Årsberättelse 2012 - 2013
Valbo förskoleområde
” Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig,
Sådan blir jag”
Anci Rehn
Förskolechef
Karin Nordkvist Jessica Peter
Mia Lind Kristina Hjertberg
Biträdande förskolechefer
Valbo förskoleområde läsåret 2012/2013
2010 var ett spännande år för förskolans del då vi för första gången utifrån skollagen blir en egen skolform, samma år revideras förskolans läroplan med ökat fokus på barns lärande och utveckling. Undervisningen i förskolan utgår från beprövad förskolepedagogik och har sin grund i barns lek. För att få syn på barns lärande använder vi oss av pedagogisk
dokumentation. Det innebär att vi på olika sätt synliggör lärande genom bilder eller beskriver i korta minnesanteckningar. Dokumentationerna ligger sedan till grund för reflektioner som vi gör tillsammans med barnen men också som underlag för pedagogiska reflektioner pedagoger emellan.
Den nya skollagen och förskolans reviderade läroplan utmanade oss att tänka nytt när det gäller vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi påbörjade ett arbete med att hitta metoder och former för att uppfylla lagen och förordningens krav. December 2012 gör vi vår första årsberättelse i det nya systemet. Vi har inte riktigt hunnit igenom alla målområden och det haltar fortfarande när det gäller tidsperspektivet, tanken är ju att detta skall utvecklas och bli bättre så småningom. Vi kommer fortsättningsvis redovisa vårt arbete läsårsvis eftersom det stämmer bättre med verksamhetens kalenderår. I juni 2013 kompletterar vi därför
årsberättelsen med övriga målområden.
Just att sätta fokus på är något vi i ledningsteamet tror starkt på. Vi behöver sätta ljuset på det vi gör bra och känna stolthet över det och vi behöver våga se det vi behöver utveckla.
Skolinspektionen var oss behjälpliga när de i sin rapport satte ljuset på våra brister framförallt inom områdena flerspråkighet och likabehandling. De gav oss också mycket beröm för den höga medvetenhet som finns inte minst hos våra pedagoger och att det finns en
samstämmighet oavsett om det är chefer, pedagoger eller föräldrar de intervjuar.
De insatser vi gjort under 2012/2013
Fortbildning i tecken som stöd och lärplattor/surfplattor som pedagogiskt verktyg.
Fortbildningsdagar för de pedagogiska utvecklingsledarna
Studiedagar tillsammans med pedagogiska utvecklingsledare i förskola till skola åk 3:
Stora Valbo, kring Språk och kommunikation/ barns inflytande
Stora Valbo: gemensam föreläsning om neuropsykiatriska funktionshinder.
Interkulturella uppdragspedagoger: föreläsning om interkulturellt förhållningssätt för samtliga samt fördjupning för pedagogiska utvecklingsledare.
Likabehandling: Hissad och dissad, M. Öhman samt Regnbågsfamiljer, Klara Nygren RFSL.
Planeringsdagar för likabehandlingsrepresentanter från varje förskola.
NT nätverk med representanter från samtliga förskolor.
Riktade medel och insatser till barn i behov av särskilt stöd
Uppdragspedagog vägleder och stödjer arbetslagens kvalitetsarbete.
Ett nära och strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam: specialpedagog, talpedagog, särskolekonsulent och kurator.
Utformning av områdets nya elevhälsa våren 2013.
Alla pedagoger genomför utbildning i PIM som är skolverkets IT satsning.
Områdets förskollärare deltar i fortbildningskvällar som syftar till att förtydliga och stärka yrkesrollen.
Vi deltar på förskolans dag den 16 maj och visar upp förskolornas arbete i form av en båt på Stortorget, Gävle.
En Välkomnande Förskola!
Under 2012/2013 har vi fortsatt vårt arbete med att vara en välkomnande förskola. För oss innebär det att alla barn och vuxna skall vara välkomna till områdets förskolor och ges möjlighet att vara och utveckla sitt bästa jag. Det innefattar förskolans värdegrund och våra uppdrag gällande likabehandling och att motverka kränkande behandling. Det innebär precis just det som dikten på första sidan säger: att vi alla blir utifrån det möte som uppstår oss människor emellan, där har vi alla ett gemensamt ansvar att göra mötet gott. För oss gemensamt handlar det om att göra det bästa för de barn vi har ansvar för.
Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här:
”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen”.
Vi har under året provat olika mötesformer på förskolorna, där vi bjudit in till samtal kring aktuella frågeställningar. Flera förskolor har haft tema ”kompis” på dagordningen vilket är en fråga som berör och en viktig del av vårt likabehandlingsarbete.
De mötesformer vi erbjuder;
I det dagliga mötet vid hämtning/lämning erbjuder vi kortare samtal kring dagens innehåll,
vi bjuder in till utvecklingssamtal en gång/termin
vi erbjuder olika möten/forum då vi ger information och samtalar kring aktuella frågeställningar.
information ges via mejl, informationsblad och hemsidor.
vårdnadshavare har alltid möjlighet att be om extra samtal med pedagoger och/eller ansvarig chef om och när så önskas.
Efter genomförd inskolning delar vi alltid ut en enkät till samtliga vårdnadshavare, det ger oss en god bild och möjlighet att lyssna in olika önskemål. Resultaten är överlag väldigt goda men det kommer ibland synpunkter och de är av största vikt för oss. Ibland är det
informationen som brustit och ibland har vi inte riktigt mött önskemål utifrån de förväntningar som funnits. Vårt mål är att möta föräldrars önskemål så långt det är möjligt. Vi har dock alltid helheten att ta hänsyn till och naturligtvis de lagar och regler vi har att följa.
Systematiskt kvalitetsarbete
I vardagen arbetar pedagoger med flera målområden samtidigt, innehållet skall bilda en helhet och skapa sammanhang för barnet och utgå från barnens nyfikenhet och intresse. När vi dokumenterar i vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi ett område i taget. Vi kan titta på en och samma dokumentation men med olika målområden i fokus. Ett exempel är att en bild kan berätta mycket om barn utforskande inom naturvetenskap eller matematik och samma bild kan berätta för oss om barnens språkuppfattning eller sociala samspel. Syftet med våra dokumentationer och när vi belyser barns lärande är att vi skall forma verksamheten utifrån barnens behov. Förskolans uppdrag är inte att värdera barnets insatser eller förmågor endast att belysa och stödja. Det är en viktig skillnad mellan förskolans och skolans uppdrag.
En lärande organisation
Vi har arbetat intensivt med att fortsätta utveckla områdets kvalitetsarbete och med att förankra de nya dokument som vi fortsättningsvis kommer att arbeta i. Vi har hittat en
struktur för lärande som har utvecklats mycket under året. De pedagogiska utvecklingsledarna träffas regelbundet för fortbildning, erfarenhetsutbyte och för att planera för kvalitetskvällar på den egna förskolan. På så sätt tas erfarenheter tillvara från samtliga förskolor inom området och vi har många goda exempel och erfarenheter att delge varandra.
Hösten 2013
Till hösten kommer det att ske en del lokalförändringar i området. Hagaströmsgårdens förskola läggs ned. Nybyggda Fridebo förskola med plats för 100 barn öppnar i augusti.
Guldsmedens förskola avdelning Lurvas (Alborga skola) tas bort eftersom skolan växer.
Vi påbörjar utbyggnaden av Sofiedalsgården som utökas med två avdelningar augusti -14.
Vi har många utmaningar framför oss när det gäller öppningar och stängningar av förskolor.
Målet är att ta tillvara pedagogers olika kompetenser för att skapa likvärdiga förskolor med hög kvalitet. I det arbetet är samarbetet i ledningsteamet och arbetet tillsammans med våra specialfunktioner som uppdragspedagog, special- och talpedagog och administratör en oerhörd tillgång.
Slutligen
Den 5 juni hade vi i området en gemensam planeringsdag då varje förskola presenterade något de var stolta över. Det blev en inspirerande eftermiddag då modiga och medvetna pedagoger delade med sig av sitt arbete på områdets 11 förskolor. Ett viktigt tillfälle till lärande mellan förskolor. Att vi synliggör vårt arbete för varandra för att på så vis berika det dagliga arbetet på den förskola där jag är verksam just nu.
Jag vill avsluta vår årsberättelse med några ord om stolthet och glädje. Det finns så mycket i förskolans arbete som ger glädje. Det är verkligen en förmån att vara verksam i en verksamhet som är så rik på fantastiska upplevelser och fina möten. Att följa barns utveckling och lärande tillsammans med medvetna och engagerade pedagoger och övriga personalgrupper som alla bidrar till att göra var dag rik, det är en stor källa till stolthet och glädje.
Anci Rehn Förskolechef
Hagaströmsgården 2012/2013
Organisation
Under 2012 /2013 har det varit 63 barn på Hagaströmsgården fördelat på avdelningarna Tomtebo - 16 barn födda 2010-2011
Hattbacken - 13 barn födda 2009-2010 Junibacken - 14 barn födda 2008 Hattstugan - 20 barn födda 2007
Fortbildning
Ett par av pedagogerna har under våren deltagit i Valbo förskoleområdes nätverk för lärplattor. Nätverket leds av pedagoger och syftet har främst varit att sprida kunskapen om lärplattan som ett verktyg för pedagogisk dokumentation.
Avslut
Det har varit en annorlunda vår för pedagoger och på grund av att det är den sista terminen det är verksamhet på Hagaströmsgården. En hel del har handlat om avslut i olika former. De senaste veckorna har personalen arbetat intensivt med att sortera, packa och slänga
samtidigt som de bedrivit en meningsfull verksamhet för barnen. Mycket imponerande!
Barnen på Hagaströmsgården kommer efter sommaren att gå på nybyggda Fridebo förskola som ligger intill Hagaströms skola.
Sommarfest
Den 10 juni då det var dags för Hagaströmsgårdens sista sommarfest kunde vi njuta av solen som värmde. Som vanligt var det stor uppslutning av barn och föräldrar. Vi samlades ute på ängen där alla barn tillsammans med pedagoger sjöng så att det hördes i hela Hagaström.
Efter uppträdandet gick barnen tillsammans med sina föräldrar en tipspromenad.
Efter avslutad tipspromenad fick alla barn välja ett pris i form av Hagaströmsgårdens
begagnade leksaker, vilket var mycket uppskattat. Festen avslutades med picknick på ängen.
Kvalitetsarbete
Under året arbetar vi med de olika målområdena i läroplanen. Den här våren har vi haft särskilt fokus på
Barns inflytande
Redovisning av förskolans kvalitetsarbete
Barns inflytande
Prioriterat mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation
utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö
Hur skall vi gå tillväga för att nå målen?
Genom att lyssna in vad barnen säger och gör kan vi planera verksamheten. Vilket gör att vi kan skapa glädje, lust, trivsel, trygghet och meningsfullhet hos barnen.
Vi pedagoger måste vara tillåtande och ge barnen möjlighet att våga prova.
Vi är och upplever konsekvenserna av olika handlingar tillsammans med barnen – hur löser vi det här?
Lyssna in vad barnen säger och i den mån det går planera verksamheten efter deras intressen och önskemål.
Vi pedagoger är goda förebilder genom att påvisa med ord och handling att vi alla har något att bidra med på ett eller annat vis (kan ta hjälp av varandra, se vad kompisen behöver o.s.v.).
Arbetsprocess
Tomtebo
Vi har lagt upp organisationen på avdelningen så att det ges utrymme för att se individerna genom att ofta dela gruppen på olika sätt. Inne/ Ute samt olika rum på avdelningen. När möjlighet finns kan barnen välja om de vill gå ut på gården eller om de vill leka inne.
I matsituationen ges barnen vid vissa tillfällen möjlighet att själva välja var de vill sitta vid bordet. Om maten skulle vara för varm ger en pedagog en första portion. I annat fall väljer barnen själva maten de vill ha och lägger upp på tallrikarna. Mjölk häller de själva i glasen (från en kanna) och brer sina smörgåsar ganska självständigt.
Lekar och leksaker väljer barnen oftast själva. Ofta kan de få olika alternativ av pedagogerna.
Barnen har haft stort inflytande på innehållet i samlingsstunder. Vi har regelbundet introducerat lekar, sånger, burkar som de har haft möjlighet att önska igen
Ibland används bilder vid reflektioner som hjälp för barnen att uttrycka sig och komma igång.
Andra tillfällen för reflektion kan t ex vara vid av/på klädning eller när barnen väntar på att gå in genom ytterdörren, där sagan om Bockarna Bruce sitter uppsatt.
Vi har varit tydliga med att lyssna på vad barnen har att säga, inte alltid vara så snabba med att tolka eller att säga nej.
Vi vill ge dem en chans att visa vad de vill. Däremot vid tillfällen när nej måste vara nej är vi konsekventa tillsammans. Vi lyssnar in barnens önskemål och behov genom ord, tecken och kroppsspråket
Hattbacken
Vi är alltid noga med att låta barnen försöka själva. Vi låter dem stöta på problemet innan vi hinner skapa något.
När en situation uppstår hjälper vi barnen genom situationen utan att för den sakens skull komma med färdiga lösningar.
Vi försöker vara goda förebilder genom att med ord och handling påvisa att vi alla har något att bidra med. Vi frågar barnen om hjälp när vi eller någon annan behöver det.
Vi försöker så långt det går att lyssna in barnen och deras önskemål men är samtidigt tydliga med att allting inte är förhandlingsbart, vissa saker är bestämda och vissa saker bestämmer bara vuxna. Tillfällen som barnen kan vara med och påverka försöker vi dock låta dem ta egna beslut kring. Tillfällen då detta händer är när vi är inne och de har önskemål på aktiviteter, när vi är ute och de vill hitta på något, vid samlingen om någon kommer med förslag eller vid matbordet t.ex. Ofta uppstår små stunder som för oss kanske känns oviktiga men för barnen blir de betydelsefulla om de får vara med och ta beslut kring dem.
Junibacken
Pedagogerna lyssnar, dokumenterar och reflekterar över barns lek och aktivitet. Att barnen kan se varandras kunnande och färdigheter och använda sig av dem. Vissa barn stoppar vi som vill vara med, säga och göra allt, och alltid vill vara först.
Vi uppmuntrar barn som inte tar för sig, vi erbjuder och lockar dessa barn med olika saker.
Dessa barn får också mer vuxentid och vi går individuellt igenom material.
Vi använder namnlappar för att barnen ska kunna spara sina byggen för att senare kunna fortsätta på bygget, när de ligger en lapp får inte någon riva, leka eller ändra på bygget.
Om någon råkar förstöra eller förstör ett bygge får de barnet ta ansvar och hjälpa till att bygga upp det som det var.
Hattstugan
Vi har delat gruppen, fördelat barnen i fler rum och lokaler. Pedagoger försöker efter bästa förutsättning att lyssna och ta tillvara på barnens önskemål och idéer.
Strukturera och ansvara för material och miljö.
Vi uppmuntrar barnen i ord och handling och synliggör positivt beteende och förstärker barnens positiva sidor.
Arbetar med att ge barnen känslan av att ”jag kan”.
Vi ger barnen tid att hitta lösningar på problem.
Vi har jobbat mycket med att barnen ska lyssna på varandra och vänta på sin tur.
Ta gemensamt ansvar för material och varandra.
Att ansvara för sina egna handlingar.
Barnen har i vårt gemensamma bygg och teknikrum fått tagit ansvar för materialet och sitt eget skapande och får göra klart. Vi finns som stöd i bakgrunden men barnen bestämmer.
Resultat
Tomtebo
De är mer självständiga att plocka undan efter sin lek. Ställa tillbaka saker på sin plats.
Barnen kommer med egna önskemål var någonstans vi ska gå när vi erbjudit promenader eller andra utflykter.
Barnen önskar ofta vilket innehåll det ska vara vid de tillfällen vi samlas.
Barnen klarar av att fråga om och byta plats med kompis vid bordet
Vi har blivit bra på att se barnets/barnens behov av utmaningar.
Barnen ansvarar för sin matsituation; skrapar tallrikar och plockar bort bestick mm
Barnen är med och påverkar sin vardag i större utsträckning idag än tidigare.
Hattbacken
Barnen har större inflytande på den dagliga verksamheten
Barnen kommer med förslag på saker de vill genomföra eller saker de undrar över.
Barnen löser en del konflikter tillsammans utan inblandning av pedagog.
Det är främst de barn som är vana att ta för sig som har utvecklats mest när det gäller att komma med förslag och förstå att de kan påverka sin vardag.
Junibacken
Barnen kommer till pedagogerna med egna idéer och önskemål.
Ett framsteg är att vi märker att barn som på olika sätt inte har förmåga eller styrkan att uttrycka, göra eller kommunicera, kommer mera självmant och söker hjälp av oss pedagoger.
Vi märker också att barnen kommunicerar bättre, språket har utvecklats.
Barnen tar också mer ansvar och berättar, stoppar eller talar om för oss pedagoger när något hänt deras kompisar.
Hattstugan
Många barn har utvecklats och tar egna initiativ tex i vårat byggrum där man får tid att arbeta i lugn och ro med max 3 barn. Där inne är det barnens egna tankar och idéer som styr.
När barnen kommer på morgonen hittar de på aktiviteter efter eget önskemål, utan inblandning av pedagog.
Barnen kommer överhuvudtaget ihåg bättre vad de håller på med och fortsätter med sitt görande efter avbrott.
Vi ser glada positiva barn som är sysselsatta i grupper eller enskilt.
Barnen är mer initiativrika och engagerade i det de gör.
Barnen tar även bättre ansvar för sina egna handlingar. Tex spelar ett spel från början till slut utan att avbryta bara för att man tröttnat.
Barnen tar mer ansvar för varandra och stöttar vararandra.
Analys
Tomtebo
En stor betydelse för det resultat vi kan se beror på att vi pedagoger är medupptäckare och närvarande, vi har sett barnen i vardagens olika situationer. Tack vare att vi har delat gruppen i mindre grupper har vi haft tid och möjlighet att lyssna in det barnen vill säga.
När barnen har getts möjlighet att fråga kompisen om att byta plats vid bordet har de fått öva på demokrati, blir det ett nej får man respektera det och det gör de.
Eftersom vi vuxna har varit konsekventa och gett barnen goda förutsättningar så har barnen efterhand blivit mer självständiga att plocka undan efter sin lek. Det är av stor vikt att vi organiserar var sak på sin plats och att barnen och vi vuxna ser var sakerna ska stå.
De hjälper varandra och sig själva, framför allt när de ska ta av sig efter ute aktivitet. En stor orsak till detta kan vara att vi slussar ett mindre antal barn in/ut. Det är troligt att de lättare får utrymme att se vad kompisen behöver hjälp med. Vi vuxna lyfter individens förmågor som kanske leder till att man vill visa sin kompis att man kan.
Vi ser att barnen vill/kan påverka sin vardag, vilket leder till att de trivs och känner sig sedda.
Stärker deras självkänsla. Jag kan! Vardagen behöver inte alltid vara rättvis utan att man vet att man blir sedd på olika sätt.
Hattbacken, Junibacken, Hattstugan
Det arbetssätt som vi använder oss av tycks leda till att barnen vågar komma med förslag och önskemål på hur de önskar ha det, men det är viktigt att poängtera att de inte alltid kan få som de önskar, vissa saker måste som sagt vi vuxna ta beslut kring.
Vi ser också att det framförallt är de barn som är vana att ta för sig som kliver fram extra mycket när de märker att vi ger dem möjligheten. Vi måste fortfarande försöka ge de andra barnen som inte tar för sig lika mycket mer uppmärksamhet och utmana dem i att ta egna beslut och komma med egna förslag och önskemål.
Vi har barn som kommer med förslag på vad dagen ska innehålla eller hur en situation ska lösas. Detta anser vi kommer av att vi är medvetna om vad vi arbetar mot för mål, vi vill att barnen ska känna att de kan, vill och vågar. De ska känna att de har möjlighet att påverka. Vi är samtidigt väldigt tydliga med att vi vuxna är vuxna och det innebär att vi ibland måste bestämma åt barnen. Vi upplever inte att vi måste förklara för barnen varför det är så men ibland kan man behöva ta en diskussion om just detta.
Konflikter tas oftast numera om hand av barnen själva vilket vi ser som ett mål vi uppnått.
Detta tror vi beror på att vi vuxna varit tydliga med vad som är ok eller inte och effekten av det verkar vara att barnen inför oss vuxna gärna vill visa att de vet hur det ska vara och att den som gjort något mindre bra vet att det aldrig är ok att bara gå därifrån utan att först försökt lösa situationen.
Barnen kan fortfarande behöva påminnas i dessa situationer; att de är delaktiga i sammanhanget och därför har ett ansvar.
Vi är nöjda över att se hur många det är som vi idag upplever väldigt självgående och trygga i sig själva. Ett tydligt arbetssätt med regler och rutiner, tid för resonemang och utrymme för tokigheter ser vi som vår framgångsfaktor.
Åtgärder för utveckling
Fortsätta arbeta med att lyfta fram de barn som inte självmant tar den plats de skulle kunna ta.
Utveckla arbetet med att dela in barnen i mindre grupper för att de ska våga ta egna beslut och få vara med och påverka innehåll.
Göra upp listor för aktiviteter vi ser att barnen gärna är med och påverkar; dukning, sångval, lekar i samlingen med mera för att på så vi se att alla får vara delaktiga.
