FÖRSTUDIE Samrådshandling

FÖRSTUDIE Samrådshandling

Väg 805 korsning Seitevarevägen–Kvikkjokk och informationsplats vid korsning med Seitevarevägen

Jokkmokks kommun, Norrbottens län

BD-8211833-805

Distributör: Vägverket Region Norr, Box 809, 971 25 Luleå

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ... 1

1 INLEDNING... 3

1.1 Bakgrund ... 3

1.2 Förstudiens avgränsning ... 3

1.3 Tidigare utredningar... 5

1.4 Aktualitet ... 5

1.5 Övergripande mål ... 5

1.6 Projektmål... 5

1.7 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen... 6

2 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ... 6

2.1 Transportsystemet och trafikanter ... 6

2.2 Markanvändning ... 9

2.3 Byggnadstekniska förutsättningar ... 13

2.4 Miljö... 13

2.5 Nationella och regionala miljömål, miljöbalkens hänsynsregler och miljökvalitetsnormer ... 24

3 PROBLEMANALYS... 25

4 TÄNKBARA ÅTGÄRDER MED EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 27

4.1 Nollalternativet... 27

4.2 Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen... 27

4.3 Effekter och konsekvenser ... 28

5 MÅLUPPFYLLELSE... 28

6 ÖVERSIKTLIG KOSTNADSBEDÖMNING... 29

7 SAMRÅD... 29

8 LÄNSSTYRELSENS BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ... 29

9 VÄGVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE ... 29

10 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE ... 29

11 KÄLLOR ... 30

Bilaga 1

Översiktskarta med förstudieområde (A3-format)

ORGANISATION

Projektansvarig är Kenneth Enbom, Vägverket Region Norr.

Förstudien har upprättats av Mikael Eriksson och Anna Magnusson, WSP Samhällsbyggnad i Luleå.

1 SAMMANFATTNING

Bakgrund och förutsättningar

Väg 805 mellan Seitevarevägen och Kvikkjokk har bärighetsbrister och generellt dålig ytstandard. Sträckan är cirka 47 km. Vägen är utpekad som en viktig näringslivsväg och turistväg. Den är en port in i världsarvet Laponia och har tillsammans med väg 97, E45 och väg 827 studerats i projektet Vägen mellan två världsarv (Laponia och Gammelstad kyrkstad). Vägen är i behov av förstärkning.

Trafik

Skyltad hastighet är 70–90 km/timme. Vägens bärighetsklass är BK1 (nedsatt bärighet under våren). Befintlig vägbredd är 4,5 – 5,0 meter. Nuvarande slitlager är belagt.

Trafikmängd 110 ÅDT (1995), fordon per årsmedeldygn, inga uppgifter finns på tung trafik.

Det finns inga polisrapporterade olyckor under den senaste femårsperioden.

Projektmål

•

Projektera och bygga åtgärder så att full bärighet nås året om.

•

Förbättrade möjligheter till rast och information genom en översyn av informations- och utsiktsplatser.

•

Åtgärder projekteras och byggs med hänsyn taget till landskapsbild, odlingslandskap, friluftsliv, kulturmiljö och naturmiljö.

•

Säkerställa trummor så att vandringshinder ej uppstår.

Natur, kultur, friluftsliv och markanvändning

Den aktuella vägsträckan är belägen inom åretruntbetesmarker för Jåhkågasska Tjielde sameby.

Områden som inte berörs direkt men som ligger i nära anslutning till förstudieområdet:

• Kvikkjokk–Kabla fjällurskog, Natura 2000-område

• Kvikkjokk–Kabla fjällurskog, naturreservat enligt miljöbalken, MB 7:4 Områden som berörs av planerade åtgärder:

• Råvvejaure-Tarrekaise-Kabla-Saggat-Peuraure-Karatj-Purkijaur, riksintresse för naturvård enligt MB 3:6

• Kvikkjokks by, riksintresse kulturmiljövård enligt MB 3:6, länsstyrelsens kulturmiljöprogram

• Tjåmotis, länsstyrelsens kulturmiljöprogram

• Norrbottens fjällområde, riksintresse friluftsliv enligt MB 3:6

• Riksintresse rennäring enligt MB 3:5

I övrigt finns fornlämningar, bevarandevärt odlingslandskap i Kvikkjokk och naturvärden i form av t.ex. våtmarker, sumpskogar, nyckelbiotoper och bäckar.

Kommunala planer

För området gäller Jokkmokks översiktsplan (antagen 1990).

2 Problemanalys

Väg 805 delen mellan Seitevarevägen och Kvikkjokk har bärighetsbrister och generellt dålig ytstandard. Vägen är smal, backig och ojämn och är i behov av förstärkning. Vägen följer Saggats stränder med vackra vyer över sjö och fjäll. För att möjliggöra utblickar finns behov av utsiktsröjningar. Det finns även behov av en informationsplats för rast och vila.

Tänkbara åtgärder enligt Vägverkets fyrstegsprincip

Åtgärder enligt steg 3 föreslås: För att lösa nuvarande brister beträffande vägens bärighet föreslås mindre förstärkningsåtgärder. Behov av trumåtgärder samt mindre plan- och profiljustering utreds i det fortsatta arbetet. Utsikts- och siktröjningar görs. En informationplats planeras öster om vägen mot Seitevare.

Effekter och konsekvenser

Föreslagna åtgärder som huvudsakligen utförs inom befintligt vägområde innebär mycket begränsade effekter och konsekvenser för miljön. Ingen påverkan på naturmiljö,

kulturmiljö, friluftsliv, rennäring, boendemiljö eller markanvändning bedöms uppstå. Inga miljömål eller miljökvalitetsnormer motverkas.

Åtgärderna måste dock anpassas till fornlämningarna längs vägen. Under byggtiden tas särskild hänsyn till fornlämningar. Ingen påverkan på Natura 2000 områden bedöms uppstå. Särskild försiktighet ska dock iakttas vid åtgärder nära områden med

nyckelbiotoper, vid artrika vägkanter och fornlämningar. Föreslagna

förstärkningsåtgärder och anläggande av en informationsplats bedöms inte innebära väsentlig ombyggnad. Inga riktvärden för buller bedöms överskridas. Föreslagna åtgärderna innebär att framkomligheten på vägen förbättras. Under byggtiden kan begränsad framkomlighet uppstå.

Måluppfyllelse

Projektet medverkar till att transportpolitiska delmål, nationella/regionala miljömål samt projektmål uppfylls.

Samråd

Med denna handling som underlag genomför Vägverket samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län, Jokkmokks kommun, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket m.fl. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse.

Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan

Efter genomfört samråd kommer Länsstyrelsen i Norrbottens län enligt miljöbalken 6 kap.

4§ besluta huruvida projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte.

Ställningstagande och fortsatt arbete

Det fortsatta planeringsarbetet utgår från att vägen skall förstärkas, befintlig vägbredd bibehålls samt att en informationsplats och utsiktsplatser ska iordningsställas. I detta skede bedöms att en arbetsplan med miljökonsekvensbeskrivning samt bygghandling ska upprättas för informationsplatsen där markanspråk utanför befintligt vägområde görs.

För övriga vägåtgärder längs vägsträckan där inte något markanspråk utanför vägområdet görs, bedöms i detta skede att en bygghandling upprättas. I det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet tas ställning till i vilken omfattning som arbetsplan ska

upprättas samt om åtgärder på trummor innebär anmälan eller ansökan om tillstånd för vattenverksamhet.

3 1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Befintlig vägsträcka, väg 805, är belägen i Jokkmokks kommun.

Väg 805 på delen mellan Seitevarevägen och Kvikkjokk har inte full bärighet året om.

Tillåten last begränsas under tjällossningen. Vägen klassas som en viktig näringslivsväg och turistväg och är i behov av förstärkning.

1.2 Förstudiens avgränsning

Förstudien omfattar väg 805 mellan Seitevarevägen och Kvikkjokk, från sektion 66/800 till 113/537, ca 47 km. I Gestaltningsprogram, Vägen mellan två världsarv föreslogs en ny informationsplats vid avtagsvägen mot Seitevare. I samband med platsbesök under augusti 2008 bedömdes att den föreslagna platsen inte var lämplig utan istället bör informationsplatsen placeras på vägens norra sida ca 2 150 m söder om

Seitevarevägen.

Vägen är belägen i Jokkmokks kommun, Norrbottens län. Läget och förstudiens avgränsning redovisas nedan, karta 1. Se även översiktskarta i bilaga 1.

4

Karta 1. Förstudieområde.

5 1.3 Tidigare utredningar

För objektet finns ingen tidigare upprättad förstudie eller bristanalys. Väg 805 ingår i det vägnät som på uppdrag av Vägverket Region Norr har inventerats och

dokumenterats i ett gestaltningsprogram med avseende på drift och utveckling av vägmiljöer samt i rapporten: Mål för natur- och kulturmiljövärden, Driftområde Jokkmokk, 2006. Dessutom ingår den i gestaltningsprogrammet, Vägen mellan två världsarv, augusti 2007. Världsarven är Laponia och Gammelstads kyrkstad.

1.4 Aktualitet

Planerad byggstart för förstärkningsåtgärder är år 2009. Byggstart för

informationsplatsen är inte bestämd men kommer att anläggas i ett senare skede.

1.5 Övergripande mål

För transportpolitiken finns ett övergripande mål: Att säkerställa en

samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet preciseras i sex delmål för transportsystemet:

•

Ett tillgängligt transportsystem

•

En hög transportkvalitet

•

En säker trafik

•

En god miljö

•

En positiv regional utveckling

•

Ett jämställt transportsystem

1.6 Projektmål

Följande miljömål gäller för projektet.

•

Projektera och bygga åtgärder så att full bärighet nås året om.

•

Förbättrade möjligheter till rast och information genom en översyn av informations- och utsiktsplatser.

•

Åtgärder projekteras och byggs med hänsyn taget till landskapsbild, odlingslandskap, friluftsliv, kulturmiljö och naturmiljö.

•

Säkerställa trummor så att vandringshinder ej uppstår.

6

Förstudie

Arbetsplan

Ingen åtgärd

Bygghandling Vägutredning

1.7 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen

En förstudie utförs alltid som första steget i vägplanerings- och

vägprojekteringsprocessen. Det huvudsakliga syftet är att ge underlag för beslut om objektet ska drivas vidare eller inte, samt klarlägga förutsättningarna inför det

fortsatta arbetet. Arbetsgången ger myndigheter och allmänhet många tillfällen att ge synpunkter och påverka kommande förslag.

Figur 1. Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen.

2 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN

2.1 Transportsystemet och trafikanter Vägens funktion

Vägen klassas som viktig näringslivsväg och som en port in i världsarvet Laponia och är därför viktig för turismen i bl.a. Kvikkjokk och Årrenjarka.

Trafik- och vägförhållanden

• Skyltad hastighet är 70–90 km/timmen.

• Vägens bärighetsklass är BK1, högsta klass, (nedsatt delar av året)

• Befintlig vägbredd är 4,5–5,0 meter

• Nuvarande slitlager: belagd

• Trafikmängd: 110 ÅDT (1995), inga uppgifter finns på tung trafik.

• Det finns inga polisrapporterade olyckor under den senaste femårsperioden.

En längre balkbro i betong, ca 98 m och 4 m bred, finns över Blackälven, se bilder m.m. under avsnitt Kulturmiljö.

7 Befintlig väg

Befintlig väg 805, sträckan Kvikkjokk–Seitevarevägen har dålig bärighet och en dålig ytstandard. Vägen är smal, kurvig och backig vilket medför dålig sikt och är dessutom ojämn och är i behov av förstärkning. Vägen är smal, 4,5-5 m bred. För att underlätta möten finns mötesplatser längs vägen.

Aktuell vägsträcka är en attraktiv väg och ett viktigt turiststråk, som leder in i fjällen.

Vägen följer landskapets former, på huvuddelen längs vatten, som tillhör Lilla Lule älvs källsjöar, Skalka och Saggat. Utblickarna är många och vida över fjäll och sjö.

Vägen är smal, kurvig och backig och helt underordnad landskapet, vilket ger den sin speciella karaktär; den lilla vägen i det stora landskapet.

a)

b)

c)

Figur 2a-c. Väg 805 är smal, backig och krokig, mötesplatser i varierande skick underlättar möten.

8

Iordningsställda platser att stanna till på för rast saknas längs vägen men vid Köpenhamn finns en skyltad men förfallen rastplats med bänkbord i en lämnad täkt, nu dold av sly, se figur 3.

a)

b)

Figur 3 a-b. Befintlig rastplats i Köpenhamn är förfallen och dold av sly.

Farligt gods

Omfattningen av transporter med farligt gods bedöms vara mycket begränsad på denna vägsträcka.

Oskyddade trafikanter

Omfattningen av oskyddade trafikanter, d.v.s. fotgängare och cyklister, är mycket begränsad och förekommer främst i anslutning till byarna Kvikkjokk, Årrenjarka och Tjåmotis. Eftersom vägen är smal är skolbarnen som åker med skolbussen hänvisade till vägrenen vid av- och påstigning. Gång- och cykelvägar längs den aktuella

vägsträckan saknas. Oskyddade trafikanter är hänvisade till en mycket smal vägren.

9 Kollektivtrafik

Sträckan trafikeras av Länstrafiken med buss 47, med en tur i vardera riktningen vardagar under skolterminerna. Buss 47 fungerar även som skolbuss för ett 15-tal skolbarn längs vägsträckan och busstiderna är därför anpassade till skoltiderna.

Under turismens högsäsong, juni–september samt sport- och påsklov utökas

bussförbindelserna med ytterligare två turer i vardera riktningen under vardagar och en tur lördag och söndag, buss 94.

Skyltade busshållplatser finns i Tjåmotis, Årrenjarka och Kvikkjokk. I övrigt sker av- och påstigning där behov finns.

2.2 Markanvändning

Befolkning och boendemiljö

Längs aktuell sträcka av väg 805 finns endast ett fåtal bostadshus. Dessa är främst koncentrerade till Kvikkjokk, Årrenjarka, Njavve och Tjåmotis. Det finns även

ytterligare ett fåtal hus längs den aktuella vägsträckan, se översiktskarta i bilaga 1.

Figur 4. Bebyggelse längs vägen i Tjåmotis, busshållplats skymtar till höger i bild.

10

Figur 5. Bebyggelse längs vägen i Kvikkjokk.

Målpunkter

Av de större målpunkterna längs vägen kan nämnas korsningen med Seitevare (som leder in i Sarek och mot Seitevare dammen), Tjåmotis, Njavve, Årrenjarka Fjällby och Kvikkjokk. De nämnda ställena är målpunkter för boende i området och ur turistisk synpunkt. Till de större turistiska målpunkterna Årrenjarka Fjällby och Kvikkjokk går årligen flera turistbussar.

Figur 6. En viktig målpunkt längs vägen är Årrenjarka fjällby.

Rennäring

Hela vägsträckan går genom ett område som används av Jåhkågasska Tjielde sameby som åretruntbete. Till vissa delar går väg 805 genom riksintresse för rennäringen.

Inom förstudieområdet finns samlingsområden för rennäringen samt flyttleder av riksintresse. Vid Seitevare-vägen finns ett område som används som rastbete, det området är även av riksintresse för rennäringen. Sträckan från Njavve och österut används som vinterland. De olika områdenas läge och utbredning visas på karta 2.

11

Karta 2. Rennäringsintressen.

12 Jordbruk och skogsbruk

I östra delen av vägsträckan, vid Kvikkjokk, finns ett område som ingår i

länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskap, se vidare avsnittet Naturmiljö, karta 5. Även Årrenjarka är en gammal jordbruksby.

Skogsbruk förekommer i området.

Vattentäkter

Inga kommunala vattentäkter finns längs aktuell vägsträcka. Hushållen har enskilda brunnar.

Ledningar

Kraftledningen följer vägens norra sida mellan Kvikkjokk och Tjåmotis där den korsar vägen och den fortsätter sedan norrut respektive söderut. Inga kommunala VA-

anläggningar finns inom området, varje fastighet har enskilda VA-anläggningar.

El- och teleledningar förekommer längs stora delar av vägen bl.a. i anslutning till Tjåmotis, Årrenjarka, Njavve och Kvikkjokk. Belysning finns bl.a. i Tjåmotis, Sågudden, Årrenjarka, Njavve och Kvikkjokk.

Figur 7. El- och teleledningar samt belysning i Tjåmotis.

Kommunala planer

För området gäller Jokkmokks kommuns översiktsplan antagen år 1990.

13

2.3 Byggnadstekniska förutsättningar

Jordarterna består mestadels av morän, kalt berg med tunt eller osammanhängande jordtäcke samt isälvsavlagringar.

Den nuvarande beläggningen består av bitumenbundet bärlager. Enligt Vägverkets undersökning innehåller vägbeläggningen inte stenkolstjära.

2.4 Miljö

Riksintressen enligt miljöbalken, Naturreservat och Natura 2000

Följande riksintressen enligt miljöbalken (MB) finns i området.

Områden som inte berörs direkt men som ligger i nära anslutning till förstudieområdet:

• Kvikkjokk–Kabla fjällurskog, Natura 2000-område

• Kvikkjokk–Kabla fjällurskog, naturreservat enligt MB 7:4 Områden som berörs av planerade åtgärder:

• Råvvejaure-Tarrekaise-Kabla-Saggat-Peuraure-Karatj-Purkijaur, riksintresse för naturvård enligt MB 3:6

• Kvikkjokks by, riksintresse kulturmiljövård enligt MB 3:6

• Norrbottens fjällområde, Riksintresse friluftsliv enligt MB 3:6

• Riksintresse rennäring enligt MB 3:5

För läge på respektive område se karta 2 och 3 samt avsnitt Rennäring, Naturmiljö, Friluftsliv respektive Kulturmiljö nedan.

14 Landskapsanalys

Vid byn Tjåmotis möter fjällen, belägen längs gamla samiska flyttleder vid Blackälvens mynning i Skalka, i nordväst Kablamassivet och i söder Harrevarto.

Dramatiken i landskapet ökar. Dalgången blir allt trängre. Känslan av att färdas in i fjällvärlden är stark. Vägen följer Saggats stränder med fantastiska vyer över sjö och fjäll. Vägen ligger i landskapet och följer dess former. Vägen är smal, backig och kurvig. Närmare Kvikkjokk löper vägen i foten av fjället Sjneraks utlöpare Kassavare.

Ett vackert fall ”Brudslöjan” kan skymtas från vägen. Fjällen är mjukt formade.

Växtligheten är rik på grund av kalkhaltig berggrund. Byn Njavve, ursprungligen en samiska bosättning, hade sin storhetstid som hållplats längs båtleden upp till Kvikkjokk. Fjällbyn Årrenjarka är en gammal samisk bosättning och jordbruksby omgiven av öppna ängar, isälvsåsar och vatten, nu en stor turistisk målpunkt. I Kvikkjokk tar vägen slut sedan vidtar fjällvärlden. Fjällbyn ligger vid änden av sjön Saggat inbäddad i skogsland med fjällvärlden som fond. Karaktäristiska avsnitt längs vägen är närheten till vatten och utblickar över fjällvärlden vilkas värden måste tas tillvara.

I Gestaltningsprogrammet, Vägen mellan två världsarv, för väg 805 kan följande utläsas: ” Fjällen kommer allt närmare och dramatiken i landskapet tilltar. Vägen löper vid foten av fjället Sjnjeraks utlöpare Kassavare på ena sidan och sjön Saggat på den andra. Fjällen är mjukt formade och växtligheten rik på grund av kalkhaltig berggrund. Vägen följer Saggats stränder med fantastiska vyer över sjö och fjäll.

Vägen ligger i landskapet och följer dess former. Vägen är smal, backig och ojämn.

Årrejarka är en gammal jordbruksby omgiven av öppna ängar och isälvsåsar. Idag är turism huvudnäringen. Inbäddad i skogsland och med en lockande fjällvärld som fond ligger den paradisiskt vackra fjällbyn Kvikkjokk vid änden av sjön Saggat.”

I Gestaltningsprogrammet, Vägen mellan två världsarv, beskrivs vägen med förslag till åtgärder för att göra vägen mer attraktiv och mer lättillgänglig för turistnäringen.

Figur 8. Väg 805 löper till stor del längs sjön Saggat, och utsikten över fjällen är magnifik.

15

Figur 9. Flera möjliga utsiktsplatser finns längs vägsträckan.

16

Karta 3. Riksintressen för, naturvård, kulturvård, friluftsliv, rennäring och Natura 2000.

17 Kulturmiljö

I nära anslutning till vägen finns fornlämningar registrerade på ett flertal platser.

Fornlämningarna utgörs bland annat av härdar, tjärdal och boplatslämningar, se karta 4.

Tjåmotis är ursprungligen ett sameviste. På 1600-talet kom den förste nybyggaren hit.

De s.k. lapska bodarna var förråd för samebyar som hade sin flyttled förbi här. Bodar har stått på denna plats sedan 1700-talet. Ursprungligen fanns här tretton bodar, nu står här fyra kvar, byggda på 1800-talet. Tjåmotis ingår i Länsstyrelsens

kulturmiljöprogram.

Figur 10. Lapska bodarna i Tjåmotis.

Kvikkjokk är en av de äldsta bosättningarna i Lappland. På 1600-talet var här centrum för bearbetning av silvermalm från gruvan i Alkavare i Sarek. 1732 besökte Carl von Linné Kvikkjokk på sin lappländska resa.

Figur 11. Vy söderut längs väg 805 strax söder om kyrkan i Kvikkjokk.

Vid Kvikkjokk ligger ett område som omfattas av Länsstyrelsens kulturmiljöprogram och större delen av området är skyddat enligt riksintresse för kulturvård, miljöbalken 3:6. Området utgörs av minnen från brukstiden (silvermalm) och skyddet omfattar dammanläggningar, rostmur, husgrund och kyrkogård. För bevarandevärt

odlingslandskap se avsnitt Naturmiljö.

18

Kvikkjokk kyrka ritad av Fritz Eckert, invigdes 1907 och är det andra på platsen. Det äldre kapellet från 1764 revs i samband med nybygget. Kyrkan ingår i

kulturmiljöprogrammet.

Figur 12. Kyrkan i Kvikkjokk.

Bron över Blackälven, öster om Blackälven är i länsstyrelsens inventering av

kulturhistoriskt värdefulla broar klassad som klass II (bro med höga kulturhistoriska värden). Bron är av typen balkbro i betong och byggd år 1955. Bron är 4 m bred och 98 m lång och består av tre spann.

Vägen är inte klassad i länsstyrelsens inventering av värdefulla vägmiljöer. I Tjåmotis uppmärksammas dock ett vägobjekt som utgörs av en bensinstation.

Figur 13. Bron över Blackälven.

19

Karta 4. Kulturmiljöintressen, riksintresse kulturvård samt läge på fornlämningar.

20 Naturmiljö

Skogsmark och vatten omger vägen och närmare Kvikkjokk, bergsmassiv och vatten.

Träden står helt nära vägen. Diken är med sin växtlighet en del av naturmarken. Vägen passerar genom riksintresse för naturvård (Råvvejaure-Tarrekaise-Kabla-Saggat- Peuraure-Karatj-Purkijaur). Området är skyddat enligt miljöbalken 3:6.

Norr om vägen ca 1 km väster om Årrenjarka ligger ett område, Kvikkjokk–Kabla urskog, som både är naturreservat (skyddat enligt MB 7:4) och Natura 2000 område.

Figur 14. Informationstavla för Kvikkjokk–Kabla urskog.

Den västra delen av aktuella vägsträckan, vid Kvikkjokk, skär igenom ett område som är skyddat enligt länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskap (klass 1).

Odlingslandskapet finns ute på deltalandet i Saggat men finns även i byn. Området är idag i stort sett ohävdat men slåttermarkerna finns kvar med enstaka lador.

Figur 15. Bevarandevärt odlingslandskap i Kvikkjokk, källa: Vårt hävdade Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län.

21

Skogsstyrelsen har längs den aktuella vägsträckan registrerat höga skyddsvärda områden i form av nyckelbiotoper och sumpskogar. Tre områden med nyckelbiotoper samt sumpskogar med vissa värden finns i nära anslutning till aktuell vägsträcka, skogarna består främst av blandskog med löv- och barrträd. Norr Njavve finns två våtmarksområden, klass 2 respektive klass 3, som ingår i Länsstyrelsens inventering av skyddsvärda våtmarker (VMI).

Dessutom finns två områden som ingår i inventeringar gjorda av Steget före (ingår i Naturskyddsföreningen i Jokkmokk, ) och två områden som ingår i Vägverkets inventering av artrika vägkanter.

Figur 16. Ruotatjbäcken som ingår inventering gjord av Steget före.

Lägena för naturmiljöer, naturvård, Natura 2000, våtmarker, nyckelbiotoper,

sumpskogar, områden utpekade av Steget före och artrika vägkanter visas på karta 5.

22

Karta 5. Naturmiljöer i området, riksintresse, Natura 2000 och bevarandeprogram odlingslandskap.

23

Strax öster om Tjåmotis passerar vägen på en ca 98 m lång bro över Blackälven, se även avsnitt Kulturmiljö. Den aktuella delen av väg 805 korsas dessutom av

vattendragen: Ruoutatjbäcken, Kadtjåjåkkå, Årrejåkkå och Tjatitj-jåkka samt ett flertal mindre inte namngivna vattendrag.

Vid Fiskeriverkets inventeringar av bäckarna Tjatij-jåkka och Årrejåkkå längs den aktuella vägsträckan har inga vid inventeringstillfället klassats som vandringshinder för fisk. För övriga bäckar saknas uppgifter. För läget på vattendragen se

översiktskarta i bilaga 1.

Inga naturgrusförekomster finns registrerade i länsstyrelsens inventering.

Rekreation och friluftsliv

Omgivningarna nyttjas för jakt, fiske och bärplockning. Turistnäringen är ett viktigt inslag i området. Under vintertid förkommer en hel del skoterturism, vilket gör att det längs vägen förekommer ett stort antal fordon med skotersläp. Turistanläggningar finns i Årrenjarka och Kvikkjokk.

Hela förstudieområdet ingår i rksintresse friluftsliv enligt MB 3:6, Norrbottens fjällområde (fritidsfiske, kulturstudier och skidåkning).

Buller och vibrationer

Buller från fordonstrafik beskrivs på två sätt:

• ekvivalent ljudnivå som är ett vägt medelvärde för hela dygnet

• maximal ljudnivå som är den högsta förekommande ljudnivån när ett fordon passerar. Den maximala ljudnivån bestäms oftast av enstaka särskilt bullrande fordon, exempelvis lastbilar

Ljudnivån 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå är riktvärde vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av vägar. Ljudnivån 65 dB(A) (ekvivalent ljudnivå) är riktvärde i befintliga vägmiljöer.

Översiktliga bullerberäkningar med beräkningsprogrammet Trivector Buller Väg visar att inga bostadsfastigheter i förstudieområdet idag utsätts för bullernivåer över gällande riktvärden p.g.a. den mycket begränsade trafikmängden (ÅDT 110).

Trafiken kan förutom ljud även alstra andra typer av vågrörelser, t ex vibrationer i mark. Risken för vibrationer beror främst på markförhållanden, men även vägbanans beskaffenhet, avståndet till vägen och byggnadens konstruktion påverkar. Idag finns inga kända problem med störande eller skadliga vibrationer för människor och byggnader till följd av trafiken längs vägen.

24

2.5 Nationella och regionala miljömål, miljöbalkens hänsynsregler och miljökvalitetsnormer

Nationella och regionala miljömål

Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljömålen har anpassats och formulerats till regionala miljömål i Norrbottens län. Miljömålen behandlar:

1. Frisk luft 9. Ett rikt odlingslandskap 2. Grundvatten av god kvalitet 10. Storslagen fjällmiljö 3. Levande sjöar och vattendrag 11. God bebyggd miljö 4. Myllrande våtmarker 12. Giftfri miljö

5. Hav i balans samt levande kust 13. Säker strålmiljö och skärgård 14. Skyddande ozonskikt 6. Ingen övergödning 15. Begränsad klimatpåverkan 7. Bara naturlig försurning 16. Ett rikt växt- och djurliv 8. Levande skogar

I detta projekt berörs främst målen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande

våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Inget av målen bedöms motverkas.

Miljöbalken

I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning.

Miljöbalken ska tillämpas så att:

• människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter

• värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas

• den biologiska mångfalden bevaras

• en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas

• återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås

Allmänna hänsynsregler

I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: prövning,

kunskapskravet, försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen,

hushållningsprincipen, produktvalsprincipen, skälighetsavvägning och avhjälpandeskyldighet.

Projektet kommer att drivas så att miljöbalkens hänsynsregler uppfylls.

25 Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kap. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer:

• Föroreningar i utomhusluft

• Fisk- och musselvatten

• Omgivningsbuller

Inga av miljökvalitetsnormerna bedöms vara tillämpliga i detta projekt p.g.a. liten trafikmängd.

3 PROBLEMANALYS

Väg 805 mellan Kvikkjokk och Seitevarevägen är smal, backig och ojämn och har bärighetsbrister och generellt dålig ytstandard. Vägen klassas som viktig

näringslivsväg och ett viktigt turiststråk och är i behov av förstärkning. Behov av dikning och byte av trummor behöver utredas.

I gestaltningsprogrammet för Vägen mellan två världsarv föreslås åtgärder för vägen och dess omgivningar i syfte att utveckla befintliga värden, uttrycka och berätta om dessa. Åtgärderna handlar om t.ex.:

•

utsiktsröjningar på sträckor där vägen går nära vatten

•

utveckla ett antal f.d. mötesplatser i attraktiva lägen till utsiktsplatser

•

knutpunkt Seitevare och Årrenjarka lyfts fram

•

informations- och utsiktsplats nära Seitevarekorsningen, som berättar om vägen, platsen och attraktioner i vägens närhet, Sarek, Messaure m.fl.

•

skyltning av attraktioner tex stigen till Brudslöjan röjs och skyltas

•

parkeringsficka vid de lapska bodarna i Tjåmotis

•

vägens start-och målpunkt - Kvikkjokk. En Laponia -Informationsplats förslås på befintlig parkeringsplats; info om Laponia, Kvikkjokk och Vägen mellan två världsarv.

I samband med platsbesök under augusti 2008 bedömdes en plats på vägens norra sida ca 2 150 m söder om Seitevarevägen som lämplig för en ny informationsplats.

På flertalet sträckor finns behov av siktröjningar och utsiktsröjningar för utblickar över vatten och fjällvärld. I Gestaltningsprogram, Vägen mellan två världsarv har flera lämpliga utsiktsplatser pekats ut.

26

Figur 17. Vägavsnitt med bärighetsbrister och stående vatten i diken.

b)

a)

Figur 18 a-b. Möjligt läge för informationsplats ca 2150 m öster om Seitevarevägen.

27

4 TÄNKBARA ÅTGÄRDER MED EFFEKTER OCH KONSEKVENSER

4.1 Nollalternativet

Ett nollalternativ innebär ingen förändring av befintliga förhållanden d.v.s. befintlig väg behålls utan åtgärder. Endast normala drift- och underhållsåtgärder utförs.

4.2 Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen

För planering av vägsystemet har Vägverket utarbetat en metod, den s.k.

fyrstegsprincipen som prövar alternativa lösningsförslag i olika nivåer. Metoden finns beskriven i Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Vägverket, Publ 2002:12. Nedan görs en bedömning av hur stegen kan tillämpas i projektet.

Steg 1 - Påverkan av transportbehovet. Åtgärder för att påverka transportbehov och val av färdsätt kan inte lösa behovet av åtgärder på vägen.

Steg 2 - Effektivt utnyttjande av befintliga vägar. Effektivare nyttjande av det befintliga vägnätet kan inte avhjälpa de behov på åtgärder som finns. Det finns inga alternativa vägar som kan nyttjas.

Steg 3 - Åtgärder på befintlig väg. För att lösa nuvarande brister beträffande vägens bärighet föreslås mindre förstärkningsåtgärder, t.ex:

• Befintlig vägbredd bibehålls

• Vägen förstärks. Partier med bärighetsbrister åtgärdas, t.ex. tjäluppfrysningar, sten och block m.m.

• Vid siktproblem kan kortare sträckningar med mindre plan- och profiljustering utföras

• Dikning och nya trummor utförs vid behov

• Siktröjning på ett fåtal ställen

• Utsiktsröjning vid speciellt utpekade ställen

• Räcken ses över och kompletteras vid behov

• Ny informationplats anläggs

Steg 4 - Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Inga större ombyggnadsåtgärder bedöms vara aktuella i detta fall.

28 4.3 Effekter och konsekvenser

Effekter och konsekvenser av vägåtgärder jämförs med nollalternativet.

Förstärkningsåtgärder innebär förbättrad framkomlighet och tillgänglighet.

Utsiktsröjningar medför en positiv effekt för landskapsbilden då möjligheten till utblickar över sjöar och fjäll förbättras. Föreslagna åtgärder som huvudsakligen utförs inom befintligt vägområde innebär mycket begränsade effekter och

konsekvenser för miljön. Ingen eller liten påverkan på naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, rennäring, boendemiljö eller markanvändning bedöms uppstå. Ingen påverkan på Natura 2000 områden bedöms uppstå.

Särskild försiktighet under byggnadstiden ska dock iakttas vid åtgärder nära områden med nyckelbiotoper, artrika vägkanter och fornlämningar.

Föreslagna förstärkningsåtgärder och anläggande av en informationsplats bedöms inte innebära väsentlig ombyggnad. Inga riktvärden för buller bedöms överskridas.

Inga miljömål eller miljökvalitetsnormer motverkas. För ny informationsplats krävs ett markanspråk utanför befintligt vägområde.

Åtgärderna måste anpassas till fornlämningarna längs vägen. Under byggtiden tas särskild hänsyn till fornlämningar och vattendrag. Under byggtiden kan begränsad framkomlighet uppstå.

5 MÅLUPPFYLLELSE

Transportpolitiska mål

Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att de transportpolitiska målen, se avsnitt 1.5, uppfylls:

Förbättrad framkomlighet och tillgänglighet; åtgärder är positiva för boende längs vägen samt för turism och näringsliv; liten påverkan på miljö; siktförbättringar förbättrar trafiksäkerheten.

Projektmål

Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att projektmålen, se avsnitt 1.6, uppfylls:

vägens bärighet förbättras; möjlighet till rast och paus; vandringshinder åtgärdas;

liten påverkan på miljö.

Nationella miljömål

Föreslagna åtgärder bedöms medverka till uppfyllelse av de nationella och regionala miljömålen, se avsnitt 2.5:

Målen för Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv berörs men inget av målen bedöms motverkas. Samtliga vägåtgärder vidtas med hänsyn till omgivande miljö.

29

6 ÖVERSIKTLIG KOSTNADSBEDÖMNING

I detta skede har ingen kostnadsbedömning gjorts.

7 SAMRÅD

Med denna handling som underlag genomför Vägverket samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län, Jokkmokks kommun, Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket m.fl. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse som redovisas i Förstudiens Förslagshandling.

8 LÄNSSTYRELSENS BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

Efter genomfört samråd kommer Länsstyrelsen i Norrbottens län enligt miljöbalken 6 kap. 4§ besluta huruvida projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte.

9 VÄGVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE

Efter Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan gör Vägverket ett ställningstagande beträffande fortsatt arbete. Ställningstagande redovisas i Förstudie/Beslutshandling.

10 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE

Det fortsatta planeringsarbetet utgår från att vägen skall förstärkas, befintlig vägbredd bibehålls samt att en informationsplats och utsiktsplatser ska iordningsställas. I detta skede bedöms att en arbetsplan med miljökonsekvens- beskrivning samt bygghandling ska upprättas för informationsplatsen där markanspråk utanför befintligt vägområde görs. För övriga vägåtgärder längs vägsträckan där inte något markanspråk utanför vägområdet görs, upprättas bygghandling.

I det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet tas ställning till i vilken omfattning som arbetsplan ska upprättas samt om åtgärder på trummor innebär anmälan eller ansökan om tillstånd för vattenverksamhet.

I Vägverkets ställningstagande kommer förslag till åtgärder och fortsatt arbete att redovisas.

30 11 KÄLLOR

• Mål för natur- och kulturmiljövärden, Vägverket, oktober 2006.

• Gestaltningsprogram, Vägen mellan två världsarv, augusti 2007.

• Vårt hävdade Norrbotten, rapport nr 6/1993, Länsstyrelsen Norrbotten.

• Norrbottens synliga historia, Norrbottens kulturmiljöprogram, rapport nr 10/1997, Länsstyrelsen Norrbotten, Norrbottens Museum.

• Artrika vägkanter, 1996, Vägverket.

• Jokkmokks översiktsplan, 1990.

• Broarna i Norrbottens län, Inventering av kulturhistoriskt intressanta broar, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2005.

• Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, rapportserie nr 1/2001, Vägverket, Publikation nr 2001:22.

• Vägverket Region Norr, vägdata, trafikmängder, hastighet, vägbredd o.s.v.

• Vägverket, Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Publ 2002:12

Digitalt underlagsmaterial

• Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial, www.gis.lst.se.

• Länsstyrelsen i Norrbottens län, www.bd.lst.se

• Ren2000. Digitalt underlagsmaterial, www.ren2000.se

• Skogsvårdsstyrelsen. Underlagsmaterial om naturvärden och skog, www.svo.se

• Jokkmokks Kommun, www.jokkmokk.se

• Vägverket, www.vv.se

• Blå kartan, Lantmäteriet.

Muntliga kontakter

• Lars Hedalm, (Trafikplanerare för Jokkmokks kommun), Länstrafiken Norrbotten

• Minna Brodin, Fiskeriverket

Kartor

Kartorna är framställda av WSP med underlag från Allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet 2001, medgivande nr L2000/211.