Jenny Gustavsson Frida Robinsson
Skogsbolagens motiv bakom valet av egenägd skog och virkesinköp
The forest companies motives for owning or buying their supply of wood.
Fastighetsekonomi C-uppsats
Termin: Våren 2012 Handledare: Arne Fagerström
Förord
Under våren 2012 har vi skrivit vår C-uppsats vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet inom ämnet företagsekonomi. Uppsatskursen har vart en lärorik och givande del av vår utbildning som gett oss stor insikt i det ämne som vi valt att fördjupa oss inom.
Vi vill börja med att tacka alla de respondenter som tagit sig tid att ställa upp i vår undersökning med tid och arbete. Utan er skulle den här uppsatsen aldrig funnits. Ett stort tack går även till de gästföreläsare som har föreläst och inspirerat inom området under utbildningens gång. Vi vill även tacka vår handledare under kursen Arne Fagerström.
Karlstad juni 2012
Jenny Gustavsson och Frida Robinsson
Sammanfattning
Den svenska skogsmarknaden består av större aktörer samt mindre privata skogsägare. Bolagen försörjer de svenska skogsindustrierna med virke på olika sätt. Ett exempel kan vara att en aktör köper in virke från de privata skogsägarna för att senare sälja vidare eller använda till egna industrier medans en annan aktör äger egen skog som den avverkar ur för att också sälja vidare eller använda till industri. Varför väljer skogsbolagen att försörja industrierna på olika sätt? Motiven till deras val kommer i den här kandidatuppsatsen att undersökas.
Uppsatsen är uppbyggd av en kvalitativ metod för att få bästa möjliga resultat utifrån de forskningsfrågor och det syfte som uppsatsen grundar sig i. Öppna intervjuer har genomförts med frågor anpassade till varje bolag. Sex stycken respondenter från fem olika skogsbolag har medverkat i uppsatsen.
Respondenterna har valts efter kunskap inom området för att ett trovärdigt underlag ska kunna presenteras för läsaren. Undersökning är baserad på fem av Sveriges största skogsbolag; Stora Enso, Holmen, Bergvik skog, SCA och Sveaskog. Holmen, SCA och Sveaskog är företag som både äger egen skog och köper in virke från privata skogsägare. Stora Enso har idag ingen egen skog utan tillhandahåller virke till sina industrier genom långa avtal på avverkningsrätter samt inköp av virke från privata skogsägare. Bergvik skog är däremot ett bolag som enbart livnär sig på den egna skogen.
Undersökningen har visat att det medföljer ett flertal risker med såväl ägandet av egen skog som virkesinköp. Företag med egen skog är mer utsatta för såväl naturrisker som nya politiska beslut angående natur och miljö. Däremot är bolag som är beroende av virkesinköp mer utsatta för pristoppar på virkesmarknaden vid konjunkturförändringar. Den egna skogen ses av flera företag som en trygghet för en säker virkesförsörjning till industrin och en långsiktig och trygg investering. Många av företagen som varit med i undersökningen har visat intresse för att utöka sitt skogsbestånd. Det här är något som förhindras av regleringar i Jordförvärvslagen (SFS 1979:23) som skyddar det privata skogsägandet i Sverige
Nyckelord: skogsbolag, virkesinköp, avverkningsrätter, skogscertifiering, skogsindustri och skogsägande.
Abstract
The Swedish forest market consists of bigger companies and small private owners. The companies are using different methods when supplying the Swedish forest industries with wood. One example may be that a company buys wood from a private forest owner, and resell it or use it in their own industries. Other companies may choose to have their own supply of forest and sell it or use it themselves. Why do forest industries provide their industries with wood in different ways? The reasons for their choices are investigated in this study.
Qualitative method are used to best respond to the research questions and the purpose of this analysis. Open interviews have been conducted with six different persons from five different forest companies. The respondents were chosen based on their knowledge in the field to reach a credible result. The respondents represent five of Sweden’s biggest forest companies; Stora Enso, Holmen, Bergvik Skog, SCA and Sveaskog. Holmen, SCA and Sveaskog are companies that both own their own forest and buys wood from private owners. Stora Enso do not own forest, they provide their industries with wood by buying from private owners and through long leases of cutting rights.
Forest Company Holmen, is the only company that only rely on their own forests.
The study has shown that there are a number of risks of ownership of forest as well as purchase of wood from other companies. Companies owning forests are more vulnerable to environmental disasters and policy decisions made by the government regarding the preservation of nature and the environment. In contrary the companies that does not own their own forest are more vulnerable to price fluctuations on the market. To own forest is seen by the companies as a security for safe wood supply and as a safe long-term investment. Many of the companies participating in this study are interested in expanding their own forest resources. This is something that is prohibited by the regulations in the Earth Acquisitions Act (SFS 1979:23), which protects the private forest ownership in Sweden.
Keywords: forest companies, timber sourcing, cutting rights, forest certification, forest products and forest ownership.
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 8
1.1. Problembakgrund ... 8
1.2. Syfte ... 11
1.3. Avgränsningar ... 11
1.4. Disposition ... 11
1.5. Företagspresentation ... 12
2.Metod ... 14
2.1. Deduktiv och induktiv strategi ... 14
2.2. Kvalitativ och kvantitativ metod ... 14
2.2.1. Valet av den kvalitativa metoden ... 14
2.3. Tillvägagångssätt ... 15
2.3.1. Datainsamling ... 15
2.3.2. Den öppna intervjun ... 16
2.3.3. Urval ... 17
2.3.4. Analys av resultatet ... 17
2.4. Tillförlitlighet och giltighet... 18
3.Teoretisk referensram ... 19
3.1. Införskaffning av skogsråvaror för skogsbolagen... 19
3.2. Ägande av skogsfastigheter för juridiska personer ... 19
3.2.1. Jordförvärvslagen ... 20
3.2.2. Kostnader och intäkter ... 21
3.2.3. Värdering och prissättning av skogsfastigheter ... 22
3.2.4. Redovisning ... 24
3.2.5. Skatteregler ... 25
3.2.1. Risker ... 25
3.3. Bolagens inköp av virke... 26
3.3.1. Köp av virke ... 26
3.3.2. Fel och risker ... 27
3.3.3. Prissättning av virke ... 28
3.4. Ekonomiska beräkningar ... 29
3.5. Miljöaspekter och certifiering ... 30
4.Empiri ... 32
4.1. Bolagens plats på marknaden... 32
4.1.1. Bergvik skog ... 32
4.1.2. SCA ... 33
4.1.3. Sveaskog ... 33
4.1.4. Stora Enso ... 34
4.1.5. Holmen ... 34
4.2. Risker på marknaden ... 35
4.2.1. Risker virkesinköp ... 35
4.2.2. Naturrisker... 36
4.3. Miljöhänsyn ... 37
4.4. Fördelar och nackdelar med virkesinköp ... 39
4.5. Fördelar och nackdelar med ägandet av skog... 39
5.Analys ... 42
5.1. Utredning kring risktagandet för egen skog ställd mot inköp av virke .. 42
5.2. Certifierings- och miljökrav utifrån olika val av virkesförsörjning ... 44
5.3. Diskussion kring för- och nackdelar av företagens val av ägande av egen skog ställt mot inköp av virke ... 45
6.Slutsats ... 47
7.Slutreflektion ... 49
7.1. Förslag till framtida studier ... 49
Källförteckning ... 51
Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Figur 1: Världens ledande exportörer. ... 9
Figur 2: Real prisutveckling under åren 2001-2011 . ... 24
Figur 3: Jämviktspriset sätts där efterfråge- och utbudskurvan korsas. När marknaden är i jämnvikt har varan pris P1 och kvantiteten K1 . ... 29
Figur 4: Certifierad Skogsmark 2011. ... 31
1. Inledning
I följande kapitel kommer en inledning till området att presenteras. Vidare kommer forskningsfrågor och syfte redogöras.
Två skogsbolag försörjer skogsindustrier med virke. Den ena väljer att köpa in virke från privata skogsägare medan den andra äger egen skog som den avverkar ur. Varför väljer två skogsbolag att försörja industrierna på olika sätt?
1.1. Problembakgrund
Träindustrin har alltid varit en bas för ekonomin i det svenska samhället.
Tidigt var skogen en resurs som gav både föda och skydd. Föda i form av jakt och bärplockning samt skydd från väder och skydd åt skogens djur (Månsson 2004). Skogen har spelat en stor roll för Sveriges ekonomiska utveckling och välfärd (Brännlund et al. 2010). Ett träd är en fantastisk resurs och en byggsten i många produkter i dagens moderna samhälle. En stor del av våra bostäder har många beståndsdelar av trä som exempelvis byggnadsstommar och träfasader. Produkter som papper och möbler är exempel på varor som de flesta svenskar idag inte hade klarat sig utan i vardagen. Träden bidrar även till vår energi och värme i form av pellets, ved, biobränsle etcetera. (Rennel 2010).
Sverige består av 22,7 miljoner hektar skog (Skogssverige 2012) vilket motsvarar hela 60 % av Sveriges landyta (Felton et al. 2010). Privatägda aktiebolag står som ägare till 25 % och statsägda aktiebolag äger 14 % av den svenska skogen. Privatpersoner är ägare till 51 % av den svenska skogen (Brännlund et al. 2010) och uppgår till cirka 350 000 i antalet. De privata skogsägarna är starkt skyddade av den svenska lagstiftningen.
Jordförvärvslagen reglerar skogsindustrin så att den inte ska konkurrera ut de privata skogsägarna och skyddar sysselsättningen och boendet i glesbygden.
Privatägda och bolagsägda skogar drivs ofta i olika syften. Skogsbolag vill huvudsakligen att deras skogar regelbundet ska leverera virke till industrin över lång tid. I privatägda skogar är det däremot mer vanligt med hög aktivitet i perioder. Det här resulterar i hög avkastning i vissa skeden medan skogsägaren låter skogen stå relativt orörd tiden däremellan i syfte till tillväxt och värdeökning på skogen. Vid exempelvis arv, köp och överlåtelser är det vanligt att den största avverkningen görs i privatägd skog (Tjäder & Seth 2003).
Skogsindustrin spelar en stor roll i den svenska ekonomin. Runt 10 – 12 % av sysselsättningen inom industrin är kopplad till skogsindustrin. Råvaror från
skogsindustrin står för cirka 12 % av all varuexport samt utgör hela 3 % av Sveriges bruttonationalprodukt1. Många produkter från den svenska skogsindustrin går till export. Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och sågade trävaror totalt räknat. Sverige exporterar 85
% av pappers- och massaproduktionen till andra länder världen över (Skogsindustrierna 2010).
Figur 1: Världens ledande exportörer (Skogsindustrierna 2010).
Tillgången av skog är stor i Sverige. Dock kräver skogsindustrin mycket virke till sin verksamhet vilket gör att skogens resurser behövs. De största privatägda skogsbolagen i Sverige är Holmen, Stora Enso, SCA, Korsnäs och Billerud. Många av de här företagen äger stora arealer skog. Däremot väljer alla företagen dessutom att handla upp en stor del av det virket de behöver till verksamheten från privatpersoner. Det har att göra med både företagens ekonomiska aspekter samt den hårda regleringen när det gäller förvärv av skogsfastigheter för juridiska personer. Regleringen av förvärv av skog för juridiska personer utifrån jordförvärvslagen (SFS 1979:230) minskar utbudet och ökar konkurrensen och priserna radikalt på skogsfastigheter för företagen.
Kandidatuppsatsen undersöker hur skogsbolag väljer att handla med skog för att få in virke till verksamheten. Hur väljer de sin fördelning mellan ägande av egen skog och upphandling av virke från privata skogsägare? Det är många påverkande aspekter som behövs beaktas i såväl skogsägandet som
1 Bruttonationalprodukt (BNP) är det sammanlagda värdet av varor och tjänster som har
virkesinköpen. Företag med egenägd skog måste hålla sig till de skogsbruksplaner som upprättas (Bredström et al. 2010). De reglerar företagens uttag av virke ur skogsfastigheten. Politiska beslut är även en stor påverkande faktor som skogsbolagen har svårt att planera utefter (Fasano &
Straka 2009). Växttiden på skog ligger dessutom på mellan 80 – 120 år (Bredström et al. 2010) vilket innebär att planeringstiden blir lång och förändringarna många mellan att plantan sätts i jorden till att avverkning för densamma sker. Många förändringar i såväl företagen som i de statliga regelverken hinner ske under trädets livstid. Personerna som arbetade i företaget när plantsättningen skedde är oftast inte samma personer som finns kvar i företaget när avverkningen sker. Efterfrågan, utbudet och priset är något som förändras över tid och är en stor faktor som påverkar virkesinköpa men även ägandet av skog (Fasano & Starka 2009). Transportkostnader är även en aspekt som företagen får ta mer och mer hänsyn till med stigande kostnader på drivningsmedel. Det är många faktorer som påverkar priset och lönsamheten för företagen som är svåra att förhålla sig till och göra exakta beräkningar utefter.
En undersökning görs för att analysera företagens val och resonemang kring upphandling av skog respektive virke ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv. Hur resonerar företagen för en långsiktig hållbarhet samt stabil och kostnadseffektiv tillgång på virke? Uppsatsen utmynnar i tre stycken underliggande forskningsfrågor:
Vilka risker medföljer av ägandet av egen skog i förhållande till upphandlig av virke från privata skogsägare?
Hur viktigt är miljö- och certifieringsaspekterna för företagen, gällande den egna skogen samt kraven vid inköp av virke?
Vilka fördelar respektive nackdelar ser företagen med ägandet av egen skog och med virkesinköp?
Forskningsfrågorna har lett från till uppsatsens syfte.
1.2. Syfte
Syftet med undersökningen är att ur ett företagsekonomiskt perspektiv undersöka hur skogsbolag motiverar sina val i fördelning mellan ägande av egna skogsfastigheter eller upphandling av virke från privata skogsägare.
1.3. Avgränsningar
Fallstudien till uppsatsen är gjord i Sverige men kan även vara tillämpligt internationellt då många av de medverkande företagen är etablerade även utanför Sverige. Det här gör att delar av uppsatsens resultat sannolikt är giltigt även utanför Sverige. Faktan i uppsatsen är begränsad till de tidsramar som löper under uppsatsperioden. Lagregleringar och studier som gjort efter kursens slutförande har inte tagits i beakt till uppsatsens resultat.
1.4. Disposition
I första kapitlet presenteras bakgrunden till uppsatsens samt de forskningsfrågor och det syfte som ska besvaras. Här finns en kort presentation av de olika skogsbolagen som medverkat i undersökningen.
I andra kapitlet presenteras vilken metod som har används till upplägget av uppsatsen. Här redovisas vilken data som har används och vilket tillvägagångssätt som bedrivits samt hur urval har gått till.
I tredje kapitlet finns all relevant bakgrundsfakta inom området. Väsentlig teori är hämtad från vetenskapliga artiklar, avhandlingar samt facklitteratur.
I fjärde kapitlet presenteras underlaget som tagits fram i form av intervjuer som har gjorts med de olika företagen.
I femte kapitlet analyseras undersökningen som gjorts utifrån de genomförda intervjuerna med skogbolagen ställt mot teorin.
I sjätte kapitlet dras slutsatser om undersökningen i sin helhet. Här tas även styrkor och svagheter med uppsatsen upp samt förslag till framtida studier.
Bilaga 1-5 består av intervjuhandlingarna som låg till grund för de intervjuer som har genomförts.
1.5. Företagspresentation Sveaskog
Sveaskog är ett bolag som ägs av den svenska staten. Bolaget äger totalt 3,3 miljoner hektar i produktiv skogsmark som utgör 14 % av Sveriges yta. Det här gör bolaget till Sveriges största skogsägare med 720 anställda och en omsättning om sju miljarder kronor. Sveaskog säljer massaved, timmer och biobränsle (Sveaskog AB 2011 ; Sveaskog 2011).
Bergvik skog
Bergviks skog äger 8 % av Sveriges produktiva skogsmark vilket motsvarar 1,9 miljoner hektar. Bergvik skog har 72 stycken årsanställda och omsätter 2,6 miljarder kronor. Bolaget köper inte in något virke utan handlar med skogsfastigheter och är en leverantör av skogsråvaran. Bergvik skog förvärvade all skog som Stora Enso och Korsnäs tidigare ägde år 2004. De ingick då ett 15 år långt virkesavtal där de tillhandahåller avverkningsrätter till Stora Enso och Korsnäs (Bergvik skog 2012 ; Bergvik skog 2011).
Stora Enso
Stora Ensos industrier tillverkar papper, kartonger och träprodukter i deras svenska sågverk, pappers- och massabruk. Virket tillhandahålls av över 20 000 privata skogsägare och ur avverkningsrätter från större skogsägande bolag så som Bergvik skog (Stora Enso 2012).
SCA
SCA äger 2,6 miljoner hektar skogsmark varav 2 miljoner hektar används för virkesproduktion. Det är idag Europas största privata skogsägare. SCA tillhandahåller bland annat tryckpapper, massa, sågade trävaror och förnybar energi. De har runt 500 anställda varav 50 stycken virkesuppköpare som är verksamma i norra Sverige (SCA 2012 ; SCA 2010).
Holmen
Holmen är ett bolag som arbetar med skogsbruk och energi samt tillverkar tryckpapper, kartong och trävaror. Markinnehavet ligger på 1,3 miljoner hektar av detta används 1 miljon hektar till skogsbruk. Holmens koncern har en nettoomsättning om 18 656 miljoner kronor (Holmen 2012 ; Holmen 2011)
2. Metod
Kapitlet redogör för uppsatsens uppbyggnad och de vägval som gjorts. Även hur fakta har valts och hur intervjuer har genomförts.
Uppsatsen grundar sig i fastighetsföretagande och råvaruhandel. Studien har influerats av företag vars industrier lever på skogsråvaran, vilket gör företagen beroende av skogsfastigheter. Syftet att undersöka skogsbolagens motiv vid val av virkesinköp eller ägandet av skog har tagits i beakt vid val av metod.
2.1. Deduktiv och induktiv strategi
Den deduktiva strategin utgår från att författaren går ”från teori till empiri”.
Teorin är den vetenskapliga fakta som ligger till grund för ämnet. Empiri är den presentation av undersökningar som gjorts. Författaren samlar först in data innan insamlingen av empiri i den deduktiva strategin. Efter detta bedömer författaren hur väl teori och empiri stämmer överens. Den induktiva strategin är motsatsen till den deduktiva, författaren går ”från empiri till teorin”.
Undersökningen inom området görs efter insamling av empirin. Båda strategierna används för att tolka verkligheten (Jacobsen 2002). Den här uppsatsen präglas av en deduktiv strategi eftersom kunskap om forskningsområdet inhämtades innan undersökningen genomfördes.
2.2. Kvalitativ och kvantitativ metod
I en studie kan två olika metoder användas, en kvalitativ eller en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden grundar sig i ord och förståelse. Författaren använder sig av mer djupgående intervjuer för att få fram klarhet i problem.
Den kvantitativa metoden utgår istället från siffror, statistik och tidigare undersökningar. Metoden är ofta enkät- eller frågebaserad Författaren vill få struktur och ger ofta respondenten få svarsalternativ såsom ”ja” eller ”nej”
(Jacobsen 2002).
2.2.1.Valet av den kvalitativa metoden
Uppsatsen är uppbyggd av en kvalitativ metod för att få mer klarhet och insikt i hur bolagen som är respondenter tänker och resonerar. Den kvalitativa metoden har hjälpt undersökningen till att få en mer öppen relation till respondenterna för att få ett giltigt och trovärdigt resultat (Jacobsen 2002). En
kvalitativ metod används för att förstå den intervjuade personens sätt att reagera och resonera kring olika frågeställningar. Metoden gör det också enklare att hitta ett eventuellt handlingsmönster och den som utför intervjun får en större förståelse för problemområdet (Trost 2005). Enligt Jacobsen (2002) är det enklare att skapa en närhet till respondenten om en kvalitativ ansats används, då ansatsen skapar närhet och tillit. Det här gör att respondenten har en tendens att öppna sig och känna sig mer trygg i intervjun och det framtida samarbetet. Vilket har stämt in på de intervjuer som har genomförts i den här uppsatsen.
2.3. Tillvägagångssätt
För att skriva en bra uppsats kan Kvales sju ”Interview” stadier användas, de förklaras på följande sätt: Det första stadiet är ”tematiserings stadiet”, där ett syfte utvecklas med uppsatsen och problemområden framkommer. ”Design”
är andra stadiet där ett metodval sker, planering av arbetet och hur undersökningen ska utföras. Tredje fasen är ”intervjuerna”, som samlar ihop underlaget till empirin där det är viktigt att vara påläst för att få fram det bästa möjliga resultat. I fjärde steget ”överföring till bearbetningsbar form” gäller det att strukturera det underlag som samlats in i fas tre. ”Bearbetning och analys”
är nästa stadie då all fakta ska bearbetas och en analys av faktan träder fram.
Författarna kommer fram till ett ”resultat” som utgör den näst sista fasen. Här finns allt underlag klart och redo för att skapa en uppsats eller rapport.
”Rapportering” utgör det sista steget. Författarna bestämmer sig för hur resultatet skall redogöras (Trost 2005). Den här kandidatuppsatsen har influerats av Kavles sju ”interview” stadier. Stadierna har hjälpt uppsatsen att utvecklas på ett bra och strukturerat sätt.
2.3.1.Datainsamling
Datainsamlingen är i teoridelen uppbyggd av fakta inhämtad från vetenskapliga artiklar, avhandlingar och facklitteratur inom forskningsområdet.
Den öppna intervjun ligger till grund för uppsatsens empiridel.
Undersökningen riktar sig till de största aktörerna på den svenska skogsmarknaden och en djupgående dialog och undersökning med bolagens representanter har genomförts.
2.3.2.Den öppna intervjun
Intervjuerna har till största del genomförts som telefonintervjuer då det avståndsmässigt var svårt att få ihop personliga träffar med alla aktörerna.
Även ytterligare information från respondenterna har skickats via e-post i samband med intervjuerna. Ytterst viktigt var att intervjun förblev ostörd, då det kan påverka resultatet av intervjun (Trost 2005).
Öppna intervjuer har genomförts, då den här typen av intervju bättre får fram friare tolkningar och synpunkter från respondenterna. Det kan vara svårt om en strukturerad intervju tillämpas då respondenten har en tendens att bli vägledd till sina svar av den som håller i intervjun (Jacobsen 2002).
Intervjuerna var inte standardiserade, det vill säga att slutna och standardiserade frågor inte har använts. Den som håller i intervjun väljer intervjuform och frågor efter den intervjuades beteende, det här gör det enklare att få ut mer och djupare information ur intervjuerna (Trost 2005). En intervjuhandling har funnits med under intervjuerna för att intervjun ska flyta på i ett bra flöde. Handlingen innehöll ämnen och frågor som var aktuella för undersökningen. Det är en fördel att lära sig ämnena som ska diskuteras under intervjun så att intervjun flyter på som ett samtal och inte liknar ett förhör.
Den som utför intervjun ska följa den intervjuade personens tankar och svar med riktningar för att bästa resultat ska uppnås (Trost 2005). Det är dock viktigt att inte använda sig av intervjuhandlingen under hela intervjun. Det kan påverka intervjuns utfall och den som blir intervjuad kan inte ge en lika fri diskussion. Intervjuhandlingen ska därför enbart finnas med som en vägledning (Jacobsen 2002). För att genomföra en så bra intervju som möjligt finns det ett antal faktorer att ta hänsyn till innan och under intervjun. Enligt Häger (2007) är den viktigaste faktorn att skapa ett förtroende hos den intervjuade. Det gör att respondenten enklare anförtror sig åt den som håller i intervjun. För att skapa förtroende är det viktigt att vara påläst inom området och att besitta god kunskap om det som intervjun och undersökningen handlar om. Tonläget är en viktig aspekt som hjälper intervjun att flyta på ett bra sätt.
Intervjun får inte ske på ett aggressivt eller anklagande sätt (Häger 2007).
Intervjuerna i den här undersökningen har inriktat sig på företagsekonomiska strategier när det gäller skogsbolags inköp av skogsfastigheter och virke. Det anses av en del aktörer som företagshemligheter och strategier som bolagen inte vill att deras konkurrenter ska bli medvetna om. Innan uppsatsen
publicerades fick respondenterna chansen att läsa igenom och godkänna de delar av uppsatsen som de medverkat till. Möjlighet gavs att korrigera eventuella missförstånd mellan författarna och respondenten samt skapa en hög tillförlitlighet. Enligt Häger (2007) är det enklare för en anställd att prata mer fritt kring ett område om de vet att deras namn inte kommer att publiceras som källa. Respondenterna i undersökningen har erbjudits att inte nämnas vid namn, dock tackade alla respondenterna nej till erbjudandet.
2.3.3.Urval
Vid användning av en kvalitativ metod är det viktigt att det finns en övre gräns på respondenterna. Enligt Jacobsen (2002) borde den övre gränsen ligga på max 20 stycken. När ett urval görs måste hänsyn tas till olika faktorer, en av dessa är tidsutrymmet som finns (Jacobsen 2002). Eftersom den här uppsatsen skrivs under en begränsad tid har undersökningen riktat sig till de aktörer som har störst marknadsandelar. Ett urval har i den här uppsatsen gjorts till fem stycken av de största skogsbolagen på den svenska marknaden. Sex stycken intervjuer har genomförts med väsentliga aktörer i branschen.
Undersökningen riktar sig till de aktörer som har störst påverkan på marknaden för att få ut ett så trovärdigt och giltigt resultat som möjligt.
Respondenterna har valts utifrån deras kunskap om företagets ställning och kunskap inom forskningsområde för bästa möjliga resultat.
2.3.4.Analys av resultatet
Det första steget efter intervjuerna är att renskriva den dokumentation som framkommit (Jacobsen 2002). Dokumentationen består av anteckningar som tagits under intervjutillfällena. Faktasammanställningen som görs av det insamlade materialet är centralt då resultatet kommer att grunda sig på den dokumentation som intervjun har gett (Jacobsen 2002). När all dokumentation är sammanställd och renskriven är det viktigt att kategorisera och systematisera svaren. Här kan en del reducering av överflödig information ske. Det är dock betydelsefullt att kunna avgöra vilken fakta som är mest relevant för forskningsfrågorna. I den tredje fasen sker tolkningen av resultatet, här kombineras svaren från de olika respondenterna för att se vad undersökningen har gett för resultat (Jacobsen 2002). Alla ovanstående faser har noggrant tagits i beaktning under skapandet av analysdelen. Anteckningarna från intervjuerna
bearbetades och renskrevs direkt efter de olika intervjutillfällena för att få ett trovärdigt resultat.
2.4. Tillförlitlighet och giltighet
En kvalitativ undersökning måste granskas kritiskt. Det är för att den data och det resultat som har presenterats ska vara giltigt och tillförlitligt. En prövning av uppsatsens giltighet benämns som validitet. Det förklarar till hur stor del en läsare kan lita på den data som har presenterats i uppsatsen (Jacobsen 2002).
För att pröva giltigheten med uppsatsen har de representanter som medverkat i undersökningen fått lov att läsa igenom uppsatsen för att kommentera om viss fakta har presenterats på felaktigt sätt innan publikation av undersökningen skedde. Att respondenten läser igenom innan publikation kallas för ”giltighet vid första påseendet”. Med detta menas att en kunnig person inom ämnet godtar och anser att resultatet är trovärdigt och relevant utifrån dennes kunskap inom området (Jacobsen 2002). Dock kan inte giltigheten av uppsatsen enbart bestämmas av den här prövningen. Det är även viktigt att kritiskt granska källor och information som presenterats av källorna (Jacobsen 2002). Källorna i uppsatsen har noggrant valts efter trovärdighet.
Otillförlitliga källor har valts bort och har inte används som underlag i uppsatsen. Tillförlitligheten av uppsatsen och dess resultat kallas reabilitet.
Reabilitet genomförs genom att tillvägagångssätten i undersökningen granskas.
I en kvalitativ undersökning finns två effekter som kan påverka tillförlitligheten. Intervjuareffekten är en av dem. Med det menas att den som för intervjun påverkar den intervjuade personen genom olika faktorer så som kläder, tal, kroppsspråk och tonfall. Den andra påverkande faktorn är observationseffekten som syftar till sättet du observerar någon under ett samtal eller intervju kan påverka den intervjuades svar och tankar (Jacobsen 2002). Eftersom intervjuerna i uppsatsen genomfördes via telefon har de flesta av faktorerna ovan inte berörts, vilket höjer tillförlitligheten av resultatet.
Viktigt för tillförlitligheten är att författaren är noggrann vid läsande av anteckningar från intervjuerna och analysen av dem. Därför är det viktigt att gå igenom faktan från intervjuerna medans det är färskt i författarens minne (Jacobsen 2002). Uppsatsens data har kontrollerats noggrant mot varandra för att läsaren ska få ett så trovärdigt resultat som möjligt.
3. Teoretisk referensram
Nedan presenteras teori som ligger till grund för uppsatsens förståelse och analys.
3.1. Införskaffning av skogsråvaror för skogsbolagen
De svenska skogsbolagen försörjer industrin med virke på olika sätt. Den största mängden skogsråvara kommer från avverkning från egenägd skog.
Leveranserna från skogsbolagens skogar är dock inte tillräcklig för att underhålla industrins behov och därför köps även virke från privata skogsägare. I sista hand anskaffas virke till industrin genom import (Håkansson & Larsson 1998).
Debatten om den svenska skogens resurser, värden och användning har alltid varit stor. Hänsyn ska tas till miljön samtidigt som skogen ska användas till vår materiella välfärd. Det ligger både politiska, samhällsekonomiska och företagsekonomiska aspekter i ägandet av skog. Strikta regelverk finns för att skydda och bevara den biologiska mångfalden samt motverka klimatförändringen (Brännlund & Lundgren 2010). Svensk reglering månar även om de privata skogsägarna för att gynna sysselsättning och boende i glesbygden (SFS 1979:230). Samtidigt ska skogsindustrin garanteras råvaror.
Skogsindustrin är den största kommersiella brukaren av skogsråvaror.
Skogsbeståndet växer samtidigt som efterfrågan ökar på råvaran. Det här beror mycket på den ökade efterfrågan på förnybara energikällor. Konkurrensen inom skogsråvaror ökar vilket pressar upp priserna på såväl virke som skogsmark (Brännlund et al. 2010).
3.2. Ägande av skogsfastigheter för juridiska personer
De privatägda skogsaktiebolagen äger idag cirka 25 % av all svensk skogsmark.
Det svenska statsägda skogsaktiebolaget Sveaskog står som ägare till 14 % av den svenska skogen (Brännlund et al. 2010). De bolagsägda skogarna ligger framförallt i norra Sverige medan i södra delen av landet är den mesta skogen privatägd (Johansson & Lindestav 2011). Det är svårt för aktiebolag att få förvärvstillstånd för skogsfastigheter. Jordförvärvslagen har hårda regleringar för juridiska personer att få värdera skogsmark. Många aktiebolag arrenderar istället mark och avverkningsrätter av privata skogsägare (Tjäder & Seth 2003).
De stora skogsbolagen har tydliga långsiktiga mål och en framtidsplaneringstid på cirka 100 år. Det är viktigt för företagen att få största möjliga ekonomiska utbyte och samtidigt säkerställa en långsiktig hushållning av skogen.
Skogsbolagen måste få intäkter på skogen både på lång och kort sikt (Håkansson & Larsson 1998).
3.2.1.Jordförvärvslagen
Det finns mycket regler kring förvärv av skogsfastigheter vilket beskrivs i jordförvärvslagen (SFS 1979:230). Jordförvärvslagen syftar till att gynna boendet och sysselsättningen i glesbygden. Den ser även till att behålla balansen mellan fysiska och juridiska personer. Juridiska personer ska inte få möjlighet att konkurrera ut fysiska personer på skogsfastighetsmarknaden. Det finns strikta regler för juridiska personer att förvärva skogsfastigheter vilket kan göra det svårt för dem att få förvärvstillstånd (SFS 1979:230).
Om juridiska personer förvärvar en skogsfastighet, som inte ligger i glesbygdsområden eller omarronderingsområden2, från en annan juridisk person (inte dödsbo) krävs inget förvärvstillstånd. Juridiska personer kan alltså fritt handla med sina skogfastigheter mellan varandra i dessa fall. Förvärv från en fysisk person eller dödsbo är däremot svårare att få igenom för en juridisk person. Det krävs alltid ett förvärvstillstånd från den juridiska parten. Som nämnt ovan är det däremot svårt för juridiska personer att få förvärvstillstånd vid förvärv av skogsfastighet av fysiska personer. Regleringen för förvärvstillstånd för juridiska personer finns i 5§ Jordförvärvslagen (SFS 1979:230). För att en juridisk person ska få förvärva skog av en fysisk person krävs det att något av följande kriterier uppfylls:
Den juridiska personen lämnar annan mark i utbyte mot den som förvärvas. Utbytesmarken skall ha ungefär samma produktionsförmåga.
Fastigheten är avsedd för något annat än skogsbruk.
Den juridiska köparen bedriver någon industriell verksamhet på orten där virkes från fastigheten skall användas.
2 Vissa utpekade områden med splittrade fastigheter som är så pass små skiften att det inte går att bruka skogen på ett ändamålsenligt sätt (Jordbruksverket 2011).
Det begärs förvärv på grund av ”särskilda skäl” som inte strider mot jordförvärvslagens syfte. Ett särskilt skäl kan vara att underhållskostnaderna för fastigheten är så höga att det kan var svårt för en privatperson att klara av kostnaderna. Det kan bland annat bero på att det finns kulturhistorisk bebyggelse på fastigheten som kräver stort underhåll etc.
3.2.2.Kostnader och intäkter
De främsta kostnaderna för skogsbolaget är den skogsvård, markvård och anläggningsåtgärder som krävs. Intäkterna fås främst i form av råvaror till industrin vid avverkning och gallring (Håkansson & Larsson 1998). Det är viktigt för skogsbolag idag att vara kostnadseffektiva inom skogsindustrin. Alla resurser planeras noga. De flesta kostnader grundar sig i gallringen och avverkningen av skogen. Slutavverkning sker ofta när skogen är 80-120 år.
Gallring, som görs för att ge bättre utrymme för kvarvarande träd att växa, sker ofta vart 15-30 år cirka två till tre gånger innan slutavverkning (Bredström et al. 2010). Framtida intäkter bör diskonteras, det vill säga att man tar reda på vad en framtida intäkt är värd idag (Håkansson & Larsson 1998).
Planeringen för hur skogsföretagen ska utnyttja sina skogfastigheter så effektivt och till så låg kostnad som möjligt är en viktig del för skogsbolagen.
Årligen bör en årsplan göras för att uppnå lägsta möjliga kostnad. Syftet med en årlig plan är att minimera den totala kostnaden för all skörd under ett år.
Den totala kostnaden är framför allt baserad på produktionskostnader, transportkostnader samt rörliga kostnader. I den planeras även hur företagen så effektivt som möjligt utnyttjar maskinerna, skördarna och skottarna i skogarna. Teamet som jobbar med avveckling och maskinerna är ofta långtidsanställda av skogsbolaget eller jobbar som självständiga entreprenörer.
Det är viktigt att hålla kostnaderna för gallring och avverkning så låga som möjligt. En av kostnaderna är maskinernas driftkostnad. Det räknas fram en timtaxa för varje maskin och varje maskin bör användas så tidseffektivt som möjligt. När en förares pass är slut för dagen bör maskinen lösas av en annan förare. Transporten är en annan stor kostnad som utgör nästan 40 % av driftkostnaderna. Därför har planeringen av tillgång och skötsel av befintliga skogsvägar en stor del av den årliga planeringsplanen (Bredström et al. 2010).
Utbildningsnivån på de anställda i skogsbolagen i Sverige är mycket hög.
Skogsbolagen har även mycket interna utbildningar för att hålla en hög kompetensnivå på de anställda. Det här resulterar såklart i höga utbildningskostnader för företagen (Håkansson & Larsson 1997).
Skogsbolag använder sig av beståndskalkyler i sin planering. En beståndskalkyl tar hänsyn till kostnader för tjänster, maskiner, arbetsmoment, planteringskostnader, kalkylräntans storlek, tidpunkter för olika skötselåtgärder och pris på virke i olika kvalitetsklasser samt diameter. Åtgärderna i skogen är förenade med kostnader och intäkter som ger ekonomiskt positiva eller negativa resultat. Mycket av skötseln samt anläggningen är förknippade med negativa netton medan exempelvis avverkningen ger positiva netton. I slutändan är det viktigt att de positiva nettona är minst lika stora, gärna större, än de negativa nettona. De stora företagen har ofta ett behov av en jämn tillgång på virke från skogen. Det här kan ibland resultera i tidigareläggande av avverkningen för vissa skogspartier (Håkansson & Larsson 1998).
Skogsvårdslagen (SFS 1979:429) syftar till att bevara den biologiska mångfalden samt att skogen ska skötas så att den långsiktigt ger en god avkastning. Att behöva ta natur- och kulturhänsyn kan ge minskade intäkter vid avverkning. Det här kan bero på att vissa träd måste lämnas eller att avverkningen blir mer tidskrävande då hänsyn till växtligheten och kulturlämningar i vissa områden måste tas. Däremot behöver inte miljöhänsynsåtgärder alltid vara en stor kostnad utan kan ibland till och med bli en besparing. Drivningskostnaderna vid avverkning kan minska då de träd som ska bevaras i många fall ligger i svåråtkomlig områden (Håkansson &
Larsson 1998).
3.2.3.Värdering och prissättning av skogsfastigheter
Att värdera skogsfastigheter kan vara komplext och svårt. Det finns många olika faktorer som styr värdet på en skogsfastighet men framförallt är det skogsvolymen, det virke som finns att tillgänglig på fastigheten, som utgör grunden till prissättningen (Skogsforsk 2012). En ökad grovlek på träden ger en värdetillväxt. Det är viktigt vid värdering av skog att skapa sig en uppfattning om hur skogen är skött och vilken ålder den har, eftersom det har
en stor betydelse för värdet. Skogsbruksplanen3 bör granskas noggrant. Även regionala skillnader påverkar skogens värde. Priset på skog är betydligt högre i tillväxtområden i förhållande till exempelvis Västernorrland och Jämtland där utbudet på skog är stort (Tjäder & Seth 2003). Andra parametrar som påverkar skogens värde är om det finns bostäder på fastigheten eller tillgång till jakt och fiske (Skogsforsk 2012). Den absolut största prispåverkande faktorn är dock hur mycket avverkningsbart virke det finns på fastigheten (Tjäder & Seth 2003).
Avkastningsvärdet analyserar nuvärdet av framtida intäktsöverskott.
Marknadsvärdet i sin tur ska visa det sannolika priset vid en försäljning på en öppen marknad. Det är svårt att värdera en skogsfastighet utifrån prisstatistik.
Ortprismetoden4, som ofta används vid värdering av villafastigheter, är svåranvänd när det kommer till skogsfastigheter. Det är svårt att hitta jämförelseobjekt för en skogsfastighet på grund av att det är många olika parametrar som styr värdet. Inte heller köpeskillingsoefficienten5 ger ett tillförlitligt underlag när det gäller värdering av skog. Däremot brukar taxeringsvärdet vanligen utgöra cirka 75 % av skogens marknadsvärde. För att bestämma värdet på en skogsfastighet bör hänsyn tas till dels fastighetens högsta avkastningsvärde och dels relatera till kända priser vid överlåtelser av likvärdiga fastigheter inom samma område. Lantmäteriet har en sammanställning om skogens medelvärde i olika län efter undersökningar som de gör ett par gånger om året (Tjäder & Seth 2003).
3 En beskrivning på skogens tillstånd och vilka åtgärder det finns behov för. Skogen är uppdelad i olika bestånd på en karta där detaljerade uppgifter om varje del finns (Tjäder & Seth 2003).
4 Ortprismetoden är en metod för bedömning av fastigheters marknadsvärde utifrån direkta jämförelseköp. Metoden går ut på jämförelse av betalda priser för liknande fastigheter i samma geografiska område på en fri och öppen marknad (Persson 2008).
5 Ett värde som ofta används vid värdering av fastigheter med byggnader. Köpeskillingsoeffecient
Skogsmarkspriserna har under de senaste åren ökat kraftigt. Mellan år 2000 och år 2009 steg genomsnittspriset per skogskubikmeter med 56 %. Priserna på skogsmark anges ofta i kronor per skogskubikmeter, kr/ m3sk (Skogsforsk 2012).
Figur 2: Real prisutveckling under åren 2001-2011(LRF Konsult 2011) .
3.2.4.Redovisning
Enligt nya EU-beslut ska en del tillgångar tas upp till verkligt värde (det vill säga till marknadsvärde) i företagens redovisning. Biologiska tillgångar, som skog i ett skogsföretag, tas upp till ett generellt marknadsvärde i redovisningen.
Att redovisa de biologiska tillgångarna i verkligt värde har som syfte att en jämförelse av företagen ska kunna göras bättre. Oftast sker värderingen efter prognostiserade framtida kassaflöden. Det innebär att värdet räknas fram utifrån personliga bedömningar och antaganden om framtida prestationer och från egna matematiska räknemodeller. Det kräver kunniga och väl insatta personer inom området hos skogsbolagen som värderar skogen. Insamlingen av information är även en viktig aspekt då koncernledningen, som fastställer värdet, ofta sitter långt ifrån den växande skogen. Företagen har ett stort ansvar när det gäller värderingen av sina skogstillgångar eftersom det här ska ge investerare ett bra och jämförbart värde till grund för sina ekonomiska beslut (Lorentzon 2011). Redovisningsregler för biologiska tillgångar återfinns i IAS 41 då träd på rot ska värderas till verkligt värde. Efter avverkning och vid tidpunkten då de fällda träden är placerade intill en väg för transport värderas de istället som en lagertillgång för företaget (Flamm et al. 2006). International Financial Reporting Standard (IFRS) är en samlad redovisningsstandard för vissa offentliga företags finansiella rapporter. IAS 41 fastställer redovisningsprinciper för företag som omfattas av IFRS. Syftet med
ramverken är att skapa en jämförbarhet, tillförlitlighet, relevans och begriplighet i den finansielle rapporten (IFRS 2012 ; Flamm et al. 2006).
3.2.5.Skatteregler
Skatteregler påverkar hur intäkter och kostnader uppstår. Därför är det viktigt att gruppera intäkterna och kostnader och inte bara titta på årsresultatet. På intäktssidan bör virkesintäkterna hållas isär. Intäkter från avverkningsrätter redovisas som nettointäkt och virkesintäkter från leveransvirke redovisas som bruttointäkt. De här intäkterna bör hållas isär samt övriga intäkter. På kostnadssidan bör skogsvårdskostnader för plantering efter slutavverkning, röjning, avverkningskostnader och övriga kostnader hållas isär som exempelvis lagfart och ränta (Tjäder & Seth 2003).
Skattereglerna skiljer sig åt för skogsägande mellan privatpersoner och näringsverksamhet. I bokslutet för skogsbruk redovisas först intäkter, utgifter, avskrivningar etcetera. Därefter tillkommer skogsavdrag, skogskonto och avsättning till framtida skogsvård. Slutligen kommer räntefördelning, periodiseringsfond och expansionsfond. (Tjäder & Seth 2003)
3.2.1.Risker
Att äga skog är inte helt riskfritt. Det finns många naturrisker som kan ge stora ekonomiska konsekvenser i skogsägandet. Exempelvis bränder, insekter och stormar kan förstöra skogen (Fasano & Straka 2009). En riskminskning gällande naturrisker kan ske genom att skogsägaren försäkrar sin skog (Hyytiäinen & Penttinen 2008). Enligt Hyytiäinen och Penttinen (2008) är försäkringskostnaderna enbart 3-4 % av den årliga värdetillväxten i Finland.
Andra faktorer som kan påverka skogsägandet är politiska åtaganden, ny lagstiftning, efterfrågan och teknikutveckling. Miljöpolitiken är idag den aspekt som har störts påverkan på skogsbruket (Fasano & Straka 2009).
Efterfrågan på skog påverkas av flera olika aspekter. Största efterfrågan på skog är exempelvis till husbygge. Husbygget är i sin tur stark förenade med bankernas utlåningsränta. Höjda utlåningsräntor ger en dämpad efterfrågan på bostadsmarknaden som i sin tur sänker efterfrågan på virket till nyproduktion (Fasano & Straka 2009).
Skogsbruk kräver en långsiktig planering på många årtionden. Samtidigt är det svårt att göra en långsiktig planering på grund av alla förändringar som sker med skatter, företagsombildningar samt skogspolitiken. Trots oförutsägbara förändringar är det viktigt att skogsbolagen har långsiktiga mål för sitt skogsbruk (Håkansson & Larsson 1998). En fördel med eget ägande av skog är de säkra virkesleveranser samt att företaget inte blir lika känsligt för stigande virkespriser (Lönnstedt & Sedjo 2003).
3.3. Bolagens inköp av virke
Virket i de svenska skogarna har ett stort ekonomisk värde. Tillväxten av skogen har de senaste åren varit cirka 100 miljoner kubikmeter (Rennel 2010).
Avverkningen av skog som sker per år uppgår till 80 miljoner skogskubikmeter. Hälften av den avverkade skogen går till svenska sågverk för att bli plank och brädor, 40 % utgör råvara till pappers- och massindustrin, 8
% går till småhus vedeldning och resterande råvara går till bland annat träfiberskivor och spånskivor (Skogsstyrelsen 2012).
3.3.1.Köp av virke
Inköp av virke kan ske utifrån två olika alternativ. Första alternativet är leveransvirke. Här står skogsägaren för avverkning av skogen och levererar vanligtvis virket upplagt vid en väg för köparen att hämta (Tjäder & Seth 2003). Prissättning för leveransvirke sker utifrån tidigare gjorda prislistor för området (Enström 1997) och grundas efter volym och kvalitet (Bylund 1984).
Mätningen av virket sker oftast av en oberoende part (Enström 1997). Vid leveransvirke kan även ett avverkningsuppdrag förhandlas om. Då är det köparen av virket som står för kostnaden för avverkningen åt säljarens räkning (Tjäder & Seth 2003). Prissättning vid ett avverkningsuppdrag sker enligt samma sätt som för leveransvirke (Bylund 1984). Alternativ två är att köparen köper virke på rotpost, vilket innebär att virket köps samtidigt som det står i skogen. Här finns två alternativ för köparen:
1. Träden betalas, mäts och stämplas där de står och växer i skogen för att senare huggas ner.
2. Leveransrotköp vilket innebär att priset för virket bestäms i skogen på plats. Mätning och betalning sker efter avverkning av träden (Tjäder &
Seth 2003). Även här sker mätningen av en oberoende part (Enström 1997).
Vid köp av virke på rot, finns avverkningsrätter som ett alternativ. Köparen har då köpt virket inom ett bestånd och erhåller av säljaren en avverkningsrätt inom det området där köpet är gjort på fastigheten. Tidsbegränsning på rätten finns upp till fem år (Tjäder & Seth 2003). Vid rotpostköp upprättas alltid en stämplingslängd som är underlaget för försäljningen (Bylund 1984).
Stämplingslängden innehåller uppgifter om antalet träd till försäljning uppdelat efter trädslag, volym och diameterklass. Skogsägaren tar här ett beslut om vem han eller hon vill sälja till och väljer ofta det högsta anbudet (Enström 1997).
Därför är det ytterst viktigt att både köpare och säljaren har kunskap och insikt i hur rotpostvärdet beräknas för att priset ska bli rätt (Bylund 1984).
3.3.2.Fel och risker
Precis som vid ägandet av skog finns det självklart risker med inköp av virke.
De faktorer som påverkar en skogsägares innehav av skog kommer alltid att ha en inverkan på priset och den kvalité som virket erbjuder.
Priset på virke regleras efter marknadens efterfråga och utbud. När det gäller skogsråvaran finns det många faktorer som påverkar (Brännlund et al. 2010).
Värdet på timmer och virke bestäms utifrån dess användningsområde, produkter som kan framställas av råvaran bestäms efter storlek, art och kvalité på träden. Priset på virke som ska användas till byggnadsmaterial så som byggnadsstommar och fasader påverkas av bostads- och räntemarknaden (Fasano & Starka 2009). En stigande ränta på bostadsmarknaden minskar konsumtionen vilket gör att det blir dyrare att bygga. Det ger i sin tur en minskad efterfråga på virke och skogsråvaran som gör att priset på råvaran sänks. En fallande ränta ökar däremot stimulansen på marknaden vilket ger en högre efterfråga på material och råvaror. Det ger en högre och intensivare konkurrens som resulterar i att priserna på skogsråvaran höjs (Eklund 2010).
En annan faktor som påverkar priset på virket är oväntad naturpåverkan som storm och svampangrepp. Miljöfaktorer har en enorm påverkan speciellt på skogsråvaran. Svenska målsättningar inom energi och klimatområdet ökar intensivt konkurrensen mellan bolagen. Förnybar energi och förnybara
drivmedel till transportindustrin är två orsaker till den ökade konkurrensen. På grund av bioenergisektorns skattelättnader ökar betalningsviljan för skogsråvande av dessa intressenter (Brännlund et al. 2010).
Vid mätning av virke är utgångspunkten att stockarna är felfria men ofta är det någon defekt på virket. Det finns många faktorer som påverkar virket både när det är stående och när det ligger på marken. Vanliga fel som kan uppstå är röta som angriper genom svampangrepp, kvistar (beroende på vad det är för kvist påverkas kvalitén av virket), sprickor kan vara torrsprickor eller köldsprickor, ytfel så som stamskador, krokighet och så vidare. Alla dessa kan orsaka kvantitets- eller kvalitetsfel. Ett kvalitetsfel är ett fel som försämrar en framtida produkts kvalité och ett kvantitetsfel gör att mindre användningsbart virke erbjuds (Bylund 1984).
3.3.3.Prissättning av virke
Över tid varierar virkespriserna mycket. Utbud och efterfrågan är den störst påverkande prisfaktorn vilket innebär att det är lättare att få ett högt pris för sin skog när efterfrågan är stor. Priset på varan är det som påverkar efterfrågans storlek. Efterfrågan minskar om priset ökar och ökar om priset minskas. Även på utbudssidan är det priset som styr. Är priset på varan högt vill säljaren sälja mycket av varan och är priset lågt minskar intresset hos säljaren för att sälja varan. Det här kan illustreras i ett jämviktsdiagram där en efterfråge- och en utbudskurva visar ett jämviktspris. Jämviktspriset är det pris där den utbjudna och efterfrågan kvantiteten är lika stora och både köpare och säljare är tillfredställda (Eklund 2010).
Figur 3: Jämviktspriset sätts där efterfråge- och utbudskurvan korsas. När marknaden är i jämnvikt har varan pris P1 och kvantiteten K1 (Eklund 2010).
Priser kan även styras mycket av långsiktiga relationer mellan köpare och säljare. Andra påverkande faktorer kan vara avståndet till industrin (Skogsforsk 2012). Prissättningen på virke varierar även beroende på vilken avverkningsform och leveransform det är. Olika faktorer påverkar priset på rotposter, leveransvirke, avverkningsrätter och leveranssätt (Skogsstyrelsen 2012). Statiska centralbyrån och Skogsstyrelsen redovisar regelbundet statistik på prisutvecklingen på sågtimmer och massaved, skogsfastighetspriser, skogsimportpriser etcetera6.
3.4. Ekonomiska beräkningar
Ofta utvecklas priser på skogsprodukter annorlunda än övriga priser. Skog har sedan länge ansetts vara en säker och inflationsskyddad investering (Håkansson & Larsson 1998).
För att kunna jämföra såväl kostnader som intäkter som utfaller under olika tidsperioder bör kostnaderna och intäkterna nuvärdesberäknas för att kunna ställas mot varandra. När exempelvis en beräkning av räntekostnader och ränteintäkter görs tas hänsyn till den reala räntesättning som i sin tur tar hänsyn till inflationen (nominell ränta - inflation). Genom att räkna med en realränta kan alla kostnader och intäkter anges i dagens penningvärde. När en
beräkning på investeringens lönsamhet görs bör även alternativräntan studeras, det vill säga exempelvis vad avkastningen skulle bli om det istället placeras på ett konto med 3 % realränta under samma tidsperiod. En annan faktor att ta hänsyn till är vilken finansieringsform som används. En investering blir ofta mer lönsam om den finansieras med eget kapital istället för lånade medel.
Även vid köp av nya skogsmaskiner är det viktigt att göra noggranna beräkningar på lönsamheten i investeringen (Håkansson & Larsson 1998).
3.5. Miljöaspekter och certifiering
ISO 14001 (International standards organization) är en internationell accepterad standard som tillkom 1996 och är en populär standard inom skogsindustrin. Syftet är att företag lättare ska kunna kontrollera och reducera verksamhetens påverkan på miljön. Standarden kräver att verksamheten måste identifiera sina aktiviteter, produkter och tjänster som påverkar miljön samt vilket sätt de påverkar. Efter det ska mål och förbättringar tas fram för att verksamheten ska värna om miljön. ISO 14001 ger fördelar som minskningar av försäkrings- och rättsliga risker. Minskar även kostnader hos företagen samt hjälper företagen att ta marknadsandelar genom en grönare image (Whitelaw 2004).
De flesta skogsägare certifierar7 idag sin skog för att bli mer eftertraktade.
Forest stewardship council, FSC, (Almered Olsson & Bladh 2004) är en reglering som skogsägare frivilligt kan följa för att få sin skog certifierad (Johansson & Lidestav 2011). FSC gäller enbart för större skogsbolag (Johansson & Lidestav 2011) och har tre mål för att främja den hållbara utvecklingen för världens skogsbruk. Målen är att utveckla miljöanpassade skogsbruk, främja för samhällsnyttan och främja för den ekonomiska livskraften bland världens skogar. Enkelt sagt framhäver certifieringen hållbart utvecklade produkter av naturen och bevarande av världens naturskog (Klooster 2010). Certifierad skog eller skogsråvaror ska enligt standarden inte ha ursprung från skogsplantager som inte underhålls efter ekologiska principer eller från avverkad naturskog (Almered Olsson & Bladh 2004). Ett krav om att minst 5 % av marken ska avsättas till naturvårdsändamål finns. Påträffas nyckelbiotoper8 ska dessa främst sättas av till naturvårdsändamål (FSC Sverige 2012). Standarden har fått stort stöd från nationella myndigheter, statliga
7 Certifiering garanterar att en produkt eller tjänst överensstämmer med specifika kvalitetskrav eller viss standard (Nationalencyklopedin 2012).
8 Skogsbestånd med sällsynta växt- och djurarter (Nationalencyklopedin 2012)
organisationer och miljöorganisationer. Många företag som köper råvaruresurser från skogen föredrar att köpa certifierade råvaror. Därför har skogsbolagen mer eller mindre tvingats att certifiera sin skog för att behålla sina kunder (Klooster 2010). Även privata skogsägare kan certifiera sin skog men då enligt PEFC, Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes. Standarden är främst ämnad för småskaliga familjeskogsbruk. PEFC verkar för hållbart och uthålligt skogsbruk. En skog som är certifierad med PEFC följer kraven för ett bäraktigt och naturvårdsanpassat skogsbruk efter
”Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar”. Med en hållbar utveckling för skogsbruket syftar PEFC att främja för en ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet (PEFC 2012).
Figur 4: Certifierad Skogsmark 2011 (Skogsindustrierna 2012).
4. Empiri
Här redovisas vad som framkommit under intervjutillfällena. Kapitlet är uppdelat efter ämne och respondenternas svar presenteras i följd av ämnet.
4.1. Bolagens plats på marknaden
För ett ge läsaren en större förståelse för de intervjuade bolagens plats på marknaden och deras arbetsfunktioner kommer nedan information om företagens position och strategiska beslut från varje respondent att presenteras.
4.1.1.Bergvik skog
Respondent från Bergvik skog är Mikael Perérs som är fastighetschef i bolaget.
Han har övergripande ansvar för fastighetsärenden samt markjuridik. Mikael Perérs berättar följande om företaget:
Företaget har en fastighetsavdelning, en skogsavdelning och en ekonomiavdelning. Fastighetssidan ansvarar för frågor som rör bolagets fastigheter bland annat fastighetsrättsligt, avtalsfrågor samt köp och försäljning av fastigheter. Skogsavdelningen gör skogsaffärer, säljer avverkningsrätter och ansvarar för skogens skötsel genom hela cykeln. De arbetar även med certifieringsfrågor och miljöfrågor. Ekonomiavdelningen ansvarar för bolagets finansfrågor och ekonomiadministration.
Bergvik Skog bildades år 2004. Mikael Perérs var själv inte med när företaget bildades, men berättar utifrån sin vetskap att det var Stora Enso som tog initiativet till bildandet av företaget. Historiken var bland annat att ägarna på Stora Enso tyckte att skogstillgången belastade balansräkningen.
Industriinvesteringar har ofta betydligt högre avkastning och eventuellt även en högre risk medan skogsmarksinvestering är precis tvärtom. Det var antagligen lite olika viljor i företaget där industrialisterna tyckte det här låg och belastade spekulerar Mikael Perérs. En annan teknikalitet som Mikael Perérs misstänker kan ha påverkat initiativet att avveckla den egna skogen är förändringen i hur bolaget redovisar värdet när de äger biologiska tillgångar.
IFRS, som värderingsmodellen heter, innebär att biologiska tillgångar måste värderas i balansräkningen till ett marknadsvärde. När den nya förändringen kom och företaget skulle börja redovisa med marknadsvärden drogs lönsamheten ner med en gång. Jag kan tänka mig att somliga tyckte att ”varför ska vi äga en tillgång som avkastar så dåligt?” säger Mikael Perérs.
När de olika avtalsperioderna med Stora Enso och Korsnäs löper ut hamnar Bergvik skog i en ny förhandlingssituation. Mikael Perérs kommenterar det med att när avtalen går ut har Bergvik skog rätt att sälja virket till vilka de vill.
Det blir då på helt kommersiella grunder. Bergvik skog kommer fortsätta att sälja avverkningsrätter som idag och sannolikt är att de bjuds ut även till andra köpare än Stora Enso och Korsnäs. Men det är troligen ett ömsesidigt intresse för Bergvik respektive Stora Enso samt Korsnäs att ett gott affärsförhållande kan fortsätta även i framtiden då dessa virkesköpande bolag har en stark industriell etablering i de trakter där Bergvik skog har huvuddelen av sin skog.
4.1.2.SCA
Jörgen Bendz och Lars Rubensson är respondenterna från SCA Skog. Jörgen Bendz är virkeschef i SCA och är ansvarig för virkesförsörjningen till de svenska industrierna inom SCA. Lars Rubensson jobbar och är ansvarig för avdelningen markjuridik på SCA Skog.
SCA Skog omsätter drygt 10,5 miljoner kubikmeter virke årligen i bolagets svenska industrier. Hälften kommer från egna skogar och resterande kommer från externa källor där den största delen utgörs av träköp från privata skogsägare i norrland. Bolaget köper rotstående skog och avverkar som en tjänst åt privata skogsägare.
”SCA skog, Virke är egentligen länken mellan skogsbruket och industrin med uppgift att försörja industrin med virke. En logistik apparat och en affärsenhet som vi utgör inom SCA Skog som är en del av SCA koncernen” säger Jörgen Bendz.
Att få fram virke till industrin är ett av de viktigaste målen, det andra är att långsiktigt sköta och förvalta skogen som den otroliga resursen den är.
Lönsamhet är också en förutsättning, förklarar Lars Rubensson.
4.1.3. Sveaskog
Respondenten från Sveaskog är Henrik Hammar som jobbar som virkesinköpare. Henrik Hammar berättar om bolaget och sin tjänst:
Sveaskog är statligt ägda vilket inte har någon större påverkan på bolagsverksamheten. Sveaskogs ägare är staten men följer bolagslagstiftningen precis som de andra skogsbolagen. En påverkan är däremot av att Sveaskog är statligt ägda är att det för ett antal år sedan beslutades att 10 % av skogen ska säljas ut till privata skogsägare för att gynna småskogsbruket i Sverige.
Uppdraget som virkesinköpare är att köpa virke av privata markägare, ordna med avverkning och sälja vidare virket till extern industri eftersom Sveaskog inte har någon industri. Sveaskogs egenägda skog sträcker sig från norra Lappland ner till Skåne.
4.1.4. Stora Enso
Kontaktperson på Stora Enso skog har varit marknadschefen Christian Bergman. Han berättar om motiven bakom avvecklingen av den egna skogen till Bergvik skog. Den egna skogen utgjorde ett stort kapital som dels skulle förräntas och samtidigt skulle ge möjlighet till expansion inom huvudområdet som är skogsindustri. Det var ett sätt att koncentrera sig på virkesförsörjning till företagets industrier, vilket är Stora Enso skogs huvuduppgift. Däremot finns i dagsläget uttalade ambitioner om att återköpa skog i Sverige. I den plantageverksamhet som drivs i södra hemisfären och som är ett villkor för att få till en virkesproduktion finns inköp av skogsmark som en del.
Han berättar att 90 % av det virke som företaget köper från mindre privata markägare köps på rot. Från Bergvik skog är det 100 % rotstående virke som det skrivs avtal på. När det gäller skötsel av skogen i övrigt utför Stora Enso skog, precis som gentemot Bergvik skog, en hel del skogsskötselåtgärder gentemot de privata skogsägarna. Majoriteten av skogsägare, som företaget köper virke från, köper även en eller flera skogsvårdstjänster från Stora Enso skog. Kostnadsfri rådgivning från företagets sida till markägaren är en naturlig del i samarbetet och skogsbruksplaner förekommer allt oftare som en grund för det.
4.1.5.Holmen
Andreas Rastback vår respondent på Holmen, jobbar som virkesmarknadschef och arbetar med köp och försäljning av virke på den strategiska nivån.
Holmen skog är en del inom Holmen koncern. Huvuduppgifterna som Holmen skog har är att sköta den egna skogen och att försörja deras industrier med skogsråvara, för att lösa försörjningen så måste virkeshandel bedrivas. De äger 1,3 miljoner hektar egen skog samt handlar upp från privata skogsägare.
De avtalar oftast om avverkningsrätter som löper på tre till fem år.
4.2. Risker på marknaden
När det gäller ägandet av skogsmark anser Mikael Perérs, Bergvik skogs fastighetschef, att räntekostnaderna är den absolut största finansiella risken.
Han tycker att turbulens i Europa bidrar till osäkerhet då bolaget inte vill hamna i något trångmål i samband med att de ska förhandla om några stora lån. Prisutvecklingen på sågtimmer är även en stor finansiell risk. Lars Rubensson berättar att SCA inte har några lån på skogsmarken. Det har tidigare funnits inteckningar och pantbrev i deras skogar men mest i syfte till industriinvesteringar. Däremot går det alltid att se till den totala lånebilden i företaget.
Ytterligare en riskfaktor är prisändringar. Mikael Perérs berättar att en prisändring på 1 % på sågtimret påverkar Bergvik skogs resultat med 14 miljoner kronor. Det är stort fokus på virkespriserna i branschen samt att söka finansiärer och att göra prognoser för virkesprisutvecklingen. Ränterisken och prisförändringar är de stora riskfaktorer säger Mikael Perérs.
4.2.1.Risker virkesinköp
Den största risken med virkesinköp till industrin anser Jörgen Bendz, virkeschef på SCA, vara att luften går ur marknaden. Att de inte kan köpa det virke de behöver för industrin och att det leder vägen till en ohälsosam prisutveckling på marknaden. Det finns ju olika sätt att möta sådant, säger Jörgen Bendz;
1. Ägande av egen skog: alternativ källa där man kan avverka när priserna på marknaden är för höga.
2. Jobba med långa och stora rotstående lager. Leva över pristoppar genom att avverka redan inköpta trakter. Aktörer som inte har de möjligheterna utsätter sig för en större risk. Det blir de som driver de här topparna på marknaden.
