Är distansstudierna här för att stanna efter COVID-19?
Universitetsstudenters syn på distansstudier, en analys baserad på femfaktorteorin
Jonathan Öberg
Psykologi, kandidat 2021
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Sammanfattning
Till följd av COVID-19-pandemin och dess restriktioner för att minska smittspridningen har universitet i Sverige behövt stängas. Universitetsutbildningar har övergått till
distansundervisning och det råder idag en brist på studier som undersöker hur studenter ställer sig till de förändringar som genomförts. Syftet med denna studie var huvudsakligen att samla in information, undersöka och analysera hur universitetsstudenter ställde sig till hemstudierna som infördes till följd av COVID-19. Studien syftade även till att undersöka om någon av
personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin hade ett samband med önskan att studera
hemifrån. Empiri samlades in med hjälp av en enkät som besvarades av 67 universitetsstudenter.
Resultaten visade att upp emot nästan hälften av studenterna ställde sig positivt till distansstudier medan ungefär en tredjedel ställde sig negativt. Vidare fanns det ett samband mellan synen på hemstudier och personlighetsdimensionerna extraversion, agreeableness, conscientiousness och openness. Studiens viktigaste slutsatser är att en relativt stor andel, över 40% av studenterna föredrog hemstudier, att de individer som skattade högt inom extraversion föredrog i signifikant större utsträckning distansstudier och kände sig signifikant mindre ensamma än de som skattade lågt. Slutligen var personlighetsdimensionen neuroticism minst användbart för att predicera synen på distansstudier.
Nyckelord: Distansstudier, COVID-19, Femfaktorteorin, Universitetsstudenter
Summary
Universities in Sweden had to be closed because of the COVID-19 pandemic and its restrictions to decrease the spread of infection. Universities has shifted to distance education and there is today a lack of research that examine how students respond to the changes that has been
implemented. The main purpose of this thesis was to gather information, investigate and analyze how university students responded to the home studies that were introduced due to COVID-19.
The study also aimed to investigate whether any of the personality traits in the five-factor theory had a connection with the desire to study from home. Data was gathered using a survey that was answered by 67 students. The results showed that almost half of the students were positive to distance education, while about a third were negative. Furthermore, there was a connection between the desire to study from home and the personality traits: extraversion, agreeableness, conscientiousness, and openness. This thesis most important conclusions are that a relatively large proportion, 40% of the students preferred home studies. Those individuals who scored high on extraversion preferred distance learning to a significantly greater extent and felt significantly less lonely than those who scored low. Finally, the personality trait neuroticism was least useful to predict the desire to study from home.
Keywords: Distance Studies, COVID-19, Five Factor Theory, University Students
1 Inledning
COVID-19-Pandemin har påverkat människor över hela världen och även resulterat i omfattande smittskyddsåtgärder, inte minst för individer i Sverige. En av alla de grupper som genomgått stora omställningar i vardagen är universitetsstudenter. Sedvanliga universitetsstudier har övergått till fjärr- och distansundervisning samtidigt som bland annat sociala aktiviteter riktade till målgruppen minskat eller helt omöjliggjorts. Det var redan den 17:e mars 2020
Folkhälsomyndigheten gick ut med rekommendationen att stänga samtliga universitet för att minska smittspridningen av COVID-19 (Folkhälsomyndigheten, 2020). Pandemin har haft en negativ inverkan på individers psykiska hälsa vilket tidigt dokumenterades i Kina (Tian et al., 2020). Sedan dess har det genomförts stora kartläggningar för att undersöka hur samhällets smittspridningsåtgärder påverkat unga vuxna studenters sociala, fysiska och psykiska hälsa. En kartläggande litteraturundersökning genomfördes bland annat av Folkhälsomyndigheten (2021) som identifierade över 12 500 internationella studier varav 1200 av dessa granskades. Vidare visade en amerikansk studie av Son et al. (2020) att 71% av studenterna vid ett amerikanskt universitet (n = 195) upplevde förhöjda nivåer av stress som konsekvens av COVID-19. Det finns med andra ord flertalet studier som undersöker hur individer påverkats av COVID-19 omställningarna. Det som idag saknas är delvis studier som undersöker om universitetsstudenter föredrar distansundervisningen till följd av COVID-19 framför sedvanliga universitetsstudier.
Men även studier som undersöker vad en eventuell skillnad kan bero på mellan önskan att studera på distans respektive vid universitet. Då pandemin en dag förmodligen kommer att vara över, kan empiri från tiden under pandemin underlätta beslutsfattande gällande eventuell återgång till sedvanliga universitetsstudier.
Om en student föredrar nuvarande distansundervisning framför sedvanliga studier kan antas ha att göra med flertalet olika faktorer och en av dem kan vara personlighet. Vidare kan det även vara så att vissa specifika personlighetsdrag har större inverkan än andra personlighetsdrag. För att undersöka detta används i denna studie femfaktorteorin, vilket är en personlighetsteori som består av fem universella personlighetsdimensioner och bygger på evidensbaserad empiri (Cervone & Pervin, 2017).
2 Femfaktormodellen (Five-Factor theory)
Femfaktormodellen bygger på fem grundläggande personlighetsdimensioner som tillsammans skapar en helhetsbild över en individs personlighet. Teorin är framtagen av de amerikanska psykologerna Paul T. Costa, Jr och Robert R. McCrae (Costa & McCrae, 1992). De fem
personlighetsdimensioner som teorin är uppbyggd på är extraversion, agreeableness (vänlighet), conscientiousness (samvetsgrannhet), neuroticism och openness (öppenhet), dessa
personlighetsdrag är också kända som the Big Five eller sin akronym OCEAN (Høgh-Olesen et al., 2017).
Extraversion omfattar behovet av aktivitet och stimulering, förmåga till njutning samt intensitet och kvantitet i mellanmänskliga relationer (Zakrisson, 2010). Enligt McCrae & Costa (2008) är extroverta individer varma, utåtgående och glädjefyllda medan dess motpol, introverta individer är reserverade, dystra och otillgängliga. Personlighetsdimensionen agreeableness omfattar personlighetsdragen medkännande, bekräftande, vänlig och varmhjärtad. Motpolen är kall, kritisk, ovänlig och hårdhjärtat (Høgh-Olesen et al., 2017). Conscientiousness omfattar
personlighetsdragen organiserad, pålitligt, självdisciplinerad, punktlig och hårt arbetande medan kännetecknande personlighetsdrag för dess motpol är lathet, opålitlighet, avsaknad av driv och hedonism (Cervone & Pervin, 2017). Personlighetsdrag knutna till neuroticism är nervositet, oro, känslighet och osäkerhet medan motpolen innebär att en individen ofta är lugn, emotionellt stabil, avslappnad och självsäker. Vidare kännetecknas openness av att individen har breda intressen, livlig fantasi och är nyfiken. Dess motpol kännetecknas i stället av att individen är konventionell, har smala intressen och dålig fantasi (Cervone & Pervin, 2017). Kännetecknande för både conscientiousness och openness är även att individer med höga nivåer av
personlighetsdimensionerna har lättare att anpassa sig till förändrande situationer (Lepine et al., 2000)
Den moderna femfaktormodellen möjliggjordes av bland annat analyser av frågeformulär och forskningsbidrag som identifierade att neuroticism och extraversion var värdefulla komponenter i uppbyggnaden av psykologiska personlighetstester (McCrae & John, 1992). Sedan adderade Costa & McCrae (1985) personlighetsdimensionen openness när de utvecklade
personlighetstestet NEO-PI, som vid tidpunkten enbart mätte neuroticism, extraversion och
3
openness. NEO-PI testet vidareutvecklades sedan till NEO-PI-R när även agreeableness och conscientiousness adderades till testet. Vilket i sin tur ledde till att det blev möjligt att och mäta alla fem personlighetsdimensioner i the Big Five. Vidare finns personlighetstester som mäter de fem personlighetsdimensionerna i kortare versioner (Costa & McCrae, 1989; 1992). En av kortversionerna heter Big Five Inventory (BFI) och mäter de fem dimensionerna med hjälp av 44 påståenden (John & Strivastava, 1999). Vilket går att jämföra med testet NEO-PI-R framtaget av Costa & McCrae (1992) som består av 240 frågor. Även om BFI är betydligt kortare har testet visat på god överensstämmelse avseende resultat vid jämförelser med andra mer omfattande tester (John & Strivastava, 1999).
Zakrisson (2010) har genomfört en kvalitetsgranskning av kortversionstestet Big Five Inventory (BFI) under svenska förhållanden. Zakrisson (2010) har kommit fram till att testet fungerar väl i både utbildnings- och forskningssyfte då resultaten visade på god reliabilitet. Vidare
presenterade Zakrisson (2010) en jämförelsetabell för insamlad data under svenska förhållanden vilken kommer att användas i denna studie för att jämföra data med (Tabell 1).
Tabell 1
Procentfördelning över poäng avseende personlighetsdimensionerna (Zakrisson, 2010)
Percentiler
Dimension n M 0-10 11-20 21-30 31-40 41-50 51-60 61-70 71-80 81-90 90-100 Extraversion 428 27,52 8-21 22-23 24-25 26 27-28 29 30 31-32 33-34 35-40
Agreeableness 429 34,64 9-29 30-31 32 33 34-35 36 37 38 39-41 42-45
Conscientiousness 427 35,02 9-29 30-31 32 33-34 35 36 37-38 39 40-41 42-45
Neuroticism 424 20,19 8-13 14-16 17 18-19 20 21-22 23 24-25 26-27 28-40
Openness 428 34,68 10-27 28-29 30-31 32-33 34-35 36 37-38 39-40 41-43 44-50
Notering. I tabellen visas medelvärdet för hur alla deltagare skattade de olika
personlighetsdimensionerna i studien utförd av Zakrisson (2010). Percentilerna är uppdelade i intervall om 10% per kolumn och i respektive kolumn återfinns skattningsvärden för de olika personlighetsdimensionerna. Exempelvis om en individ skattade 45 poäng på dimensionen openness så innebär det att personen tillhör det högsta intervallet 90-100%.
4
Forskningsresultat som berör restriktioner under COVID-19
Besser et al. (2020) visade i sin israeliska studie rörande distansundervisning för studenter under COVID-19 att deltagarna (n = 1217) skattade signifikant högre nivåer av upplevd stress,
isolation och negativt humör i samband med distansundervisning. Vidare uppgav även studenterna signifikant lägre nivåer av upplevd tillhörighet, motivation, studieresultat och koncentration. Sammantaget var upplevelserna av distansundervisning väsentligt mer negativt i alla aspekter i jämförelse med studenternas tidigare erfarenheter av ordinära universitetsstudier. I studien framgick även att anpassningsförmågan var associerad med de personlighetsdimensioner som utgör delarna av femfaktorteorin (Besser et al., 2020). Anpassningsförmågan var associerad med lägre nivåer av neuroticism och högre nivåer av extraversion, agreeableness, openness och conscientiousness. Vidare hade studenter som skattade högt på egenskapen anpassningsbarhet också lättare att hantera omställningarna till distansstudier. Samtidigt var de även mer positivt inställda till att utvärdera övergången från sedvanliga studier till distansstudier.
Sammanfattningsvis visade resultaten att personlighetsdimensionerna hade en signifikant betydelse för hur anpassningsbar en individ var till distansstudier, som i sin tur hade en signifikant betydelse för upplevelsen av distansstudier (Besser et al., 2020).
Rettew et al. (2021) som också studerade universitetsstudenter (n = 484) visade i linje med tidigare forskning att studenters generella välmående försämrades till följd av COVID-19. Det som skiljde sig från forskningen av Besser et al. (2020) var att Rettew et al. (2021) fann att studenters stressnivåer faktiskt minskade till följd av COVID-19 restriktionerna. Vidare antydde resultaten att bättre humör, lägre stressnivåer och deltagande i hälsofrämjande aktiviteter var associerat med höga nivåer av dimensionerna extraversion, agreeableness och conscientiousness samt låga nivåer av neuroticism (Rettew et al., 2021). Sammantaget stärker forskningsresultatet teorin att olika personlighetsdimensioner är relaterade till skillnader i både hanteringen av stressfulla händelser och individers mentala hälsa.
Folkhälsomyndigheten (2021) visade i sin kartläggande litteraturöversikt resultat som tyder på att universitetsstudenter i högre grad än tidigare uppvisade psykiska besvär. De psykiska besvären yttrade sig bland annat i form av tecken på ökad stress, ångest, ensamhet och
depression. Litteraturstudien omfattade studier från 14 länder, varav ingen var utförd i Sverige.
5
Vidare visade Folkhälsomyndighetens (2021) resultat att konsekvenserna av COVID-19 restriktionerna sammantaget verkat ha negativ inverkan på universitetsstudenterna vilket överensstämmer med tidigare forskning av Besser et al. (2020).
I en tysk studie av Schmiedeberg & Thönnisen (2020) analyserades 2879 tyska respondenters upplevelse av COVID-19 restriktionerna utifrån personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin.
Respondenterna var både kvinnor och män mellan 16-49 år. Frågorna som analyserades
behandlade huruvida individerna upplevde sig ha påverkats negativt av pandemirestriktionerna, samt om de samtidigt kunde se positiva aspekter av restriktionerna. Resultaten från studien antydde att höga nivåer av neuroticism var associerat med negativa upplevelser av
restriktionerna, medan höga nivåer av openness i stället var associerat med mer positiva upplevelser. Vidare framgick även att extraversion följde samma mönster som neuroticism så länge individen inte hade en partner, då återfanns inget samband. (Schmiedeberg & Thönnisen, 2020). Sammantaget visade Schmiedeberg & Thönnisen (2020) att individers personlighet spelade en roll för uppfattningen av pandemisituationen, både avseende positiva och negativa upplevelser. Även Modersitzki et al. (2020) som undersökte tyska respondenter (n = 1320) fann att graden av neuroticism, openness och extraversion var mest användbara för att predicera hur väl individer hanterade konsekvenserna av pandemin. Forskningsresultaten av Modersitzki et al.
(2020) är särskilt intressant eftersom de exkluderade sociodemografiska variablerna ålder och kön men ändå återfann samma variabler viktiga som Schmiedeberg & Thönnisen (2020).
Enligt Nowakowska (2020) är extraversion, socialt stöd och emotionell stabilitet, vilket omfattas av dimensionen neuroticism också starkt förknippat låg upplevd ensamhet under pandemin.
Det som skiljer denna studie med tidigare forskning av bland annat Rettew et al. (2021),
Schmiedeberg & Thönnisen (2020) och Besser et al. (2020) är att fokus kommer att ligga på att studera universitetsstudenternas preferenser och inte anpassningsförmåga eller hälsoeffekterna av restriktionerna. Att en individ exempelvis föredrar distansstudier framför ordinära
universitetsstudier går inte att likställa med att hen har god anpassningsförmåga. Även om det ena inte nödvändigtvis utesluter det andra.
6 Syfte
Syftet med denna studie är att samla in information, undersöka och analysera hur
universitetsstudenter ställer sig till hemstudierna som införts till följd av COVID-19. Studien syftar även till att undersöka om någon av personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin har ett samband med önskan att studera hemifrån. Sekundärt syftar studien vidare till att undersöka om upplevd ensamhet är en alternativ förklaringsmodell till universitetsstudenters vilja att studera hemifrån eller återgå till ordinära studier.
Frågeställningar
• Hur stor andel av universitetsstudenterna ställer sig positivt, neutralt respektive negativt till distansstudierna?
• Vilka personlighetsdimensioner i femfaktorteorin har ett samband med att studenterna föredrar distansstudierna som uppstått till följd av COVID-19?
• Finns det ett samband mellan personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin och upplevd ensamhet?
Avgränsningar
Studien avgränsades till att enbart undersöka elever som läste teoretiska kandidatprogram vid Luleå tekniska universitet. Teoretiska program utesluter att studenterna måste ha tillgång till universitetets lokaler för att utföra sina studier. Studien avgränsar sig även till att analysera personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin enskilt och således kategoriseras inte
respondenterna utifrån hur de skattar på samtlig dimensioner. Personlighetsdimensionerna isoleras enskilt för att tydliggöra dess betydelse för synen på distansstudier.
Metod Respondenter
Respondenterna var universitetsstudenter vid Luleå Tekniska Universitet. Studenterna läste två likartade teoretiska program och påbörjade sina studier mellan 2017–2020. Totalt besvarades enkäten av 67 respondenter, 57 kvinnor och 10 män.
7 Enkät
Enkäten framställdes med hjälp av Google formulär och bestod av totalt fyra delar. Första delen förklarade studiens syfte, enkätens upplägg, förväntad responstid och individskyddskravet.
Andra delen bestod av fyra bakgrundsfrågor med flervalsalternativ (Bilaga 2).
Tredje delen bestod av 12 påståenden som besvarades enskilt med hjälp av en femgradigskala från 1. ”Stämmer absolut inte” till 5. ”Stämmer absolut” (Bilaga 3). Påståendena i del tre syftade huvudsakligen till att undersöka hur universitetsstudenterna ställde sig till bland annat
distansstudier. Exempel på påståenden från del tre: ”Jag föredrar distansföreläsningar” och ”Jag föredrar hemstudier”
Fjärde delen bestod av en svensk kortversion av personlighetshetstestet BFI från Mittuniversitet som kvalitetsgranskats av Zakrisson (2010). Totalt bestod enkätdel fyra av 44 påståenden som besvarades enskilt med hjälp av en femgradigskala från 1. ”Stämmer absolut inte” till 5.
”Stämmer absolut” (Bilaga 4). Testet syftade till att kartlägga hur universitetsstudenterna
skattade på de olika personlighetsdimensionerna extraversion, agreeableness, conscientiousness, neuroticism och openness. Exempel på påståenden från del fyra: ”Jag ser mig själv som någon som är pratsam” och ”Jag ser mig själv som någon som är full av energi”.
Bortfall
Totalt skickades enkäten ut till 392 studenters e-postadresser. Svarsfrekvensen var 17,1% (67) och det externa bortfallet var 82,9% (325). Enkäten bestod av obligatoriska frågor och således förekom inget internt bortfall. Frågorna var obligatoriska för att internt bortfall hade försvårat eller omöjliggjort en analys av de insamlade svaren.
Externt bortfall kan förklaras av att frågorna i enkäten var obligatoriska. Eftersom det inte gick att skicka in svaren utan att besvarat samtliga frågor fanns det risk för att individer avbröt sin medverkan i enkätundersökningen. Vidare kan en del av bortfallet bero på användandet av virusskydd. En respondent hörde av sig och efterfrågade en ny länk till enkäten då hens virusskydd avrådde hen från att öppna enkätlänken i mailet. Ytterligare externt bortfall kan förklaras av att mailadresser varit inaktiva, enkätutskicket hamnade i skräpposten för mottagaren,
8
att mottagaren inte uppmärksammade utskicket, glömde bort att svara eller valde att inte svara.
Slutligen läste två respondenter andra program och räknades således också bort eftersom de inte inkluderas inom ramarna för studiens avgränsningar.
Procedur
Innan den slutgiltiga enkäten skickades ut genomfördes en pilotstudie med hjälp av ett
bekvämlighetsurval som omfattade tre personer, varav en var universitetsstudent. Pilotstudien syftade till att undersöka om frågorna upplevdes lämpliga för studiens syfte och var
lättförståeliga samtidigt som enkätens svarstid uppmättes. Frågorna undersöktes för att se om några förändringar krävdes och svarstiden uppmättes för att därefter stå med i slutgiltiga enkäten som förväntad responstid. Pilotstudien visade både att frågorna upplevdes lämpliga och att svarstiden var cirka 15–20 minuter. Vidare framkom att två påståenden var svårförståeliga vilket var ”Har en självhävdande personlighet” och ”Kan vara lynnig”. En begreppsförklaring
adderades i parentes bakom respektive påstående för att förklara dessa. Självhävdande personlighet gavs förklaringen ”Innebär att man sätter gränser, kan säga nej och står för sina åsikter samtidigt som man respekterar andras rättigheter”. Lynnig förklarades med hjälp av synonymen oberäknelig.
Administrationen på Luleå tekniska universitet kontaktades sedan via mail avseende tillgång till studenternas mailadresser. Efter att mailadresserna erhållits skickades en förfrågan ut per e-post till studenterna. I förfrågan ombads dem att svara på enkäten som fanns tillgänglig via en förkortad länk till Google formulär (Bilaga 1). Efter 10 dagar stängdes enkäten och svaren samlades in för att sedan grupperas, bearbetas och analyseras. Slutligen så sammanställdes all relevant data i föreliggande rapport.
9 Etik
Föreliggande studie har tagit de fyra forskningsetiska grundkraven informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet i beaktning i enlighet med rekommendationerna från Vetenskapsrådet (2017).
Informationskravet uppfylldes då samtliga respondenter informerandes om studiens syfte, vad empirin syftade att senare användas till samt att deras deltagande var helt frivilligt och anonymt.
Respondenterna erhöll denna information via e-post. Den framgick även på enkätens förstasida.
Eftersom respondenterna informerades om att deltagandet var frivilligt innan de aktivt valde att besvara enkäten uppfylldes samtyckeskravet. Slutligen uppfylldes även konfidentialitets- och nyttjandekravet då samtliga respondenter var helt anonyma, känsliga uppgifter förvarades så att ingen obehörig hade tillgång till dom och inga känsliga uppgifter om enskilda respondenter användes till något annat än forskningsändamålet.
Databehandling och Analysmetod
Alla svar från enkäten exporterades till Excel. I Excel konverterades alla svar till siffror och poängen för personlighetsdimensionerna extraversion, agreeableness, conscientiousness, neuroticism och openness beräknades. För tillvägagångssätt av poängberäkning, se Bilaga 2 i Zakrissons studie (2010). Därefter skapades tre grupper för varje personlighetsdimension med hjälp av värdena i Tabell 1. Grupp 1 bestod av respondenter som skattade inom percentil 0 till 30 för respektive personlighetsdimension, grupp 2 av percentil 31 till 70 och grupp 3 av percentil 71 till 100. Exempelvis bestod extraversion grupp 1 av respondenter som skattade mellan 8-25 poäng på personlighetsdimensionen extraversion. Vidare bestod extraversion grupp 2 av respondenter som skattade mellan 26-30 poäng. Slutligen bestod extraversion grupp 3 av respondenter som skattade mellan 31-40 poäng. Percentilerna och poängen de omfattar för respektive personlighetsdimension återfinns i Tabell 1. Enligt Zakrisson (2010) är en skattning inom percentil 0-30 jämförbar med den förväntade andel på 30 % av befolkningen som innehar lägst grad av personlighetsdimensionen. Vidare motsvarar percentilen 71-100 de 30 % med högst grad inom personlighetsdimensionen.
10
I resultatdelen benämns förkortningar av personlighetsdimensionerna. Extraversion grupp 1 förkortas E1, grupp 2 som E2 och grupp 3 som E3. Övriga personlighetsdimensioner följer samma numrering av grupper; där agreeableness förkortas A1, A2, och A3, conscientiousness C1, C2, och C3, neuroticism N1, N2 och N3 och openness O1, O2 och O3.
Vidare summerades poängen på frågorna: ”Jag föredrar hemstudier”, ”Jag föredrar
distansföreläsningar ” och ”Jag föredrar att universitetsutbildningen fortsätter hållas på distans efter COVID-19” för varje enskild respondent. Dessa värden benämns som PRO19T i studien och användes som mått för hur respondenten ställde sig till distansstudierna. Exempelvis tolkades en låg skattning som att respondenten var negativ till distansstudier medan en hög skattning tolkades som att respondenten var positiv till distansstudierna. Gränsvärdena som sattes var: ställde sig negativt 3-7p; ställde sig neutralt 8-10p; ställde sig positivt 11-15p. Gränsvärdena sattes utifrån den underliggande skattningsskalan för de enskilda frågorna. De enskilda frågorna i enkäten besvarades som tidigare nämnt med skalan 1. ”Stämmer absolut inte” till 5. ”Stämmer absolut” (Bilaga 4). Således motsvarar 3-7p en medelvärdesskattning på den underliggande skattningsskalan < 2,34 ( 2. = Stämmer ganska dåligt). Likväl motsvarar 11-15p en
medelvärdesskattning > 3,66 (4. = Stämmer ganska bra). Neutrala gruppen speglar
medelvärdesskattningar mellan 2,34-3,66 (3. = Stämmer varken bra eller dåligt). Att antalet skalsteg skiljer sig mellan grupperna motiveras med att den underliggande skattningsskalan innehöll ett ojämnt antal svarsalternativ. Ett ojämnt antal svarsalternativ motiveras i sin tur med att nyanserade svar eftersöktes utan att avkräva respondenterna på extremsvar.
Efter att alla poäng beräknats och alla respondenter delats in i grupper exporterades slutligen all data till SPSS. I SPSS användes deskriptiv statistik för att tydliggöra alla respondenters
skattningar på de olika personlighetsdimensionerna, både för gruppen som helhet och de
uppdelade grupperna. Vidare användes en frekvenstabell för att sammanställa totalgruppens syn på distansstudierna.
I SPSS genomfördes också envägs oberoende variansanalyser för att analysera om det fanns en signifikant skillnad mellan hur de olika grupperna ställde sig till distansstudier. En variansanalys genomfördes för varje personlighetsdimension (extraversion, agreeableness, conscientiousness,
11
neuroticism och openness). De olika grupperna var den oberoende variabeln i testerna och synen på distansstudier var den beroende variabeln. Resultatet ansågs vara statistiskt signifikant om p<0,05
Vidare genomfördes envägs oberoende variansanalyser för att analysera om det fanns skillnad mellan hur ensamma de olika grupperna inom respektive personlighetsdimension upplevde sig att vara. En variansanalys genomfördes för respektive personlighetsdimension. I testerna var graden av personlighetsdimensionen (de olika grupperna) oberoende variabeln och den upplevda ensamheten beroende variabel.
Visade en variansanalys på signifikans, genomfördes slutligen post-hoc testet Tukey för att ta reda på mellan vilka grupper signifikansen förekom.
Resultat
Resultatet från enkätundersökningen visade att 29 respondenter (43,3%) ställde sig positivt till distansstudier samtidigt som 15 (22,4%) ställde sig neutralt och 23 (34,3%) negativt. Vidare presenteras i Tabell 2 medelvärdet för hur samtliga respondenter skattade på de olika
personlighetsdimensionerna i femfaktormodellen.
Tabell 2
Medelvärden för totalgruppen avseende de fem personlighetsdimensionerna
Dimension a M SD
Extraversion 26,6 5,6
Agreeableness 36,7 4,6
Conscientiousness 33,9 5,4
Neuroticism 23,0 6,2
Openness 36,2 6,1
a n = 67 för varje dimension.
Notering. Den här tabellen kan användas för att jämföra totalgruppens medelvärden med Tabell 1 (Zakrisson, 2010) för att således få en uppfattning om hur totalgruppen förhåller sig till de
förväntade skattningarna av befolkningen.
12 Variansanalys Extraversion
Envägs oberoende variansanalysen avseende extraversion visade att det med 95% säkerhet fanns en signifikant skillnad mellan hur någon utav grupperna E1, E2 och E3 ställde sig till
distansstudier (F (2, 64) = 3,296, p = .043). Vidare visade ett genomfört post-hoc-test (Tukey) att grupp E3 Ställde sig signifikant mer positivt till distansstudier (p = .033) än Grupp E1 (p = .033).
Ingen signifikant skillnad återfanns mellan hur grupp E2 ställde sig till distansstudier jämfört med grupp E1 och E3. I Tabell 3 framgår statistik över hur de olika extraversion grupperna ställde sig till distansstudier.
Tabell 3
Jämförelse mellan extraversion gruppernas syn på distansstudier
Grupp n M SD Min Max
E1 28 8,5 3,27 4 15
E2 25 9,52 3,50 4 15
E3 14 11,36 3,47 5 15
Total 67 9,48 3,52 4 15
Notering. Den här tabellen visar hur de olika extraversion grupperna skattade på måttet PRO19T (distansstudier) i förhållande till varandra. En låg skattning innebär att gruppen ställde sig negativt till distansstudier medan en hög skattning innebär att gruppen ställde sig positivt till distansstudier. Tabellen visar också att det förekommer ett positivt samband mellan graden av extraversion och positiv syn på distansstudier.
Variansanalys Agreeableness
Envägs oberoende variansanalysen avseende agreeableness visade att det med 95% säkerhet fanns en signifikant skillnad mellan hur någon utav grupperna A1, A2 och A3 ställde sig till distansstudier (F (2, 64) = 3,156, p = .049). Vidare visade ett genomfört post-hoc-test (Tukey) att grupp A3 Ställde sig signifikant mer positivt till distansstudier (p = .040) än Grupp A1 (p = .040). Ingen signifikant skillnad återfanns mellan hur grupp A2 ställde sig till distansstudier jämfört med grupp A1 och A3. I Tabell 4 framgår statistik över hur de olika agreeableness grupperna ställde sig till distansstudier
13 Tabell 4
Jämförelse mellan agreeableness gruppernas syn på distansstudier
Grupp n M SD Min Max
A1 13 7,62 3,28 4 15
A2 24 9,30 3,25 4 15
A3 30 10,43 3,58 4 15
Total 67 9,48 3,52 4 15
Notering. Den här tabellen visar hur de olika agreeableness grupperna skattade på måttet
PRO19T (distansstudier) i förhållande till varandra. En låg skattning innebär att gruppen ställde sig negativt till distansstudier medan en hög skattning innebär att gruppen ställde sig positivt till distansstudier. Tabellen visar också att det förekommer ett positivt samband mellan graden av agreeableness och positiv syn på distansstudier.
Variansanalys Conscientiousness
Envägs oberoende variansanalysen avseende conscientiousness visade att det med 95% säkerhet fanns en signifikant skillnad mellan hur någon utav grupperna C1, C2 och C3 ställde sig till distansstudier (F (2, 64) = 3,497, p =.036). Vidare visade ett genomfört post-hoc-test (Tukey) att grupp C2 Ställde sig signifikant mer positivt till distansstudier (p = .029) än Grupp C1 (p = .029). Ingen signifikant skillnad återfanns mellan hur grupp C3 ställde sig till distansstudier jämfört med grupp C1 och C2. I Tabell 5 framgår statistik över hur de olika conscientiousness grupperna ställde sig till distansstudier.
Tabell 5
Jämförelse mellan conscientiousness gruppernas syn på distansstudier
Grupp n M SD Min Max
C1 26 8,15 3,18 4 13
C2 27 10,60 3,21 4 15
C3 14 9,79 4,06 4 15
Total 67 9,48 3,52 4 15
14
Notering. Den här tabellen visar hur de olika conscientiousness grupperna skattade på måttet PRO19T (distansstudier) i förhållande till varandra. En låg skattning innebär att gruppen ställde sig negativt till distansstudier medan en hög skattning innebär att gruppen ställde sig positivt till distansstudier. Tabellen visar också att det förekommer ett oregelbundet samband mellan graden av conscientiousness och positiv syn på distansstudier.
Variansanalys Openness
Envägs oberoende variansanalysen avseende openness visade att det med 95% säkerhet fanns en signifikant skillnad mellan hur någon utav grupperna O1, O2 och O3 ställde sig till distansstudier (F (2, 64) = 6,964, p =.002). Vidare visade ett genomfört post-hoc-test (Tukey) att grupp O3 Ställde sig signifikant mer positivt till distansstudier (p = .001) än Grupp O2 (p = .001). Ingen signifikant skillnad återfanns mellan hur grupp O1 ställde sig till distansstudier jämfört med grupp O2 och O3. I Tabell 6 framgår statistik över hur de olika openness grupperna ställde sig till distansstudier.
Tabell 6
Jämförelse mellan openness gruppernas syn på distansstudier
Grupp n M SD Min Max
O1 16 9,75 3,75 5 15
O2 21 7,38 3,41 4 13
O3 30 10,80 2,80 6 15
Total 67 9,48 3,52 4 15
Notering. Den här tabellen visar hur de olika openness grupperna skattade på måttet PRO19T (distansstudier) i förhållande till varandra. En låg skattning innebär att gruppen ställde sig negativt till distansstudier medan en hög skattning innebär att gruppen ställde sig positivt till distansstudier. Tabellen visar också att det förekommer ett oregelbundet samband mellan graden av openness och positiv syn på distansstudier.
Variansanalys Neuroticism
Envägs oberoende variansanalysen avseende neuroticism visade att det inte fanns en signifikant skillnad mellan hur någon utav grupperna N1, N2 och N3 ställde sig till distansstudier (F (2, 64)
15
= 0,283, p =.755). I Tabell 7 presenteras deskriptiv statistik över hur de olika neuroticism grupperna ställde sig till distansstudier.
Tabell 7
Jämförelse mellan neuroticism gruppernas syn på distansstudier
Grupp n M SD Min Max
N1 15 9,47 3,98 4 15
N2 20 9,95 3,62 4 15
N3 32 9,19 3,31 4 15
Total 67 9,48 3,52 4 15
Notering. Den här tabellen visar hur de olika neuroticism grupperna skattade på måttet PRO19T (distansstudier) i förhållande till varandra. En låg skattning innebär att gruppen ställde sig negativt till distansstudier medan en hög skattning innebär att gruppen ställde sig positivt till distansstudier.
Variansanalyser avseende upplevd ensamhet
Vid genomförande av envägs oberoende variansanalyser för respektive personlighetsdimension återfanns signifikanta skillnader inom personlighetsdimensionerna extraversion och neuroticism.
Personlighetsdimensionerna agreeableness, conscientiousness och openness uppvisade ingen signifikans.
Envägs oberoende variansanalysen avseende extraversion gruppernas upplevda ensamhet.
Visade att det med 95% säkerhet fanns en signifikant skillnad mellan hur någon utav grupperna E1, E2 och E3 skattade sin upplevda ensamhet (F (2, 64) = 5,737, p = .005). Vidare visade ett genomfört post-hoc-test (Tukey) att grupp E1 upplevde sig vara signifikant mer ensamma (p = .004) än Grupp E3 (p = .004). Ingen signifikant skillnad återfanns mellan hur grupp E2 skattade sin upplevda ensamhet jämfört med grupp E2 och E3. I Tabell 8 framgår statistik över de olika extraversion gruppernas upplevda ensamhet.
Envägs oberoende variansanalysen avseende neuroticism gruppernas upplevda ensamhet. Visade att det med 95% säkerhet fanns en signifikant skillnad mellan hur någon utav grupperna N1, N2
16
och N3 skattade sin upplevda ensamhet (F (2, 64) = 12,28, p = .000). Vidare visade ett
genomfört post-hoc-test (Tukey) att grupp N3 upplevde sig vara signifikant mer ensamma (p = .000) än Grupp N1 (p = .013). Signifikant skillnad återfanns även mellan hur grupp N1 skattade sin upplevda ensamhet jämfört med grupp N2 (p = .013). I Tabell 8 framgår statistik över de olika neuroticism gruppernas upplevda ensamhet.
Tabell 8
Jämförelse mellan extraversion respektive neuroticism gruppernas upplevda ensamhet
Grupp n M SD Min Max
Extraversion
E1 28 3,57 1,26 1 5
E2 25 2,84 1,39 1 4
E3 14 2.14 1,51 1 5
Total 67 3,00 1,41 1 5
Neuroticism
N1 15 1,73 1,22 1 4
N2 20 2,95 1,36 1 5
N3 32 3,63 1,13 1 5
Total 67 3,00 1,41 1 5
Notering. Den här tabellen demonstrerar hur de olika grupperna skattade på frågan ”Jag…
känner mig ensam” i förhållande till varandra. Ett högt medelvärde innebär att gruppen känner sig ensam medan ett lågt medelvärde innebär att gruppen inte känner sig ensam.
Diskussion
Syftet med denna studie var att samla in information, undersöka och analysera hur
universitetsstudenter ställde sig till hemstudierna som införts till följd av COVID-19. Studien syftade även till att undersöka om någon av personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin hade ett samband med önskan att studera hemifrån. Sekundärt syftade studien till att undersöka om upplevd ensamhet var en alternativ förklaringsmodell till universitetsstudenters vilja att studera hemifrån eller återgå till ordinära studier.
17
Den första forskningsfrågan berörde hur stor andel av universitetsstudenterna ställde sig positivt, neutralt respektive negativt till distansstudierna. Resultatet visade att 29 respondenter (43,3%) ställde sig positivt till distansstudier samtidigt som 15 (22,4%) ställde sig neutralt och 23 (34,3%) negativt. Resultatet är inte i linje med tidigare forskning av Besser et al., (2020) som menade att studenternas upplevelse av distansundervisning var väsentligt sämre än deras tidigare erfarenheter av universitetsstudier. Studierna undersöker förvisso inte precis samma sak men att över 60% ställde sig antingen neutralt eller positivt till distansundervisning kan tolkas som att respondenterna åtminstone inte upplevde distansstudierna väsentligt sämre. Att resultatet avviker från tidigare forskning kan bero på flera olika faktorer, varav en kan vara att studierna är utförda i olika länder. Besser et al. (2020) utförde sin studie i Israel och inkluderade enbart israeliska studenter medan denna studie utfördes i Sverige med svenska studenter. Det kan vara så att de olika stickprovens förutsättningar för distansstudier såg annorlunda ut samtidigt som de olika länderna inte nödvändigtvis haft samma COVID-19 restriktioner. Exempelvis kan det vara så att israeliska studenterna inte hade möjlighet att träffa universitetskamrater på allmänna ytor för att studera tillsammans, vilket har varit möjligt för de svenska studenterna. Om så var fallet kan det vara en förklaring till att distansstudierna uppfattats annorlunda. Vidare kan även tidpunkten för datainsamlingen påverkat utfallet av resultatet. Eftersom pandemin befann sig i en senare fas vid genomförandet av denna studie kan det resulterat i att studenterna vant sig vid distansstudierna och börjat uppskatta förändringarna.
Den andra forskningsfrågan var ” Vilka personlighetsdimensioner i femfaktorteorin har ett samband med att studenterna föredrar distansstudierna som uppstått till följd av COVID-19?”.
Resultaten visade på att det fanns samband mellan flera personlighetsdimensioner och önskan att studera hemifrån. Avseende de extroverta grupperna i Tabell 3 framgick det att de 30% mest extroverta individerna (E3) var signifikant mer positiva till hemstudier än de 30% minst extroverta individerna (E1). Således indikerade resultatet att höga skattningar på
extraversionsdimensionen kan resultera i höga skattningar avseende önskan att studera hemifrån.
En förklaring till att grupp E3 föredrog distansstudier i större utsträckning än E1 kan vara att grupp E1 kände sig signifikant mer ensamma än E3 (Tabell 8). Rent spekulativt kan det vara så att mindre extroverta personer är mer kritiska till distansstudier för att de är i större behov av det
18
sociala utbytet på universitetet för att inte känna sig ensamma. Det är svårt att jämföra resultatet med tidigare forskning på grund av att det saknas studier inom de undersökta området. Det som framgick av studien utförd av Besser et al. (2020) var att höga poäng inom extraversion var associerat med god anpassningsförmåga. Således går det att spekulera om att grupp E3 är mer positiva till hemstudier än E1 för att de haft lättare att anpassa sig, dock så finns det inte några resultat som styrker det i denna studie. Vidare visade resultaten att det förekom signifikans mellan gruppernas skattningar inom personlighetsdimensionerna agreeableness,
conscientiousness och openness (Tabell 4, 5 & 6). Agreeableness hade ett positivt samband med synen på distansstudier medan conscientiousness och openness uppvisade oregelbundna
samband. Tidigare forskning av Audet et al. (2021) menade att individer som skattade högt inom personlighetsdimensionen openness hade lättare att anpassa sig till distansstudierna under
COVID-19. Det som är intressant är att Audet et al. (2021) vidare misstänkte att flexibiliteten som är förknippad med openness inte hade haft samma betydelse om övergången varit frivillig.
Den här studiens stärker deras tes då resultaten visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan hur de med lägst respektive högst grad openness ställde sig till distansstudier.
Neuroticism var den enda personlighetsdimensionen där det inte förkom någon signifikans avseende synen på distansstudier mellan någon utav de tre grupperna N1, N2, N3 (Tabell 7).
Således antas utifrån resultatet att neuroticism är minst användbar för att predicera synen på hemstudier. Resultaten angående neuroticism är väldigt intressanta eftersom det motsätter sig tidigare forskning av bland annat Rettew et al. (2021) och Schmiedeberg & Thönnisen (2020) som lyfter fram neuroticism som en central och väldigt betydelsefull personlighetsdimension.
Förvisso visade tidigare forskningen främst på att neuroticism fungerade för att predicera hur väl en individ hanterade COVID-19 restriktionerna medan forskningsresultatet i denna studie, visade att dimensionen inte hade samma betydelse för synen på distansstudierna som uppstått till följd av COVID-19 restriktionerna. En förklaring till att neuroticism inte hade en avgörande roll i denna studie kan vara att övergången för respondenterna till distansstudier genomfördes för över ett år sedan. Således är övergången till distansstudier inte något helt nytt som kräver
anpassningsförmåga och emotionell stabilitet för att klara av. Förmodligen har respondenterna haft tillräckligt med tid för att anpassa sig ordentligt. Resultatet hade eventuellt sett annorlunda ut om undersökningen genomfördes undertiden som ordinära studierna övergick till distans.
19
Resultaten avseende ensamhet tyder på att neuroticism hade ett positivt samband med upplevd ensamhet medan extraversion hade ett negativt samband med upplevd ensamhet. Resultatet överensstämmer väl med tidigare forskning av Nowakowska (2020) som visade på att extraversion och emotionell stabilitet var relaterat till låg upplevd ensamhet under
coronapandemin. Variansanalysen angående neuroticism gruppernas upplevda ensamhet visar att det förekom en signifikant skillnad mellan grupperna (Tabell 8). Eftersom ensamheten varierade mellan grupperna och det inte förekom några skillnader i synen på distansstudier, tyder det på att upplevd ensamhet inte enskilt är en avgörande faktor för om en grupp föredrar distansstudier.
Metoddiskussion
Valet av en kvantitativ ansats lämpade sig väl för studiens syfte, vidare var det av stor fördel att använda en enkät för insamling av data. Enkät som insamlingsmetod möjliggjorde en snabb insamling av en stor mängd data. Ytterligare en positiv aspekt är att enkäten skickades ut digital så att de inkomna svaren kunde exporteras från Google Formulär till Excel vidare till SPSS, en fysisk enkät hade krävt betydligt mer manuell inmatning. Vidare är en annan av studiens styrkor att enkät del 4 bestod av ett svenskt personlighetstest med hög reliabilitet som kvalitetsgranskats av Zakrisson (2010).
Sett till studiens svagare punkter så innehöll stickprovet bland annat studenter som påbörjade sitt universitetsprogram under 2020. Detta kan innebära att en del individer som deltog i studien inte hade någon egentlig uppfattning av sedvanliga universitetsstudier. Att studenter ingick i
stickprovet som påbörjade sitt universitetsprogram under COVID-19-pandemin, kan också ha påverkat resultatet. Vidare var inte urvalet optimalt fördelat då 57 respondenter var kvinnor och endast 10 respondenter män. Snedfördelningen av respondenter kan förklaras av att kvinnor var överrepresenterade inom de två undersökta teoretiska programmen. Urvalet anses representativt för de teoretiska programmen, dock kan det inverka på studiens generaliserbarhet. En annan svaghet är att mätverktyget, ”PRO19T” inte är kvalitetsgranskad avseende reliabilitet, det går således inte att säga med 100% säkerhet att verktyget mäter vad det avser att mäta. Slutligen avseende mätverktyget ”PRO19T” så omfattande inte gränsvärdena för utfallsmåtten ett
20
likvärdigt antal nivåer. Ytterligheterna positiv respektive negativ syn på distansstudier omfattande vardera fem utfall (3-7p respektive 11-15p) medan neutral syn på distansstudier omfattade tre utfall (8-10p). Det valdes till förmån av likvärdiga gränsvärden för att förtydliga åt vilket håll respondenten lutade åt. Måttet är som beskrivet under analysmetoden grundat på den underliggande femgradiga responsskalan 1. ”Stämmer absolut inte” till 5. ”Stämmer absolut”.
Om en respondent exempelvis svarade: 2. Stämmer ganska dåligt, på påståendet ”Jag föredrar hemstudier”; 2. Stämmer ganska dåligt, på påståendet ”Jag föredrar att universitetsutbildningen fortsätter hållas på distans efter COVID-19” och 3. Stämmer varken eller, på påståendet ”Jag föredrar distansföreläsningar ” innebär det att respondenten fick 7p på måttet PRO19T.Vilket med måttets gränsdragning resulterar i att respondenten ställde sig negativt till distansstudier.
Om gränsvärdena istället varit likvärdiga sett till antalet utfall hade nyss nämnda respondent istället tolkats som neutral till distansstudier. Att tolka två ”Stämmer ganska dåligt” och ett
”Stämmer varken eller” som en neutral syn på distansstudier anses direkt felaktig och således upplevs gränsvärdena korrekt dragna. Med studiens svagare punkter i beaktning så
rekommenderas ytterligare forskning för att förbättra generaliserbarheten och komplettera studiens resultat och slutsatser.
Slutsatser
• En relativt stor andel, över 40% av studenterna i studien föredrog hemstudierna som uppstått till följd av COVID-19.
• De individer som skattade högt inom extraversion föredrog i signifikant större
utsträckning distansstudier och kände sig signifikant mindre ensamma än de som skattade lågt.
• Agreeableness uppvisade likt extraversion ett positivt riktat samband med synen på distansstudier.
• Conscientiousness och openness uppvisade otydliga samband avseende synen på distansstudier, signifikans återfanns mellan grupperna.
• Personlighetsdimensionen neuroticism är utifrån studiens data minst användbar för att predicera synen på hemstudier, ingen signifikans återfanns mellan grupperna.
• Neuroticism hade ett positivt samband med upplevd ensamhet, medan extraversion hade ett negativt samband med upplevd ensamhet.
21 Fortsatt forskning
Det hade varit intressant att replikera studien med ett större urval som enbart innehåller individer som studerade innan COVID-19 pandemin bröt ut. Eventuellt hade ett annat resultat erhållits då förstaårsstudenter som påbörjade sina studier under COVID-19 kanske inte har någon faktiskt uppfattning om ordinära universitetsstudier. Vidare hade det varit intressant att kategorisera individer i grupper utifrån hur de skattade på alla fem personlighetsdimensioner i stället för att jämföra personlighetsdimensionerna enskilt mot synen på distansstudier. Resultatet från en sådan undersökning hade förmodligen varit mer användbart för att predicera hur en enskild individ, hade upplevt distansstudier. Det hade också varit intressant att ta hänsyn till fler faktorer än enbart femfaktorteorin och upplevd ensamhet, exempelvis studenters förutsättningar för att studera hemifrån.
22 Referenser
Audet, É. C., Levine, S. L., Metin, E., Koestner, S., & Barcan, S. (2021). Zooming their way through university: Which Big 5 traits facilitated students’ adjustment to online courses during the COVID-19 pandemic. Personality and Individual Differences, 180, Artikel 110969.
https://doi.org/10.1016/j.paid.2021.110969
Besser, A., Flett, G. L., & Zeigler-Hill, V. (2020). Adaptability to a sudden transition to online learning during the COVID-19 pandemic: Understanding the challenges for
students. Scholarship of Teaching and Learning in Psychology.
http://dx.doi.org/10.1037/stl0000198
Cervone, D., & Pervin, L.A. (2017). Personality: Theory and Research (trettonde upplagan).
John Wiley & Sons inc.
Costa, P. T., & McCrae, R. R. (1985). The NEO Personality Inventory manual. Psychological Assessment Resources.
Costa, P. T., & McCrae, R. R. (1989). The NEO-PIINEO-FFl manual supplement. Psychological Assessment Resources.
Costa, P. T., & McCrae, R. R. (1992). Normal personality assessment in clinical practice: The NEO Personality Inventory. Psychological Assessment, 4, 5–13. https://doi.org/10.1037/1040- 3590.4.1.5
Folkhälsomyndigheten (15 april 2021). Har covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat gymnasieungdomars och universitets- och högskolestudenters hälsa och
levnadsvanor?. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/h/har-covid-19-pandemin-och-smittskyddsatgarderna-paverkat- gymnasieungdomars-och-universitets--och-hogskolestudenters-halsa-och-
levnadsvanor/?pub=91462
23
Høgh-Olesen, H., Dalsgaard, T., Skårderud, F. (2017). Modern personlighetspsykologi.
Studentlitteratur.
John, O. P., & Srivastava, S. (1999). Handbook of personality: Theory and research. Guilford Press.
LePine, J., Colquitt, J., & Erez, A. (2000). Adaptability to changing task contexts: Effects of general cognitive ability, conscientiousness, and openness to experience. Personnel Psychology, 53(3), 563–593. https://doi.org/10.1111/j.1744-6570.2000.tb00214.x
McCrae, R. R., & Costa, P. T. (2008). Empirical and Theoretical Status of the Five-Factor Model of Personality Traits. I G. Boyle, G. Matthews, & D. Saklofske (Red.),
The SAGE Handbook of Personality Theory and Assessment: Volume 1 — Personality Theories and Models (s.273–294). SAGE Publications Ltd.
McCrae, R. R., & John, O. P. (1992). An introduction to the Five-Factor Model and its applications. Journal of Personality, 60, 175–215. https://doi.org/10.1111/j.1467- 6494.1992.tb00970.x
Modersitzki, N., Phan, L. V., Kuper, N., & Rauthmann, J. F. (2020). Who Is Impacted?
Personality Predicts Individual Differences in Psychological Consequences of the COVID-19 Pandemic in Germany. Social Psychological and Personality
Science. https://doi.org/10.1177/1948550620952576
Nowakowska, I. (2020). Lonely and thinking about the past: the role of time perspectives, Big Five traits and perceived social support in loneliness of young adults during COVID-19 social distancing. Personality Psychology, 8(3), 175-184. https://doi.org/10.5114/cipp.2020.97289
Folkhälsomyndigheten (17 mars 2020). Lärosäten och gymnasieskolor uppmanas nu att bedriva distansundervisning. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
24
press/nyhetsarkiv/2020/mars/larosaten-och-gymnasieskolor-uppmanas-nu-att-bedriva- distansundervisning/
Rettew, D., McGinnis, E., Copeland, W., Nardone, H., Bai, Y., Rettew, J., Devadenam, V., &
Hudziak, J. (2021) Personality trait predictors of adjustment during the COVID pandemic among college students. PLOS ONE 16(3), Artikel e0248895.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0248895
Schmiedeberg, C., & Thönnissen, C. (2021). Positive and negative perceptions of the COVID-19 pandemic: Does personality play a role?. Social Science & Medicine, 276, Artikel 113859.
https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2021.113859
Son, C., Hegde, S., Smith, A., Wang, X., & Sasangohar, F. (2020). Effects of COVID-19 on College Students’ Mental Health in the United States: Interview Survey Study. Journal of Medical Internet Research, 22(9), Artikel e21279. https://doi.org/10.2196/21279
Tian, F., Li, H., Tian, S., Yang, J., Shao, J., & Tian, C. (2020) Psychological symptoms of
ordinary Chinese citizens based on SCL-90 during the level I emergency response to COVID-19.
Psychiatry Research. 288, Artikel 112992. https://doi.org/10.1016/j.psychres.2020.112992
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Zakrisson, I. (2010). Big Five Inventory (BFI) : Utprövning för svenska förhållanden. Mitt universitet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11973
Bilagor Bilaga 1
Presentationsmail
Bilaga 2
Frågor från enkätdel 2
Bilaga 3
Frågor från enkät del 3
Bilaga 4
Frågorna från enkätdel 4 – Kartläggning av personlighetsdimensionen i femfakormodellen
