MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.2.2021 COM(2021) 70 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT

REGIONKOMMITTÉN

Handlingsplan för synergieffekter mellan civil industri, försvarsindustri och rymdindustri

1. Inledning

En av de viktigaste och mest varaktiga innovationerna inom bilindustrin härrör från försvarsindustrin här i Europa. Nils Ivar Bohlin, en svensk maskiningenjör, arbetade först med att utveckla katapultstolar i stridsflygplan för ett europeiskt flygteknikföretag, och fortsatte sedan med att utveckla ett nytt säkerhetsbälte för en europeisk biltillverkare. Med inspiration från de selar som stridspiloterna använde utvecklade han trepunktsbältet som blev en global standard inom bilindustrin. Sedan det introducerades har det räddat över en miljon liv.

Det här exemplet illustrerar vad ordförande Ursula von der Leyen hade i åtanke när hon gav kommissionen i uppgift¹ att ”säkerställa korsbefruktning mellan civil-, försvars- och rymdindustrin” och att ”fokusera på att stärka den avgörande länken mellan rymd och försvar och säkerhet”. Därför tillkännagavs i mars 2020 i industristrategin för EU² en handlingsplan för samverkansfördelar mellan den civila industrin och försvars- och rymdindustrierna, bl.a.

när det gäller program, teknik, innovation och uppstartsföretag, vilket välkomnades av rådet³. Den här handlingsplanen (”trepunktsbältesplanen”) lägger grunden för konkreta politiska åtgärder inom ramen för tre överordnade mål:

 Stärka den kompletterande effekten mellan relevanta EU-program och instrument för att öka investeringarnas effektivitet och resultatens ändamålsenlighet (synergieffekter).

 Främja att EU:s finansiering av forskning och utveckling, bland annat inom försvars- och rymdområdet, får ekonomiska och tekniska vinster för EU:s invånare (spinoff-effekter)⁴.

 Underlätta användningen av civila industriforskningsresultat och civilt driven innovation i europeiska försvarssamarbetsprojekt (spinin-effekter).

Synergieffekter: I en föränderlig internationell miljö där EU måste behålla sitt tekniska försprång och stödja sin industriella bas, ger EU:s fleråriga budgetram 2021–2027 en avsevärd ökning av investeringarna i försvarsteknik och relaterat civilt bruk, på områden som säkerhet, mobilitet, hälsa, informationshantering, it och rymd. Relevanta program inom den fleråriga budgetramen omfattar forskning, utveckling, demonstration, prototypframställning och spridning (upphandling av innovativa produkter och tjänster) på ett sätt så att de kompletterar varandra.

Genomslagskraften hos ny och disruptiv teknik inom den civila industrin, försvarsindustrin och rymdindustrin skapar nya möjligheter till synergieffekter mellan EU:s program och instrument⁵. Om man har en strukturerad strategi med lämpliga processer och mekanismer för dessa instrument och samtidigt tar hänsyn till deras specifika ändamål och begränsningar, kan det leda till verkningsfullare finansiering, minska risken för dubbelarbete och maximera mervärdet för skattebetalarna i EU.

Spinoff-effekter: Ökade investeringar i försvar måste också innebära en vinst för ekonomin i stort, med full respekt för de begräsningar som försvarssektorn medför (t.ex. de nationella myndigheternas uppgift i fråga om styrning av efterfrågan, informationshantering och

1 Se uppdragsbeskrivningar till verkställande vice ordförande Margrethe Vestager och kommissionsledamot Thierry Breton.

2 Meddelande COM(2020) 102 av den 10 mars 2020

3 Rådets slutsatser om säkerhet och försvar 8910/20 av den 17 juni 2020: ”Rådet … välkomnar uppmaningen till större synergier mellan den civila industrin och försvarsindustrin, inbegripet rymdsektorn, i EU:s program, samtidigt som de respektive EU-programmens och EU- initiativens olika karaktär och rättsliga grunder respekteras, inbegripet de europeiska rymdprogrammens civila karaktär, för att effektivisera användningen av resurser och teknik och skapa stordriftsfördelar.”

4 På medellång till lång sikt, när det inte längre är nödvändigt för att skydda ett operativt övertag.

5 I bilaga IV i förordning om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning finns särskilda bestämmelser om synergieffekter med andra program.

särskilda regler för immateriella rättigheter). Om allmänheten blev mer medveten om den betydande multiplikatoreffekten för EU:s utgifter för forskning och utveckling inom säkerhets-, försvars- och rymdområdet, skulle det också bidra till att stärka allmänhetens stöd för dessa initiativ.

Dessa utgifter är inriktade på allmänhetens behov av ökad säkerhet och utgör en långsiktig investering i hållbar teknisk utveckling, ekonomisk resiliens och tillväxt. Många europeiska företag i världsklass har nått sin position tack vare spinoff-effekter från den europeiska försvarsforskningen – från fiberteknik till civila flygplan eller till och med livsmedelskonserver. Det samma gäller för många innovationer som först användes i rymden och som sedan har fått stor framgång i civil användning, såsom digitala bildsensorer, insulinpumpar och trådlösa hörlurar. Satellitdata och satellittjänster som genereras av Galileo, Egnos och Copernicus används i tillämpningar på många olika områden både inom och utanför EU, och ger stora vinster i form av ekonomisk välfärd och allmän livskvalitet.

Spinin-effekter: Det blir i många fall allt svårare att dra en tydlig linje mellan civil forskning och försvarsforskning, särskilt när det gäller grundläggande teknik (lägre tekniska mognadsgrader). Civila tekniktillämpningar blir allt billigare till följd av kunskapsglobalisering, tillgång till en bredare kundkrets och allmän tillgång till data.

Samtidigt har många nya och digitala tekniker stor potential för försvar, bland annat artificiell intelligens (AI), mikroelektronik, molninfrastruktur och robotteknik.

Innovation på dessa områden kommer ofta från uppstartsföretag, små och medelstora företag och forsknings- och teknikorganisationer. När så är möjligt bör Europas försvarsindustri kunna dra nytta av resultaten av forskning inom den civila industrin för att på så sätt undvika kostsam dubblerad forskning⁶.

Att främja synergieffekter mellan relevanta EU-finansierade instrument och underlätta korsbefruktning mellan civil-, rymd- och försvarsverksamheter (spinin och spinoff) kan öka den europeiska ekonomiska tillväxten, ytterligare utveckla den inre marknaden och förbättra säkerheten för Europas invånare.

Att utnyttja expertkunskap i hela EU, utanför de väletablerade ledarna inom civil-, försvars- och rymdindustrierna, inklusive små och medelstora företag och uppstartsföretag, kan bidra till att öka samarbetet, konkurrenskraften och motståndskraften i Europa.

Mot bakgrund av detta presenteras i denna handlingsplan elva åtgärder⁷ som a) stärker den kapacitetsstyrda strategin inom säkerhetssektorn, b) ökar synergieffekterna mellan EU:s program och instrument, c) stöder uppstartsföretag, små och medelstora företag och forsknings- och teknikorganisationer, d) övervakar kritisk teknik för att minska beroendeförhållanden, e) främjar utveckling av hybridstandarder inom det civila och försvaret, f) ökar innovation och korsbefruktning mellan civil-, försvars- och rymdindustrierna, och g) lanserar tre flaggskeppsprojekt som kan bli banbrytande.

Även om handlingsplanens tillämpningsområde begränsas till EU:s program och instrument⁸ kan man genom att främja synergieffekter på EU-nivå åstadkomma liknande åtgärder på nationell och regional nivå, bland annat genom nationell samfinansiering av EU-projekt, och på så sätt mångfaldiga den förväntade positiva effekten.

6 Se exempelvis rapporten Horizon 2020-funded security research projects with dual-use potential: An overview (2014–2018), EUR 30210 EN, från det gemensamma forskningscentrumet.

7 Alla åtgärder måste vara helt förenliga med relevant nationell och internationell lagstiftning samt EU-rätten, inbegripet konkurrensreglerna.

8 EU-finansieringen måste vara helt förenlig med tillämplig lagstiftning, inklusive fördragen, budgetförordningen och de särskilda regler som fastställs i den grundläggande rättsakten för ett finansieringsprogram eller finansieringsinstrument.

Även om de inte faller inom tillämpningsområdet för denna handlingsplan kommer relevanta medlemsstatsdrivna säkerhets- och försvarsinitiativ⁹ också att beaktas, framför allt den strategiska kompassen, den samordnade årliga försvarsöversikten, det permanenta strukturerade samarbetet och den civila GSFP-pakten¹⁰. Samarbetet mellan EU och Nato kommer också att beaktas när så är relevant, bland annat vad gäller interoperabilitet.

Kommissionens avdelningar kommer att fortsätta sitt nära samarbete med Europeiska utrikestjänsten och Europeiska försvarsbyrån, vars berörda verksamhet kommer att beaktas när man söker synergieffekter och korsbefruktning¹¹.

I ett bredare geopolitiskt sammanhang har EU åtagit sig att utveckla en gemensam transatlantisk strategi för att skydda kritisk teknik mot bakgrund av globala ekonomiska och säkerhetsmässiga problem och arbeta tillsammans om teknik, handel och standarder. Det transatlantiska partnerskapet och samarbetet med andra likasinnade länder kan stödja EU:s insatser på detta område.

2. Den kapacitetsstyrda strategin

Rymd-, försvars- och säkerhetsindustrierna är strategiska för Europa. I EU:s digitala strategi¹², som antogs i februari 2020, underströks vikten av EU:s ledarskap inom digital teknik och cybersäkerhet och där förutsågs en helt ny nivå av investeringar i EU:s digitala omställning under de kommande sju åren. Europeiska rådet betonade i oktober 2020¹³ att det är ett centralt mål för unionen att uppnå strategiskt oberoende och samtidigt bevara en öppen ekonomi. Man efterlyste en utveckling av EU:s oberoende inom rymdsektorn samt en mer integrerad försvarsindustriell bas. I juli 2020 framhölls i strategin för EU:s säkerhetsunion¹⁴ behovet av att ytterligare stärka forskning och innovation på säkerhetsområdet. Den här handlingsplanen skulle kunna tillgodose detta behov och stödja EU:s säkerhetsindustri med de senaste innovativa lösningarna som härrör från korsbefruktning och effektiva synergieffekter mellan civil-, försvars- och rymdindustrierna. I EU:s gröna giv anges tonen för en ambitiös omställning till ett förändringssamhälle, som kommer att kräva avsevärd forskning och innovation i teknik och sociala omställningar, och som kommer att leda till genomslag inom många sektorer.

Det industriella ekosystemet för rymd och försvar omfattar flyg-, rymd- och försvarssektorerna. Det står för 376 miljarder euro i årsomsättning och omfattar 44 000 företag och 1,5 miljoner anställda¹⁵. Enligt uppgifter från 2015¹⁶ sysselsätter säkerhetsindustrin i Europa 4,7 miljoner människor och har en årsomsättning på 200 miljarder euro i över 20 delsektorer av den europeiska ekonomin. Före covid-19-pandemin hade de flesta företag rapporterat tillväxt och förväntades växa ytterligare när denna tendens bröts.

9 Utarbetade inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)/den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).

10 Det nyligen etablerade klustret för nationella genomförandeplaner för säkerhet, teknik och forskning, utveckling och innovation för nationell kapacitetsutveckling inom civil GSFP syftar till att identifiera och använda relevanta EU-program.

11 Detta är i enlighet med kommissionens och rådets skyldighet att med hjälp av EU:s utrikesrepresentant säkerställa samstämmighet mellan yttre åtgärder och intern politik (artikel 21.3 i EU-fördraget).

12 Meddelande COM(2020) 67 av den 19 februari 2020, Att forma Europas digitala framtid

13 Europeiska rådets slutsatser, EUCO 13/20 av den 2 oktober 2020.

14 COM(2020) 605, 24.7.2020.

15 Beräkningarna bygger på Eurostats statistik över företagsstrukturer och nationalräkenskapsaggregat efter bransch. De flesta värdena avser EU-27, 2017. Om värden saknas ersätts de med de senast tillgängliga.

16 Se 2015 års rapport som finns här. Uppgifterna kanske inte är helt korrekta eftersom de flesta industriorganisationer är verksamma inom både försvar och säkerhet. Kommissionen inledde nyligen en ny studie.

Den här handlingsplanen tar upp rymd- och försvarssektorerna i detta ekosystem, men även deras samverkan med civila sektorer (till exempel säkerhet). De här industrierna försöker återhämta sig från krisen, men också reagera på och styra den allt snabbare utvecklingen i den gröna och den digitala omställningen. Det handlar om högteknologiska industrier med högutbildade anställda, och de tenderar att exportera en stor andel av sina produkter. Samma stora industriaktörer är ofta involverade i rymdsektorn, försvarssektorn och många civila sektorer (exempelvis säkerhet, flyg och digital teknik). De förlitar sig på internationellt samarbete, försöker bli mer motståndskraftiga och har dynamiska värdekedjor.

Teknikutvecklingen på senare tid visar på en förändring där civil innovation, särskilt från uppstartsföretag och små och medelstora företag, allt mer driver försvarsinnovationen.

Rymd-, försvars- och säkerhetssektorerna har potential för synergieffekter och korsbefruktning sinsemellan och med andra civila sektorer. De ställs inför en mängd utmaningar och begränsningar, såsom lagstiftningshinder, brist på lika villkor på internationella marknader, tillgång till kostsam forsknings- och provningsinfrastruktur, behov av specialiserad kompetens, bristande attraktionskraft för i synnerhet kvinnor och ungdomar, tillgång till kritiska material eller komponenter samt behovet av europeiska standarder och certifieringar. De omfattas av specifik exportkontroll för försvarsmateriel och produkter med dubbla användningsområden¹⁷. När de utvecklar teknik eller infrastruktur med möjliga säkerhetsrelaterade konsekvenser kan de bli föremål för granskning av utländska direktinvesteringar¹⁸.

För att ytterligare förstå kopplingarna mellan dessa och andra civila sektorer kommer kommissionen att fortsätta att samråda med alla berörda parter. Man kommer särskilt att försöka ta itu med de utmaningar som Europas små och medelstora företag, uppstartsföretag, forsknings- och teknikorganisationer och den akademiska världen ställs inför och som hindrar dem från att spela en mer aktiv roll. Till dessa utmaningar hör höga säkerhetskrav, uppskalning till marknaden, tillgång till finansiering (anslag, privata investeringar), tillträde till marknader utanför EU, tillgång till provningsinfrastrukturer och otillräcklig riskminskning för forskningsinvesteringar.

Ett sätt att hantera dessa utmaningar är att främja den kapacitetsstyrda strategin. En kapacitetsstyrd strategi har två nyckelfunktioner: Först definierar användarna vilken kapacitet de behöver, och sedan uttrycker de sin avsikt att upphandla produkter som, när de har utvecklats, kommer att ge önskad kapacitet. Den här strategin har visat sig användbar inom rymd- och försvarssektorerna eftersom den ger utrymme för en tydlig politisk styrning, en framåtblickande hållning, långsiktig planering, en tvärvetenskaplig strategi som omfattar alla berörda parter samt synkronisering av de olika processerna.

Den europeiska försvarsfonden och dess föregångare¹⁹ förlitar sig på en kapacitetsstyrd strategi, särskilt genom att ta hänsyn till befintliga prioriteringsverktyg och -processer²⁰ för EU:s försvar som stöder beslutsfattandet på nationell nivå och EU-nivå. Detta bidrar till att öka konvergensen mellan medlemsstaternas försvarsplanering och ger referenser för en mer konsekvent utveckling av Europas försvarskapacitet.

17 I enlighet med Rådets förordning om handel med produktermed dubbla användningsområden avses i den här handlingsplanen med produkter med dubbla användningsområden varor, programvara och teknik som kan användas för både civila tillämpningar och försvarstillämpningar.

18 Förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019. Genomförandet och efterlevnaden av förordningen kan bidra till att skydda kritisk teknik och infrastruktur på ett sätt som även gynnar de EU-aktörer som är beroende av dem.

19 Den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet.

20 Framför allt kapacitetsutvecklingsplanen (och tillhörande strategiska sammanhangsfall) och samordnade årliga försvarsöversikten.

Den etablerade rymdförvaltningsramen och den stabila finansieringen från medlemsstaterna via Europeiska rymdorganisationen och unionens budget har också gjort det möjligt att genomföra en kapacitetsstyrd strategi för rymdsektorn. Den kapacitetsstyrda strategin säkerställer att framtida rymdsystem kan erbjuda kapacitet som på bästa sätt kan tillgodose EU:s behov av miljö- och säkerhetsövervakning, säker kommunikation, positions- och tidsbestämningstjänster och annat.

Med undantag för integrerad gränsförvaltning²¹ finns det ingen liknande övergripande process för den kapacitetsstyrda strategin för EU:s säkerhetssektor. Stor geografisk, tematisk och användarmässig mångfald ger upphov till olika ”säkerhetsundersektorer” med olika strategier som är anpassade till deras specifika behov. Brist på samordnad planering kan leda till ett alltför stort beroende av importerad teknik som finns färdig för leverans. En kapacitetsstyrd strategi kan bevara den flexibilitet som krävs för varje säkerhetsundersektor och även bidra till en modern och framåtblickande säkerhetssektor. Det kan underlätta användningen av innovativ teknik för att möta nya säkerhetsutmaningar för brottsbekämpande myndigheter (till exempel polis, tull och andra inspektionsmyndigheter) och därmed gynna medlemsstaternas myndigheter och även underlätta efterlevnaden av det europeiska dataskyddet och de etiska normerna.

EU har goda förutsättningar att främja en kapacitetsstyrd strategi inom hela säkerhetssektorn.

Att exempelvis stärka den kapacitetsstyrda strategin inom EU-byråerna kan bidra till att strukturera användarnas behov, identifiera svaga punkter, hantera kapacitetsbrist, definiera teknikfärdplaner och forskningsmöjligheter, säkerställa en framgångsrik övergång från forskning och utveckling till verksamhet och skapa gemensamma upphandlingsmöjligheter.

Möjliga synergieffekter med civil krishantering kommer också att beaktas.

Åtgärd 1: Före slutet av 2021 kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om att stärka den framåtblickande och tidiga kartläggningen av behov och lösningar på området inre säkerhet och brottsbekämpning. Det ska ske med hjälp av kapacitetsstyrda strategier mellan säkerhetssektorerna och bygga på bästa praxis från försvars- och rymdsektorerna.

3. Synergieffekter mellan EU:s program och instrument

Enligt den fleråriga budgetramen för 2021–2027 kommer EU att öka investeringarna i teknik för civila, försvarsrelaterade och rymdrelaterade tillämpningar genom a) forsknings-, utvecklings- och genomförandeprogram som Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Fonden för inre säkerhet, Europeiska utvecklingsfonden och rymdprogrammet, och b) upphandling²² av innovativa sektorsövergripande tekniska lösningar.

Forskning och utveckling på försvarsområdet planeras inom ramen för Europeiska utvecklingsfonden. Sammanhållningspolitiska program kan också bidra till försvarsrelaterad forskning och utveckling, under förutsättning att detta är i linje med de relevanta reglerna om delad förvaltning. Andra finansieringsinstrument är inriktade på civila tillämpningar, även om respektive förordning ofta innehåller bestämmelser om dubbla användningsområden²³. Inom

21 Enligt artikel 9 i förordning (EU) 2019/1896 om den europeiska gräns- och kustbevakningen har en särskild process för planering av kapacitetsutvecklingen upprättats för EU:s integrerade gränsförvaltning. Det ska leda till samordning av medlemsstaternas nationella kapacitetsutvecklingsplaner för gränsförvaltning och Frontex egna kapacitetsplaner. Denna process för kapacitetsutvecklingsplaner kommer att stödja den europeiska gräns- och kustbevakningens stående styrka och kommer att styra programplaneringen för relevanta EU-instrument.

22 Direkt EU-upphandling eller stöd till medlemsstaternas upphandling.

23 I programmet Horisont Europa förutses att synergieffekter med Europeiska utvecklingsfonden kommer att gynna civil forskning och försvarsforskning, även om verksamheten inom ramprogrammet endast kommet att vara inriktad på civila tillämpningar.

civilskydd, till exempel, kommer rescEU²⁴ att tillhandahålla finansiering till medlemsstater och deltagande stater för att utveckla EU:s kapacitet att reagera på kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) katastrofer om den nationella kapaciteten visar sig otillräcklig.

Den fleråriga budgetramen omfattar också övergripande instrument som stöder sjöfarts- och transportpolitik. Särskilt relevanta är program (t.ex. Fonden för integrerad gränsförvaltning) eller EU-byråer (t.ex. Frontex, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån) som syftar till att förbättra den inre och yttre säkerheten och skyddet för EU. EU:s facilitet för återhämtning och resiliens och instrumentet för tekniskt stöd kommer dessutom att stödja medlemsstaternas reformer och investeringar, förutsatt att de är anpassade till fastställda EU-prioriteringar, särskilt sådana som handlar om den gröna och den digitala omställningen.

Ökningen av dessa investeringar, som sker genom olika EU-program och EU-instrument, ger möjligheter till synergieffekter som kan förhindra risken för dubbelarbete och ge mer användarvänliga finansieringsmöjligheter, t.ex. bidrag, offentlig upphandling och garantier).

De kommer att stödja projekt hela vägen från forskning och utveckling till genomförande, antingen genom marknadslansering eller offentlig upphandling för innovation.

Den fleråriga budgetramen omfattar också instrument till stöd för investering (t.ex.

InvestEU), regionala projekt för forskning, innovation, teknik och små och medelstora företag (t.ex. via Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden), teknisk innovation, uppstartsföretag och små och medelstora företag (t.ex.

forskningssamverkan inom Horisont Europa, inklusive partnerskap och uppdrag, och framför allt instrumenten Pathfinder och Accelerator inom ramen för Europeiska innovationsrådet) eller de europeiska digitala innovationsknutpunkterna.

Om det föreskrivs säkerhetsundantag i EU-programmen kommer kommissionen och EU- byråerna, om det finns vederbörligen motiverade skäl, att begränsa deltagandet i upphandlingar till rättsliga enheter som är etablerade i medlemsstaterna eller inte kontrolleras av länder utanför EU.

Åtgärderna för att förbättra tillgången till finansiering och synergieffekter inom programmen inom den fleråriga budgetramen kan omfatta följande:

 Blandfinansieringsinstrument på EU-nivå, vilket omfattar en kombination av olika former av investeringsstöd från EU-budgeten (t.ex. bidrag och återbetalningspliktiga medel) och andra finansieringskällor för att uppnå större effekt.

 Europeiska innovationsrådets instrument Pathfinder och Accelerator, som syftar till att få ut mesta möjliga av Europas starka forskningsbas och att stödja banbrytande innovationer.

 Synergieffekter mellan Horisont Europa och andra direktförvaltade program inom den fleråriga budgetramen (när respektive rättsliga grund tillåter det) erbjuder ett brett spektrum av strategiska hävstångseffekter genom möjligheten att kombinera finansiering.

Programmen med delad förvaltning (t.ex. Europeiska regionala utvecklingsfonden) kan också övervägas för överföring av medel (frivilliga överföringar mellan fonder eller till instrument som förvaltas direkt och indirekt, och spetskompetensstämpeln).

Förutom dessa åtgärder erinrar kommissionen också om sitt stöd, enligt vad som angavs i En europeisk försvarshandlingsplan från 2016²⁵ och i Europeiska rådets slutsatser från december

24 rescEU ingår i EU:s civilskyddsmekanism.

25 COM(2016) 950, 30.11.2016.

2016²⁶, för en anpassning av Europeiska investeringsbankens villkor för utlåning till försvarssektorn inom ramen för fördragen.

Åtgärd 2: Före slutet av 2021 och med tanke på arbetsprogrammen för 2022 kommer kommissionen att ytterligare stärka sin interna process för att främja synergieffekter mellan rymd- och försvarsindustrin och relaterad civil industri genom att förbättra samordningen av EU:s program och instrument och genom att vidta åtgärder för att underlätta tillgången till finansiering.

4. Stöd till uppstartsföretag, små och medelstora företag och forsknings- och teknikorganisationer

Med några få undantag är deltagandet från uppstartsföretag, små och medelstora företag och forsknings- och teknikorganisationer fortfarande lågt på försvars- och säkerhetsmarknaderna.

Med tanke på den potential som denna typ av organisationer har finns ett behov av att göra det lättare att skapa möjligheter till spinin-effekter från civila industrier till försvaret. Om vi ska uppnå det bör små och medelstora företag och uppstartsföretag i hela EU

 bli mer medvetna om potentiella affärsmöjligheter, särskilt på försvarsmarknaden,

 skaffa sig en helhetsbild av de möjligheter som erbjuds genom ansökningsomgångar inom ramen för EU:s rymd- och försvarsprogram och relaterade program för civil industri,

 anpassa sina produkter och affärsmodeller efter de här marknadernas särdrag.

Forsknings- och teknikorganisationerna skulle kunna spela en viktig roll för att stödja små och medelstora företag eftersom de kan föra med sig innovativa idéer och strategier. Sådan innovation har potential att forma befintliga nätverk och skapa ny samverkan mellan försvarsinstitutioner, industrin och forsknings- och teknikorganisationer. Om man ska kunna säkra den mångfald som behövs när det gäller innovation och specialisering, kommer det att vara avgörande att engagera små och medelstora företag och forsknings- och teknikorganisationer i hela EU.

När det gäller rymddataleverantörer som Galileo eller Copernicus eller nya former av datarepresentation och dataanalys som Destination Earth²⁷ kan europeiska digitala innovationsknutpunkter sammanföra innovativa små och medelstora företag i datavärdekedjan. För att ytterligare stödja små och medelstora företag, uppstartsföretag och forsknings- och teknikorganisationer i EU och säkerställa korsbefruktning mellan civil-, försvars- och rymdindustrierna, avser kommissionen att vidta följande åtgärder:

 Öka sina informationskampanjer och även involvera Europeiska nätverket av regioner med försvarsanknytning, Europeiska nätverket för försvarsforskning och innovation, Enterprise Europe Network och industriella kluster såsom dem som ingår i den europeiska plattformen för klustersamarbete²⁸.

 Använda EU:s informatörer på fältet, till exempel kommissionens representationer och EU:s utåtriktade nätverk i medlemsstaterna, för att de ska hjälpa till att sprida de viktigaste budskapen och bilda partnerskap.

26 I Europeiska rådets slutsatser av den 15 december 2016 uppmanades Europeiska investeringsbanken undersöka åtgärder för att stödja investeringar i forsknings- och utvecklingsverksamheter på försvarsområdet.

27 Destination Earth är ett EU-initiativ som syftar till att utveckla en mycket exakt digital modell av jorden för att övervaka och simulera naturlig och mänsklig aktivitet, och utveckla och testa scenarier som skulle möjliggöra en mer hållbar utveckling och stödja den europeiska miljöpolitiken.

28 https://www.endr.eu/, https://www.edrin.org/, https://een.ec.europa.eu/, https://www.clustercollaboration.eu

 Använda befintliga nätverk och EU-organ för att utveckla industriella och vetenskapliga partnerskap inom kritisk teknik.

 Underlätta tillgången till EU-stöd via ett flerspråkigt interaktivt verktyg som vägleder företagen till den bästa EU-finansieringen för deras projekt.

 Bedöma möjligheterna att skapa nationella kontaktpunkter för alla aspekter av deltagande i Europeiska försvarsfonden och eftersträva synergieffekter med andra enheter som främjar finansieringsalternativ inom EU.

 Ytterligare stödja de möjligheter som ges via rymdföretagsinitiativet Cassini för företagsacceleration, företagsinkubation, såddfinansiering och förkommersiell upphandling, och även för innovationspartnerskap och upphandling av innovativa lösningar.

 Samarbeta med Europeiska innovationsrådet för att tillhandahålla företagsaccelererande tjänster för civila högteknologiska uppstartsföretag/små och medelstora företag för att nå ut till försvars- och säkerhetsmarknaderna.

 Stödja etableringen av europeiska digitala innovationsknutpunkter, så som planeras i industristrategin för EU, som kan fungera som enda kontaktpunkt för företag som vill ha tillgång till teknisk provning och se exempel på innovativa lösningar för den civila marknaden och för försvars- och rymdmarknaderna.

 Ge teknisk support och praktisk utbildning för uppstartsföretag, små och medelstora företag och forsknings- och teknikorganisationer som är intresserade av att ansöka till relevanta EU-program och EU-instrument.

 Arrangera utåtriktade aktiviteter som utmaningar, hackathon, startup-lab, teknikdagar, innovationsforum, seriösa spel och framtids- och kompetensutvecklingsworkshoppar.

Åtgärd 3: Med start under första halvan av 2021 kommer kommissionen att tillkännage riktade åtgärder för uppstartsföretag, små och medelstora företag och forsknings- och teknikorganisationer för att öka medvetenheten om EU-program och instrument som erbjuder finansieringsmöjligheter, tillhandahåller teknisk support och praktisk utbildning, tillhandahåller företagsaccelererande tjänster, visar exempel på innovativa lösningar och underlättar marknadsinträde på försvars-, säkerhets- och rymdområdet och på andra relevanta civila marknader.

5. Kritisk teknik och teknikfärdplaner

I de politiska riktlinjerna från 2019 underströk kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att det inte är för sent för Europa att uppnå teknisk suveränitet på vissa viktiga teknikområden. I den nya industristrategin för EU från 2020 konstaterades att ”EU:s strategiska oberoende är en fråga om att minska beroendet av andra för det vi behöver mest:

viktiga material och tekniker, livsmedel, infrastruktur, säkerhet och andra strategiska områden. EU:s industri får dessutom möjlighet att utveckla egna marknader, varor och tjänster, något som stärker konkurrenskraften.” EU kommer därför att stödja utvecklingen av kritisk teknik som är strategiskt viktig för Europa.

För en del av denna teknik har kommissionen använt sin samlande kraft för att lansera industriallianser²⁹. Sådana allianser finns redan för energiteknik (batterier, fossilfri vätgas) och råvaror, och fler är under övervägande.

29 Industriallianser har som funktion att sammankalla och sammanföra ett brett spektrum berörda parter i ett givet ekosystem eller en viss värdekedja där det finns i) ett brådskande skäl att byta affärsmodell, ii) en risk för att trängas ut från marknader som är viktiga för

Att fastställa vilken kritisk teknik som på ett avgörande sätt bidrar till nyckelkapaciteten kan bidra till att besluta i) vilken teknik som är viktig för den tekniska suveräniteten (dvs. där det finns behov av att minska risken för beroende) och ii) var kombinerat/samordnat stöd från olika EU-program och EU-instrument kan hantera sådana utmaningar. För att stärka sin tekniska suveränitet måste EU bibehålla en stark industriell kompetens och om möjligt sträva efter ledarskap inom denna kritiska teknik. Tillsammans med den kritiska tekniken måste EU också titta på

 värdekedjorna, däribland försörjningstrygghet av (rå)material som är viktiga byggstenar för kritisk teknik på det civila området och inom försvars- och rymdområdena^30,31,32.

 relaterad forsknings- och provningsinfrastruktur, som är viktig för standardisering och certifiering.

I den här handlingsplanen avses med kritisk teknik sådan teknik ³³ som är relevant inom försvars- och rymdindustrierna och relaterad civil industri och som bidrar till Europas tekniska suveränitet genom att minska risken för allt för stort beroende av andra för det vi behöver mest. I nedanstående tabell visas en förteckning^34,35 över exempel på kritisk teknik som är relevant inom vissa civila industrier (däribland säkerhet) och försvars- och rymdindustrier (teknik som är relevant för endast en av dessa industrier ingår inte).

Sektor Teknik

Elektronik och digital teknik

 Artificiell intelligens, avancerade analyser och stordata

 Cybersäkerhet och cyberförsvarsteknik

 Digital kriminalteknik

 Högpresterande datorsystem, datormoln och dataområden

 Fotonik

 Mikroprocessorer med ultralåg effekt, tryckt lättviktselektronik och flexibel elektronik

 Kvantteknik

 Säker kommunikation och nätverksbyggande

 Sensorer (inbegripet elektrooptiska, radar, kemiska, biologiska, strålning, osv.)

Tillverkning  Avancerad och additiv tillverkning

 Avancerad materialteknik och material med inbyggd hållbarhet

 Nanoteknik

 Robotteknik

framtiden för EU:s industri/ekonomi eller iii) en chans att fånga upp en lovande framtidssäkrad marknad, tillsammans med spridningseffekterna.

30 Resiliens för råmaterial av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet, COM(2020) 474 final.

31 JRC, 2019, Materials dependencies for dual-use technologies relevant to Europe's defence sector, JRC117729

32 Europeiska kommissionen 2020, Critical raw materials for strategic technologies and sectors in the EU – a Foresight study

33 Inbegripet i förekommande fall relevant identifierad viktig möjliggörande teknik, som utgör en särskild kompletterande kategori.

34 Förteckningen bygger på kritisk teknik som presenterades i meddelandet om industristrategin från 2020 och förordningen om exportkontroll för försvarsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Hänsyn tas till EU:s förteckning över viktig möjliggörande teknik och strategin överensstämmer med nyare analyser av EU:s industri.

35 Viss teknik kan vara relevant i mer än en sektor

 Halvledare och mikroelektronik

Rymd- och flygteknik  Rymdteknik (inbegripet konstruktion och tillverkning av bärraketer och satelliter)

 Säker tidsbestämning, positionsbestämning och navigeringsteknik

 Högupplöst jordobservationsteknik

 Satellitbaserad säker kommunikation och konnektivitet

Hälsa  Bioteknik

 Kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär³⁶ teknik Energi  Energiteknik (inbegripet energilagring, energiresiliens,

förnybar energi, väte och kärnkraft)

Mobilitet  Självkörande system

Kritisk teknik förändras när ny teknik växer fram. Kommissionen kommer inom sina avdelningar att inrätta en EU-omfattande observationsgrupp för kritisk teknik³⁷. Den ska tillhandahålla regelbunden övervakning och analys av kritisk teknik, potentiella tillämpningar, värdekedjor, behov av forskning och provningsinfrastruktur, önskad nivå på EU:s kontroll över den samt befintliga brister och beroenden³⁸. Vartannat år kommer observationsgruppen, i samråd med de främsta intressenterna, att ta fram en hemlig rapport om kritisk teknik, beroenden, värdekedjor och provningsinfrastruktur för försvars- och rymdindustrier och relaterad civil industri³⁹.

Utifrån dessa rapporter kommer kommissionen att utveckla teknikfärdplaner för att stimulera korsbefruktning mellan civil industri, försvarsindustri och rymdindustri för kritisk teknik. Kommissionen använder alltmer teknikfärdplaner⁴⁰ som en flexibel metod för att stödja strategisk planering, genom att matcha kortsiktiga och långsiktiga mål med specifika tekniska lösningar.

Med hjälp av teknikfärdplaner kommer kommissionen att bygga vidare på den kartlagda kritiska tekniken och a) undersöka alla relevanta finansieringsinstrument, politiska behov och tillgången till finansieringsmöjligheter för att skapa synergieffekter mellan EU:s åtgärder, b) rikta in sig på bredare tekniska och socioekonomiska behov i syfte att främja korsbefruktning, c) sammanföra alla relevanta intressenter, däribland myndigheter, näringsliv, forskning och det civila samhället.

I teknikfärdplanerna kommer man att använda teknikprognoser för att kartlägga lämplig ny teknik, undvika dubblering av kostnader, bidra till marknadsstabilitet i Europa, främja gränsöverskridande samarbete och stimulera innovation bland uppstartsföretag och små och medelstora företag. Varje färdplan kommer att ha en särskild tidsplan, egna delmål och ett konkret slutmål.

36 Exempelvis för användning inom förebyggande och behandlande hälso- och sjukvårdslösningar, kriminalteknik osv.

37 Den ska i förekommande fall arbeta med EU:s teknikövervakningsverktyg, t.ex. dem som kommissionen (https://ati.ec.europa.eu/) eller Europeiska försvarsbyrån har.

38 Kritiska beroenden i samspelet mellan civil teknik, försvarsteknik och rymdteknik är en särskild undergrupp av (och är därför helt anpassad till) den fullständiga gruppen av industriella kritiska beroenden som tas upp i EU:s industristrategi, som har ett mycket bredare tillämpningsområde.

39 Europeiska försvarsbyråns arbete med kritisk teknik kommer i förekommande fall att beaktas, bland annat genom den överbryggande strategiska forskningsagendan och tillhörande teknikbyggstenar.

40 Se även meddelande COM(2020) 628 av den 30 september 2020, En ny era för det europeiska forskningsområdet.

Utifrån resultatet av arbetet med teknikfärdplanerna, kan kommissionen besluta att lansera flaggskeppsprojekt, med hänsyn till deras förväntade påverkan på EU:s tekniska suveränitet och ledarskap, deras finansieringskällor och deras styrning (se avsnitt 8 nedan).

Åtgärd 4: Kommissionen kommer att ta fram teknikfärdplaner för att främja innovation inom kritisk teknik för försvarssektorn, rymdsektorn och relaterade civila sektorer och stimulera gränsöverskridande samarbete med hjälp av alla relevanta EU-instrument på ett samverkande sätt. De här färdplanerna kommer att bygga på en utvärdering vartannat år från en ny observationsgrupp för kritisk teknik inom kommissionen. Färdplanerna kan leda till att nya flaggskeppsprojekt inleds.

6. Standardisering

Främjande och tillämpning av gemensamma standarder mellan sektorer kan bidra till kostnadsbesparingar i fråga om produktionskörningar och kostnadsförvaltning, men kan också öka den operativa effektiviteten genom att förbättra driftskompatibiliteten, särskilt i en multinationell miljö.

Om standarder bättre kopplas samman med offentliga säkerhetsrelaterade upphandlingsprogram kan det hjälpa EU:s industri att behålla sin ledande ställning inom kritisk teknik som är viktig för EU:s tekniska suveränitet. Gemensamma standarder kan bidra till innovation och synergieffekter.

Kommissionen kommer i nära samarbete med viktiga intressenter att kartlägga befintliga standarder och bästa praxis, och uppmana till utveckling av nya som kan användas inom den civila industrin och försvars- och rymdindustrierna. Man kommer också att främja användningen av dem för relevanta EU-program och instrument på områden där standardisering fortfarande saknas. Några exempel på detta är

 det planerade arbetet inom ramen för rescEU, som kan visa sig vara en katalysator för att förbättra det gränsöverskridande samarbetet för enhetliga kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära standarder på användarnivå (civilskyddsorgan) och på industriell nivå, och

 det planerade initiativet inom programmet för ett digitalt Europa om ett europeiskt säkerhetsdataområde, som ska bidra till att fastställa kvalitetsstandarder på EU-nivå.

Det kan krävas åtgärder för att ta fram tekniska hybridstandarder⁴¹ och bästa praxis som kan tillämpas inom både den civila sektorn (t.ex. brottsbekämpning) och försvarssektorn. Detta kan omfatta att fastställa och harmonisera standarder, gemensamt överenskomna testprotokoll, bästa praxis och uppförandekoder på EU-nivå för att minska kostnader, öka interoperabiliteten, förbättra potentialen för synergieffekter och öka begripligheten. EU kan bäst tjäna sina intressen genom att ha en ledande ställning när det gäller att ta fram standarder på internationell nivå (t.ex. om cybersäkerhet), och ta hänsyn till EU:s värden och prioriteringar (t.ex. EU:s dataskyddslagstiftning).

Åtgärd 5: Före slutet av 2022 kommer kommissionen, i nära samarbete med andra viktiga intressenter, att presentera en plan för att främja användningen av befintliga hybridstandarder och utvecklingen av nya på det civila området och försvarsområdet.

41 Avsikten att utfärda hybridstandarder (till exempel om programvarudefinierad radio) presenterades först i COM(2012) 417 och SWD(2012) 233 av den 26 juli 2012, Handlingsplan för en innovativ och konkurrenskraftig säkerhetsindustri.

7. Innovation och korsbefruktning mellan civil-, försvars- och rymdindustrierna

Innovation⁴² står i centrum för EU:s insatser för att leda den digitala omställningen och stärka konkurrenskraften. Idéer och teknik kan komma från stora företag, uppstartsföretag, forsknings- och teknikorganisationer och små och medelstora företag i alla ekosystem och har en allmän inverkan på kapaciteten. Att underlätta korsbefruktning mellan civil-, rymd- och försvarsområdena (spinin- och spinoff-effekter) kan motverka den nuvarande fragmenteringen av innovationen på det civila området och på försvarsområdet. Det kan ytterligare stärka innovationen och leda till ekonomisk tillväxt i Europa, utveckla den inre marknaden ytterligare och förbättra säkerheten för Europas invånare.

En innovationsinkubator där teknik på området innovation med dubbla användningsområden kan utvecklas och påskyndas skulle kunna bli en viktig tillgång för att främja innovation och skapa banbrytande teknik för de tre industrisektorerna, och för att öka korsbefruktningen med andra ekosystem. Denna innovationsinkubator kan få formen av ett virtuellt nätverk som bygger på ett nära samarbete mellan kommissionen, Europeiska innovationsrådet och Europeiska försvarsbyrån. Den kan exempelvis i) granska lyckade resultat från relevanta EU-finansierad forskning och föreslå dem till ytterligare finansiering eller användning, ii) stödja ny teknik, med särskilt fokus på innovation med dubbla användningsområden som härrör från uppstartsföretag, små och medelstora företag och forsknings- och teknikorganisationer och iii) koppla till och komplettera sektorsinitiativ såsom det europeiska navet för säkerhet som förvaltas av Europol.

Kommission kommer också att inrätta nätverk för innovation på försvarsområdet, i syfte att tillhandahålla tekniska demonstrationstjänster (som sköts av forsknings- och teknikorganisationer, universitet och annan forskningsinfrastruktur) för att pröva relevansen hos teknik från den civila sektorn i potentiella försvarstillämpningar. Sådana tematiska nätverk skulle kunna fungera som innovationsförmedlare mellan aktörer av olika storlek och från olika sektorer. De skulle stödja innovation i specifika värdekedjor för försvaret genom att främja försvarsaktörers användning av civil teknik, samtidigt som civila företag får möjlighet att lyfta fram sin teknik hos nya partner inom försvarsområdet.

Följande två viktiga teknikområden erbjuder också lovande möjligheter till korsbefruktning.

Cybersäkerhet och cyberförsvar Under 2021 kommer kommissionen att inrätta kompetenscentrumet för cybersäkerhet⁴³ och nätverket av nationella samordningscentrum.

Kompetenscentrumet för cybersäkerhet kommer att bidra till att skydda Europas ekonomi och samhälle från cyberattacker, upprätthålla och främja spetskompetens inom forskning och stärka konkurrenskraften hos EU:s industri vad gäller cybersäkerhet. Resurserna för detta centrum ska komma från programmet för ett digitalt Europa och Horisont Europa men också från medlemsstaterna. Parallellt med detta kommer Europeiska försvarsfonden att stödja europeisk forskning om och utveckling av cyberförsvarslösningar, exempelvis på cyberrelaterade områden som lägesuppfattning och driftskapacitet, utbildning och övningar.

EU:s rymdprogram kommer att fortsätta att utveckla lösningar för cybersäkerhet (t.ex.

Galileo).

42 EU:s innovationsnav inom inre säkerhet och rättsväsende som nyligen tillkännagavs av rådet (6158/20 av den 19 februari 2020) syftar också till att kartlägga möjligheter till synergieffekter.

43 https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_20_2384

Kommissionen kommer att sträva efter att öka korsbefruktningen och synergieffekterna mellan cyberrelaterat arbete på det civila området och inom försvars- och rymdområdena i syfte att minska sårbarheten och skapa effektivitetsvinster⁴⁴.

Disruptiv teknik, inbegripet artificiell intelligens⁴⁵. Termen disruptiv teknik avser teknik som innebär en störning eller ett paradigmskifte, d.v.s. en plötslig förändring snarare än en successiv. Utvecklingen av sådan teknik innebär ”hög risk, hög potentiell effekt”, och begreppet gäller i lika hög grad för den civila sektorn, försvarssektorn och rymdsektorn.

Disruptiv teknik⁴⁶ för försvaret kan bygga på koncept eller idéer från icke-traditionella försvarsaktörer och ha sitt ursprung i spinin-effekter från det civila området.

I förordningen om Europeiska försvarsfonden planeras upp till 8 % av dess budget till att stödja disruptiv teknik, främja deltagandet av icke-traditionella försvarsaktörer och locka uppstartsföretag till försvarsprojekt genom öppna ansökningsomgångar eller priser för innovativa försvarstillämpningar. Dessa innovativa finansieringsmekanismer kommer att utgöra ett praktiskt sätt att lyfta fram innovativa idéer och underlätta korsbefruktning av innovation mellan det civila området och försvarsområdet. En betydande del av programmet för ett digitalt Europa kommer att stödja disruptiv teknik för civila tillämpningar. Andra EU- finansieringsinstrument, bland annat rymdprogrammet och Europeiska innovationsrådet, planerar liknande investeringar.

För att främja innovation och säkerställa EU-industrins konkurrenskraft, kommer det också att behövas en ambitiös politik om kompetens. Kommissionen kommer att vidta riktade åtgärder för att identifiera möjliga brister, den mest relevanta kompetensen och potentialen för synergieffekter i samspelet mellan den civila sektorn, försvarssektorn och rymdsektorn.

Kvinnor och andra underrepresenterade gruppers deltagande inom försvars- och rymdsektorerna är fortfarande lågt. Med tanke på att mångfald är en viktig faktor för att stimulera innovation, kommer ett ökat deltagande från dessa grupper att främjas.

Kommissionen kommer också att sträva efter ett ökat deltagande av kvinnliga innovatörer och arbeta med jämställdhets- och integrationsmål (t.ex. digital tillgänglighet)⁴⁷.

Åtgärd 6: Under första halvåret 2022 kommer kommissionen i samarbete med Europeiska innovationsrådet och andra berörda parter att lansera en innovationsinkubator för att stödja ny teknik och forma innovation med dubbla användningsområden. Kommissionen kommer också att stödja gränsöverskridande nätverk för försvarsinnovation som ska testa relevansen för teknik från den civila sektorn och stödja ansvarsfull innovation inom försvarets värdekedjor. De här åtgärderna kommer också att motverka den nuvarande

44 Se Join(2020) 18 final av den 16 december 2020, EU:s strategi för cybersäkerhet för ett digitalt decennium”, s. 13: Operativ kapacitet för att förebygga, motverka och bemöta

45 Utvecklingen av AI måste ske på ett öppet sätt i hela EU, garantera att AI-baserade applikationer är säkra samt samhälleligt och miljömässigt hållbara, redan från början ta hänsyn till etiska aspekter, bedöma riskerna och begränsa riskerna för missbruk och oavsiktlig diskriminering på grund av kön, ras eller funktionshinder. AI ska utvecklas inom en väl samordnad ram som respekterar EU:s värderingar och etiska principer samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Det ekonomiska bidraget från unionen ska garantera en människocentrerad och inkluderande strategi som respekterar de europeiska värdena och överensstämmer med Vitbok om artificiell intelligens – en EU-strategi för spetskompetens och förtroende, COM(65) av den 19 februari 2020, för vilken kommissionen kommer att lägga fram ett uppföljningsförslag under 2021.

46 I linje med förordningen om Europeiska försvarsfonden kan kommissionen ekonomiskt stödja åtgärder som kan bidra till utvecklingen av disruptiv teknik för försvaret. För att säkerställa att unionens och medlemsstaternas internationella skyldigheter uppfylls, får dock inte åtgärder som rör produkter eller teknik, för vilka användning, utveckling eller produktion är förbjuden enligt internationell lag stödjas finansiellt. När sökande föreslår nya försvarsprodukter eller ny försvarsteknik eller uppgradering av befintliga, bör de förbinda sig att följa etiska principer som exempelvis rör människors välfärd och skyddet av det mänskliga genomet, vilket också återspeglas i relevant nationell och internationell lagstiftning och i EU-rätten, däribland i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, i förekommande fall i dess protokoll.

47 Meddelandet En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025, COM(2020) 152 final

fragmenteringen av civilförsvarets innovationsmiljö, bristen på kompetens och jämställdhets- och integrationsmålen.

Åtgärd 7: Från juni 2021 och framåt kommer kommissionen tillsammans med medlemsstaterna att inrätta kompetenscentrumet för cybersäkerhet och tilldela nödvändiga resurser från relevanta EU-program och EU-instrument. Kommissionen kommer att sträva efter att stärka synergieffekterna, spinin-effekterna och spinoff-effekterna mellan centrumets arbete, Europeiska försvarsfonden och EU:s rymdprogram när det gäller cybersäkerhet och cyberförsvar i syfte att minska sårbara punkter och skapa effektivitetsvinster.

Åtgärd 8: Med början första halvåret 2022 kommer kommissionen, i syfte att stödja disruptiv teknik, att föreslå innovativa former av finansiering för att främja deltagandet av icke-traditionella aktörer, locka uppstartsföretag och främja korsbefruktning mellan olika lösningar, baserat på de möjligheter som EU-programmen och EU-instrumenten ger, däribland programmet för ett digitalt Europa och Europeiska försvarsfonden.

8. Främja synergieffekter och korsbefruktning med hjälp av flaggskeppsprojekt

Ett sätt att stärka synergieffekterna mellan civil-, försvars- och rymdindustrierna är att lansera flaggskeppsprojekt som stöder kritisk teknik och tillhandahåller lösningar på viktiga samhälleliga eller strategiska problem. Flaggskeppsprojekten erbjuder stor potential för synergieffekter och korsbefruktning: på programnivå (t.ex. kompletterande ansökningsomgångar med inriktning på liknande områden, sammankoppling mellan upphandlingsbehov och forskning, synergieffekter inom finansiering), med teknik (t.ex.

teknik med dubbla användningsområden, särskilt med låg teknisk mognadsgrad), och genom innovation och små och medelstora företag (t.ex. genom att underlätta ny samverkan med försvars- och säkerhetsindustrin).

Många EU-finansierade initiativ lägger grunden till sektorsövergripande synergieffekter, däribland följande:

 Fonden för ett sammanlänkat Europa, som kommer att samfinansiera projekt för transportinfrastruktur för att förbättra såväl civil som militär mobilitet.

 Galileo, som erbjuder en offentlig reglerad tjänst som skulle kunna användas för försvarsändamål.

 Copernicus, som erbjuder miljö- och säkerhetstjänster som regelbundet används av olika användargrupper för civila och försvarsrelaterade ändamål, särskilt tillämpningar som efterlevnadskontroll och verkställighet av EU-rätten (till exempel miljörätt och straffrätt).

 Sesar (Single European Sky Air traffic management Research), som undersöker tekniska lösningar för flexibelt samarbete mellan civilt och militärt flyg för att maximera användningen av luftrummet.

 EU:s rymdövervaknings- och spårningstjänster för nationella och kommersiella satellitoperatörer som använder nationella tillgångar.

 Försvarsorienterad forskning för säkra och hållbara energimodeller (som produktion, lagring och förvaltning av energi samt energieffektivitet) som leder till ökad motståndskraft och driftseffektivitet i samband med klimatförändringar.

 Samrådsforumet för hållbar energi inom försvars- och säkerhetssektorn⁴⁸ och den planerade gemensamma åtgärden med Europeiska försvarsbyrån för att kartlägga hinder

48 https://cordis.europa.eu/project/id/882171

för utvecklingen av förnybar energi på områden som är reserverade för försvarsverksamhet och förbättra samexistensen⁴⁹.

 Medicinska insatser och kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär verksamhet som i) stöds av rescEU (till exempel transport av smittade och smittsamma patienter), ii) planeras av Europeiska försvarsfonden eller iii) stöds av programmet EU för hälsa (till exempel gemensamma åtgärder för att stärka hälsoberedskapen och insatserna vid biologiska och kemiska terrorattacker).

För att säkerställa att dessa initiativ når sin fulla potential kommer kommissionen att övervaka genomförandet och kartlägga möjligheter att förbättra avkastningen på investeringar. Bland annat kommer kommissionen att genomföra följande:

 Säkerställa synergier med befintliga EU-organ, EU-program och EU-instrument i de förberedande åtgärderna, som kommer att inledas under 2021 för etableringen av EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera)⁵⁰, och även omfatta nya biologiska hot mot människors hälsa och införliva arbetet med en europeisk insats mot biologiska hot.

 Säkerställa synergieffekter mellan försvarsinvesteringar och civila investeringar i cyber-, moln-, processor- och kvantteknik.

 Sträva efter att öka utfallet av de betydande investeringarna i infrastrukturen Transeuropeisk infrastruktur för säker kommunikation (Testa) för att bättre kunna reagera på dagens säkerhetsutmaningar⁵¹. Testa möjliggör säker EU-omfattande konnektivitet (inklusive videokonferenser) mellan EU:s institutioner och EU:s organ och byråer och mellan nationella myndigheter på området säkerhet och försvar.

 Inom ramen för Europeiska unionens strategi för sjöfartsskydd⁵² ytterligare främja samarbetet mellan byråer som har civila och försvarsinriktade arbetsområden (dvs.

Frontex, Emsa – Europeiska sjösäkerhetsbyrån, EFCA – Europeiska fiskerikontrollbyrån) och stödja genomförandet av den samordnade civila och militära forskningsagendan för sjöfartsskydd. Samarbete inom civilförsvar är en del i de grundläggande principerna i handlingsplanen för EU:s strategi för sjöfartsskydd⁵³, som omfattar åtgärder om att öka sammankopplingen och informationsutbytet mellan civila och militära myndigheter genom den gemensamma miljön för informationsutbyte (CISE)⁵⁴, främja ett ramverk för civil- och militärrelaterad varvsindustri och stärka det civila och militära samarbetet för sök- och räddningsverksamheten till sjöss (SAR).

Dessutom lanserar kommissionen tre flaggskeppsprojekt utifrån den preliminära analysen och på grundval av initiativ som ska finansieras med EU-instrument:

 Drönarteknik i EU. Målet för detta flaggskeppsprojekt är att öka EU-industrins konkurrenskraft inom detta kritiska teknikområde. Projektet ska kartlägga områden för korsbefruktning, så att försvarsprojekt kan dra nytta av innovativ utveckling från små och medelstora företag som är verksamma på området civila drönare och så att civil flygteknik kan dra nytta av utvecklingen på försvarsområdet. Framför allt ska man

49 COM(2020) 741 final, En EU-strategi för att utnyttja potentialen i havsbaserad förnybar energi för en klimatneutral framtid

50 Se även COM(2020) 724 av den 11 november 2020 Skapande av en europeisk hälsounion – förstärkning av EU:s resiliens mot gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

51 I enlighet med de mål som uttrycktes i Första lägesrapporten om strategin för EU:s säkerhetsunion, COM(2020) 797 final, som ska främja motståndskraften hos digital infrastruktur och öka beredskapen på nationell nivå och EU-nivå genom att bygga upp robust kapacitet för att förebygga, upptäcka, reagera på och begränsa hot.

52 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52014JC0009&from=EN

53 https://ec.europa.eu/maritimeaffairs/sites/maritimeaffairs/files/2018-06-26-eumss-revised-action-plan_en.pdf

54 http://emsa.europa.eu/cise.html

utforska det obemannade luftfartyget i sig och utvecklingen av de tekniska byggstenar som behövs för att ytterligare automatisera drönartrafiken. Flaggskeppsprojektet kommer att ingå i en övergripande ambition som ska utarbetas närmare i EU:s drönarstrategi 2.0, planerad till 2022⁵⁵. Projektet ska vara ett sätt att möjliggöra och skynda på den fortsatta utvecklingen och användningen av denna teknik i Europa, och på så sätt öka den tekniska suveräniteten.

 Rymdbaserade globala säkra kommunikationssystem i EU. Det här flaggskeppsprojektet syftar till att ge tillgång till höghastighetsförbindelser genom rymdinfrastruktur med flera omloppsbanor, inbegripet satelliter i jordnära omloppsbanor, och ska komplettera Galileo/Egnos och Copernicus som EU:s tredje satellitsystem.

Genom att integrera kvantkrypteringsteknik kommer det att ge tillgång till konnektivitet och kommunikation med högsta säkerhet för statliga och kommersiella tjänster (till exempel bättre sammanlänkning av viktig infrastruktur, stödjande krishantering, övervakning och potentiella bredbandstillämpningar för konsumentmarknaden). Det kommer att möjliggöra tillgång till höghastighetsuppkoppling för alla i Europa och ge ett motståndskraftigt konnektivitetssystem som gör det möjligt för Europa att förbli uppkopplat oavsett vad som händer, inbegripet storskaliga cyberangrepp. Slutligen kommer det att vara en geostrategisk infrastruktur i centrum för särskilda partnerskap, exempelvis med Afrika.

 EU:s strategi för rymdtrafikledning. I det här flaggskeppsprojektet ska standarder och regler för rymdtrafikledning utarbetas. Sådan behövs för att undvika kollisioner som kan uppstå på grund av att det finns allt mer satelliter och allt mer rymdskrot och kan leda till katastrofala händelser för EU:s tillgångar i rymden. Med hjälp av rymdtrafikledning kan man också undvika risken för att icke-EU-standarder blir normen, eftersom detta beroende skulle ha en negativ påverkan på de europeiska satsningarna på att uppnå teknisk suveränitet. Det här flaggskeppsprojektet bör också bidra till att bygga upp en internationell strategi för rymdtrafikledning.

Vart och ett av dessa flaggskeppsprojekt skulle kunna bli banbrytande på grund av sin storlek eller effekt eller på grund av sina potentiella fördelar för Europas tekniska suveränitet och samhället i stort. För att ytterligare utveckla vart och ett av dessa projekt, kommer kommissionen att fortsätta att analysera användningsfall, tekniska egenskaper, vilka kritiska tekniker som ska användas, kostnader och eventuella finansieringsinstrument, styrningsstrukturer och innovativa idéer (för teknik eller marknad) från små och medelstora företag, uppstartsföretag och forsknings- och teknikorganisationer. Utifrån detta kommer kommissionen att besluta om möjliga uppföljningsåtgärder för varje projekt, inbegripet lagstiftningsförslag när så är lämpligt.

Teknikfärdplanerna för vissa av de kritiska teknikerna i avsnitt 5 skulle också kunna leda till framtida flaggskeppsprojekt.

Kommissionen inleder ett intensifierat dialog- och utvecklingsarbete med tre flaggskeppsprojekt som kan bli banbrytande. Efter lämpliga analyser och samråd med berörda parter kommer kommissionen att besluta om möjliga uppföljningsåtgärder, inbegripet lagstiftningsförslag när så är lämpligt.

Åtgärd 9: Drönarteknik i EU.

Åtgärd 10: Rymdbaserade globala säkra kommunikationssystem i EU.

55 Se s.15 i COM(2020) 789 av den 9 december 2020, Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden.

Åtgärd 11: Trafikledning i rymden.

9. Sätta bollen i rullning

Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av denna handlingsplan, i nära samarbete med Europaparlamentet och rådet. Man kommer att lägga särskild vikt vid ett mer ändamålsenligt och effektivt genomförande av de politiska prioriteringarna (tematiska strategier och politik som främjar allmän konkurrenskraft och forskning och innovation), samtidigt som man vill behålla maximal samstämmighet och synergier mellan EU:s program och instrument.

För att främja korsbefruktning mellan civil industri, försvarsindustri och rymdindustri på lång sikt, kommer kommissionen att övervaka de specifika framstegen för vart och ett av de elva förtecknade åtgärderna och kommer vartannat år att lägga fram en lägesrapport. Tidsplanen för genomförandet av varje åtgärd kommer att anpassas till planeringen av relevanta EU- instrument.