Stora Tuna sockens emigranter 1885-1887: En undersökning av emigrationen från Stora Tuna socken till Amerika

(1)

Stora Tuna sockens emigranter 1885-1887

En undersökning av emigrationen från Stora Tuna socken till Amerika

A survey of the emigration from Stora Tuna parish to America

Emil Danielsson

Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap Lärarprogrammet

C/15hp

Handledare: Andreas KG Thörn Examinator: Namn

Mars 2020

(2)

Innehåll

Abstract ...

Sammanfattning ...

1. Inledning ... 1

1.1 Problemformulering ... 2

1.2 Syfte och frågeställningar ... 2

1.3 Metod ... 2

1.4 Material ... 3

1.5 Avgränsning ... 3

1.6 Begrepp ... 4

2. Forskningsläge/Tidigare forskning ... 6

2.1 Teoretiska utgångspunkter ... 12

3. Emigrationsprocessen ... 14

3.1 Europa ... 14

3.2 Nationellt ... 15

3.3 Stora Tuna socken ... 16

3.4 Kvinnors roll och rättigheter ... 17

4. Undersökningsdel/Substanskapitel ... 20

4.1 Bakgrund ... 20

4.1.1 Skaras utvandring till Nordamerika 1891 ... 20

4.1.2 Tåsjö sockens utvandring till Nordamerika år 1892 ... 22

4.2 Undersökning ... 24

5. Slutsats/Diskussion ... 26 Referenser/Käll- och litteraturförteckning ...

(3)

Abstract

This paper aims to investigate and shed light on the emigration of Borlänge, which during the period 1885-1887 was named Stora Tuna parish. This by examining how many people emigrated and also try to see if there are any patterns in relation to gender, age, marital status and family relationship. To obtain material for this I have been using sources in the form of digital databases, EmiWeb, at the Swedish Migration Center in Karlstad. Based on this material, it was possible to deduce that from the Stora Tuna parish a total of 420 people emigrated between the years 1885- 1887. Of these, 255 were men and 165 were women. Of the emigrating from the parish of Stora Tuna, it was 211 children up to the age of 20. Within the given group there were 120 male and 91 were female. The conscript age, 19-21 years, it was 51 men representing 20% of the total number of men.

Sammanfattning

Denna uppsats syfte är att undersöka och belysa utvandringen från Borlänge, som under den

undersökta perioden 1885-1887 hette Stora Tuna församling. Detta genom att undersöka hur många som emigrerade och även försöka se om det finns något mönster i förhållande till kön, ålder,

civilstånd och familjeförhållande. För att få fram material till detta har jag använt mig av källor i form av digitala databaser, emiweb, hos Svenska Migrationscentret i Karlstad. Utifrån detta material gick det att utläsa att det från Stora Tuna socken totalt emigrerade 420 personer mellan åren 1885- 1887. Utav dessa var 255 män och 165 kvinnor. Av de emigrerande från Stora Tuna socken så var 211 barn och ungdomar upp till 20 års ålder. Inom den givna gruppen var 120 av manligt kön och 91 var av kvinnligt. I värnpliktig ålder, 19-21 år, var det 51 män vilket utgjorde 20% av det totala antalet män.

(4)

1

1. Inledning

USA präglas av ett mångkulturellt samhälle med många olika nationaliteter. Allt sedan självständig- hetsförklaringen 1776 har landet varit ett mottagarland för emigranter och nybyggare, i synnerhet från Europa från 1800-talet fram till 1950-talet. I modern tid har stora grupper från Latinamerika och Asien sökt sig till USA för att söka en framtid.

Under de senaste åren har synen på immigration förändrats. I senaste presidentvals-kampanjen 2016 fanns en tydligt politisk vilja till att stoppa och införa restriktioner mot invandring. Även i Europa finns liknande krafter såsom i Finland, Holland, Frankrike, Ungern m.fl. I Sverige finns ett ökat stöd såväl politiskt som i samhället mot att strama åt invandringen.

Flertalet europeiska stater, däribland Sverige hade i slutet av 1800-talet och i början på 1900-talet en situation där stora folkgrupper utvandrade till USA för att söka ett bättre liv, bort ifrån fattigdom, misär och sjukdomar. Idag flyr, immigrerar folkgrupper från Mellanöstern, Afrika och Asien till Europa för att söka sig bort från krig, oroligheter, korrupta stater och fattigdom för att finna en framtid.

Under utvandringsperioden emigrerade över 1,2 miljoner svenskar till Amerika, vilket är mycket med tanke på att befolkningen uppgick till bara cirka fyra miljoner invånare vid den tiden.¹ Utav dessa emigranter så återvandrade ungefär tio procent.² Under de tre åren 1868, 1869 och 1870 emigrerade ungefär 80 000 svenskar till Nordamerika. Emigrationen var fortsatt stor under hela 1870-talet då ca 100 000 svenskar for till Nordamerika. Under 1880-talet nådde utvandringen sin kulmen med 325 000 emigranter.³ För de åren som är centrala i min undersökning, utvandrade totalt från Sverige år 1885 18 222 personer och 2391 återinvandrade. Året därpå, år 1886, utvandrade totalt 27 913 personer och 1875 personer återinvandrade. För sista året i min undersökningsperiod, år 1887, utvandrade totalt 46 252 personer och endast 1767 personer återinvandrade.⁴

Som tidigare påpekats kulminerade utvandringen under 1880-talet. Utvandringen började sedan avta vid första världskrigets utbrott 1914. En sista utvandringstopp skedde 1923, och efter det avstannade migrationen nästan helt till följd av den stora depressionen som började 1929.⁵

Utvandring diskuterades som fenomen och enligt den tyske filosofen Hegel var folkvandringar från öst till väst något av en historisk lag som enskilda och stater bara har att acceptera. En annan tolkning var att en existerande eller hotande överbefolkning, vilket för Sveriges del tyddes till den skriande fattigdomen utgjorde ett sådant hot. Hjälpinsatser från stat och kommun ansågs som omöjliga.⁶

1Sveriges historiska befolkning. Wikipedia. Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_historiska_befolkning [Hämtad den 15 januari 2020]

2Norman, Hans & Runblom, Harald, (1980), Amerikaemigrationen, s. 10

3 Stråth, Bo. (2012). Emigrationen. I Harrison, D. Sveriges Historia: 1830-1920, s. 295

5Ibid, s. 7

(5)

2

1.1 Problemformulering

Uppsatsens problemområde är att behandla utvandring (emigration) från Stora Tuna socken i Borlänge, Dalarnas Län under perioden 1885-1887. Historiskt har USA sedan självständigheten präglats av att vara en nation som tagit emot många olika nationaliteter, mestadels från Europa.

Under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet kännetecknades Sverige av att vara ett utvandrarland.

Idag är Sverige ett av de största mottagarländerna i Europa, och tonläget i USA håller på att ändras när populistiska vindar blåser genom det politiska landskapet. I Sverige blåser också samma vindar, även här finns en viss politisk fraktion som vill stänga våra gränser. I och med detta arbete hoppas jag kunna beskriva det sena 1880-talets utvandring från min hembygd, Stora Tuna socken, och sätta in ämnet i sitt historiska och samhälleliga sammanhang.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa utvandringen från Stora Tuna socken, mellan åren 1885-1887, och även jämföra Stora Tuna sockens utvandring med Skara och Tåsjö. Vidare ska uppsatsen identifiera om det finns mönster vad avser förhållande dels till

industrialiseringsprocessen på nationell nivå. Dels till kön, ålder, civilstånd och familjeförhållanden, i syfte att förklara vad som ledde till utvandringen av folk från Stora Tuna socken. Utifrån

uppsatsen syfte avser jag även belysa följande frågeställningar.

• Hur många emigrerade från Stora Tuna socken under åren 1885-1887.

• Finns det mönster i förhållande till civilstånd, kön, familjeförhållande och ålder? Och i så fall, hur såg de ut?

• Hur ser befolkningsutvecklingen ut i Stora Tuna socken under slutet av 1800-talet?

• På vilket sätt påverkas befolkningsutvecklingen av industrins framväxt och utvandringen till Amerika?

• Finns det likheter och skillnader mellan Stora Tuna och Skara samt Tåsjö?

1.3 Metod

Uppsatsens metod är en kvantitativ analys av statistik i syfte att behandla hur

befolkningsutvecklingen under slutet av 1800-talet i Stora Tuna socken utvecklades, utifrån två processer nämligen industrialiseringen och utvandringen.

Uppsatsen har en positivistisk vetenskapssyn då den bygger på insamlad och sammanställd information i statistisk form. Den insamlade informationen utgör grunden till min forskning som leder fram till resultatet, vilket ger uppsatsen en induktiv ansats. Genom att sammanställa antal emigranter, arbetsgrupper, civilstånd med mera i tabellform så använder jag mig av kvantitativ forskning. Fördelar med detta tillvägagångssätt är att det blir väldigt korrekt och studien vinner i bredd. Nackdelar med denna metod är att det kan upplevas som tråkigt med mycket siffror, och att

(6)

3

studien förlorar i djup.⁷

1.4 Material

Utifrån uppsatsens syfte kommer källor i form av register eller andra liknande dokument över personer som emigrerat från Stora Tuna socken till Amerika vara av intresse. En stor del av uppsatsens material består av digitala databaser (emiweb), från Svenska Migrationscentret i Karlstad. Jag har även använt mig av material från Riksarkivet, i form av Stora Tuna sockens kyrkoarkivs husförhörslängder. Genom källorna har jag valt att utgå från följande frågor;

• Hur såg skillnaden mellan män och kvinnor ut i antal emigranter?

• Hur många var barn och ungdomar upp till 20 år?

• Hur många var män 19-21 år? (värnpliktsålder)

• Hur såg yrkesfördelningen ut och vilka var de vanligaste jobben?

• När under den givna perioden utvandrade störst respektive minst antal personer?

• Hur stor andel av kvinnorna respektive männen var gifta?

• Hur stor andel av Stora Tuna sockens befolkning emigrerade över Atlanten under denna period?

• Hur många reste ensamma eller med familj?

Genom att ange årtal, vilken socken de lämnade ifrån (Stora Tuna) och var de skulle åka (Amerika) så kom det fram ett register med 420 personer. Sedan fick jag vidare analysera varje enskild individ med hjälp av samma databas, där jag kunde få ut civilstånd, ålder, kön, yrke, familj, om de reste ensamma eller ej och födelsesocken.

Det källmaterial som mestadels har använts är hämtat ifrån emiweb (www.emiweb.eu/EmiWeb/) som jag har fått använda mig av hos Svenska Migrationscentret i Karlstad. Informationen från emiweb är digitaliserad och kommer ursprungligen ifrån kyrkböcker och passagerarlistor, i detta fall från kyrkböcker tillhörande Stora Tuna församling i Dalarna. En styrka med detta källmaterial är att alla landets invånare var redan på den här tiden bokförda av den svenska statskyrkan. En annan är att det fanns tydliga regler i Sverige för hur registrering av utvandrare skulle gå till, både gällande den allmänna folkbokföringen och passagerarförteckningarna hos rederierna.⁸

Fördel med detta är att en digitaliserad databas är mycket lättare att ta sig igenom och hitta det man söker. En nackdel med detta är att det är människor som fört över informationen från kyrkböcker och passagerarlistor till digitalt format och då finns alltid risken för slarv, eller att det kan vara svårt att klart tyda gamla texter. Det kan även finnas ett visst bortfall då alla människor som emigrerade över Atlanten inte var registrerade utvandrare. Att göra som Kaa Eneberg gjort i

materialinsamlingen till boken ”Förnekelsens barn: svenskarna som drog österut”, besöka ryska arkiv på plats och pratat med släktingar till de som utvandrade, barn och barnbarn, skulle vara för omfattande och kanske inte ge svar på mina forskningsfrågor iallafall.

7Ågren, Henrik & Florén, Anders (1998) Historiska Undersökningar s. 50

(7)

4

1.5 Avgränsning

Uppsatsens avgränsning i tiden är perioden 1885-1887, vilket hänger samman dels med en

intensifiering av industrialiseringen och urbaniseringen i regionen.⁹ Dels att det från dessa år finns mycket material att hämta. Det är även relativt nära i tid vilket kan göra att fler källor och kvarlevor finns bevarade.

Uppsatsen avgränsning i rum är till Stora Tuna socken i Dalarna, som beskrivs som en typisk utvandrarbygd av historikern Ulf Beijbom.¹⁰

Rent kategorimässigt har jag avgränsat till följande viktiga beståndsdelar och indelningsgrupper:

Ålder, kön, civilstånd, ensamt resande eller med familj, och yrke. Denna avgränsning har valts på grund av att det först och främst är det mest relevanta för denna undersökning, samt att dessa indelningsgrupper gick det att få fram information om i det källmaterial det arbetats med ifrån Svenska Migrationscentret med Sverige Amerika Centret i Karlstad. Även i de böcker som använts i den tidigare forskningen så har författarna använt sig av liknande indelningsgrupper och

grundbegrepp.

Beijbom är en känd svensk historiker och var chef för Svenska Emigrantinstitutet fram till 2002.¹¹ Jag har även valt att avgränsa mig till en statistisk och kvantitativ metod då som Ulf Beijbom uttrycker det ”Inte många forskare skulle våga sig på försöket att mäta emigrationsbeslutets positiva och negativa laddningar”.¹²

1.6 Begrepp

Två centrala begrepp som förekommer i uppsatsen är ”emigranter” och ”utvandrare. Båda

begreppen avser personer som lämnat Sverige. Likaså ”emigration” och ”utvandring” är synonymt till själva utflyttningen, rörelsen ut från Sverige, att lämna hemlandet för ett annat, i detta fall Amerikas Förenta Stater. ”Amerika”, ”USA”, ”andra sidan Atlanten”, och ”Förenta staterna” avser samtliga nationen Amerikas Förenta Stater. I denna text är ”Stora Tuna socken” synonymt till dagens Borlänge Kommun, och ”Kopparbergs län” är i denna text detsamma som dagens Dalarnas län.

Benämningen ”inhyses” som framkommer under yrkestitlarna avser en person som bor i ett hus man varken äger eller hyr, och som inte heller är anställd hos husägaren.¹³

Följande yrkestitlar avser alla individer som var sysselsatta inom stålindustrin:

• Martinarbetare

• Valsverksarbetare

• Valsare

• Martinförman

• Smältare

9 Se en mer utförlig beskrivning i kapitel 3

10Beijbom, Ulf, (1977), Amerika Amerika!, s. 14

11 Ulf Beijbom. Wikipedia. Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ulf_Beijbom [Hämtad den 17 september 2019]

13Inhyses. Arkivforum. Tillgänglig: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/38082/49566.shtml [Hämtad den 24 november 2019]

(8)

5

• Järnsynare

• Hyttarbetare

• Valsarbetare

• Stålprovare

• Plåtvalsare

• Järnarbetare

• Gjutare

• Hammarsmed

• Bakvärmare

I undersökningsdelen kommer alla dessa yrkestitlar falla under det gemensamma samlingsnamnet ”stålindustriarbetare”.

I denna forskning kommer inte hänsyn tas till hur vida vissa återmigrerade till Sverige eller inte.

Har de lämnat Sverige för Amerika, och är med i registren som ”utvandrare” eller ”emigranter” så klassas de som just det i denna undersökning.

(9)

6

2. Forskningsläge/Tidigare forskning

Gällande forskning om emigration från Stora Tuna socken till Amerika har jag inte hittat särskilt mycket. De flesta arbeten som kunnat fås fram har avhandlat antingen utvandringen ur ett större nationellt perspektiv, eller på mikronivå fast på andra geografiska håll i landet än Dalarna. Även utvandring från Sverige till Sovjetunionen, Brasilien och Israel finns beskriven. Vid besök på Borlänge Bibliotek fanns det ingen bok skriven om utvandring från Borlänge till Amerika.

En relevant bok gällande det aktuella ämnet är ”Amerikaemigrationen” skriven av Hans Norman och Harald Runblom. Bägge författarna var forskare vid Uppsala Universitet och som länge har studerat emigration mellan Sverige och Amerika.¹⁴ De är båda två bärare av titeln svensk professor emeritus i historia.¹⁵ Amerikaemigrationens övergripande syfte är att ge svar på frågor om varför så många svenska invånare lämnade landet och att berätta om vad som skedde med emigranterna när de kommit fram till USA, Kanada och de latinamerikanska länderna. Denna bok har valts eftersom den tar upp det som är uppsatsens problem. Boken beskriver inte Dalarna specifikt men det finns statistik liknande det jag tänkt göra gällande Karlskoga socken i Örebro län. Där går det att utläsa att år 1885 emigrerade 62 personer till USA av socknens 10 450 totala invånare. Året därpå, 1886, utvandrade 92 personer av en total folkmängd på 10 553 invånare, en ökning med 30 personer eller ungefär 48%, till USA. Detta är en relativt stor ökning procentuellt sett om man ska jämföra det med Karlskoga sockens folkökning i procent för samma period som var knappt en procent.

Slutligen, år 1887, utvandrade hela 261 personer av Karlskoga sockens totala folkmängd på 10 485 personer. Detta är en ökning med ungefär 320 procent på två år.¹⁶ Det går inte att utläsa hur stor andel av utvandrarna som var män eller kvinnor, men det finns statistik över den totala

folkmängden, in- och utflyttade, vigda par och över hur många som dog och föddes. Dalarna, som på den tiden var en del av Kopparbergs län, hade en total utvandring år 1885 på 424 personer. År 1886 var motsvarande siffra 719 personer, en ökning med nästan 70%, och slutligen år 1887 var det totalt 2134 personer som emigrerade till Amerika.¹⁷ Den totala ökningen från år 1885 till år 1887 i antal emigranter ökade med cirka 1710 personer på två år, vilket är en ökning med 403%.

En annan av de böcker som är relevanta på området är Ulf Beijboms bok ”Amerika, Amerika!” som på ett övergripande sätt beskriver utvandringen som fenomen och ger ett brett perspektiv på det hela. Ulf Beijbom är professor i historia sedan år 1988 .¹⁸ Beijbom var chef för Utvandrarnas Hus och är en av Sveriges mest framstående forskare inom emigrationsområdet. Inom sitt område har han bland annat skrivit en avhandling om svenskarna i Chicago, Illinois, ett stort antal uppsatser och artiklar samt ett flertal böcker. Bokens syfte är dels att ge en modern och lättillgänglig

sammanställning av utvandringshistorien till Amerika, och även att påvisa utvandringens

bakomliggande faktorer och rötter i det gamla svenska bondesamhället. ¹⁹ Då Beijbom är en av de mest ansedda forskarna på detta område så föll sig valet naturligt att ha med en av hans mest kända böcker. Den ger en bra bild över utvandringens bakgrund, och vad som hände svenskarna när de väl kommit över till andra sidan Atlanten.

Boken introducerar emigrationens rötter i det gamla svenska agrarsamhället, den beskriver befolkningsexplosionen, nödåren och massutvandringen, båttrafikens verksamhet över Atlanten samt svenskbygderna som etablerades i Amerikas geografiska, sociala, politiska och religiösa

14Norman, Hans & Runblom, Harald, (1980), Amerikaemigrationen, baksidan

15Hans Norman. Wikipedia. Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_Norman [Hämtad den 15 september 2019]

& Harald Runblom. Uppsala Universitet. Tillgänglig: http://www.valentin.uu.se/om-oss/medarbetare/harald- runblom/ [Hämtad den 15 september 2019]

17Ibid, s. 225

18Ulf Beijbom. Wikipedia. Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ulf_Beijbom [Hämtad den 14 september 2019]

19Beijbom, Ulf, (1977), Amerika Amerika!, baksidan

(10)

7

omständigheter. Boken ger ett bra makroperspektiv, men när det gäller specifikt Dalarna nämns det bara flyktigt. Det som nämns om Dalarna är ”Längst nådde hemmansklyvningen i blivande

utvandrarbygder som Dalarna, Värmland och Småland”.²⁰

Vidare kan man läsa ”I konservativa skogsbygder som Dalarna är byarna än idag oskiftade”.²¹ Vi kan se på Sverigekartan över länen på sidan 56 i Ulf Beijboms bok att mellan åren 1861-1870 så utvandrade fler än en person men inte över fyra personer av 1000 per år från Dalarnas län. För åren 1881-1890 är motsvarande antal för Dalarnas län att över tio personer utvandrade av 1000 per år.²² Beijboms bok ”Amerika, Amerika!” fokuserar på det svenska jordbrukssamhället och folkökningen innan emigrationen, vad svenskarna gjorde i USA och var de gjorde detta, förhållandena mellan svensk-amerikaner och släkten hemma i Sverige. Det är även mycket fokus på individer, till exempel några av emigrationens pionjärer som Eric Norelius, Gustaf Unonius, Peter Cassel och Olof Hedström.

Norman & Runbloms bok ”Amerikaemigrationen” skildrar även den utvandringens bakgrund och förlopp samt invandrarnas situation i det nya landet. Skillnaden mellan böckerna är främst

att ”Amerikaemigrationen” har mycket statistik och tabeller jämfört med ”Amerika, Amerika!” och att ”Amerikaemigrationen” är fylld med brev från emigranter, intervjuer av utvandrare och deras anhöriga samt ett flertal rapporter från landshövdingar och visor skrivna av utvandrare. Norman &

Runblom beskriver i sin bok ”emigrantagenternas” och rederiernas roll för utvandringen utförligare, och Beijbom har i sin bok lagt mer vikt vid att beskriva läget i Sverige från och med

stormaktsväldets sammanbrott fram till den stora emigrationen. Båda böckerna tar upp

viktiga ”svenska” områden i USA som Chicago, Minnesota och Wisconsin. Båda behandlar Bishop Hill och ”janssarna”, och i båda böckerna finns fackföreningarnas och arbetarrörelsens roll för emigranterna. Mormonerna som utvandrade är med i båda böckerna, dock med ett eget kapitel i ”Amerikaemigrationen”. Beijbom har i sin bok lagt relativt stor vikt vid de svenskar

som ”lyckades” i USA, tex Fredrik Lundins politiska makt i Chicago, medan Norman & Runblom fokuserat mer på de invandrade svenskarna som förde en anonym tillvaro utan stora rubriker. Dock finns även pionjärerna Eric Norelius och Gustaf Unonius nämnda i ”Amerikaemigrationen”.

Alla som emigrerade flyttade inte direkt över Atlanten, minst hälften av utflyttningen från bondvischan under 1800-talets slut var till städerna. Med tiden var det ett stort antal av dessa inflyttade som senare begav sig till Amerika, då ungefär 25 procent av de 1,2 miljoner människor som utvandrade mellan 1850 och 1920 emigrerade från städer.²³

Beijbom beskriver i sin bok de bakomliggande och direkta faktorerna till massemigrationen, de så kallade ”push” och ”pull” faktorerna.

Push-faktorerna förklaras som de förhållanden som stötte bort människor från Sverige, medan pull- faktorerna var vad som drog folk till Amerika, det vill säga Amerikas dragningskraft.²⁴ Exempel på dessa utvandringsorsaker är religiös förföljelse då många sekter for över Atlanten, bland

annat ”janssarna” från Hälsingland.²⁵ Detta kan man tydligt se om man kollar på vårt grannland Danmarks utvandring under 1850-talet då 77 procent av de emigrerande var mormoner.²⁶

En annan anledning för människor att förflytta sig över nationsgränsen var motvilja och flykt undan värnplikt. Många emigrerade även på grund av politiska anledningar, exempelvis den ökade

osäkerheten på arbetsplatserna och att vi inte hade allmän rösträtt förrän år 1921.²⁷ Dessa faktorer och även såklart missväxten och svälten i Sverige var de främsta push-faktorerna.

21Ibid, s. 15

22Ibid, s. 56

23Ibid, s. 24

24Ibid, s. 47-48

25Ibid, s. 34

27Beijbom, Ulf, (1977), Amerika Amerika!, s. 30-31

(11)

8

Detta kan förklara varför så många lämnade Sverige. För att kunna förstå varför så många åkte till just Amerika av alla världens möjliga destinationer så måste man kolla på och förstå pull-

faktorerna. I Amerika hade man vid tiden för den stora emigrationen större religiös frihet, landet var relativt ungt och i behov av arbetskraft och nybyggare vid den amerikanska gränsen för nyodlingar. Ekonomin i Amerika är även en pull-faktor, möjligheterna till arbete vid till exempel guldrushen i Kalifornien i mitten av 1800-talet var särskilt tilltalande. Även 1862 års Homestead Act beskrivs som en särskilt viktig attraktionskraft då den erbjöd 65 hektars gratis land till varje immigrant som tillkännagett sin villighet att bli amerikansk medborgare och som brukat eller bott på jorden i minst fem år. Mycket av denna mark som skänktes bort i första ronden låg mellan floderna Mississippi och Missouri mot gränsen till Kanada, i stater som Minnesota, Wisconsin och Illinois. Det är inom dessa områden de allra flesta svenskbygderna kom att ligga.²⁸

I svenska tidningar och broschyrer diskuterades förhållandena i Amerika intensivt och många spred en bild av Amerika som ett fritt land, som det förlovade landet. Denna reklam för Amerika hade även den sin påverkan på individer benägna att emigrera.²⁹ Arbetskraft lockades även till Amerika med fria båtresor över Atlanten med så kallade ”pre-paid”-biljetter.³⁰

Industrierna i Amerika var större och hade kommit längre i sin tekniska utveckling än vad Sverige hade under mitten av 1800-talet. Industrierna i USA betalade högre löner än i Sverige och lockade på det viset en hel del unga män till städerna, främst Chicago som fick sitt eget ”Swede town”.

Chicago var vid sekelskiftet den stad efter Stockholm med flest svenska invånare.³¹ På skämt sa man att Chicago var Sveriges näst största stad. Inte bara männen flyttade till och arbetade i Chicago.

Många kvinnliga emigranter arbetade som hembiträden, och i Chicago etablerades

begreppet ”Swedish maid” då ungefär tio procent av hembiträdena var svenskor.³² Vid sekelskiftet uppskattades att hela 62 procent av den svenskfödda kvinnliga yrkesverksamma arbetskraften arbetade som hembiträden eller med annan form av husligt arbete.

De fattiga skogstorparna, jordtorparna och andra arbetare utan fast egendom hade oftast stora barnskaror. Efter konfirmationen i kyrkan gällde för dessa barn att de måste lämna hemmen på grund av att möjlighet till att försörja dessa barn saknades. De två främsta alternativen som fanns då var att antingen börja arbeta som dräng eller piga, eller att flytta in till städerna och arbeta inom industrin. Resultatet av ett sådant arbetsliv blev nästan alltid att man slutade utsliten och fattig och hamnade på fattigvården. Det var naturligtvis inte särskilt lockande, vilket öppnade för att många valde att söka lyckan i Amerika då det förespeglades helt andra möjligheter.³³

Inte alla som emigrerade gjorde detta på grund av extrem fattigdom eller religiös förföljelse. Från Karlskoga emigrerade en stor del relativt välbärgade bergsmän under 1850-talet. Detta kunde vara ett svar på äventyrslust och att förverkliga drömmen om att skapa sig en bättre framtid i Amerika, möjligheternas land.³⁴

Tidigare forskning gällande den svenska utvandringen till Amerika finns det en hel del skrivet om, bland annat i böckerna ”Amerikaemigrationen” av Hans Norman & Harald Runblom och ”Amerika, Amerika!” skriven av Ulf Beijbom. Båda dessa böcker behandlar emigrationen från Sverige till Amerika, och tar upp bakgrunden till utvandringen (i kort ökad folkmängd och missväxt), situationen på landsbygden och vad svenskarna gjorde när de väl kommit fram till Amerika. I Norman & Runbloms bok finns statistik över bland annat Karlskoga socken och Skara. Ingen av böckerna lägger någon speciell fokus på Dalarna. För att förstå utvandringen får man sätta sig in i

29Norman, Hans & Runblom, Harald, (1980), Amerikaemigrationen, s. 8-9

31 Norman, Hans & Runblom, Harald, (1980), Amerikaemigrationen, s. 104

32Svenskarna i det nya landet. Populär Historia. Tillgänglig: http://popularhistoria.se/artiklar/svenskarna-i-det-nya- landet/ [Hämtad den 10 september 2019]

33Norman, Hans & Runblom, Harald, (1980), Amerikaemigrationen, s. 18-19

34Ibid, s. 14

(12)

9

situationen i Sverige från stormaktsväldets sammanbrott fram till emigrationens slut mot början på första världskriget och även dragningskraften till Amerika och bortstötningskraften från Sverige – de så kallade Push & Pull faktorerna.

Då båda de böcker vilka använts som tidigare forskning är mer än 35 år gamla har jag även sökt och kollat över nyare material. Något arbete i modernare tid med betydelse för mitt arbete har jag inte hittat som skulle vara bättre än dessa böcker av Beijbom och Norman & Runblom. Det material som behandlade ämnet migration skrivet i modernare tid är en artikel publicerad i tidningen Populär Historia nr. 4 år 2010. Artikeln går även att läsa på internet.³⁵ Annat modernt material kan bestå mycket av privatpersoners eget publicerat material, som de hittat i samband med släktforskning eller ”hobbyforskande”, exempelvis Hans Högman.³⁶

Dock har Margaretha Hedblom, forskare och tidigare kulturchef i Malung-Sälens kommun³⁷ författat böcker som rör emigration från Sverige till USA, och i hennes böcker finns visst fokus på emigranter från Dalarna och deras historia. I Hedbloms bok ”Hälsa dem därhemma” skriver hon att skördarna hade varit dåliga, så många såg ingen annan väg ut ur de miserabla förhållandena än att emigrera. Andra emigrerade på grund av nyfikenhet och ungdomlig äventyrslust.

Mellan år 1868 och 1869 utvandrade drygt 250 personer från Leksands socken i Dalarna. En stor del av dem ställde sin färd till prärielandet i den amerikanska delstaten Kansas, benäget i de centrala delarna av landet. I Kansas fanns det ett jordkompani som lockade med gynnsamma

framtidsutsikter. Utvandrarna från Leksands socken reste med båt från Göteborg via England till Amerika, och väl framme på andra sidan Atlanten återstod ca 300 svenska mil västerut innan de kunde ta upp land och bosätta sig.³⁸ År 1872 hölls första ”riktiga” gudstjänsten i Leksingarnas nya hemland, och fyra år senare organiserades församlingen under namnet Svenska Evangeliska Lutherska Marion Hillförsamlingen. Kyrkan som uppfördes var futtig i storlek jämfört med den stora medeltida kyrkan vid Siljan, men ändå för dem lika kär. Idag har den lilla leksandskolonin assimilerats sedan långt tillbaka med det amerikanska samhället, men namnen på gravstenar och postlådor visar på familjernas svenska bakgrund. Olin, Lind, Liljeblad och Forsström var en del av dem som lämnade Dalarna under nödåren på 1860-talet. Deras postkontor, som sedan länge är nedlagt, hette Luther. Lutheraner var de och förblev i det nya landet. Psalmer skrivna av Johan Olof Wallin, som föddes i Stora Tuna Socken, följde Leksandsborna även i USA.³⁹

Många från Floda socken i Västerdalarna hade begett sig i slutet av 1860-talet till den lilla

amerikanska staden Cokato, Minnesota. Ett par Myrbackfamiljer hade grundat ”Myrback School”, och låtit gårdsnamnet från Järna i Dalarna bli skolans namn.⁴⁰ Samhällena Cokato och Järna blev vänorter till varandra, men det fanns även många Gagnefsbor i Cokato.⁴¹ Små

försörjningsmöjligheter drev dalfolket på arbetsvandringar.⁴² I Skiftstrom Lake, Jerna och Lindford är det gott om ättlingar från Järna i Dalarna. Troligen utvandrade de sista kvinnorna i Dalarna som var säckpipblåserskor till Skiftstrom Lake. Skifs Anders Anderssons familj tog sig namnet

Skiftstrom i Amerika och sjön vid deras nybygge fick namnet efter dem och heter än idag

Skiftstrom Lake. En Järnabo som emigrerat, Hundås Nils Nilsson, smidde stora planer. Han ville bygga upp ett samhälle med namnet Jerna i Koochiching County i Minnesota.⁴³ Det blev dock

35Svenskarna i Amerika. Populär Historia. Tillgänglig: http://popularhistoria.se/artiklar/svenskarna-i-amerika/ [Hämtad den 5 sptember 2018]

36 Utvandringen till USA. Hans Högman. Tillgänglig: http://www.hhogman.se/utvandringen_till_usa.htm [Hämtad den 6 september 2018]

37 Margaretha Hedblom får kulturpriset. Dalarnas Tidningar. Tillgänglig: https://www.dt.se/artikel/margaretha- hedblom-far-kulturpriset [Hämtad den 9 januari 2020]

38 Hedblom, Margaretha, (1998), Hälsa dem därhemma, s. 23

39 Ibid, s. 24

40 Ibid, s. 46

41 Ibid, s. 47

42 Ibid, s. 52

43 Ibid, s. 56

(13)

10

sannolikt inget av dessa planer. Nordanbro Ander Larsson var en annan Järnabo som utvandrat till Cokato 1869. Några år senare flyttade han norrut och grundade samhället Lindford efter

förleden ”Lind” i hans nya amerikanska efternamn Lindwall.⁴⁴

En stor del av utvandrarna reste inte direkt till Amerika. Leonard Berglunds familj reste först från Värmland till Dalarna. Efter en mindre tid i Dalarna begav de sig över Atlanten till Minnesota i Amerika. I det nya hemmet pratade man bara svenska medan barnen var små. Detta är ett exempel på så kallade tvåstegsutvandrare.⁴⁵

Författaren till boken har besökt två orter i Amerika där Dalarna som svensk symbol är tydligare än någon annanstans: Lindsborg i Kansas och Mora i Minnesota. Där finns dalahästar överallt – på postlådor, husväggar, vykort, i parker och på T-shirts.⁴⁶ Elmer Nelson är född i Mora och berättar att hans föräldrar trivdes i Amerika. Deras närmaste grannar i Amerika var även de från Dalarna, från Äppelbo i Vansbro kommun. 1977 var Elmer med och grundade Dala Heritage Society,

dalaföreningen i Mora, som har medlemmar med rötter från många olika platser i Sverige. De ordnar med midsommarfirande och Luciatåg. De har även ett årligt Vasalopp.⁴⁷ I Mora (USA) finns landets största dalahäst, som står sig åtta meter hög. Det ryktas om att den lilla staden Minot i North Dakota vill bygga en ännu högre dalahäst. Hästen kom till i Mora år 1972 i samband med att

amerikanska Mora och Mora i Dalarna blev officiella vänorter. Initiativet kom från en klubb för affärsmän i amerikanska Mora, som tyckte att det var dags att sätta på pränt hur den lilla

skogsarbetarbyn år 1882 fick sitt svenska namn. Vasaloppet har ett högkvarter mitt i stan, och intill högkvarteret uppfördes år 1995 en stor dalmålad Moraklocka. Det var dalaföreningen som var initiativtagare till uppförandet av klockan som symboliserar vänortsförbindelserna mellan Mora i Dalarna och Mora i Minnesota. På en vägg nära Moraklockan skildras Moras historia. De har även en staty av kranskullan Ingrid.⁴⁸

Ett annat verk som rör emigrationshistoria som Margaretha Hedblom har varit med och författat är ”Skit-Lasses kors och andra studier i hembygds- och emigrationshistoria”. Det finns många lärdomar vi kan dra av våra egna landsmäns bosättning och assimilering i Amerika gällande 1800- talets storskaliga utvandring när Sverige i nutid blivit ett invandrarland. Invandrargrupperna som bosatte sig i Amerika skulle blanda sig med varandra och med den redan inhemska befolkningen.

Efter tid skulle de nyinvandrade assimileras och bli amerikaner. Den kulturella miljö som invandrarna levde i var helt betingad av de amerikanska förhållandena. Oskar Handlins huvudhypotes är att invandrarna bröt upp och övergav sina rötter från det gamla landet. Deras gamla livsstil kunde inte importeras till det nya landet, särskilt gällde detta immigranterna som bosatte sig i Amerikas urbana miljöer. Dock har Handlins hypotes ifrågasatts då en del studier visar på att invandrare lyckades behålla sitt kulturarv och livsmönster från deras hemländer.⁴⁹

Den svensk-amerikanske journalisten och författaren Johan Person beskrev år 1912 svensk- amerikaner som ”neither Sweidsh nor American but a mixture of both”. Peter Kivisto, en nutida forskare av finskt ursprung, är helt inne på Persons linje när han studerar finsk socialistisk invandring till USA. Danskättlingen Marcus Lee Hansens hypotes handlar om att den första invandrargenerationen behöll sitt arv från hemlandet till stor del. Dock tog den andra generationen ofta avstånd från deras föräldrars medförda invandrarkultur, och kanske även kände skam över den.

Den andra generationen ville assimilera sig så gott det var möjligt. Ett stigande intresse för det etniska arvet gick att finna hos den tredje generationens invandrare, då de känner sig säkra på sin roll i Amerika. Det går att finna åtskilliga områden i Nordamerika med hög koncentration av

44 Ibid, s. 57

45 Hedblom, Margaretha, (1998), Hälsa dem därhemma, s. 83

46 Ibid, s. 173

47 Ibid, s. 174

48 Ibid, s. 176

49 Norman, Hans. (1994). Bosättning, Assimilering och etnisk medvetenhet – Några aspekter på svenska invandrares anpassning i det amerikanska samhället under 1800-talets andra hälft. Gunnar Larsson, Chester Serrander & Karin Öman (red.). Skit-Lasses kors och andra studier i hembygds- och emigrationshistoria, s. 22

(14)

11

nordiska bosättare. Norrmännen är starkt representerade i sydvästra Wisconsin, danskarna i Iowa, finska bosättningar går att hitta i norra Michigan, Wisconsin och Minnesota, och svenskar i västra Wisconsin och Minnesota. Svenskarna slog sig även ner i Massachusetts, New York State och inte minst i Chicago, Illinois.⁵⁰ Väldigt få av de svenskar som kom till Amerika under 1800-talet kunde engelska vid sin ankomst, och de levde inte sällan i en miljö där de sällan kom i kontakt med det engelska språket. Svenska var det språk som användes i hemmet, i kyrkan och i den närmaste bekantskapskretsen. Engelskan var nödvändig i skolan, i samband med affärer och i kontakt med administrativa organ. Den andra generationens invandrare lärde sig engelska i skolan och hade större press på sig utanför hemmet att bli amerikaner.⁵¹ Att hålla fast vid sitt gamla modersmål var ett konkret och betydelsefullt uttryck för deras egna kulturmönster. Det bidrog till att bevara sitt nationella arv i form av litteratur och historiska minnen. Kyrkorna hade en stor betydelse gällande att hålla ihop agrara svenskbygder till ett homogent Svensk-Amerika, likaså föreningarna i städerna.

En annan faktor som höll samman Svensk-Amerika var tidningarna. I dessa fick immigranterna annons- och nyhetsförmedling, samt del av Svensk-Amerikas sociala, politiska och kulturella skiftningar. Förutom att förmedla nyheter och kunskap var de viktiga för den nationella

självkänslan. Det fanns mer än 1000 olika tidningar under emigrationsperioden, vissa dock med kort varaktighet. Den kulturella bakgrunden ville man visa på olika sätt, utöver tidningarna reste svenskar en staty över Carl von Linné.⁵² Faktorer som lockade skandinaver att emigrera till

Amerika var att friheterna där var stora och regleringarna var av liten omfattning. USA var i behov av inflyttare och myndigheterna där lade sig inte mycket i hur och var emigranterna bosatte sig eller hur de försörjde sig. Politiken där var etniskt blind; man vare sig hjälpte eller stjälpte.

Invandrargrupperna gavs stor frihet att bosätta sig där de ville, etablera sina bostadsområden, sina kyrkor, sina föreningar, utge sin press och sin litteratur samt skapa sina egna etniska och kulturella enklaver.⁵³

I kapitlet ”Mina Amerikanska Släktingar” skriver Hans Tjus att 20 av hans 21 kusiner emigrerade till USA. Hans anmälde sig till en emigrantcirkel i Karlskoga ledd av Kjell Nordqvist. De stora jordbruksreformerna, järnvägsbyggandet och sågverksindustrin efter norrlandskusten lyckades inte försörja den kraftigt växande befolkningen med vare sig mat eller arbete. En lösning på problemet blev att emigrera, främst till Nordamerika. Gratisjorden mellan Mississippi och Missouri kom att locka till sig torpare och jordlösa från hela Nordeuropa. Gratisreklam från rederier, järnvägsbolag och andra emigranter lockade. Likaså brev från släkt och grannar som redan flytt det fattiga Sverige och lyckats i Amerika, utan rädsla för länsman, exercisen och prästen lockade många.

Det var under denna period på 1880-talet som Hans farmors bröder, en brorson och två av farmoderns farbröder emigrerade till Minnesota.⁵⁴

Karlskoga bergslags hembygdsförening har sedan tidigt 1960-tal bedrivit insamlande och forskning kring personer som emigrerat från orten. Emigrantregistret innehöll över 5000 namn när boken skrevs i mitten av 1990-talet. Eldsjälen bakom detta är emigrationsforskaren Kjell Nordqvist, som fick idén till emigrationsstudierna från folkskolläraren och sekreteraren i Värmlands

hembygdsförbund Sigurd Gustavsson. I Karlstad år 1960, vid en konferens, drogs riktlinjerna upp för att knyta fastare band mellan Värmland och värmlandsättlingar i Amerika genom värmländsk emigrationsforskning. Kjell Nordqvist startade en lokal arbetsgrupp som skulle excerpera ur församlingens flyttningslängder. Dessa noteringar överfördes till ett kortregister. Många forskare från Sverige och USA har besökt detta arkiv för att få kunskap om släktingars bakgrund i USA och i Karlskoga.

50 Norman, Hans. (1994). Bosättning, Assimilering och etnisk medvetenhet – Några aspekter på svenska invandrares anpassning i det amerikanska samhället under 1800-talets andra hälft. Gunnar Larsson, Chester Serrander & Karin Öman (red.). Skit-Lasses kors och andra studier i hembygds- och emigrationshistoria, s. 23

51 Ibid, s. 26

52 Ibid, s. 28

53 Ibid, s. 29

54 Tjus, Hans. (1994). Mina amerikanska släktingar. . Gunnar Larsson, Chester Serrander & Karin Öman (red.). Skit- Lasses kors och andra studier i hembygds- och emigrationshistoria, s. 38

(15)

12

1854 ledde bergsmanssonen Eric Petersson en grupputvandring med mål att bosätta sig i den nordligt belägna amerikanska delstaten Wisconsin. Det landområdet blev utgångspunkt för

svenskkolonin Stockholm-on-Lake-Pepin. En stor del av dessa emigranter som Peterson ledde gick ett tragiskt öde till mötes då de i samband med resan över Atlanten dog i en koleraepidemi.⁵⁵

2.1 Teoretiska utgångspunkter

De teoretiska utgångspunkterna är hämtade ur böckerna ”En skenande värld: hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv” och ”Modernity and Self-Identity – Self and Society in the Late Modern Age”, båda skrivna av den brittiske sociologen och politiske teoretikern Anthony Giddens.

Giddens teorier handlar om hur västliga samhällen förändrades under loppet av industrialismen och urbaniseringen.

Anthony Giddens skriver i ”En skenande värld: hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv”

att den andra industriella revolutionen i slutet av 1800-talet, och dess innovationer kom att forma det århundradets utveckling och efterföljande århundrade på många olika fronter. Innovationerna bidrog till en utökad världsekonomi med lägre kostnader för transporter och information.⁵⁶ De stabiliserade förhållandena kring 1870-talet ledde till att marknadsintegrationen och globaliseringen kunde drivas vidare.⁵⁷ Under slutet av 1800-talet var Europa rikt på arbetskraft och kapital i

förhållande till de minskade jordresurserna, medan det rådde ett omvänt förhållande i Nordamerika.

Globaliseringen bidrog till att den amerikanska jordens värde ökade, samtidigt som arbete i Europa gavs nya möjligheter. Det blev ett flöde av arbete och kapital från Europa till Nordamerika, som bidrog till att minska skillnaderna i relativa faktorpriser mellan ekonomierna.⁵⁸ Det sena 1800-talets globaliseringsprocess utövade press på befintliga institutionella förhållanden. Jämfört med slutet på 1800-talet så är kapitalets rörlighet mycket högre idag, men rörligheten hos arbetskraften har minskat rejält. Det finns fler och större hinder för en sådan rörlighet för människor idag, så i den aspekten är dagens globalisering svagare. Den är dock gällande på företagslednings- och

specialistnivå. Globaliseringen i dagens värld medför en relativt begränsad rörlighet för övriga produktionsfaktorer.⁵⁹ Globaliseringen som skedde under 1800-talets andra hälft är den mäktigaste och mest omvälvande vi hittills upplevt. Världens kommunikationssystem förvandlades från att till största del bygga på hästdragna postdiligenser och segelfartyg till ett system byggt på järnvägar, ett sammanhängande internationellt telegrafnät och propellerdrivna ångfartyg.⁶⁰

I den andra boken som använts för att bygga den teoretiska utgångspunkten skriver Giddens att under omständigheter av osäkerhet och flera val, har föreställningarna om förtroende och risk särskild tillämpning. Förtroende är ett avgörande generiskt fenomen inom personlighetsutveckling och har en distinkt och specifik relevans för en värld av nedmonteringsmekanismer och abstrakta system. I sina generiska manifestationer är förtroende direkt kopplat till att uppnå en tidig känsla av ontologisk säkerhet. I dess mer specifika förklädnad är förtroende ett medium för interaktion med de abstrakta systemen som både tömmer det dagliga livet på dess traditionella innehåll och skapar globaliserande påverkan. Förtroende här genererar ett "språng in i tro" som praktiskt engagemang kräver.⁶¹

Ett territorium, som det var, ristas ut och koloniseras. Ändå kan sådan kolonisering till sin natur inte

55 Hedblom, Margaretha. (1994). Emigrationsforskning i Karlskoga. . Gunnar Larsson, Chester Serrander & Karin Öman (red.). Skit-Lasses kors och andra studier i hembygds- och emigrationshistoria, s. 89

56 Giddens, Anthony. (2010). En Skenande Värld: Hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv, s. 8

57 Ibid, s. 9

58 Ibid, s. 9-10

59 Ibid, s. 11

60 Ibid, s. 12

61 Giddens, Anthony. (1991). Modernity and Self-Identity – Self and Society in the Late Modern Age, s. 3

(16)

13

vara fullständig: att tänka på riskvillkor är avgörande för att bedöma hur långt projekt sannolikt kommer att avvika från deras förväntade resultat.

Riskbedömning inbjuder till precision och till och med kvantifiering, men är i sin natur ofullkomlig.

Med tanke på de moderna institutionernas mobila karaktär, i kombination med de abstrakta systemens oförändrade och ofta kontroversiella karaktär, innehåller de flesta risker för bedömning faktiskt många obestämda faktorer.⁶² Ju mer traditionen förlorar sitt grepp, och desto mer det vardagliga livet rekonstrueras i termer av det dialektiska samspelet mellan det lokala och det globala, desto fler individer tvingas förhandla om livsstilsval bland en mängd olika alternativ. De fattiga är mer eller mindre helt exkluderade från möjligheten att göra livsstilsval.⁶³ Ängslan är den naturliga motsvarigheten till faror av alla slag. Det orsakas av störande omständigheter eller deras hot, men hjälper också till att mobilisera anpassningsbara svar och nya initiativ. Livet kastar upp personliga problem på ett till synes slumpmässigt sätt, och som svar på detta tar vissa människor tillflyktsort i en slags avskild domning. Ändå är många också mer positiva för att ta sig an de nya möjligheterna.⁶⁴

Globalisering och moderna institutioner påverkar människor som lever utanför de mest utvecklade delarna av världen.⁶⁵ Stämmer Giddens teori om att globalisering och moderna institutioner påverkar människor som lever utanför de mest utvecklade delarna av världen in på Stora Tuna sockens emigranter? Och är de fattiga nästan helt exkluderade från att göra livsstilsval?

62 Giddens, Anthony. (1991). Modernity and Self-Identity – Self and Society in the Late Modern Age, s. 4

63 Ibid, s. 5

64 Ibid, s. 13

65 Ibid, s. 22

(17)

14

3. Emigrationsprocessen 3.1 Europa

Mellan åren 1821 och 1930 utvandrade sammanlagt 58,6 miljoner européer.⁶⁶ Det anses vara en av historiens största folkvandringar. Krig, fattigdom och stora nationella omvälvningar var de viktig- aste orsakerna till utvandringen. Det var främst till USA som de flesta européer utvandrade.⁶⁷ I tabellen nedan presenteras vilka områden som de nästan 60 miljoner européer utvandrade till.

Till Miljoner

USA 34

Asiatiska Ryssland 7

Argentina 6,4

Canada 5,2

Brasilien 4,4

Australien 2,9

Indien 1,6

Cuba 0,8

Sydafrika 0,8

Uruguay 0,7

Nya Zeeland 0,6

Tabell 1. Emigration från Europa till olika områden i världen 1821-1930.

Källa: Palmer, Robert Roswell, Colton Joel, “Nya tidens världshistoria II”

Stockholm Svenska bokförl 1985.

Irland var det land i Europa som förlorade flest invånare som utvandrade till Amerika. Mellan åren 1845 och 1911 sjönk Irlands befolkning från 8,3 miljoner till 4,4 miljoner⁶⁸, vilket är den näst högsta emigrationen i förhållande till folkmängden. På första platsen kom Norge, på fjärde plats kom Sverige. Den tidigare emigrationen till USA, i början av 1800-talet utgick från nordvästra Europa, från länder som England, Irland och Tyskland. Efter sekelskiftet 1900 kom emigrationen i gång från södra och östra Europa. I tabellen nedan presenteras de tio största emigrantländerna.

Från Miljoner

UK och Irland 18

Italien 7

Ryssland 9,2

Österrike-Ungern 5,2

Tyskland 4,9

Spanien 4,7

Portugal 1,8

Sverige 1,2

Norge 0,8

Polen 0,6

Tabell 2. Emigration från Europa till olika områden i världen 1821-1930.

Källa: Palmer, Robert Roswell, Colton Joel, “Nya tidens världshistoria II”

66 Palmer, Robert Roswell, Colton Joel, (1985), Tidens världshistoria II, s. 90

67 Christer Ahlberger, Lars Kvarnström, (2004), Det svenska samhället 1720-2000, s. 277

68 https://www.isof.se/sprak/dialekter/webbutstallningar/halsningar-from-amerikat/emigrationen-till-amerika.html

(18)

15

3.2 Nationellt

Under 1800-talet befann sig Sverige i en demografisk övergång, vilket i det här fallet betyder att fö- delsetalen steg och dödstalen sjönk. Detta ledde till en ökad befolkning. Enligt nationalekonomen och ekonomiska historikern Eli Heckschers undersökningar hade folkmängden under lång tid varit under intensiv utveckling.⁶⁹ Detta hade uppnåtts bland annat tack vare tre avgörande orsaker: ”fre- den, vaccinen och potäterna”.⁷⁰ Efter år 1814 stupade inga fler svenska män i krig då tiden för hjäl- tekonungar att föra ut soldater till krigsfält var över. I början av 1800-talet hade smittkoppsvaccinet börjat användas och blev så småningom obligatoriskt, och potatisen slog igenom och blev en viktig basföda. Spädbarnsdödligheten minskade, familjerna växte och ungdomarna blev ännu fler. Medel- livslängden steg samtidigt som medelåldern när man gifte sig även ökade. Det medförde en större ogift andel av befolkningen. Särskilt svårt att försörja sig blev det för de ogifta kvinnorna.⁷¹

Befolkningsutvecklingen, som först hade setts som en resurs då fler människor kunde sättas i arbete och armén kunde öka sitt mantal, började nu bli svår att klara av med hjälp av enbart nyodlingar, hemmansklyvningar och uppfinningsrikedom. Allt fler människor, framförallt mindre välsituerade jordbruks- och skogsarbetare och andra obesuttna, fick röra på sig för att kunna försörja sig. Detta förde med sig ett rörligt samhälle med ofta förekommande byten av bosättningsort och säsongs- vandringar.

För 1700-talets arbetsvandringar hade länen på Västkusten varit viktiga mål tack vare sillfisket. På 1800-talet när sillbeståndet minskade och fisket började avta blev Stockholm den största inflyttning- sorten. Då Stockholm på den här tiden var fullt med ”snusk” och sjukdomar decimerades de inflyt- tande arbetssökande och deras familjer.⁷² Möjligheterna att försörja sig genom att flytta inom landet blev ännu mindre i och med nödåren då skördarna slog fel på många håll i landet under slutet av 1860-talet, vilket blev det definitiva startskottet till den svenska massemigrationen.⁷³ Nödåren blev som en väckarklocka för att ta steget in i den moderna tiden, många gick till städerna med dess in- dustrier medan många andra tog vägen över Atlanten till Amerika.⁷⁴

Den svenska industrin klarade inte, trots sin expansion, av att fullständigt uppsluka överskottet av arbetslösa på marknaden. Inte heller kunde den svenska industrins sociala och ekonomiska villkor leva upp till dess motsvarande villkor i Amerika, vilket gav till följd att dubbelt så många utvandrade under 1870-talet och 1880-talet än vad som gick till industrin.⁷⁵ I och med att fler barn över- levde blev det fler som skulle dela på bondgårdarna, vilket ledde till små gårdar med låg möjlighet att motstå dåliga tider. Dessutom gick det inte att ge alla barnen en del av gården, då det inte gick att dela hur smått som helst.⁷⁶

69 Beijbom, Ulf, (1977), Amerika Amerika!, s. 11

70 Ibid, s. 12

71 Norman, Hans & Runblom Harald, (1980), Amerikaemigrationen, s. 23

72 Beijbom, Ulf, (1977), Amerika Amerika!, s. 4

73 Ibid, s. 18

74 Ibid, s. 22

75 Ibid, s. 23

76 Stråth, Bo. (2012). Befolkningen. I Harrisson, D. (red.) Sveriges Historia: 1830-1920, s. 251

(19)

16

Som helhet var 1800-talet ett av de kallaste århundradena under de senaste tusen åren. Dåligt väder orsakade missväxt i Sverige mellan 1830 och 1836. 1860-talet präglades av mycket sträng kyla.⁷⁷ Åren 1867-1869 var katastrofala missväxtår och i Norrland dog flera tusen personer till följd av un- dernäring och sjukdomar relaterade till svält.⁷⁸ År 1867 anses vara Dalarnas sista riktiga hungersår.

Från byn Sifferbo i Gagnefs kommun har det antecknats att mellan högtiderna pingst och midsommar kom så mycket snö att meddon (kälken) kunde användas. All skörd frös bort. Den 18 maj det året var isen på sjön Gimmen, som ligger i Borlänge och Gagnefs kommun, 74 centimeter tjock.

Kylan som höll sig ända till strax före midsommar efterföljdes av en stark värmebölja. Knopparna på träden utvecklade löv på tre dagar. Trots det slog årsväxten fel vilket resulterade i ett svårt nödår.

Sifferbo och sjön Gimmen ligger ungefär 10-15 kilometer norr om Stora Tuna.⁷⁹

3.3 Stora Tuna socken

Stora Tuna har sedan lång tid tillbaka varit av betydelse för regionen, bland annat genom att inneha den centrala tingsplatsen och år 1469 invigdes Stora Tuna Kyrka som Dalarnas domkyrka. Fram till år 1650 skedde även den militära mönstringen vid prästgården i Stora Tuna socken. Så långt man vet har Stora Tuna socken alltid varit en genuin jordbruksbygd.⁸⁰ Industrialiseringen i och med etableringen av Domnarfvets Jernverk år 1873 och anläggningen av järnvägen som gick genom Borlänge år 1875 gav bygden en mer industriell inriktning. Fram till år 1898 var Borlänge en del av Stora Tuna socken, men bröt sig ut när de fick sina köpingsrättigheter. Ur kyrkans perspektiv tillhör Borlänge fortfarande Stora Tuna församling.⁸¹ Även bygget av slipmassefabriken vid

Kvarnsvedsforsen, som påbörjades år 1897, var betydande för industrialiseringen i Stora Tuna socken. Detta är ursprunget till dagens Kvarnsvedens pappersbruk (Stora Enso).⁸² Stora Tuna var till in på 1870-talet en utpräglad agrar socken och en bördig samt bärkraftig sådan. Under mitten av 1870-talet kom järnvägen till Borlänge och Domnarvets Jernverk byggdes, då det nu fanns järnväg och vattenkraft där.⁸³ 1860-talet präglades av nettorörelser gällande Stora Tuna sockens in- och utflyttning, med ett underskott på 181 utflyttade personer. Detta vände, och under 1870-talet blev det ett inflyttningsöverskott med totalt 1456 personer. Stora Tuna socken hade år 1870 ett

invånarantal på 7211 personer.⁸⁴ Följande årtionde, 1880-talet, pågick det en stor utflyttning, där bland annat emigrationen till Amerika spelade en stor roll. 1888 flyttade totalt 679 personer ut från Stora Tuna socken, varav 225 av dessa for till Amerika. Totalt för hela 1880-talet så ökade Stora Tuna sockens befolkning med 422 personer, trots den stora utflyttningen.⁸⁵ I början av 1890-talet ökar inflyttningen till Stora Tuna, bland annat på grund av handelns tillväxt.⁸⁶ År 1890 bodde det totalt 12289 personer i Stora Tuna socken, av dessa var 6156 män och 6133 var kvinnor.⁸⁷

77 Charpentier Ljungqvist, Fredrik. (2012). Klimat, missväxt och extremt väder 1830-1920. I Harrison, D. Sveriges Historia: 1830-1920, s. 289

78 Ibid, s. 290

79 Om frihetsportalen. Frihetsportalen. Tillgänglig: https://www.frihetsportalen.se/om-frihetsportalen [Hämtad den 15 mars 2020]

80Stora Tuna. Borlänge Kommun. Tillgänglig: https://www.borlange.se/kommun-och-politik/arkiv-och- slaktforskning/historisk-information-om-borlange/stora-tuna/ [Hämtad den 15 mars 2020]

81Borlänge. Borlänge Kommun. Tillgänglig: https://www.borlange.se/kommun-och-politik/arkiv-och- slaktforskning/historisk-information-om-borlange/borlange/ [Hämtad den 15 mars 2020]

82 Domnarvets Jernverk. Wikipedia. Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Domnarvets_Jernverk [Hämtad den 18 augusti 2019]

83 Hellspong, Mats, (1973), Borlänge, en studie av ett brukssamhälle, s. 13

84 Riksarkivet, Folkräkningar (Sveriges befolkning), Hemförsamling: Stora Tuna 1870

85 Hellspong, Mats, (1973), Borlänge, en studie av ett brukssamhälle, s. 16-17

86 Ibid, s. 19

(20)

17

Tio år senare, år 1900, hade befolkningen ökat till totalt 15955 bokförda i Stora Tuna socken, uppdelat på 8033 män och 7922 kvinnor.⁸⁸ På tio år hade socknens totala antal invånare ökat med 3666 personer. Stora Tuna sockens geografiska placering presenteras i bilden nedanför:

Figur 1. Karta över Stora Tuna socken. Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Stora_Tuna_landskommun

3.4 Kvinnors roll och rättigheter

Totalt sett var kvinnorna underrepresenterade i utvandringen, detta gällde särskilt i början men minskade vartefter tiden gick och utvandringen blev en massföreteelse. Många kvinnor som flyttade inom Sverige flyttade till städer, och när emigrationen från städerna ökade så ökade även den

kvinnliga andelen emigranter och könsfördelningen blev mer jämn. Under 1890-talet och in på 1910-talet uppvisades en kort period där kvinnor dominerade utvandringen.

Många ogifta unga kvinnor utvandrade till Amerika bland annat på grund av att där fanns det goda möjligheter att arbeta inom så kallade ”kvinnojobb” som hembiträde eller att arbeta på en syateljé. I Amerika började även kvinnorna att få jobb inom industrin, vilket också bidrog till ökad kvinnlig utvandring från Sverige. ⁸⁹ Då kvinnorna mestadels arbetade inom icke-konjunkturkänsliga yrken, såsom arbeten i hushåll, så påverkades de inte i samma utsträckning som männen vid

konjunktursvängningar. Detta medförde att den kvinnliga emigrationen låg på en ganska jämn nivå årsvis, jämfört med männens som ändrades med konjunkturen.⁹⁰

Befolkningstillväxten i Sverige under 1800-talet ökade, likaså medellivslängden och medelåldern för ingående av äktenskap. Som en konsekvens av detta ökade den ogifta andelen av befolkningen.

Särskilt svårt att försörja sig blev det för de ogifta kvinnorna, vilket ledde till att de i större skala flyttade till andra orter i Sverige där arbete fanns eller till andra sidan Atlanten.⁹¹

Storstäderna i Amerika, till exempel Chicago erbjöd arbeten med god avlöning, framförallt inom textilindustrin eller som ”house maids”. Arbeten inom jordbruk fanns också men var mindre lockande då flickorna inte glömt slitet på ladugården hemma. Hos de amerikanska fruarna hade

90Norman, Hans & Runblom Harald, (1980), Amerikaemigrationen, s. 10

91Ibid, s. 23

(21)

18

svenskorna gjort ett gott intryck och de var högt värderade som hembiträden. För att de

amerikanska hemmen skulle få en svenska som hembiträde så erbjöds svenskorna arbetsvillkor som var väldigt bra. Ryktena om dessa omständigheter för de svenska hembiträdena spred sig snabbt till Sverige och resulterade i att många emigrationsvilliga kvinnor utvandrade. Tio procent av

hembiträdena år 1880 i Chicago var svenskor.⁹² Ett annat område svenskorna utmärkte sig på var i konfektionsfabriker där man sydde på ackord. Även inom andra hantverk var de framstående.

Mansöverskottet i Chicago vände i och med de för kvinnorna förmånliga konjunkturerna till ett kvinnoöverskott bland emigranterna. Detta ledde till att ett flertal män stannade kvar i Chicago och gifte sig och bildade familj.⁹³ Inte enbart i Amerika arbetade fattiga kvinnor och arbetarflickor som pigor, de fick även anställning i borgerliga hem i Sverige då det var svårt för en familj att enbart leva på mannens lön.⁹⁴ I USA beskrevs av kvinnohistorikern Carol Smith-Rosenberg

vänskapsförhållandena mellan kvinnor under 1800-talet som en kvinnovärld med ”Love and Ritual”, där vänskapen mellan kvinnor var oerhört stark. Dock var det en ganska liten grupp i den övre medelklassen som beskrevs.⁹⁵ Detta rykte om starka vänskapsförhållanden kan ha spridits till Sverige och påverkat kvinnors önskan om ett bättre liv i Amerika.

Den kapitalistiske borgaren skapade sig under 1800-talet en värld som hade en ”dörr” mellan det privata och det offentliga, och dessa ”dörrar” stängde in hustrun. Detta trots att det ofta var hustrun som hjälpt mannen att öppna andra ”dörrar”, och hjälpt honom i det offentliga livet med hjälp av hennes släkt eller sina egna pengar.⁹⁶

År 1864 förbjuds mannen att aga sin hustru. Samma år avskaffades kyrkliga straff vid

sedlighetsbrott, men de var kvar i den världsliga lagen. Under 1800-talets andra hälft dömdes ett par tusen kvinnor till fängelse för barnamord då det var upp till kvinnan att bevisa sin oskuld vid

eventuell anklagelse.⁹⁷ Från och med mitten på 1800-talet ändrades kvinnans ställning i lagen till det bättre. Ogifta kvinnor blev myndiga mellan åren 1858-1863. Gifta kvinnor blev myndiga år 1920.⁹⁸

Många av 1800-talets prostituerade var kvinnor som flyttat till städerna från olika ändar av landet.

Den nya industrialiseringen favoriserade manlig arbetskraft och kvinnor gick in i prostitution bland annat på grund av begränsade yrkesmöjligheter.⁹⁹ Kvinnorna hade inget tillträde till de reglerade yrkesområdena eftersom det var skråna som bestämde vilka som fick arbeta inom sina områden. En anledning till detta var att det var mannen som var den viktiga försörjaren och som bestämde över och representerade hushållet, och hustru och barn var omyndiga.¹⁰⁰ Även i affärslivet gynnades mannen av att kvinnan var omyndig och inte hade full äganderätt eftersom han då inte behövde till- fråga henne och kunde göra snabba affärer. Som ett argument framfördes att lika ekonomiska rättig- heter mellan könen i äktenskapet skulle komplicera mannens affärer.¹⁰¹ Kvinnans svåra situation började förbättras och i slutet av 1800-talet fick många kvinnor tillgång till arbeten inom industrin. I en konfektionsfabrik i Stockholm var de till och med i majoritet. Det vanligaste arbetet för oskolade flickor var att arbeta som pigor. Många av dessa drömde om ett industriarbete där de hade reglerad

93Ibid, s. 184

94Hirdman, Yvonne, (2007), Gösta och genusordningen, s.28

95Ibid, s. 15

96Ibid, s. 18

97Ibid, s. 63

98Ibid, s. 69

99Ibid, s. 89-90

100Ibid, s. 104

101Ibid, s. 111

(22)

19

arbetstid, kunde rå över sin fritid och få betalt i kontanter.¹⁰² Även inom porslinsindustrin fick kvin- nor jobba sida vid sida men männen från och med 1880 då efterfrågan på porslin ökade.¹⁰³ . I tabell 3 presenteras viktiga årtal fram 1921 för kvinnans rättigheter i Sverige.

Årtal Typ av rättigheter

1810 Ogifta kvinnor kunde ansöka om att bli myndigförklarade av kungen.

1845 Lika arvsrätt för män och kvinnor.

1858 En ogift kvinna över 25 år kan bli myndig efter domstolsbeslut, dock blir hon omyndig igen om hon gifter sig.

1859 Kvinnor får inneha vissa lärartjänster.

1864 Mannen får inte längre aga sin hustru, hustrumisshandel förbjuds.

1872 Arrangerade äktenskaps förbjuds och en myndig kvinna får själv välja vem hon gifter sig med.

1874 Gifta kvinnor får själva bestämma över sin egen inkomst.

1884 Kvinnor som är ogifta blir myndiga vid 21 års ålder.

1919 Rösträtt för gifta kvinnor.

1921 Fullt genomförd allmän rösträtt för båda könen. (Wyoming i USA var det första territoriet som införde kvinnlig rösträtt redan år 1869).

Tabell 3. Kvinnans rättigheter i Sverige mellan åren 1810-1921. Källa: http://yakida.se/artal1.html

102Hirdman, Yvonne, (2007), Gösta och genusordningen, s. 122-125

103Ibid, s. 129