Utbildningens mål Allmänna mål i högskolelagen för utbildning på grundnivå Högskolelagens 1 kap 8

(1)

www.medfak.umu.se Dnr 513-963-11

Biomedicinprogrammet

Biomedicine Programme, 180 ECTS

Omfattning: Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Examen: Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en medicine kandidatexamen med biomedicin som huvudområde in enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se http://www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar/

(Degree of Bachelor of Medical Science with a major in Biomedical Sciences) Nivåtillhörighet: Grundnivå

Programkod: MGBIO

Fastställande: Utbildningsplanen är fastställd av medicinska fakultetens grundutbildningsråd 2006-11-06. Reviderad 2013-05-31.

Ikraftträdande: Denna utbildningsplan träder i kraft fr o m 2007-07-01. Reviderad utbildningsplan träder i kraft 2013-09-02

Ansvarig instans: Programrådet för biomedicinprogrammen

Utbildningens mål

Allmänna mål i högskolelagen för utbildning på grundnivå Högskolelagens 1 kap 8§

Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,

- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå - följa kunskapsutvecklingen, och

- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Lag (2006:173) (SFS nr: 1992:1434 uppdaterad t.o.m SFS 2006:173)

(2)

Nationella mål för kandidatexamen Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten

- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om

områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten

- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och

- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten

- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete

För kandidatexamen och yrkesexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen

Lokala mål för aktuell examen

För kandidatexamen i biomedicin skall den studerande:

- behärska grundläggande biomedicinska begrepp och experimentella metoder i kemi,

molekylärbiologi, genetik, cellbiologi, fysiologi, immunologi och mikrobiologi. Vidare ha tillräckliga kunskaper i sjukdomslära och diagnostiska metoder för att kunna samverka med läkare och

forskare inom klinisk verksamhet.

- ha tillägnat sig grundläggande förmåga att utforma experiment från en given frågeställning som tillåter kritisk granskning samt kunna utvärdera resultaten.

- ha tillägnat sig ett professionellt biomedicinskt arbetssätt, vilket innebär att behärska rutiner för dokumentation av data och resultat.

- kunna reflektera över etiska aspekter och beakta redlighet i biomedicinsk verksamhet.

- kunna presentera resultat och vetenskaplig litteratur muntligt eller skriftligt.

- kunna tillgodogöra sig vetenskaplig litteratur.

- ha erfarenhet av att sammanställa resultat i den vetenskapliga uppsatsens form.

- vara förberedd för yrkesverksamhet inom olika samhällssektorer med forsknings-, utvecklings-, produktions- och informationsverksamhet där biomedicinska kunskaper förutsätts

- besitta tillräcklig ämneskunskap inom biomedicinska ämnen för fortsatta fördjupade studier.

(3)

Innehåll och uppläggning Allmänt

Utbildningen organiseras som ett utbildningsprogram och omfattar 180 högskolepoäng varav en betydande del utgörs av experimentella studier. Programmet genomförs som heltidsstudier. Student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de baskurser som ges inom ramen för programmet. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs.

Studierna kännetecknas av aktivt kunskapssökande, problemlösning och reflektion. Arbetsformerna varierar mellan individuellt arbete, arbete i studiegrupper, laborationer, seminarier och föreläsningar.

Handledning sker fortlöpande både individuellt och i grupp under utbildningen. Vissa utbildningsmoment är datorbaserade.

Arbetsformer som främjar ett vetenskapligt förhållningssätt eftersträvas, där teoretiska och

experimentella moment integreras. De teoretiska studierna bidrar till ämneskunskap under det att de experimentella momenten ger praktisk färdighet samt ger kännedom om grundläggande

biomedicinska metoder och redskap för att värdera erhållna resultat.

Under utbildningen får studenten handledning av forskare och andra yrkesverksamma personer med olika kompetensområden. Genomgående skall kursinnehållet bygga på vetenskaplig kunskap. Under hela studietiden är studierna heltidsarbete. Den dagliga undervisningen omfattar föreläsningar, laborationer, demonstrationer, seminarier, grupparbeten och gruppdiskussioner.

Studenten har möjlighet att förlägga del av utbildningen i annat land. Utlandsstudier ses som en betydelsefull erfarenhet i den kommande yrkesfunktionen.

I samtliga kurser genomförs utvärderingar där studenter tillsammans med kursansvariga lärare bedriver gemensam kvalitetsutveckling.

Programöversikt

År 1 Grundläggande anatomi och embryologi 8 hp

Epidemiologi och biostatistik 7 hp

Kemins grunder 15 hp

Inkluderande Praktisk professionell träning (PPT)

Biomedicinsk kemi med basal läkemedelskemi 30 hp Inkluderande PPT, exp. dokumentation och design

År 2 Mikrobiologi och basal molekylärbiologi 15 hp

Inkluderande PPT i muntlig presentation

Basal- och molekylär genetik 15 hp

Inkluderande PPT i etik

Cellbiologi 15 hp

Inkluderande PPT i vetenskapligt skrivande

Organs struktur och funktion 15 hp

Inkluderande PPT i vetenskaplig etik

År 3 Sjukdomslära, symtom och diagnostik 30 hp

Inkluderande PPT i karriärplanering

Immunologi 9 hp

Mikrobiell patogenes 6 hp

Examensarbete 15 hp

(4)

Examensarbete/självständigt arbete

I utbildningen ingår ett självständigt arbete omfattande 15 högskolepoäng. Det självständiga arbetet är centralt för att bekräfta att studenten uppnått kraven för examen. Studenten skall utifrån

biomedicinsk frågeställning grundad på aktuellt kunskapsläge ha självständigt utfört experimentella moment, sammanställt resultat och kritiskt diskuterat dem. Studenten skall tillämpa och

vidareutveckla inhämtade kunskaper med den grad av självständighet som krävs för att påbörja studier på avancerad nivå. Arbetet skall dokumenteras i form av en vetenskapligt utformad presentation.

För praktik kopplad till examensarbete/projektarbete gäller att ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget

underkänd på den aktuella kursen.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger.

Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen

Behörighet och urval Behörighetskrav

Grundläggande behörighet enligt Högskoleförordningen 7 kap 5§ samt områdesbehörighet 13 enligt nedan:

Matematik: kurs D eller Matematik 4 Fysik kurs B eller Fysik 2

Kemi kurs B eller Kemi 2 Biologi kurs B eller Biologi 2

Kravet på kunskaper i matematik, fysik, kemi och biologi skall i vart och ett av ämnena avse lägst betyget 3/G

Urval

Till varje hösttermin antas 36 studerande till Biomedicinprogrammet 180 hp vid Umeå universitet utifrån betyg (2/3 av platserna) eller högskoleprov (1/3 av platserna).

Verket för Högskoleservice inom universitets- och högskolerådet (UHR) svarar för antagningen till programmet. Antagning görs via antagning.se och sista ansökningsdatum framgår av studera.nu Examination och betygssättning

Examinationsformer

Examination innebär en bedömning av studentens prestationer och utgör underlag för betygssättning.

Bedömningen sker genom skriftliga och/eller praktiska prov och muntlig examination. Examination skall utformas så att en individuell bedömning av studentens prestationer kan göras.

Examinationsformerna framgår av respektive kursplan.

(5)

Inom varje ämne finns undervisningsmoment vilka är obligatoriska. Obligatoriska moment är examinerande och förutsätter studenternas aktiva medverkan. Sådana kan vara laborationer, demonstrationer, seminarier, gruppövningar och delförhör. Närmare anvisningar rörande obligatoriska moment ges i kursplanerna. Genomgången godkänd kurs som ej tenterats, gäller fyra terminer. Utsträckt giltighetstid kan medges efter särskild prövning.

Student som ej har godkänt resultat vid ordinarie provtillfälle har rätt till förnyat provtillfälle, s.k.

omprov. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie prov, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. Tidpunkt för omprov bör meddelas senast i samband med ordinarie prov. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år, s.k. uppsamlingsprov.

Antalet provtillfällen är begränsat till totalt fem. Efter tre underkända tentamina erbjuds studenten att delta i schemalagd undervisning vid nästa kurs.

Under förutsättning att studenten följer universitetets regler för tentamensskrivningar och inte överskrider eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen får en student inte nekas att delta i prov. Detta gäller även då det finns obligatoriska utbildningsmoment som skall ha fullgjorts innan momentet/kursen godkänns. För att godkännas krävs dock att studenten i efterhand fullgör det obligatoriska momentet eller befrias från det.

Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs har rätt att hos programrådet begära byte av examinator.

Student kan få ett betyg omprövat av examinator om det är uppenbart oriktigt och ändringen kan göras snabbt och enkelt. En ändring får inte innebära att ett betyg sänks.

Studievägledning skall erbjudas en student som underkänts upprepade gånger i en eller flera kurser.

(Högskoleförordningen 6 kap §§ 10-11,

Regelsamling för grundutbildning vid Umeå universitet) Betyg

Vid sammantagen bedömning skall hänsyn tas till studentens kunskaper och förmåga till självständig och kritisk bedömning samt till förmåga att självständigt lösa problem.Betyg sätts på genomgången kurs. Betyget bestäms av programrådet särskilt utsedd examinator. Som betyg används i regel något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. (HF 6 kap §§10-11 ). Avvikelser från betygsskalan meddelas i kursplanen. Plussning det vill säga att höja ett redan godkänt betyg är inte tillåtet.

Tillgodoräknande

En student kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkeserfarenhet. Ansökan om detta görs hos Umeå universitet

Studentcentrum/Examina, 901 87 Umeå Information om tillgodoräknande finns på http://www.student.umu.se/examen/tillgodoraknanden/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. Överklagandet skall vara skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslut som begärs. För sent inkomna överklagande kommer att avvisas.

(6)

Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m.

Ansökan om detta görs skriftligen hos Studentcentrum/antagningen.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

En student som anmält studieuppehåll men ej beviljats platsgaranti vid återkomst (studieavbrott/

studieuppehåll utan platsgaranti) ska ansöka om antagning till senare del av program då han/hon önskar fortsätta studierna och antas i mån av plats.

Studieuppehåll

Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Såväl anhållan som beslut om studieuppehåll skall lämnas skriftligen. I beslutet skall anges när studenten kan återuppta studierna och vilka förutsättningar som gäller för att ta platsen i anspråk. Beslut att avslå en sökandes begäran om studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Skriftlig anmälan om studieuppehåll görs av studenten till programrådet innan uppehållet börjar. Av anmälan skall framgå när studierna beräknas återupptas. Finns detta inte angivet antas

studieuppehållet vara en termin. Görs inte anmälan och inte heller registrering till närmast följande termin är uppehållet att betrakta som studieavbrott. Programrådet kan ålägga student studieuppehåll p g a bristande studieresultat. Anmälan om återupptagande av studierna ska inkomma senast 15 april respektive 15 oktober. Den som anmält studieuppehåll men ej beviljats platsgaranti vid återkomst (studieavbrott) ska ansöka om antagning till senare del på program då han/hon önskar fortsätta studierna och antas då i mån av plats.

Studieuppehåll med platsgaranti

Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet skall berörd

fakultetsnämnd/motsvarande besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet tas. Med särskilda skäl avses

– sjukdom (egen eller egna barns sjukdom)

– graviditet, föräldraledighet (motsvarande föräldraförsäkringen) – militärtjänst, samt

– studentfackliga uppdrag

Platsgaranti efter studieuppehåll beviljas i normalfallet under högst tre terminer. Skälet till studieuppehållet ska vara styrkt med intyg.

Studieavbrott/antagning till senare del

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programstudievägledaren.

Studieavbrott kan vara anmält i förväg av studenten eller konstaterat av universitetet. Studieavbrott innebär att studentens rätt till aktuell utbildningsplats upphör eftersom antagning alltid gäller ett visst kurs- eller programtillfälle.

Den som avbrutit programutbildningen där hon/han en gång varit registrerad och önskar återuppta studierna ska, efter ansökan om antagning till senare del på program, erbjudas plats på denna under förutsättning att där finns ledig studieplats samt att hon/han uppfyller ställda förkunskapskrav.

(7)

Tröskelkrav för tillträde till respektive terminer;

Som allmän princip för dispens gäller att sådan beviljas för två terminer för ett ämne och kan ej förnyas samt eventuellt för ett ämne till under maximalt tre veckor in på den nya terminen.

Termin 2: För tillträde till termin 2 krävs godkända kurser och godkända slutprov i ämnen ingående i terminerna 1. Programrådet kan dock medge dispens.

Termin 3: För tillträde till termin 3 krävs godkända kurser och godkända slutprov i ämnen ingående i terminerna 1- 2. Programrådet kan dock medge dispens.

Dispens

Dispens från tillträdeskrav (registrering på ny studietermin) kan sökas hos berörd fakultetsnämnd eller det organ som fått nämndens delegation.

Avrådan

Kursresultaten skall fortlöpande nyttjas i studievägledande syfte i samverkan mellan student, lärare och programvägledare. Om tveksamhet föreligger om en students förutsättningar att fullfölja den påbörjade utbildningen, skall det ingående prövas om studenten bör rådas att avbryta utbildningen.

Avrådan kan också gälla studenter som har betänkligheter mot etiska konsekvenser av experimentella metoder. Denna avrådan bör göras så tidigt som möjligt och göras av lärare, programvägledare i samråd med studenten i fråga. Denna avrådan bör göras så tidigt som möjligt och göras av lärare, studievägledare i samråd med studenten i fråga.

Övrigt

Vaccinationsprogram

Inför studier på termin 5 ska studenten uppvisa genomförd PPD prövning och att positivt resultat erhållits.

Plagiatpolicy

För information om universitetets plagiatpolicy för den medicinska fakulteten se http://www.medfak.umu.se/anstalld/regler-och-policydokument

Disciplinära åtgärder

Grunderna för disciplinära åtgärder återfinns i högskoleförordningen (Högskoleförordningen (2006:1053) samt Umeå universitets regelsamling.

http://www.umu.se/studentcentrum/regler_riktlinjer/regelsamlingen/index.htm