Innan intervjuerna genomfördes fick respondenterna bekanta sig med information gällande studien, såsom syfte, hur deltagandet skulle gå till samt villkor utifrån de fyra forskningsetiska principerna genom missivbrevet. Det betyder att
informationskravet uppfylldes. Intervjuguiden skickades även ut till respondenterna för att de skulle få en ytterligare inblick i studiens innehåll. Författaren inhämtade respondenternas samtycke genom att be individerna återkomma efter några dagar om de var villiga att delta i studien. Författaren ville låta respondenterna ta sin tid att fundera över sin medverkan för att det inte skulle uppfattas som påtvingat. Sedan när individerna hade gett ett godkänt samtycke var samtyckeskravet uppfyllt. I och med att tjejerna i studien var mellan 16–18 år behövdes inte samtycket inhämtas från vårdnadshavare. All insamlade data behandlades med största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna förvarades för att det inte skulle gå att offentliggöra individerna, d.v.s. respondenterna var anonyma samt avidentifierade i studien.
Konfidentialitetskravet framgick skriftligt i missivbrevet men tillämpades också i hur studien praktiskt genomfördes. Det förklarades i missivbrevet hur den insamlade datan skulle nyttjas och hanteras och det tillämpades i studiens praktik. Efter att analysen var genomförd raderads alla ljudfiler från intervjuerna.
Resultat
Utifrån den empiriska datan skapades tre huvudteman med tillhörande subteman (se tabell 2). Resultatet presenterades utifrån det genomförda kodningsschemat.
13 Tabell 2
Tabellen visar ett kodningsschema över huvudteman och subteman
Jämförelse och positionering Den sociala interaktionens inverkan
Medvetna positiva inre affektiva reaktioner
Inofficiell tävling Dagsform och sinnesstämning Uppnådd utveckling Får inspiration och se möjligheter Pusha mot framsteg Glädje till idrotten Upplevd självbekräftelse Gemenskap och trivsel God hälsa
Balanserad feedback
Not. Tabellen visar att huvudtemana jämförelse och positionering och medvetna positiva inre affektiva reaktioner har tre subteman medan den sociala interaktionens inverkan har fyra subteman.
Jämförelse och positionering
Att jämföra sig med individer och positionera sig i sin idrottskontext uttrycktes vara vanligt förekommande bland alla respondenterna. Det handlade om att respondenterna inte enbart utgick ifrån sig själva utan använde andra för att tydliggöra sin placering och prestationsförmåga. Det framgick att ett idrottsutövande som inkluderade jämförelse och positionering var viktigt för tjejers motivation till att utöva idrott.
Inofficiell tävling
Majoriteten av respondenterna uttalade sig om en inofficiell tävling mot andra
idrottande individer och tävlingen gick ut på att vara i toppen och inte i botten. Respondent 5 bekräftade en inofficiell tävling där en topplacering var i fokus och uttryckte sig på följande sätt: ”Det blir ju lite såhär, man har ju en tävlingsskalle och man vill vinna fast det inte är någon tävling så liksom”. Vidare bekräftade respondent 3 att det fanns en strävan efter att inte ligga i en bottenplacering: ”Ja, men det kanske är för att man inte vill vara sämst, man
försöker ju alltid göra sitt bästa för att inte vara sämst”. Utifrån respondenternas erfarenheter och upplevelser var det vanligt förekommande med att uppleva en inofficiell tävling. Det var ett sätt att positionera och jämföra sig samt en strävan efter utmärkelse genom att befinna sig i en god position i jämförelse med andra. Det framgick att den inofficiella tävlingen motiverade tjejer till att utöva idrott och utvecklas.
14 Få inspiration och se möjligheter
De flesta respondenterna såg möjligheter i sin egen utveckling och genom att betrakta andra individers framgångar i idrottsutövandet. Det handlade om deras egna prestationer och utvecklingsmöjligheter i idrotten, vilket respondent 4 bekräftade: ”Men jag tänker att om de kan bli så bra så kan jag också bli såhär bra”. Vidare bekräftas det ytterligare att tjejerna motiveras av att se andras prestationer och se utvecklingsmöjligheter och samtidigt förklarades det att var lättare att motiveras på det viset än med proffsen i media.
R4: Typ att se andras utveckling och att man vill bli lika bra som de och till och med bättre. Alltså, mitt mål kanske är att bli som de på tv:n, men det är ju lite svårt. Det är lättare att jämföra sig med de man har nära och se att det går jättebra för de.
Det var en av tjejerna som uttryckte inspiration och utvecklingsmöjligheter från samhällets kroppsideal. Respondent 7 uttryckte sig följande: ”Man tänker på de normer som finns och man tränar lite för att uppnå en viss kroppstyp. Det klart att man tänker liksom hur sin kropp ska se ut eller ska utvecklas”.Utifrån den
empiriska datan framgick det att de motiverades av att se möjligheter till att utvecklas genom andra individers framgångar och positioner. Det som framträdde var att tjejerna motiverades av den inspiration som de möter, vare sig det handlade om att andra besitter en högre prestationsnivå eller att media visade normer kring kroppstyper. Det var noterbart att det var enbart en tjej som uttryckte
utvecklingsmöjligheter och inspiration från kroppsideal med tanke på den rollen som ideal och normer har i dagens samhälle.
Upplevd självbekräftelse
Majoriteten av respondenterna uttryckte ödmjukt att en högre positionering var ett sätt att uppleva självbekräftelse genom uppmärksamhet som grundade sig i en jämförelse med andras prestationsförmågor. Respondent 7 uttryckte och bekräftade att uppmärksamhet och bekräftelse kan komma ifrån andras lägre förmågor: ”Men sen så blir det ibland att man vill visa vad man är duktig på och det känns skönt att ha bekräftelsen att visa att man kanske är starkare”.Utifrån den empiriska datan framgick det att respondenterna ville visa sin kapacitet, men inte på ett uttrycksfullt och elakt sätt gentemot andra. Respondenterna berättade att det är
15 den egna upplevda känslan av att vara duktig med hjälp av jämförelse och positionering gentemot andra som motiverade de till att idrotta. Det framgick också att det var lättare att se sin egen prestationsförmåga om den ställdes mot andra, vilket betyder att det kan ses som ett verktyg för att uppleva självbekräftelse.
Den sociala interaktionens inverkan
Att befinna sig i en social interaktion i idrottskontext upplevdes vara fördelaktigt bland respondenterna. Det som framträdde var att respondenterna behövde en slags gruppdynamik och samspel med andra individer för att först och främst idrotta, men även för att få ut mycket av den fysiska aktiviteten. Det framgick att ett idrottsutövande som involverade en social interaktion är viktigt för tjejers motivation till att utöva idrott.
Dagsform och sinnesstämning
Majoriteten av respondenterna upplevde att det fanns dagar där idrotten inte lockade och vid sådana dagar upplevdes den sociala interaktionen viktig för att ändå idrotta.
R5: Sen mamma och pappa försöker pusha mig till träningen även om jag kanske inte är jättesugen eftersom de vet att jag tycker det är kul när jag väl är där. Samma med kompisar, såhär ”kommer du på träningen
idag?” ”Jag vet inte riktigt” ”Ah, men det hade varit kul… det är kul om du kommer”. Det gör ju att man blir mer motiverad.
Baserat på tjejernas upplevelser och erfarenheter lyftes humöret som en orsak till att motivationen ibland sviktade som uttrycktes i att avstå fysisk aktivitet. Respondenterna berättade att när humöret för dagen var lågt likaså motivationen, var det viktigt med individer som stod tjejerna nära för att ändå idrotta. Tjejerna uppskattade att individer i sin omgivning hjälpte de på rätt spår (få den inre viljan att besegra dagsformen) eftersom en negativ
sinnesstämning ändrades under och efter fysisk aktivitet till en positiv sinnesstämning.
Pusha mot framsteg
16 Majoriteten av respondenterna uttryckte att de fick ut mer av idrottsutövandet om
idrottandet inkluderar ett umgänge. Det innebar också att resultaten av idrottsutövandet blev bättre av att idrottare pushas av varandra.
R1: Men om man tänker jobbigare övningar, om vi kör typ löpning tillsammans. Men man gör det aldrig så bra som när man gör det i grupp, när någon står och tar tiden på en och man vill hålla ett visst tempo. Så hårt som man kan pressa sig i en grupp, kan i alla fall inte jag pressa mig själv.
Så det motiverar mig till att idrotta med andra och det ger bra träning.
Vidare bekräftade respondent 7 att tjejernas idrottsutövande upplevdes få ett bättre utfall om den sociala interaktionen är involverad: ”Asså jag skulle säga att man blir mer, mycket mer pushad när man tränar med andra och när man tränar själv så blir jag lite latare”. Den sociala interaktionen hade en liten extra inverkan på idrottsutövandet som inte ett idrottsutövande på egen hand hade i samma utsträckning. Vad det grundade sig i var svårt att tyda, men det som var ett återkommande mönster och noterades tabubelagt var att de ville att andra skulle se deras kapaciteter.
R1: Tyvärr tror jag att man vill visa för andra ibland också. Det har man nog lite svårt att erkänna för sig själv ibland, att man är sån. Men det tror jag ändå att man vill visa sig lite duktig typ, att man kan. Och säg att vi kör intervaller i grupp med en minut som paus och om jag hade kört det själv och hade varit jättetrött kanske jag hade tagit en och en halv minuts paus.
Gemenskap och trivsel
Alla respondenterna upplevde att en god social interaktion hade positiv inverkan på tjejernas motivation och idrottsutövande. Respondent 8 formulerade sig på följande sätt: ”Har man en trevlig grupp och ändå har kul så är det ju roligare att komma dit än om man har en grupp som man inte känner sig lika välkommen i”. Det framkom att den behagliga tillvaron var en bidragande faktor till att tjejerna trivs och motiverades att komma till idrotten. Det framgick att när tjejer upplevde god trivsel och gemenskap från den sociala interaktionen motiverades de till att idrotta eftersom de upplevdes positiva affektiva reaktioner i samband
17 mellan andra individer och idrottsutövandet. Respondent 5 uttryckte: ”Det känns på nått sätt som en sån gemenskap, det blir roligare och det blir mindre jobbigt eftersom man kan prata och skämta med varandra även om det är skitjobbig träning”. Detta bekräftade att
gemenskapen motiverade tjejerna till att idrotta.
Balanserad feedback
Majoriteten av tjejerna berättade att feedback var en viktig del i den sociala
interaktionen inom idrottsutövandet och det handlade främst om feedback från tränare. Det var viktigt för motivationen att feedbacken var balanserad. Respondent 3 berättade: ”Jag vill liksom höra både saker jag gör bra och saker jag gör mindre bra”. Utifrån den empiriska datan motiverades tjejerna av feedback som var balanserad, d.v.s. som inkluderade
förbättringsområden och nuvarande goda kapaciteter. Tjejerna uttryckte att uppmärksamhet och beröm från omgivningen var viktigt för att få känna sig bra på någonting eftersom det ibland kan vara svårt att se det med egna ögon. Men de förklarade också att när det sker en obalanserad feedback med enbart förbättringsmöjligheter och kritik tillför det en negativ inverkan på motivationen och självbilden. Respondent 7 uttryckte sig: ” Det gäller att feedback ges på ett bra sätt så man inte blir för kritisk till sig själv och det blir väldigt
omotiverat”.Detta bekräftar att en obalanserad feedback resulterade i en lägre motivation men också en kritisk syn på sig själv. Det betyder också att tränarna har en viktig och betydande roll för motivationen.
R5: Men det är ju också skönt att höra bra och dålig feedback, men det är När det blir mestadels dåligt det blir… och då blir det jobbigt och det blir svårare att motivera sig själv. Så en balans skulle jag säga.
Medvetna positiva inre affektiva reaktioner
Känslor styr individers beteenden och idrotten tillför känslor som styr beteenden i relation till ett idrottsutövande. Det framträdde att respondenterna var medvetna om att deras motivation påverkades av deras egna upplevda positiva känslor till idrotten. Det framgick att tjejerna upplevde att idrotten tillför positiva känslor, vilket styrde deras beteenden som resulterade i en motivation till att utöva idrott.
Uppnådd utveckling
18 Majoriteten av respondenterna uttryckte att den egna positiva känslan av utveckling var en viktig aspekt för motivationen, vilket respondent 3 kunde intyga:” Utmaningar i form av övningar var svåra i början, men ju mer man gör de och upprepar så blir de bättre och bättre och det är ju kanske mest motiverande”. Baserat på den empiriska datan framgick det att tjejernas egna upplevelser av uppnådd utveckling var gynnsamt för motivationen, vilket respondent 2 talade om: ”Att känna att det går bra och det gör att jag blir mer motiverad till att träna”. När respondenterna upplevde utveckling genom att klara av steg i sin utveckling tillförde det positiva känslor som bidrog till de tog sig an nästa steg i sin utveckling. Tjejerna uttryckte en medvetenhet i att uppnådd utveckling med tillhörande positiva känslor är viktigt för motivationen.
Glädje till idrotten
Alla respondenterna uttryckte en glädje till idrotten som var avgörande för ett nuvarande men också för det fortsatta idrottsutövandet. Alla respondenterna upplevde att idrotten
tillförde glädje i deras livsstil och de är medvetna om att det var en avgörande orsak till att de befann sig i idrottskontexten. Respondent 6 uttalade sig om glädjen till idrotten: ”Jag tycker att det är roligt med idrotten och det är inte bara idrott utan det är även en stor glädje i mitt liv och då finns det ingen anledning att sluta”. Det framgick att glädjen och intresset för idrotten kom främst från tjejerna själva.
God hälsa
Alla tjejerna motiverades av att idrotta eftersom de själva upplevde goda effekter på både deras psykiska och fysiska hälsa av fysisk aktivitet, vilket bekräftas av respondent 2: ”Så att hela kroppen och hela psyket mår bättre av att träna”. Tjejerna uttryckte att idrotten hade goda effekter på den fysiska hälsan i och med att kroppen mådde bra. Idrotten upplevdes som en välbehövlig stund för tjejernas psykiska hälsa i och med flertal tjejer upplevde stress kring skolan. Respondent 8 uttalade sig kring avkopplingen som idrotten tillförde: ”Sen så är det väldigt skönt att vara i stallet. Man kopplar bort det andra och kan inte fokusera på något annat”. Respondenterna förklarade också att de ville sysselsätta sig med något som får de att må bra. Det betydde att i och med att tjejerna upplevde positiv inverkan på hälsan av fysisk aktivitet motiverades tjejerna till att idrotta eftersom de prioriterade deras välbefinnande.
Diskussion
19 Syftet med studien var att få djupare förståelse och kunskap för vad som motiverar tjejer i åldrarna 16–18 år som idrottar regelbundet till att utöva idrott. För att åskådliggöra syftet utgick studien ifrån en frågeställning som handlade om vad som motiverar tjejer till att utöva idrott. Utifrån resultatet framgick det att jämförelse och positionering, den sociala
interaktionens inverkan och medvetna inre positiva affektiva reaktioner motiverar tjejer till att utöva idrott och dessa resultat ska diskuteras utifrån det teoretiska ramverket. Sedan kommer studiens begräsningar att redogöras och därefter kommer avslutningen.
Yttre motivation
Motivationen ligger i andras händer
Utifrån resultatet framgick det att individerna motiverades av jämförelse och positionering gentemot andra. Lindwall m.fl. (2019) förklarade att när inte behovet av självbestämmande uppfylls karakteriseras det genom att individen saknar den egna
motivationen. Utifrån resultatet kunde det tolkas som att tjejerna inte hade en egen kontroll över motivationen utan det var andra individers kapaciteter som styrde deras motivation, vilket tydde på en yttre motivation. Det synliggjordes genom att det fanns en strävan efter beröm och utmärkelse genom en inofficiell tävling med andra. Gillison m.fl. (2012) skrev att tjejerna inte utövade idrott utifrån sitt eget perspektiv utan fann motivationen i yttre krafter.
På liknande sätt kunde respondenternas inspiration tolkas som att behovet av
självbestämmande inte uppfylldes i och med tjejerna motiverades av andra idrottares framgångar. Utifrån resultatet framgick det att tjejernas upplevda självbekräftelse grundade sig i att känna sig duktig i relation till omgivningen. Vare sig det handlade om
uppmärksamhet från andra eller känslan av att vara bättre än andra. Det tolkades som att kompetensbehovet uppfylldes av omgivningen eftersom det var omgivningen som gav en upplevd självbekräftelse av hanteringen av tjejernas utmaningar. Det liknade beskrivningen av ett ej uppfyllt behov av självbestämmande som Lindwall m.fl. (2019) förklarade eftersom tjejerna inte hade kontrollen över att uppleva en självbekräftelse utan omgivningen.
Integrerad kontroll uttrycktes gynnsamt för utvecklingen
Utifrån beskrivningen av integrerad kontroll av Deci och Ryan (2000) kunde det liknas med att tjejerna avstod ifrån att utgå ifrån sina egna kapaciteter för att utvecklas (där
utveckling kunde tolkas som ett mål) och utgick ifrån andra individer för att motiveras till att bli en bättre idrottsutövare. Men samtidigt accepterade tjejerna det eftersom de upplevde en högre motivation av att jämföra och positionera sig med andra, vilket uttrycktes påverka
20 idrottsutövandet positivt utifrån olika aspekter. Trots att det tydde på en yttre motivation i form av integrerad kontroll hade tjejerna en högre grad av självbestämmande jämfört med de andra nivåerna av yttre motivation (Se figur 1).
Komplement för självbestämmandeteorin
År 1943 presenterade psykologen Abrahamn Maslow en förklaringsmodell för behov och motivation (Maslow, 2013). Förklaringsmodellen benämns som behovshierarki och den rangordnar individens behov systematiskt i fem olika nivåer där behoven är anslutna till varandra. Det innebär att när en nivå av behov är uppfyllt kan nästa nivå av behov uppfyllas och förutsätter därmed att lägre behov är uppfyllda. Genom jämförelse och positionering påminde det om fjärde nivån i behovshierarkin som handlar om individens behov av självkänsla och uppskattning som grundar sig i respekt och prestation av andra. Tjejerna motiverades av att jämföra sig och positionera sig för att på så vis uppleva en bekräftelse på att de besitter kompetens kring idrottsutövandet och självförtroende (Maslow, 2013).
Internalisering i relation till omfattningen av yttre krafter
Som tidigare nämnt har tjejerna utövat idrott mellan 5–13 år, vilket kan ha inneburit mycket jämförelse och positionering med andra individer. Lindwall m.fl. (2019) skriver att om individen omringas av yttre krafter under en längre tid tenderar individen att omvandla de till en representation av sin självmedvetenhet som innebär att det blir sin egen vilja, vilket påminde om tjejernas upplevelser och erfarenheter samt om studien av Gillison m.fl. (2012).
Det tolkades som att omgivningen stärkte internaliseringen i båda studierna, men det som var intressant och det som skiljde studierna åt var att i den föreliggande studien framgick
internalisering utifrån kroppsideal och normer i betydligt mindre omfattning än vad som framgick i studien av Gillison m.fl. (2012). Vad det grundade sig i var svårt att tyda, men den tänkbara bakomliggande orsaken kan vara tiden. Respondenten som uttalade sig om ideal och normer har utövat idrott kortast tid i förhållande till de andra respondenterna. Det kan på så vis tolkas som att ju längre individer befinner sig i idrottskontext desto mindre internalisering kring ideal och normer upplevs och uttrycks. Alla aspekter av jämförelse och positionering blev sätt att agera utifrån sig själv och en egen vilja trots att det grundar sig i andra.
Yttre motivation behöver inte vara negativt
Det uppfattades att yttre motivation var något negativt och det fanns en förväntning och uppfattning hos tjejerna att de ska motiveras utan yttre krafter. Bumpus m.fl. (2013)
21 uppmärksammade sitt resultat att det mest gynnsamma för ett idrottsutövande var en inre motivation, men det som var viktigt att stryka under var att studien inte kom fram till att yttre motivation hade negativ inverkan på motivationen. Precis som Aoyagi m.fl. (2020) belyste i deras studien kan individer både uppleva inre-och yttre motivation, vilket denna studien också bekräftade. Det är en viktig lärdom för idrottsutövare för att de inte ska sluta idrotta bara för att de upplever yttre motivation, för denna studien visade på att inre-och yttre motivation var bra för idrottsutövandet.
Yttre motivation påverkar den inre motivationen Identifierad kontroll uppskattas när humöret tryter
Utifrån resultatet synliggjordes den sociala interaktionens inverkan på motivationen bland tjejerna. Det framgick att tjejerna uppskattade och behövde den sociala interaktionen.
Det tolkades som att de upplevde en yttre motivation och identifierad kontroll när
sinnesstämningen inte talade för att utöva fysisk aktivitet. Utifrån den tidigare beskrivningen av identifierad kontroll av Deci och Ryan (2000) kunde det tolkas som att beslutet att ändå idrotta var självbestämt men med hjälp av omgivningen och det upplevdes ingen direkt glädje till att idrotta egentligen, till en början. Det tolkades som att den yttre motivationen stärkte den inre motivationen. Tjejerna förklarade att det fanns en medvetenhet om att det var rätt eftersom de egentligen ville idrotta. I och med att tjejerna uttryckte uppskattning till
omgivningen kan det tolkas som att behovet av tillhörighet och relationer uppfylldes. Utifrån Aoyagi m.fl. (2020) tolkades det som att det skedde både en inre- och yttre motivation eftersom det grundade sig både i känslan av samhörighet som bidrog till att de själva bestämde att idrotta samt uppmärksamhet från yttre krafter.
Bristande inre motivation åtgärdades av andra individer
Tjejernas idrottsutövande underlättade rent resultatmässigt om det fanns en social interaktion. Utifrån beskrivningen om yttre motivation av Hassmén m.fl. (2009) och studiens resultat var det svårt att tolka om tjejerna saknade den inre motivationen och behovet av självbestämmande. Däremot tolkades det som att det fanns brister i den inre motivationen som den yttre motivationen kunde åtgärda med hjälp av social interaktion. Återigen kunde
kompetensbehovet tolkas som att det uppfylldes av yttre krafter i och med att ett
idrottsutövande med andra bidrog till att tjejerna upplevde framsteg. Tjejerna var i behov av social interaktion för att motiveras det lilla extra mot framsteg. Det kunde tolkas som att tjejernas yttre motivation påverkade även deras inre motivation. Detta kunde liknas med att
22 behovet av självbestämmande inte uppfylldes utifrån beskrivningen av Lindwall m.fl. (2019) kring behovet i och med att tjejerna inte hade kontrollen över sin egen motivation.
En behaglig tillvaro bidrar till att tjejerna själva väljer att idrotta
Lindwall m.fl. (2019) förklarade tidigare vad ett uppfyllt behov av tillhörighet och relationer innebär och det tolkades som att det fanns en enighet med tjejernas upplevda gemenskap och trivsel i den sociala interaktionen. Tjejerna upplevde b.la. samhörighet och vänskap vid idrottsutövandet och deras idrottsutövande styrdes därmed utifrån sina positiva affektiva reaktioner av god social interaktion. Det kunde tolkas som att de yttre krafterna hade en inverkan på den inre motivationen inom deras idrottsutövande. Det påminde om en inre motivation eftersom Lindwall m.fl. (2019) beskrev att vid en inre motivation motiverades individen att utgå ifrån sitt eget perspektiv och känslor. Tjejerna bestämde själva att idrotta utifrån framför allt känslorna, vilket tydde på att behovet av självbestämmande uppfylldes.
Balanserad feedback uttrycks i både internalisering och Yttre kontroll
Tjejernas upplevelser kring feedback påminde om beskrivningen av ett uppfyllt
kompetensbehov som Lindwall m.fl. (2019) hade gjort. Tränare i deras idrott bedömde hur de behärskade idrotten genom just feedback. Tjejerna upplevde sig sedda av tränarna och därav en känsla av tillhörighet genom att tränarna lade ner sin energi på dem, vilket också tolkades som att behovet av tillhörighet och relationer uppfylldes. Feedback uttrycktes komma från yttre motivation genom att tränarna gav tjejerna verktyg till att utvecklas, vilket blev sätt att motivera sig inifrån d.v.s. internalisering (Lindwall m.fl., 2019). I likhet med Gillison m.fl.
(2012) utsättes individerna av yttre krafter som i detta fallet var tränarna, till att motiveras utifrån sitt perspektiv. Detta påminde om att yttre motivation hade en inverkan på den inre motivationen eftersom tjejerna utgick ifrån deras egna upplevda känslor för att utöva idrott, vilket var positiva känslor av balanserad feedback.
En balanserad feedback kan tolkas som en Belöning från yttre krafter i och med att ensidig återkoppling påverkade motivationen negativt. Utifrån beskrivningen av Yttre kontroll av Deci och Ryan (2000) påmindes det om att motivationen enbart styrdes av Belöningar i form av balanserad feedback från yttre krafter såsom tränare och därav hade tjejerna en låg grad av självbestämmande. Det som var noterbart var att Calvo m.fl. (2010) kom fram till att individer slutar idrotta vid b.la. Yttre kontroll, vilket kan skapa förvirring i och med att tjejerna i studien idrottade och hade motivation. Men precis som Aoyagi m.fl. (2020)
23 förklarade från deras studie upplevde alla tjejer både inre-och yttre motivation, vilket bidrog till att det inte enbart var den Yttre kontrollen som avgjorde tjejernas idrottsutövande. Men Calvo m.fl. (2010) menade att ett idrottsutövande tenderade till att fallera om det nästintill enbart var yttre motivation som gjorde att tjejerna idrottade.
Inre motivation
Den egna känslan av att uppnå steg i utvecklingen och strävan efter självförverkligande Utifrån resultatet framgick det att medvetna inre positiva affektiva reaktioner
motiverade tjejer till att utöva idrott. Individerna upplevde en god hantering och en kontroll över utmaningarna inom idrotten, vilket liknade beskrivelsen från Lindwall m.fl. (2019) av både ett uppfyllt kompetensbehov och behovet av självbestämmande. Dessutom framträdde det att efter att tjejerna hade tagit steg i utvecklingen fanns ett behov och strävan efter att ta fler steg. Det liknar den femte och sista nivån i Maslow´s behovshierarki som innefattar individens behov av att nå en punkt där individen upplever sin bästa möjliga version av sig själv d.v.s. ett självförverkligande (Maslow, 2013). Behovet påmindes av de inre positiva känslorna som tillkom vid uppnådd utveckling och som därmed liknar en inre motivation till att idrotta och utvecklas.
Den inre upplevelsen av att alla psykologiska behov är uppfyllda
Tjejerna upplevde glädje och intresse till idrotten som bidrog till att de utgick ifrån sina viljor och perspektiv till att utöva idrott, vilket enligt Lindwall m.fl. (2019) kan tolkas som att både ett kompetensbehov och behovet av självbestämmande var uppfyllt. Det som var viktigt att belysa var att glädjen och intresset till idrotten inte förknippades med konsekvenser från yttre krafter såsom beröm eller liknande. Det tolkades som inre motivation utifrån
beskrivningen av Lindwall m.fl. (2019). Som tidigare nämnt uppfylldes behovet av
tillhörighet och relationer genom god trivsel och det kan tolkas som att glädjen till idrotten även förknippas med att befinna sig i ett sammanhang med individer som de trivs med. Det betydde att alla tre psykologiska behoven upplevdes uppfyllda, vilket Deci m.fl. (2012) kom fram till att det var gynnsamt för hälsan. Det var inte enbart gynnsamt för hälsan, utan också för motivationen och ett fortsatt idrottsutövande bland tjejerna.
Positiva upplevelser av hälsoeffekter var en anledning till att utöva idrott
Det uttrycktes att tjejerna själva motiverades och bestämde att utöva idrott eftersom de upplevde positiva effekter på hälsan. Det tolkades som att behovet av självbestämmande
24 uppfylldes eftersom de bestämde sig för att idrotta på egen hand. Tjejerna idrottade inte för att yttre krafter belyste de om att det är bra för hälsan utan de utövade idrott för att de upplevde goda hälsoeffekter, vilket var en konstrat till Gillison m.fl. (2012). Utifrån Gillison m.fl.
(2012) exponerades individerna av yttre krafter som belyste att fysisk aktivitet och goda hälsoeffekter har ett samband. Men i den här studien belyste tjejerna detta samband utifrån sina egna upplevelser. Det fanns ett naturligt förhållningssätt bland tjejerna till att utöva idrott eftersom de ville sysselsätta sig med aktiviteter som fick de att må bra. Den upplevda inre motivationen lyfte Bumpus m.fl. (2013) var avgörande för det fortsatta idrottsutövandet, vilket var i enighet med studiens resultat eftersom tjejerna var medvetna om att de inre positiva känslorna motiverade mest. Bumpus m.fl. (2013) uppmärksammade just vikten av inre motivation och på samma spår beskrev Kwan och Schneider (2013) motivation och idrottandet. Tjejernas emotionella responser på idrotten och att alla psykologiska behov var uppfyllda hade ett samband med en inre motivation (Kwan & Schneider, 2013), vilket blev en omvänd formel för fenomenet och framträdde i både den här studien och i studien av Kwan och Schneider (2013).
Studiens begränsningar
Studien genomfördes med en liten grupp av undersökningsdeltagare som var homogen, vilket gjorde generaliserbarheten begränsad. Däremot baserades den insamlade datan på olika perspektiv av motivation och idrott genom en spridning av idrotter. Sedan var det enbart en författare och ingen medbedömare, vilket gjorde att det är enbart en individ som genomförde analysen, vilket kan forma analysen. Som tidigare nämnt besitter författaren en förförståelse kring relationen mellan motivation och idrott, vilket kan påverka analysen både positivt och negativt när studien enbart byggde på en tolkning.
Avslutning
Utifrån studiens resultat framgick det att jämförelse och positionering, den sociala interaktionens inverkan samt medvetna inre positiva affektiva reaktioner var tre övergripande områden där varje område hade flera djupgående förklaringar för vad som motiverade tjejer till att utöva idrott. Slutsatsen som kan dras av studien är att tjejerna motiveras både av inre- och yttre motivation samt tillfredsställa psykologiska behov. I och med det ansågs syftet med studien uppnått och frågeställningen besvarad.
25 Det är även viktigt att ta del av studien för alla som är involverade i tjejers
idrottsutövande för att få kunskap och förståelse för vad som tjejer motiveras av för att på så vis använda den kunskapen som verktyg och riktlinje för att bevara tjejer i idrottskontext och även få fler att utöva idrott. Det kan bidra till att fler tjejer kan ta del av fysisk aktivitet, vilket också är positivt för deras hälsa.
Referenser
Aoyagi, K., Ishii, K., Shibata, A., Arai, H., Fukamachi, H. & Oka, K. (2020). A
qualitative investigation of the factors perceived to influence student motivation for school-based extracurricular sports participation in Japan. International Journal of Adolescence and Youth, 25(1), 624–637. Doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1080/02673843.2019.1700139
Brinkmann, S. & Kvale, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur Bumpus, M, F., Cox, A, E. & Ullrich-French, S. (2013). Physical activity motivation and
behvaior across the transition to university. Sport, Exercise and Performance Psychology, 2(2), 90–101. Doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1037/a0030632
Calvo, T, G., Cervelló, E., Jiménez, R., Iglesias. & Moreno-Murcia, J, A. (2010). Using Self Determination Theory to Explain Sport Persistence and Dropout in Adolescent
Athletes. The Spanish Journal of Psychology, 13(2), 677–684. Doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1017/S1138741600002341
Deci, E, L., Duda, J, L., Ng, J, Y., Ntoumanis, N., Thøgersen-Ntoumani, C., Ryan, R, M. &
Williams, G, C. (2012). Self-Determination Theory Applied to Health Contexts: A Meta Analysis. Perspectives on Psychological Science, 7(4), 325-340. Doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1177/1745691612447309
Deci, E, L. & Ryan, R, M. (2000). Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions. Contemporary Educational Psychology, 25(1), 54-67. Doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1006/ceps.1999.1020
Deci, E, L. & Ryan, R, M. (2000). Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social Development, and Well-Being. American Psychologist, 55(1), 68 78. Doi: http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1037/0003-066X.55.1.68
Deurloo, E. (2018). Fysisk aktivitet och hälsa. Hämtad 2020-11-10 från
26 https://www.skadekompassen.se/ovrigt/fysiskaktivitet-och-halsa/
Dahlgren, M,O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I Fejes, A. & Thornberg, R (Red.), Handbok i kvalitativ analys (1. uppl.). Liber.
European Institute for Geneder Equality. (2019). Geneder Equality Index.
https://eige.europa.eu/gender-equality-index/2019/compare-countries/index/table Eurobarometern. (2018). Sport and physical activity. Hämtad 2020-11-09 från
https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/9a69f642-fcf6-11e8-a96d- 01aa75ed71a1/language-en/format-PDF/source-82747397
Folkhälsomyndigheten. (2020). Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19. Hämtad 2020-12-03 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-
utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen- av-covid-19/#allmanna
Gillison, F., Sebire, S. & Standage, M. (2012). What motivates girls to take up exercise during adolescence? Learning from those who succeed. British Journal of Health Psychology, 17(3), 536–550. Doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1111/j.20448287.2011.02053.x
Hassmén, P., Kenttä, G. & Gustafsson, H. (2009). Praktisk idrottspsykologi. (1.uppl.). SISU Idrottsböcker
Jones, E. (2013). Kandidat uppsats. Samband mellan socialt stöd och motivation inom lagidrott. Sektionen för Hälsa och Samhälle: Högskolan i Halmstad.
Kwan, B, M. & Schneider, M, L. (2013). Psychological need satisfaction, intrinsic motivation and affective response to exercise in adolescents. Psychology of Sport and Exercise, 14(5), 776-785. Doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.1016/j.psychsport.2013.04.005
Lindwall, M., Stenling, A. & Weman Josefsson, K. (2019). En självbestämmandeteori om motivation. I M. Lindwall, & A. Stenling & K. Weman Josefsson (Red.), Motivation inom träning, hälsa och idrott. (1.uppl.). Studentlitteratur.
Lindwall, M., Stenling, A. & Weman Josefsson, K. (2019). Motivation – Varför gör vi det vi
27 gör?. I M. Lindwall, & A. Stenling & K. Weman Josefsson (Red.), Motivation inom träning, hälsa och idrott. (1 uppl., 13–16). Studentlitteratur.
Maslow, A. (2013). A Theory of Human Motivation. Createspace Independent Publishing Platform
Riksidrottsförbundet. (2019). Idrott ger bättre fysisk och psykisk hälsa. Hämtad 2020-11-09 från https://www.rf.se/idrottisamhallet/idrottgerbattrefysiskochpsykiskhalsa
Stafström, S. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html Statistiska centralbyrån. (2019). Träning och idrott. Hämtad 2020-11-09 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/temaomraden/jamstalldhet/jamstalld-halsa/traning- och-idrott/
World Health Organization. (u.å). Physical activity. Hämtad 2020-11-12 från https://www.who.int/health-topics/physical-activity#tab=tab_1
28 Appendix
Bilaga 1 Intervjuguide
Introduktionsfrågor 1. Hur gammal är du?
2. Vad utövar du för idrott?
3. Hur länge har du utövat den idrotten?
4. Hur ofta idrottar du, i snitt?
5. Kan du berätta lite om hur ditt idrottande ser ut idag?
6. Vad fick dig att börja idrotta?
7. Vad motiverar dig till att idrotta?
8. Hur definierar du begreppet motivation?
9. Vad upplever du att din motivation påverkas av?
Upplevelse om kompetens
10. Hur upplever du utmaningar inom idrotten?
På vilket sätt upplever du att det påverkar din motivation?
11. Hur ser du på feedback inom idrotten?
Kan du berätta om hur det påverkar din motivation?
12. Hur upplever du din förmåga att nå dina mål inom idrott?
Upplevelse av tillhörighet och relationer
13. Hur upplever du din motivation när du idrottar med andra eller på egen hand?
29 14. Vad motiverar dig till att idrotta med andra?
Upplevelse av självbestämmande
15. Hur upplever du möjligheten till att påverka ditt idrottsutövande?
På vilket sätt upplever du att det påverkar din motivation?
16. Hur kan ditt idrottsutövande bli mer motiverande?
Kan du påverka det på något sätt? I så fall hur?
17. Hur kommer det sig att du fortsätter idrotta?
18. Är det något du vill tillägga?
Bilaga 2 Missivbrev Hej!
Du är härmed förfrågad och utvald att delta i en studie om motivation kopplat till ditt
idrottsutövande. Mitt namn är Emelie Borgstedt och är 21 år. Jag studerar på Högskolan Väst och skriver nu en C-uppsats i Psykologi som är en del av utbildningen till beteendevetare.
Nedan följer information om studien.
Syfte med studien
Syftet med studien är att få djupare förståelse och kunskap om vad som motiverar tjejer till att utöva idrott.
Varför du är utvald och hur det kommer att gå till.
Du är utvald att delta i studien för att du är mellan 16–18 år och utövar idrott. Studien kommer att genomföras av en individuell intervju som utgår från en intervjuguide med förbestämda frågor och eventuella följdfrågor. Frågorna som kommer ställas handlar om motivation kopplat till idrottsutövandet. Intervjun beräknas ta 35 minuter samt tid och plats bestäms tillsammans. Intervjun kommer att spelas in med hjälp av ett inspelningsverktyg på mobiltelefonen och sedan skrivas ut i text för att kunna använda dina svar i studien.
Ditt deltagande är frivilligt och du har rätt till att när som helst avbryta din medverkan utan motivering och konsekvenser. Den informationen som du lämnar kommer ingen obehörig
30 kunna komma åt och alla personliga uppgifter kommer att avidentifieras. Du kommer att vara anonym. Jag ansvarar för studien tillsammans med min handledare. Den informationen som du lämnar ut kommer enbart användas och sammanställas i denna studien. De som har tillgång till materialet är jag, handledaren och examinatorn. Studien kommer redovisas muntligt och skriftligt vid Högskolan Väst. När studien är färdig och godkänd kommer den finnas i en databas vid Högskolan Väst. Du kommer ha möjlighet att ta del av studien genom att få en kopia av arbetet.
Hoppas du vill bli en del av studien
Du tillfrågas härmed att medverka i denna studie. Vid intresse av att delta i studien kontaktar du mig via mailen nedan inom en vecka. Har du frågor och funderingar är du välkommen att höra av dig till mig.
Emelie Borgstedt Student på Högskolan Väst, Trollhättan embo0018@student.hv.se
