Planering av ett kulisslandskap

EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP

STOCKHOLM, SVERIGE 2017

Planering av ett

kulisslandskap

En studie om turismens påverkan av den

fysiska miljön i Borgholm

ANNA WISTRÖM

KTH

Sammanfattning

Varje sommar flockas miljontals besökare i de svenska sommarstäderna. Men finns det någon som tänkt på att dessa platser kanske bara är utformade för dig som besökare? Detta arbete lyfter frågan om hur turismen påverkar den fysiska miljön i småstaden Borgholm som i nästan 200 år har präglats av turismen. Dagens diskussioner om turismens plats i den fysiska planeringen handlar i stor utsträckning om hur fritidshus definieras både i lagen och hos kommunerna. Men också om vikten av samverkan mellan privat och offentlig sektor för besöksnäringens utveckling.

Vidare går arbetet djupare in i studieobjektet Borgholm och hur turismen hanteras i kommunens plandokument. En intervju med en planarkitekt i Borgholms kommun samt platsobservationer har gjorts för att få en tydligare bild om turismens verklighet i kommunen.

En stor andel av besökarna äger fritidshus i Borgholm. Under årens lopp har användningen av fritidshusen förändrats och idag har många samma standard som permanentbostäder vilket har ställt till problem för Borgholms kommun då många köper upp tomter ämnade för permanentbostäder. Med dagens lagstiftning kan kommunen inte kontrollera användningen av bostäder.

Enligt kommunen planerar de inte efter turismen, vilket också bekräftas av turismens

Planning for a backdrop city?

A study on the impact of tourism on the physical environment in the city of Borgholm.

Abstract

Every summer millions of people travel to the Swedish coastal towns. But have they ever thought about if the place they visit is actually planned for them as a visitor? This thesis raises the question about if tourism affects the planning and the physical environment in the small town of Borgholm, Sweden which has been characterized by tourism for nearly 200 years. Today’s discussions about tourism in urban planning mostly concern the definition of second homes in the law, but also about the importance of good cooperation between private and public sectors. Based on the comprehensive plans for Borgholm, an interview and observations a summary has been made about how the county deals with and what their thoughts are about tourism.

A big part of the yearly visitors in Borgholm are second homeowners. Over the years the way they use their homes has changed and many of these houses have the same standard as a permanent residence. This has created some problems for the municipality because the new second homeowners’ buys plots made for permanent homes. The municipality can’t control how the houses are used with the current legislation.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2 Abstract ... 3 Inledning ... 4 Syfte ... 5 Disposition ... 5

Metod och avgränsningar ... 5

Litteraturgenomgång ... 7

Besökaren... 7

Fritidshusen ... 7

Planeringen ... 9

Fallbeskrivning ... 12

Borgholm som turistort ... 12

Borgholm i den översiktliga planeringen ... 14

Intressekonflikter... 15

Analys... 19

Dagens fritidshus ... 19

Turismens plats i planeringen ... 19

Vara eller icke vara ... 20

Diskussion och slutsats ... 21

Reflektion av eget arbete ... 22

Källförteckning ... 23

Bilaga ... 26

4

Inledning

Tyst, tomt och lite grått, ja ni vet sådär som det kan se ut en kall, blåsig och regnig höstdag. Fast det är ingen höstdag idag. Det är maj och fåglarna kvittrar och solen skiner sådär som bara en vårsol kan göra men människorna saknas och där det brukar vara uteserveringar, ja där står borden fortfarande staplade på varandra och parasollfötterna står tomma. Platsen väntar på andra tider, inte vårsolen och de första varma dagarna utan på sommaren och dess hundratals människor som flockas längs med gatorna för att hitta den godaste glassen eller den perfekta platsen på en uteservering.

Har tanken någonsin slagits om att platsen som besöks kanske inte är annat än utformad för turisten och dess behov? Vad är det då för plats som besöks om detta inte är något annat än en kuliss? Det är en problematik som Glesbygdsverket, idag Tillväxtverket lyfter i sin rapport om planeringen i kust och skärgård (Glesbygdsverket, 2001).

2010 presenterades en nationell strategi för den svenska besöksnäringen med en vision och mål om hur turismen ska se ut i Sverige 2020. Ett av de största målen i denna strategi är att intäkterna från Sveriges besöksnäring ska fördubblas och bli en basnäring för ekonomin i Sverige. (Svensk Turism AB, 2010) 2015 omsatte turismen totalt 281,7 miljarder kronor i Sverige. Det är 2,5 procent av Sveriges BNP. (Tillväxtverket, 2016a) Turismen är en mycket viktig näring i Sverige på många punkter, bland annat är det den arbetsmarknad där många unga får sitt första jobb och består av ett stort antal småföretag och några storföretag som tillsammans har många anställda. (Svensk Turism AB, 2010)

En region som har satt upp samma mål och följer den svenska strategin är Öland och dess två kommuner (Nyholm, 2012). Den norra delen av ön tillhör Borgholms kommun och den södra tillhör Mörbylånga kommun. På den norra delen av ön ligger staden Borgholm som på många sätt har fått uppleva utvecklingen av turismen ända sedan mitten på 1800-talet tills idag. Från societetens åtråvärda kurort med det trevliga klimatet och den friska havsluften (Ölandsmagazinet, 2016) via den första lagstadgade sommarsemestern där rekreation och friluftsliv var ledorden till dagens turism där upplevelsen står i främsta rummet. Århundraden har passerat och så även

5 Syfte

Syftet med denna uppsats är att få kunskap och förståelse om hur planeringen i en småstad kan påverkas av turismen och dess säsongsvariationer samt kritiskt granska hur en kommun hanterar turismen i sin planering.

Frågeställningar

1. Styr turismen i Borgholm hur kommunen planerar och anpassar den fysiska miljön för olika årstider/säsonger? I så fall hur/på vilket sätt?

2. Vilka problem uppstår om planeringen av den fysiska miljön i stor utsträckning styrs av turismen?

3. Hur kan kommunen lösa de problem som uppstår när turismen i hög grad påverkar planeringen av den fysiska miljön?

Disposition

Uppsatsen börjar med en inledning som ger en kort bakgrund och problembeskrivning. Den fortsätter sedan med en beskrivning om av metod och disposition. Därefter följer en

litteraturstudie som tar upp tidigare forskning inom turism och fysisk planering samt lagar och regler och ställningstaganden från myndigheter rörande området.

Efter det kommer en fallstudie om staden Borgholm och Borgholms kommuns hantering av turismens roll i den fysiska planeringen. De olika plandokument som berör Borgholm studeras samt så kompletteras studien med en intervju och egna observationer.

Uppsatsen avslutas med en analys och diskussion som kopplar samman tidigare forskning med fallstudien för att reda ut hur kommunen har hanterat de problem som, enligt forskning, kan uppkomma samt om hur de har valt att prioritera frågan om turismens plats i den fysiska planeringen.

Metod och avgränsningar Metod

De metoder som används i denna uppsats är litteraturstudie, fallstudie, intervju samt observation.

En litteraturstudie har använts för att få en insikt i de diskussioner som idag pågår om

turismen i den fysiska planeringen samt få en bakgrund till vad som kan påverka kommunens i deras planering.

För att kunna få en bättre förståelse för varför dessa diskussioner sker så har en fallstudie gjorts på en småstad som även är en turistort. Småstaden Borgholm i Borgholms kommun har valts som studieobjekt för att lättare kunna analyser vad turismen påverkar i planeringen av den fysiska miljön.

6

påverkat i verkligheten som en del av fallstudien. Utöver detta har även kommentarer från det nedan nämnda kandidatexamensarbetet om Borgholms kommun använts.

Material

Det upptäcktes ganska tidigt att tillgänglig forskning inom detta område är mycket begränsat och en stor del av den forskning som finns är framförallt riktad mot turismen i norra Sverige samt det svenska friluftslivet. Det finns också en hel del forskning om fritidshusområden som förvandlas till åretruntbostäder. Detta kändes inte aktuellt för den stad och kommun som studerats i denna uppsats då fokus ligger på södra Sverige och sommarturism samt det motsatta scenariot där åretruntbostäder blir fritidshus.

Forskningslitteraturen har hittats i databasen Libris med hjälp av sökorden turism, fysisk planering, planering och fritidshus. Rapporter och ställningstaganden från myndigheter har sökts hos Tillväxtverket, Trafikverket, Boverket och Sveriges kommuner och landsting, SKL via deras respektive hemsidor.

Det har tidigare gjorts ett kandidatexamensarbete om turismens påverkan på den fysiska miljön i Borgholms kommun. Den heter “Öländska sommarplaner” och är skriven av Lisa Maria Dieckhoff på Blekinge tekniska högskola, BTH 2012.

Annan litteratur som använts i arbetet är studier, visioner och rapporter från statliga myndigheter för att förstå vilka riktlinjer som på nationell eller regional nivå kan styra hur kommunen planerar.

Förtydligande av ord

I uppsatsen används ett antal ord som är viktiga att hålla isär. Används ordet Borgholm så menas staden och tätorten Borgholm. Syftar texten på kommunen används Borgholms kommun och är texten allmänt om hela ön menas Öland.

Avgränsning

7

Litteraturgenomgång

Besökaren

Tillväxtverket vill för svensk del att begreppet besökare används framför turist då begreppet turist oftast inte omfattar affärsresor eller resor med andra syften än fritidsresor. Det är en av anledningarna till varför dagens besökare skiljer sig så mycket från hur turismen var när den tog fart. Den stora förändringen beror däremot på den tekniska utvecklingen och att det är mycket lättare att resa. Besökarna har en större resvana och ställer därför större krav på sin upplevelse med allt vad det innebär som service, komfort och även hållbarhet (Tillväxtverket, 2016a).

Definitionen för turism lyder enligt UNWTO (United Nations World Tourism Organization):

”Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på

platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid,

affärer eller andra syften”

(Tillväxtverket, 2016b, s.3)

Enligt denna definition är det aktiviteten samt tidsaspekten som är det som bestämmer om en person är en besökare eller inte.

Fritidshusen

Sommarstuga, lantställe, torp, fritidshus, sommarvilla, sportstuga, sommarhus, kolonistuga och listan kan göras längre. Ordspråket kärt barn har många namn stämmer mycket bra in på denna typ av hus. Enligt Svenska akademiens ordbok, SAOB har ordet sommarhus använts i det svenska språket ända sedan den yngre fornsvenskan. Deras definition av ordet sommarhus är:

“hus främst använt under sommaren, dels om hus på landet eller med

tillgång till natur (ofta vid vatten) där ägaren bor på sommaren för

nöjes skull eller i rekreerande syfte”

(Svenska akademiens ordbok, 1982) Begreppet fritidshus kommer från en fritidsutredning som gjordes på 1960-talet och användes konsekvent genom hela det arbetet vilket gjorde att begreppet blev ett vida spritt ord bland statliga utredningar. Ordet fritidshus ansågs nämligen av flera vara ett bra samlingsnamn för bostäder som användes på fritiden (Persson, 2011). Därav valet att använda det begreppet i denna uppsats.

Det finns däremot ingen lagstadgad definition av vad ett fritidshus är idag vilket har ställt till problem för en del kommuner som har velat särskilja dessa hus från permanentbostäder i sina planer. Det är nämligen i princip omöjligt att bestämma hur en bostad får användas (Persson, 2011).

8

berörde fritidshusbebyggelse i sina planer gjorde det i samband med omvandlingsprojekt eller vid nybyggnation.

Viljan att kunna bestämma användningen av bostäder i större utsträckning grundar sig i att kommunerna vill kunna motverka eller ge möjligheter för förändring av bostäders

användning. Framförallt handlar det om fritidshus som blir permanentbostäder eller det motsatta där permanentbostäder blir fritidshus. Det finns både för- och nackdelar med denna typ av förändring, ena sidan så kan hus som länge stått tomma få nytt liv och på så vis inte påverka andra intressen som kan komma i kläm om människorna i fråga istället skulle bygga nytt. Den negativa sidan är i många fall att de som köper upp dessa hus ofta är resursstarka vilket leder till att huspriserna pressas upp och gör det svårare för människor att bosätta sig där permanent. Persson (2011) tar upp att flera kommuner har haft problem med att tomter som är planerade för permanentbostäder köps upp och bebyggs med fritidshus. Åsikterna går dock isär om detta faktiskt är ett problem eller inte. Vissa anser att det är en viktig del av turistnäringen medan andra tycker det är ett större bekymmer och till och med ett

miljöproblem. De kommuner som upplever detta som ett problem har uppfattningen att det saknas lagstöd för att kunna motverka denna omvandling (Persson, 2011).

Arkitekten Hans Arén (2001) tillhör dem som ser denna omvandling som något negativt. Bostadshus enligt honom berättar en historia om de människor som har bott och bor där. Tas de bort ur ekvationen skapas ett själlöst hus och miljöer vars livsvärden är borta. Arén (2001) beskriver målande om hur det vardagliga livet försvinner för att ersättas av några korta månader under sommaren till ett urbant kultur och nöjesliv i en fritidsmiljö (Arén, 2001).

Dieckhoff sammanfattar hans text på ett bra sätt i en enda mening:

“På samma sätt som den närvarande människan i den fysiska miljön

har en betydande roll för platsen, så skapar ett tomrum och frånvaro

av människor en betydelse.”

(Dieckhoff, 2012, s.16)

Den lagstiftning som finns är dock enligt Persson (2011) anpassad efter den användning som rådde när lagen skapades på 1960-talet. Då var fritidshuset först och främst en sommarstuga och byggda för att bara vara bebodda under några få månader på sommaren. Efter den

lagstiftning som finns har områdesbestämmelser om exempelvis lägre standard använts för att särskilja dessa byggnader åt från permanentbostäder. Men idag används inte dessa hus på samma sätt utan används i mycket större grad under hela året vilket leder till att bostäderna blir anpassade därefter. Många fritidshus har idag samma standard som om det vore ett permanentbostadshus vilket har lett till att gränsen har suddats ut.

Perssons (2011) slutssats blir att hon inte anser att det behövs någon separering av uttrycken i lagen på grund av dagens användning som gör det svårt att skilja dem åt utan att de borde vara ett och samma. Hon anser att problematiken inte ligger i begreppen i sig utav att planeringen sker efter en idé av hur ett fritidshus används samtidigt som verkligheten egentligen ser helt annorlunda ut (Persson, 2011).

9

miljön och på så sätt skapas ett tidsperspektiv om att ett landskap förändras över tiden (Dieckhoff, 2012).

Planeringen Lagar och regler

Den fysiska planeringen i Sverige regleras i plan och bygglagen, PBL. PBL ger kommunerna planmonopol att själva ansvara för hur all mark och vatten inom kommunens gränser ska användas. Kommunens främsta verktyg att påverka denna planering är genom den

obligatoriska översiktsplanen, enligt PBL 3:1 ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan över hela kommunen.

Enligt PBL 3:2 § är översiktsplanen till för att peka i vilken riktning kommunen ska utvecklas långsiktigt och ska på så vis verka som en kompass i det dagliga arbetet med bygglov,

detaljplaner och strategier. Genom att i förväg tänka på helheten och olika samband kan kommunen främja exempelvis miljö, infrastruktur och bostadsbyggande samt skapa beredskap för oförutsägbara händelser (Boverket, 2017).

Kommunerna är även, enligt PBL 3:4-5 §§, skyldiga att redovisa i översiktsplanen hur bland annat de allmänna intressena i PBLs andra kapitel och riksintressen i Miljöbalkens, MB, fjärde kapitel beaktas. Exempelvis är det upp till varje kommunerna att själva pröva för vilken användning som mark- och vattenområden som lämpar sig bäst genom att väga olika intressen mot varandra.

I MBs tredje kapitel ska mark- och vattenområden som har stor betydelse för allmänheten skyddas mot skadegörande åtgärder. Detta på grund av områdenas kultur- och naturvärden, där särskilt viktiga är områden utpekade som riksintresse.

Enligt MB 4:2 § tillhör Öland ett riksintresseområde för turismen och friluftslivet. Vilket betyder att dessa intressen särskilt ska beaktas vid exploatering.

Samverkan, mål och strategier

Samverkan och en bättre dialog mellan privat och offentlig sektor är för

destinationsutvecklingen mycket viktig då kommunen ofta har huvudmannaskapet för en stor del av de platser som är del av besökarnas totala upplevelser så som infrastruktur,

rekreationsområden och attraktiva fysiska miljöer i staden. Tillväxtverket tar upp i sin rapport om turiståret 2015 att det är viktigt att låta besöksnäringen få ta plats i den översiktliga

planprocessen för att på så sätt kunna få en möjlighet att påverka sin egen utveckling (Tillväxtverket, 2016a). Eftersom att kommunen genom sin myndighetsutövning påverkar dess utvecklingsmöjligheter (Sveriges kommuner och landsting, 2017a).

I stor utsträckning är det även kommunerna själva som har samordningsansvaret för

10

Öland har en turismstrategi för perioden 2012-2020 som är gemensam för båda kommunerna. Den berör inte fysisk planering mer än att fritidshusägare anses vara en viktig resurs för ön och att kommunerna ska ta till vara på deras kreativitet och intressen i besöksnäringen (Nyholm, 2012).

Studie av Borgholm - ett planeringsperspektiv

2012 gjorde Dieckhoff ett kandidatexamensarbete där hon studerade Borgholms kommun och hur turismen påverkar den fysiska planeringen.

I sin analys kommer hon fram till att det inte görs något aktivt ställningstagande om hur landskapet, som påverkas av säsongerna, ska användas eller hanteras i framtiden. Hon

påpekar att utifrån de översiktliga plandokumenten går det att tro att Borgholms kommun inte är någon stor turistort. Genom att göra ställningstaganden i andra frågor gör kommunen indirekt ett ställningstagande om turismen. Vilket i dessa fall betyder att turistnäringen kommer i andra hand. Efter egna platsobservationer anser hon att dessa platser vittnar om en annan verklighet och att turismen är närvarande även fast det är lågsäsong (Dieckhoff, 2012). Hon refererar till Arén (2001) och kommenterar:

“Dessa platser berättar ingen historia om hur invånarna brukar dem,

vilket inte bara gör dem till en fabrik för sommarsäsongens

konsumtion utan även helt bortkopplade från den djupare betydelsen

som Hans Arén (2001) beskriver.”

(Dieckhoff, 2012, s.45) Dieckhoff (2012) tycker sig se tre typer av planeringsstrategier som Borgholms kommun använder sig av. Dessa är bevarande, koncentrerande och skyddande. Den bevarande strategin går ut på att kommunen vill värna om det som finns och att utvecklingen ska anpassas till detta. Dieckhoff (2012) anser att det tydligaste exemplet är hur kommunen blundar för turismens påverkan på infrastrukturen. Istället för att bygga ut vägar så att de blir säkrare väljer de att bevara byar och planera utifrån dem som bor inom kommunen. Hon frågar sig hur de miljoner besökarna får plats i ett landskap där infrastrukturen är anpassad efter en befolkning på 11 000.

Den koncentrerande strategin handlar om att kommunen vill koncentrera ny utveckling i redan befintliga områden, exempelvis med ny bebyggelse. Nya tomter skapas i redan befintliga bostadsområden och på så vis motverkar det att nya fritidshus byggs då dessa inte lämpar sig där. Den tredje och sista strategin handlar om att skydda. I Borgholms kommuns fall är det natur- och kulturmiljöerna som noggrant beskrivs i plandokumenten och som det görs aktiva ställningstaganden om (Dieckhoff, 2012).

11

Dieckhoff (2012) tycker att att turismen bör finnas med i en större utsträckning än vad den gör idag. Planeringen handlar om ett helhetsperspektiv där både boende och besökares åsikter spelar roll. Hon anser att planera för turismen inte borde handla om att prioritera det ena framför det andra, vilket hon tycker att Borgholm gör, utan utgå från att intressena kan enas.

“Om bådas intressen kan vara en del av landskapet undviks även att

en struktur invaderar den andra och människorna som permanent bor

12

Fallbeskrivning

Borgholm som kulturmiljö

Borgholm var från början en liten köping kallad Borgehamn men bytte namn i samband med att den fick stadsrättigheter 1816 av kung Carl XIII. Detta gör staden till en av de yngsta av kronan utpekade städer i Sverige. Året efter fick Borgholm sin första stadsplan i empirestil vilket är ett ovanligt stadsplanemönster i Sverige (Länsstyrelsen Kalmar län, 2017). Den karaktäriseras framförallt av breda gator och stora trähus i en våning med ett tydligt

brandsäkerhetstänk (Borgå kommun, 2017). En stor del av den rutnätsstad som Borgholm är idag uppkom dock med 1911 års stadsplan (Länsstyrelsen Kalmar län, 2017)

Staden består av byggnader från alla epoker i stadens historia. Det är de små trähusen från tiden innan stadsplanen, villorna med snickarglädje från sekelskiftet 1900 samt flera hus med höga arkitektoniska värden från hela 1900-talet. Ursprungligen var det hundra tomter totalt med fyra tomter per kvarter med en yta på 50*60 alnar. Dessa har sedan delats flera gånger men alltid rätvinkligt (Länsstyrelsen Kalmar län, 2017).

Borgholm som turistort

Borgholms stad var fram till mitten på 1800-talet framförallt en stad för hantverk och handel. Men efter en tid med dålig ekonomi behövde staden komma med nya idéer för att få

inkomster (Ölandsmagazinet, 2016). Detta resulterade i att några initiativtagare bjöd dit en läkare som intresserade sig för balneologi, vilket enligt SAOB är “läran om de olika slagen bad och deras medicinska betydelse” (Svenska akademiens ordbok, 1899). Han konstaterade att Öland hade mycket bra luft som kunde liknas vid en sjöresa men utan de besvärligheter som en sådan resa förde med sig.

Efter detta beslutades det att Borgholm skulle bygga sin första badanstalt. Det var dock inte förrän på 1880-talet som badturismen kom igång på riktigt, efter flertalet investeringar i nya byggnader för badanläggningens räkning. Bland annat ett kallbadhus som var mycket modernt för sin tid. I slutet på 1800-talet och runt sekelskiftet räknades Borgholm som en av de ledande badorterna i landet (Ölandsmagazinet, 2016).

Figur 3: Borgholms stadsplan idag Figur 2: Borgholms ursprungliga stadsplan i

13

Idag finns inte någon av de stora byggnaderna från badortstiden kvar då de flesta eldhärjades runt mitten på 1900-talet och framåt. Med tiden gick dock det lite stela societetslivet över till en mer nöjesinriktad massturism. Särskilt populär var staden under 1970–80-talet då det fanns ett väl utvecklat nöjesliv och konsertverksamhet som på många sätt saknade motstycke i Sverige (Ölandsmagazinet, 2016). Mycket tack vare Ölandsbron som stod klar 1972 vilket gjorde Öland mer lättillgänglig (Fördjupning av översiktsplan Borgholm Köpingsvik, 2014).

I den föreslagna fördjupade översiktsplanen beskrivs området Borgholm-Köpingsvik idag som en plats med mycket varierande framtoning beroende på vilken tid på året det är. Lågsäsongen är lugn och stillsam med en tydlig gemenskap där alla hälsar på alla och tack vare populära butiker och restauranger känns orten levande. När sedan högsäsongen närmar sig och orten börjar förbereda sig inför den stora tillströmningen av besökare beskrivs känslan där som en typ av förväntan på vad som komma skall.

Högsäsongen sträcker sig mellan påsk och sista helgen i september då skördefesten äger rum, med en tydlig topp veckorna från midsommar till och med första veckan i augusti. Säsongen kantas av evenemang och aktiviteter och en positivitet mellan helårs-, delårsboende och besökare (Fördjupning av översiktsplan Borgholm Köpingsvik, 2014).

Baserat på intervju med planarkitekt Magnus Juhlin på Borgholms kommun 2017-04-19

Juhlin anser inte att de direkt planerat efter någon säsong. Men att de är medvetna om att det är extremt stor skillnad på kommunen sommartid och vintertid. Han berättar att det finns väldigt många fritidshus i kommunen och att befolkningen mångdubblas under ett par veckor på sommaren. Ett resultat av det kan ses på deras plan- och byggavdelning i antalet anställda som egentligen motsvarar en betydligt större kommun än en som bara har 10 000 bofasta invånare.

En stor del av de besökare som anländer till Öland sommartid är de som har fritidshus på ön. Enligt statistiska centralbyrån, SCB fanns det 8203 fritidshus i Borgholms kommun 2016. Ett fritidshus enligt dem är en värderingsenhet/taxeringsenhet som saknar folkbokförd

befolkning och är taxerad som någon typ av småhus (Statistiska centralbyrån, 2017a). Borgholms kommun har de senaste årtiondena haft en negativ befolkningsutveckling och 2016 hade kommunen 10930 folkbokförda (Statistiska centralbyrån, 2017b) varav en tredjedel av dessa bor i tätorten Borgholm (Fördjupning av översiktsplan Borgholm Köpingsvik, 2014).

14 Borgholm i den översiktliga planeringen

Borgholms stad täcks för tillfället av en Översiktsplan från 2002 som från början var tänkt att bestå av tre delar. Den första delen är en vision som Borgholm och Mörbylånga kommun satte upp gemensamt som täcker hela Öland. Den andra delen innehåller kartor samt egna ställningstagande och konsekvensanalyser över Borgholms kommun. Den tredje delen var tänkt att innehålla fem fördjupade översiktsplaner, FÖP över kommunens tätorter

(Översiktsplan 2002, 2002a). Av dessa fem är det tre som i dagsläget har vunnit laga kraft och arbete pågår med de resterande två varav den som kommer täcka Borgholms stad är en utav dessa (Fördjupning av översiktsplan Borgholm Köpingsvik, 2014).

Visionen är uppdelad i olika avsnitt där varje avsnitt har ett antal mål med tillhörande strategier om hur målen ska nås. Ett av dessa mål är att Öland ska bli Sveriges främsta besöksmål med de resurser som Öland har samt om befolkningen vill och marknaden har det behovet. För att nå dit vill kommunerna öka kunskapen om hur turismen påverkar ön både positivt och negativt men också skapa fler säsonger för en mer hållbar besöksnäring.

Ytterligare en strategi handlar om hur kommunen ska vara mer öppna för nya turismprojekt och vara villig att pröva dessa mot andra allmänna intressen. Av de tio framtidsfrågor som lyfts fram i slutet är turismen inte en av dem. Däremot nämns turismen som en bidragande faktor i sex utav dessa frågor (Översiktsplan 2002, 2002a). 2016 togs ett beslut om att en ny översiktsplan ska upprättas men inte förens de fördjupade översiktsplanerna är färdigställda (Fördjupning av översiktsplan Borgholm Köpingsvik, 2014).

Baserat på intervju med planarkitekt Magnus Juhlin på Borgholms kommun 2017-04-19

Att de på något sätt har en verklighet att förhålla oss till konstaterar Juhlin. Saker och ting ska fungera. Det är lite av en förutsättning att kommunen har den säsongsvariation som de har och Juhlin anser inte att de har så mycket stora problem av det egentligen inom

planeringen och byggandet. Han berättar att ett sätt de anpassar sig på är att de planerar in samråd och möten i anslutning till exempelvis påsk när de vet att många kommer vara i sina fritidshus för att många fastighetsägare i vanliga fall bor på annat håll. I utformningen av miljöer så skulle han inte säga att de tänker särskilt mycket på det mer än kanske inne i staden där förutsättningarna är lite mer annorlunda.

FÖPen för Borgholm-Köpingsvik var ute på samråd sommaren 2014 och i skrivande stund pågår arbetet för att färdigställa planförslaget inför granskning som är planerad att ske någon gång under 2017 (Fördjupning av översiktsplan Byxelkrok, 2017). Den samrådshandling som finns tillgänglig för allmänheten innehåller ett planförslag samt en

miljökonsekvensbeskrivning (Borgholms kommun, 2017).

Det har tidigare inte funnits en fördjupad översiktsplan över Borgholm. Då Borgholm

15 Intressekonflikter

Utveckla eller bevara

Ett känt citat om Öland kommer från Carl von Linné och lyder:

”Ölands strand hade vi knappt rört, förrän vi märkte detta land var

helt annorledes än de andra Sverige provinser”

(Carl von Linné, 1741) Det finns en stor allmän kunskap om att Ölands natur- och kulturlandskap är något helt annorlunda. Därför har Ölands båda kommuner arbetat fram en strategi för att utveckla denna typ av turism. Samtidigt vill de också att detta arbete ska göra att lokalbefolkningen

engagerar sig mer i sin egen historia och på så vis kunna förmedla kunskap om det kulturarv som finns på ön (Översiktsplan 2002, 2002b)

Natur- och kulturområden tas upp flera gånger i de olika plandokumenten och anses vara mycket viktiga att bevara för framtida generationer. Dessa platser är även mycket viktiga för besöksnäringen vilka bidrar med skatteintäkter samt fler arbetstillfällen. Men kommunen tar upp att de är medvetna om att turismen i sig bidrar med ett negativt slitage på dessa platser. Borgholms stad är inget undantag och en oro över att riskerna för minskade upplevelsevärden finns framförallt för friluftslivet längs med havet på grund av behovet av nya bostäder. Besökarna är en stor tillgång för staden och ger möjligheter att bedriva en handel och service som är mycket mer utbredd än för den stad av sin storlek som Borgholm är (Fördjupning av översiktsplan Borgholm Köpingsvik, 2014). Enligt en sammanställning från SKL är ökad sysselsättning, större serviceutbud och bättre dagligvaruhandel direkta positiva effekter av besöksnäringen (Sveriges kommuner och landsting, 2017b).

Ett förslag för att lösa intressekonflikter mellan bostadsbyggandet och natur- och

kulturmiljön är att nya bostäder ska byggas så centralt som möjligt för att på så sätt undvika att bygga i naturlandskapet runtomkring. Samtidigt har kommunen satt upp riktlinjer för om-, till- och nybyggnad för att kunna skydda de arkitektoniska värdena i Borgholm. Strategier för att på bästa sätt kunna utveckla men samtidigt bevara Borgholms stadskärna anses viktiga att hitta (Fördjupning av översiktsplan Borgholm Köpingsvik, 2014).

Ett område där både turismen och naturen har fått ta plats är Kapelludden. Under hela året används området som rekreationsområde och det finns även badhus, tennisbanor, gym och motionsspår (dock inga som är belysta). Under sommarhalvåret blir området en stor camping vilket gör att miljön helt byter karaktär men möjligheten för all typ av rekreation finns kvar.

Baserat på intervju med planarkitekt Magnus Juhlin på Borgholms kommun 2017-04-19

16 Säsongs- eller permanentboende

Fritidshus tas i stor utsträckning upp som en möjlighet för att öka inflyttningen. Genom att se till så att nya fritidshus byggs med så hög standard som möjligt på platser som är attraktiva för åretruntboende kan permanent inflyttning i dessa hus främjas. I redan existerande områden vill kommunerna studera vilka som är passande för åretruntboende och därifrån uppdatera gällande detaljplaner så att de anpassas för den utvecklingen (Översiktsplan 2002, 2002a).

Detta tas även upp i den fördjupade översiktsplanen och de går även in djupare på att försöka skapa möjligheter för fritidshusområden att utvecklas till permanentboende, bland annat genom att göra det möjligt med exempelvis tillbyggnader. Många av de fritidshusområden som ligger runt Borgholm låg, när de byggdes, en bit utanför stadens centrum men med tiden har de blivit en del av centrala Borgholm. Vilket gör dem attraktiva som åretruntboende och intressanta som omvandlingsområden. Däremot påpekar dem att efterfrågan på fritidshus är stort i området (Fördjupning av översiktsplan Borgholm Köpingsvik, 2014).

Baserat på intervju med planarkitekt Magnus Juhlin på Borgholms kommun 2017-04-19

Turismen i Borgholms kommun är väldigt drivande i utvecklingen. I princip alla

planförfrågningar och planbesked rör fritidsbebyggelse. Även alla bygglov för enfamiljshus är i princip fritidshus i väldigt stor utsträckning. Även i lägen som många inte tror skulle kunna vara attraktiva för permanent bebyggelse. Juhlin tar upp området Dovreviken som ett exempel där det finns väldigt mycket fritidsbebyggelse även fast det ligger inne i samhället. Hade det varit i Kalmar så hade det varit som vilket annat villaområde som helst, men här är det inte det. Detta gör också att priserna drivs upp vilket kanske gör att en del inte har råd att bo där. Det finns mycket kapitalstarka människor utifrån som har flera miljoner att lägga på ett fritidshus vilket drabbar dem som vill bosätta sig permanent. Det är ett problem som kommunen inte riktigt kan styra över. De kan planera för ny bebyggelse men de kan inte styra hur den kommer att användas. Så det är i stor utsträckning fritidsboendet som driver på utvecklingen.

Det nybyggda bostadsområdet Dovreviken ligger inte långt ifrån Borgholms centrala delar. Området är projekterat för

permanentbostäder men en stor andel av tomterna har köpts upp och bebyggts med fritidshus med permanentstandard. Detta stämmer delvis överens med den trend som kommunen tar upp i förslaget till FÖP att bostäder som tidigare varit åretruntbostäder används allt oftare som delårsbostäder. Däremot tas det även upp att fler och fler människor väljer att stanna allt längre i sina fritidshus och på sikt även planerar att flytta dit permanent. Ett förslag till strategi att hjälpa till i den utvecklingen är att ge

möjligheter för distansarbete med utbyggnad av exempelvis bredband- och fibernät (Fördjupning av översiktsplan Borgholm Köpingsvik, 2014).

17 Baserat på intervju med planarkitekt Magnus Juhlin på Borgholms kommun 2017-04-19

Juhlin berättar att kommunen försöker möjliggöra en användning som permanentbostad. Exempelvis så försöker de göra byggrätter som är stora nog för att det ska vara möjligt att bygga ett permanenthus eller ett hus med samma standard som ett permanenthus. En del fritidshus kan ändå bli permanenta kanske i nästa led eller med tiden att folk väljer att flytta hit som pensionärer eller köps upp av någon som ska bo där permanent. De försöker även jobba med gamla planer i fritidshusområden som ligger bra till för permanentboende runt Borgholms stad. I många av de här gamla planerna får exempelvis ett hus bara vara 100 kvm. Genom att kommunen utökar byggrätterna kan de bli mer attraktiva för

permanentboende. Det är ett av sätten som de enligt Juhlin jobbar med aktivt eftersom de inte har några skarpa verktyg, utan att det handlar mer för kommunen att ge

förutsättningarna och att det sen är upp till folk att förvalta det.

Figur 7: Hamnen i Borgholm en vårdag Figur 8: Hamnen i Borgholm en högsommardag

Hamnen är det område i Borgholm vars karaktär förändras drastiskt mellan sommar- och vinterhalvåret. Tomma bodar, stängda restauranger och hopställda bord och stolar från uteserveringar är något som möter människor som går förbi de månader då besöksantalet inte är som högst. Vid hamnen finns bland annat Ölands största hotell som bedriver både

nattklubb och restaurang (Strand hotell, 2017) vilket är en bidragande faktor till att platsen på sommaren sprudlar av liv och människor som badar, festar och njuter av god mat på någon av de många uteserveringarna.

Trafik och infrastruktur

I översiktsplanen nämns turismen som en av anledningarna till att förbättra gång- och cykelnätet i kommunen, för att på så sätt kunna minska belastningen på bilvägnätet så att vägarna ska kunna klara av den större belastningen som sker sommartid. 2001 gjordes en besöksundersökning och redan då var ett av önskemålen från besökare att förbättra cykelvägnätet så att det blir snabbare och säkrare. (Översiktsplan 2002, 2002a).

Den föreslagna fördjupade översiksplanen tar upp problematiken ytterligare och specificerar att det framförallt blir problem med köbildningar, brist på parkeringsplatser och att

konflikterna ökar mellan den motorburna trafiken och de oskyddade trafikanterna.

För att färdas inom Borgholm använder de flesta besökarna gång- och cykelnätet eller

18

satsa på denna typ av infrastruktur anser kommunen att det är fullt möjligt att nå målet om att fördubbla intäkterna för turismen till år 2020 på ett hållbart sätt. Kommunen anser dock att det inte vore lönsamt att investera i bättre dimensionerade vägar för att lösa trafikproblemen som uppstår några veckor på sommaren (Fördjupning av översiktsplan Borgholm

Köpingsvik, 2014).

För att förbättra trafikmiljön i centrala Borgholm under sommaren blir de gator med stort antal butiker och restauranger gågator för att på så sätt ge en bättre framkomlighet för gående och minska konflikter med motorfordon. Detta ger också restauranger möjligheter att sätta upp uteserveringar längs med dessa gator.

Figur 9: Storgatan i Borgholm en vårdag i maj, efter att den är avstängd från biltrafik

Figur 10: Storgatan i Borgholm under skördefesten

19

Analys

I det studerade fallet Borgholm går det att finna belägg för de diskussioner som tagits upp i litteraturstudien. Den problematik som är mest tydlig är vad fritidshusen har för plats i planeringen samt bevarandet av natur- och kulturmiljöer och dessas vara eller icke vara.

Dagens fritidshus

Borgholms kommun är en av de kommuner som tidigare har försökt att skapa en skillnad mellan fritidshus och permanentbostäder genom exempelvis begränsande

områdesbestämmelser i detaljplaner för fritidshusområden. Däremot vittnar nuvarande översiktsplan samt förslaget till fördjupad översiktsplan om att denna syn har förändrats. Det tas nämligen upp flera gånger, i plandokumenten samt i intervjun, att det finns planer på att ändra dessa områdesbestämmelser så att de inte längre ska vara begränsande utan möjliggöra förändringar såsom exempelvis tillbyggnad för åretruntboende.

Detta följer även Perssons (2011) resonemang om att användningen av fritidshusen har förändrats över tid och att den gamla lagstiftningen inte längre är anpassad efter dagens krav som fritidshusägarna har. Dessa krav närmar sig allt mer permanentstandard vilket

Borgholms kommun också har fått erfara. Fritidshusen byggs inte längre bara i planerade fritidshusområden utan också i centrala lägen såsom i exemplet Dovreviken som från första början var tänkt som ett helt vanligt bostadsområde. Vilket har lett till att Borgholms kommun har hamnat i en annan situation. Utan att kunna begränsa med

områdesbestämmelser eller ha möjligheten att styra användningen av bostäder kan kommunen inte påverka hur folk bor i sina hus.

Samtidigt uttrycker kommunen i sina plandokument vikten av att dessa människor bor i kommunen om så endast en del av året. Det ger bland annat Borgholm som tätort möjligheten att erhålla en bättre service och med det också fler arbetstillfällen. Förhoppningen är att dessa hus i framtiden ska främja en inflyttning när de människor som äger dem antingen går i pension, ger vidare till nästa led eller väljer att sälja. För Borgholms del verkar en lagreglerad definition av vad ett fritidshus är vara både positivt och negativt. Samtidigt som kommunen skulle vilja hindra fritidshusbebyggelsen i viss mån så vill de även kunna ge dessa hus möjligheten att förändras till mer permanenta boenden.

Turismens plats i planeringen

Borgholms översiktsplan tar bara upp turismen i samband med andra mål och strategier som rör den fysiska miljön och planeringen i kommunen. För att vara en av de största

basnäringarna i kommunen har turismen endast fått ta upp en liten bråkdel i översiktsplanen.

Den dialog mellan det offentliga och privata som Tillväxtverket vill främja för att få en bra destinationsutveckling verkar inte ha skett i denna planprocess. I planprocessen är det upp till kommunen att väga olika intressen och i detta fall så är det lokalbefolkningen som har

prioriterats. De nämner även att det är deras vilja som styr om kommunen ska jobba för eller mot en större turismutveckling. Detta är även något som Dieckhoff (2012) kommenterade i sin kandidatuppsats. Hon fick en känsla av att Borgholm blundar för verkligheten.

20

kulturvärden. Vikten av turismen lyfts fram på ett helt annat sätt och det uttrycks också en oro för att om de värdefulla platserna försvinner eller förvanskas så kanske turismen också gör det.

Utifrån det nationella och senare lokala målet om att fördubbla intäkterna från turismen till 2020 tar den fördjupade översiktsplanen upp konkreta förslag på lösningar för hur det ska kunna gå till på ett hållbart sätt. I dessa förslag är det framförallt cykelturismen som lyfts fram som en typ av turism att satsa på för att nå målet. Anledningarna till just cykelturism är flera men det som tas upp både i översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen är kommunens ovilja att investera i större och bättre vägar för att lösa trafikproblemen. Vid planering av just infrastruktur verkar turismen väga tungt.

Utifrån arbetet med de fördjupade översiktsplanerna samt intervjun anpassar sig kommunen efter turismen på det sättet att samråd och granskning förläggs till sommaren. Kommunen släpper på så sätt in en del av besöksnäringen för dialog och möjligheten att påverka den fysiska miljön som de bor i, om så bara för en del av året.

Vara eller icke vara

Den fördjupade översiktsplanen följer i samma spår som översiktsplanen från 2002 när det handlar om att bevara eller icke bevara. I Borgholms fall handlar det framförallt om att bevara för framtida generationer, för turismen, för Öland, för Sverige och för platserna själva. Öland tillhör ett av de områden som är utpekade som riksintresse för turism och rekreation och dessa värden måste därför bevaras enligt lag. Men även kommunen själv uttrycker vikten att bevara sin historia. Den ska engagera lokalbefolkningen och vara en del av deras vardag. Men vissa trender visar på att befolkningen blir en allt mindre del av bebyggelsens historia. Aréns farhågor om en livlös plats som förlorat sin själ och istället blir en plats för urbant nöjesliv är därför även på denna plats på väg att bli sanning.

21

Diskussion och slutsats

Efter att ha satt mig in i tidigare diskussioner om turismens inflytande i planeringen har jag insett att åsikterna är många och att det egentligen inte finns något rätt svar på hur man ska hantera denna fråga. Vilket gör det svårt att peka finger och säga att ni borde göra si och så för att lösa problemet. För det finns ingen som egentligen säger att det är ett problem. Just nu verkar det vara upp till varje kommun att själva bestämma om det är ett problem eller inte.

I Borgholms kommuns fall upptäckte man att det var problematiskt att göra en uppdelning mellan fritidshus och permanentbostäder. Dock ställer jag mig undrande till om deras ställningstagande att ta bort vissa områdesbestämmelser, som exempelvis begränsad

utbyggnad, är för att främja inflyttning till kommunen eller för att tillgodose de nya krav som fritidshusägarna ställer. Argumentet att dessa områden där detta ska tillämpas ligger centralt, och på så vis passar bra för permanentboende, har jag under arbetets gång insett inte spelar någon större roll. Detta med tanke på att många av dagens potentiella köpare av fritidshus inte verkar bry sig om att huset ligger inne i ett samhälle istället för att vara ett med naturen som jag tror många har idéen om att ett fritidshus ska vara. Denna idéen bekräftas även av Sveriges akademiska ordboks definition där de beskriver fritidshuset som ett hus på landet med närhet till natur och vatten. Vilket leder oss till problemet med att bostadstomter

planerade för permanentboende köps upp och bebyggs med fritidshus. Kommunen har genom att lösa ett problem skapat ett annat som de med dagens lagstiftning inte kan kontrollera.

Kommunen säger sig inte planera efter turismen och detta följer även de ställningstaganden som gjorts i de olika plandokumenten. Men verkligheten har på något sätt ändå blivit en annan. De observerade platserna i Borgholm vittnar inte om att kommunen har planerat utifrån lokalbefolkningen, vilket även Dieckhoff (2012) upptäckte vid sina observationer. Någonstans visar detta på att turismen ändå påverkar planeringen i Borgholm. Däremot tror jag att Borgholms historia spelar en större roll i hur dessa platser ser ut idag än dagens turism i sig. Staden har en lång historia av turism, nästan 200 år, och det vore konstigt om det inte har satt sina spår i den fysiska miljön. Under badortstiden byggde man upp stora

anläggningar för att attrahera besökare och även fast byggnaderna sen länge är borta så finns platserna och minnena kvar. På många sätt får jag känslan av “det har alltid varit så”. Vilket leder mig vidare till kommunens vilja att bevara den kulturmiljö som Borgholm utgör. Kanske är det som Dieckhoff (2012) säger att detta ställningstagande inte uppmanar till nytänkande eller förändring.

Som jag inledde denna diskussion med så är det svårt att lösa ett problem som man inte ens vet om det existerar. Min slutsats blir att turismens påverkan på den fysiska miljön till stor del beror på platsens förutsättningar och vilja från kommun och lokalbefolkning. Även fast livet på en turistort på många sätt ter sig likadant är det svårt att hitta en lösning som passar alla. På vissa platser kanske det inte finns något problem medan det på andra skapar en massa problem.

För framtida planering håller jag med Dieckhoff (2012) i hennes slutssats om att det inte ska handla om att prioritera ett intresse framför ett annat. Att planera efter turismen behöver inte ses som något dåligt. Den är en del av kommunens verklighet och borde därför få ta en större plats i den fysiska planeringen. I Borgholm handlar det inte om att göra mer plats för

22

varför den ska få ta mer plats. Kanske kommer kommunen då upptäcka om det är ett problem eller inte. Lösningen går inte att finna om inte problemet först är definierat.

Reflektion av eget arbete

Borgholms stad valdes som studieobjekt på grund av att det är en stad jag väl känner till och är medveten om att problematiken, som i detta arbete studeras, till vilken kunde appliceras. Anledningen till denna kännedom är för att jag är uppvuxen där och på så vi kan det ha bidragit till en förutfattad bild av hur turismen påverkar den fysiska planeringen. Men samtidigt har denna lokalkännedom gjort att jag har kunnat titta på saker med en djupare förståelse och insikt. Vid arbetet med denna uppsats har jag utgått ifrån att vara så objektiv som möjligt vilket har resulterat i att mina åsikter har skiftat flera gånger under arbetets gång och gjort det möjligt för mig att se från olika perspektiv.

23

Källförteckning

Skriftliga källor

Arén, H. 2001. Behövs en svensk “boplikt”? Underlagsrapport till Glesbygdsverkets studie av skärgårdsboendet för Arkitekturåret 2001 i Planering för åretruntboende i kust och skärgård, Glesbygdsverket.

https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.4258ed2314e1fb3261236128/1435230996013/are truntboende-i-skargard-01.pdf (Hämtad 2017-05-18)

Borgholms kommun. 2017. Borgholm-Köpingsvik. Borgholms kommun. http://www.borgholm.se/borgholm-och-kopingsvik/ (Hämtad 2017-05-18)

Borgå kommun. 201. Empirekvarterens historia. Finland.

https://www.borga.fi/empirekvarterens-historia (Hämtad 2017-05-18)

Boverket, 2016. Översiksplanens nytta.

http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanens-funktion/oversiktsplanens-nytta/ (Hämtad 2017-05-18)

Dieckhoff, L. 2012. Öländska sommarplaner. Kandidatuppsats, Fysisk planering. Karlskrona: Blekinge tekniska högskola.

http://bth.diva-portal.org/smash/get/diva2:833120/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2017-05-18)

Fördjupning av översiktsplan Borgholm Köpingsvik, samrådshandling. 2014. Borgholms kommun.

http://www.borgholm.se/wp- content/uploads/2014/07/Borgholm_K%C3%B6pingsvik-Samr%C3%A5d-20140703.webbversion.pdf (Hämtad 2017-05-18)

Fördjupning av översiktsplan Byxelkrok. 2017. Borgholms kommun. Antagen: 2017-01-16.

http://www.borgholm.se/wp-content/uploads/2016/07/F%C3%96RDJUPNING-AV-%C3%96VERSIKTSPLANEN-BYXELKROK-DEL-1-Introduktion.pdf (Hämtad 2017-05-18)

Glesbygdsverket. 2001. Planering för åretruntboende i kust och skärgård.

https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.4258ed2314e1fb3261236128/1435230996013/are truntboende-i-skargard-01.pdf (Hämtad 2017-05-18)

Länsstyrelsen Kalmar län. 2017. Borgholms stad. http://www.lansstyrelsen.se/Kalmar/sv/om-lansstyrelsen/om-lanet/besoksmal/kultur/Pages/borgholms_stad.aspx (Hämtad 2017-05-18)

Nyholm, A. 2012. Turismstrategi Öland 2012-2020. Ölands kommunalförbund.

http://www.morbylanga.se/Documents/Fritid-kultur/Turismstrategi-popul%C3%A4rversion.pdf?epslanguage=sv (Hämtad 2017-05-18)

Persson, I. 2011. Fritidshuset som planeringsdilemma. Diss., Karlskrona: Blekinge tekniska högskola. http://bth.diva-portal.org/smash/get/diva2:835338/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2017-05-18)

24

SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm, Näringsdepartementet.

Sveriges kommuner och landsting, SKL. 2017a. Besöksnäring. https://skl.se/besoksnaring (Hämtad 2017-06-09)

Sveriges kommuner och landsting, SKL. 2017b. Statistik om besöksnäringen.

https://skl.se/samhallsplaneringinfrastruktur/besoksnaring/statistik.10216.html (Hämtad 2017-06-09)

Statistiska centralbyrån, SCB. 2017a. Antal fritidshus efter region och år.

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0104/BO0104T08/?rxi d=850f9c9f-1d13-4058-a9b6-ec0406ca1ead (Hämtad 2017-05-21)

Statistiska centralbyrån, SCB. 2017b. Folkmängden i Sveriges kommuner 1950–2016 enligt indelning 1 januari 2017. http://www.scb.se/be0101 (Hämtad 2017-05-21)

Strand hotell. 2017. Hotell & boende på Öland. Strand hotell Borgholm. http://www.strandborgholm.se/boende-oland/ (Hämtad 2017-05-23)

Svenska akademiens ordbok (SAOB). 1899. Balneologi.

http://www.saob.se/artikel/?seek=balneologi&pz=2 (Hämtad 2017-05-18)

Svenska akademiens ordbok (SAOB). 1982. Sommarhus.

http://www.saob.se/artikel/?seek=sommarhus&pz=2#U_S8663_163016 (Hämtad 2017-05-18)

Svensk Turism AB. 2010. Nationell strategi för svensk besöksnäring.

http://www.strategi2020.se/upload_dokuments/SHR_Strategidokument.pdf (Hämtad 2017-05-18)

Tillväxtverket. 2016a. Fakta om svensk turism 2015.

https://tillvaxtverket.se/download/18.a42722f156a11d234d6039c/1473248991944/info_0651 _webb_tillg.pdf (Hämtad 2017-05-18)

Tillväxtverket. 2016b. Turismens begreppsnyckel 2016.

https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/publikationer/publikationer-2016/2016-06-08-turismens-begreppsnyckel-2016.html (Hämtad 2017-05-18)

Ölandsmagazinet. 2016. Borgholms stad 200 år. Ölandsmagazinet Sommar. 28 maj.

http://www.olandsmagazinet.se/artiklar/35-oelandsmagazinet-sommar-2016/99-borgholms-stad-200-ar (Hämtad 2017-05-18)

Översiktsplan 2002. 2002a. En vision av Öland 2015. Borgholms kommun. Antagen: 2002-10-21. http://www.borgholm.se/wp-content/uploads/2013/12/vision2015.pdf (Hämtad 2017-05-18)

25 Muntliga källor

Magnus Juhlin. 2017-04-19. Planarkitekt Borgholms kommun. Borgholm.

Bildförteckning

Figur 1: illustration efter google maps, ritad av Anna Wiström 2017

Figur 3: foto, Ölandsbladet. http://www.olandsbladet.se/oland/nar-borgholm-fick-stadsrattigheter/ (Hämtad 2017-05-23)

Figur 2: karta, Eniro 2017

Figur 4: foto, Borgholms kommun. http://daochnu.borgholm.se/restis.html (Hämtad 2017-05-23)

Figur 5: foto, Borgholms kommun.

http://www.bildarkiv.borgholm.se/ResultatBild.aspx?ID=1172 (Hämtad 2017-05-23)

Figur 6: foto, Hemnet. http://24kalmar.se/2016/05/26/dromhusen-som-ar-till-salu-pa-oland/ (Hämtad 2017-05-23)

Figur 7: foto, Maria Wiström 2017

Figur 8: foto, Strand hotell Borgholm. http://www.strandborgholm.se/bilder/ (Hämtad 2017-05-23)

Figur 9: foto, Maria Wiström 2017

26

Bilaga

Intervjufrågor

Har du jobbat med planering någon annanstans tidigare?

Vad skulle du säga skiljer planeringen där jämfört med planeringen i Borgholm?

Hur mycket anpassar ni planeringen efter skiftningarna i befolkning?

Skulle ni säga att ni planerar mer efter sommarsäsongen eller vintersäsongen? Vad gör ni i situationer där dessa intressen krockar?

Hur har ni anpassat olika projekt så att de ska passa båda säsongerna? Exempel?

I arbetet med att ta fram den nya översiktsplanen, kommer ni tänka annorlunda kring planeringen kring turismen? Kommer den få ta större eller mindre plats?

Vilka svårigheter brukar dyka upp vid olika typer av planläggning pga de olika säsongerna? I vilka fall brukar dessa problem framförallt dyka upp?

Vad anser ni är viktigt att ni tänker på i dessa situationer?

Vad tycker ni om planeringen i Borgholm?

27 TRITA SoM EX Kand 2017-7