Utbildningens mål Doktorsexamen För doktorsexamen ska följande mål vara uppfyllda:

(1)

Fastställd datum 2013-12-16 Dnr UF 2013/407-3.1.1 Fakultetsstyrelsen för

fakulteten för konst och humaniora

Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleför- ordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetets fakultets- nämnder har fastställt. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar framgår i vilka organ beslut fattas.

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arkeologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arkeologi är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Fakulteten för konst och humaniora 2013-12-16 och börjar gälla från 2013-12-17.

Ämnet ingår i en kulturvetenskaplig forskarutbildningsmiljö.

Utbildningens omfattning

Doktorsexamen

Doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 högskolepoäng omfattande en kursdel om 60 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 180 högskolepoäng.

Licentiatexamen

Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 30 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats (licentiatuppsats) om 90 högskolepoäng.

Licentiatexamen kan även utgöra etappmål av utbildningen som skall avslutas med doktorsexamen.

Utbildningens mål

Doktorsexamen

För doktorsexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Högskoleförordningen, bilaga 2

Kunskap och förståelse

För doktorsexamen skall den forskarstuderande

 visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

 visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

(2)

Lokala mål

 kunna tillämpa den teoretiska och metodiska skolning som han/hon genomgått,

 kunna beskriva nyttan av den egna arkeologiska forskningen i ett bredare samhälleligt sammanhang,

 självständigt kunna bedriva arkeologisk forskning,

 självständigt kunna bidra till den vetenskapliga debatten om arkeologisk problemlösning,

 bidra till utvecklingen av ett fritt kritiskt tänkande i samhället.

Färdighet och förmåga

 visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

 visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

 med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,

 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,

 visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och

 visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

 visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

 visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

(3)

Licentiatexamen

För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Lokala mål

För licentiatexamen skall den forskarstuderande

 kunna tillämpa den teoretiska och metodiska skolning som han/hon genomgått,

 kunna beskriva nyttan av den egna arkeologiska forskningen i ett bredare samhälleligt sammanhang,

 självständigt kunna bedriva arkeologisk forskning, Högskoleförordningen, bilaga 2

Kunskap och förståelse

 visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga

 visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,

 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och

 visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

 visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

 visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

(4)

Behörighet

Grundläggande behörighet

Högskoleförordningen 7 kap 35 §

För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande

1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och

2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen.

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå,

2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller

3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl.

Övergångsregler (förordning 2006:1053)

Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.

(5)

Särskild behörighet

Särskild behörighet för ämnet arkeologi

För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i arkeologi erfordras:

 minst 120 högskolepoäng i ämnet arkeologi eller i näraliggande ämnen, eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet,

 minst 30 högskolepoäng i arkeologi eller näraliggande ämnen på avancerad nivå som innefattar ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng, eller yrkeserfarenhet på sammanlagt minst fem år på heltid som arkeolog eller inom arkeologisk verksamhet

 goda kunskaper i svenska och engelska.

Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från krav i den särskilda behörigheten, om det finns särskilda skäl.

Ansökan

Ansökan till utbildning på forskarnivå regleras i Linnéuniversitetets lokala antagningsordning.

Bedömnings- och urvalskriterier

De sökande rangordnas av det berörda organet för forskarutbildning.

Värderingen och bedömningen av de sökande till forskarutbildning i arkeologi görs med Högskoleförordningen 7 kap 40 §

De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Kraven får avse

1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning.

2. särskild yrkeserfarenhet, och

3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen.

Urval bland de sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.

Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkes- verksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande.

(6)

vetenskaplig skicklighet dokumenterad i examensarbeten på grundnivå och/eller avancerad nivå eller i andra vetenskapliga arbeten.

Antagning

Antagning regleras i Linnéuniversitetets lokala antagningsordning och Lokala regler för utbildning på forskarnivå. Beslutande och beredande organ framgår av universitetets besluts- och delegationsordning.

Organisation av utbildning på forskarnivå

Organisationen av utbildning på forskarnivå regleras i Lokala regler för utbildning på forskarnivå och i universitetets besluts- delegationsordning.

Utbildningens uppläggning och innehåll

Individuell studieplan

Ett centralt dokument för den forskarstuderande är den individuella studieplanen. Den är en arbetsplan för studiegång, avhandlingsarbete och handledning fram till licentiat- respektive doktorsexamen. Planen upprättas av huvudhandledare och forskarstuderande i samråd med examinator. Den individuella studieplanen ska revideras minst en gång varje år. I

uppföljningen av studieplanen ingår en översiktlig redovisning av uppnådda resultat.

Högskolan får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Högskolan får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att

finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen.

För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla hög- skolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare.

Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med

doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet.

(7)

Huvudhandledaren ansvarar för att studieplaner och uppföljningar kommer till stånd. En individuell studieplan bör inrättas inom 2 månader efter doktoranden har påbörjat forskarutbildningen.

Kurser

Undervisningen ges i form av individuell handledning, obligatoriska och valbara kurser samt seminarier.

Den studerande förväntas under hela utbildningstiden delta aktivt i arkeologiämnets seminarier och forskarmiljön vid Institutionen för Kulturvetenskaper.

Vilka kurser som ska ingå i examen bestäms av examinator i samråd med den

forskarstuderande och huvudhandledare. Externa kurser som ges av andra institutioner eller lärosäten kan tillgodoräknas.

Högskolepedagogisk utbildning är obligatorisk för forskarstuderande som ska undervisa.

I nedanstående uppräkning förkortas högskolepoäng med hp.

Doktorsexamen Obligatoriska kurser

Avancerad arkeologisk teori och metod* 15 hp

Valbara kurser

Väljs i samråd med huvudhandledare 45 hp

Licentiatexamen Obligatoriska kurser

Avancerad arkeologisk teori och metod* 15 hp

Valbara kurser

Väljs i samråd med huvudhandledare 15 hp

* Kursplan ännu ej fastställd.

Kursplaner

Hantering av kursplaner för forskarutbildningen framgår av Lokala regler för utbildning på forskarnivå.

Doktorsavhandling

Avhandlingsdelen omfattar 180 högskolepoäng.

(8)

Avhandlingen kan antingen utformas som ett sammanhängande vetenskapligt arbete, en monografiavhandling, eller som en sammanläggningsavhandling.

För en sammanläggningsavhandling gäller att den i normalfallet bör innehålla fyra till fem uppsatser som publiceras i både svenska, internationella tidskrifter och antologier. En sammanläggningsdel (kappa) skall finnas. Utbildningens läskurser skall vara godkända och merparten av uppsatserna skall vara antagna för publicering innan disputationsdatum fastställs. Sammanläggningsdelen skall innehålla en sammanfattning av resultaten, en

presentation av arbetets teoretiska grundsyn och anknytning till tidigare forskning. Sambandet mellan avhandlingens delar (uppsatserna) bör också diskuteras i sammanläggningsdelen. I det fall någon av uppsatserna är samförfattad med andra personer ska avhandlingsförfattarens insats anges i förordet.

Kvalitetssäkring av avhandlingsarbete

Preliminärt ämne för doktorsavhandlingen ska väljas i samråd med handledaren redan vid antagningen till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna.

Den forskarstuderande ska regelbundet delta i vetenskapliga seminarier samt presentera egna texter knutna till avhandlingsarbetet. Syftet med deltagande i vetenskapliga seminarier är att den studerande ska träna sin förmåga att diskutera sitt arbete i ett vetenskapligt forum. Det bör arrangeras ett halvtidsseminarium samt ett slutseminarium, motsvarande en ”intern

disputation”, när avhandlingsarbetet bedömts som nära nog fullbordat, särskilt när en licentiatexamen inte har avlagts som delmål.

Licentiatuppsats

För licentiatexamen ska den studerande författa en vetenskaplig uppsats om 90 poäng.

Uppsatsen ska vara grundad på ett självständigt forskningsarbete och hålla god vetenskaplig kvalitet.

Kvalitetssäkring av licentiatuppsats

Preliminärt ämne för licentiatsuppsatsen ska väljas i samråd med handledaren redan vid antagningen till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna.

Den forskarstuderande ska regelbundet delta i vetenskapliga seminarier samt presentera egna texter knutna till licentiatsarbetet. Syftet med deltagande i vetenskapliga seminarier är att den studerande ska träna sin förmåga att diskutera sitt arbete i ett vetenskapligt forum. Det skall hållas ett slutseminarium när arbetet med licentiatuppsats bedömts som nära nog fullbordat.

Examination av doktorsavhandling

Doktorsavhandling ska försvaras vid en offentlig disputation. Förfarandet regleras i Lokala regler för utbildning på forskarnivå.

(9)

Betyg för doktorsavhandlingen bestäms av en betygsnämnd. Betygsnämnden ska bestå av tre ledamöter.

Doktorsavhandlingen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet i och försvaret av avhandlingen.

Examination av licentiatuppsats

Licentiatuppsats ska försvaras vid ett offentligt seminarium. Förfarandet regleras i Lokala regler för utbildning på forskarnivå.

Betyg för licentiatuppsatsen bestäms av en betygsnämnd. Betygsnämnden ska bestå av tre ledamöter.

Licentiatuppsatsen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygsättning ska hänsyn tas till innehållet och försvaret av uppsatsen

Examensbenämningens förled

För forskarexamina inom ämnet arkeologi används förledet filosofie.

Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplaner