06.7. Naturmiljoutredning, 2017-03-10

(1)

Naturmiljöutredning Kappetorp Slutversion 20170310

2017-03-10

Slutversion

Naturmiljöutredning inför

detaljplaneläggning vid Kappetorp

industriområde, Sollentuna kommun

(2)

Ersätt med sidhuvud Ersätt med sidhuvud Naturmiljöutredning Kappetorp Slutversion 20170310

(3)

Innehåll

Inledning 4

Bakgrund 4

Naturmiljöutredningens syfte 4

Avgränsningar 4

Metodik 5

Konsekvensskala 5

Konsekvenser 5

Naturvärden 5

Osäkerhet i bedömningarna 6

Förslagets påverkan och effekter på naturvärdena inom planområdet 7 Påverkan på naturvärden av värdeklass 2, högt naturvärde 7 Påverkan på naturvärden av värdeklass 3, påtagligt naturvärde 7 Påverkan på naturvärden av värdeklass 4, visst naturvärde 7

Påverkan på Järvakilen 7

Biologiska värden i nuläget 9

Naturvärdesklasser 10

Klass 1 – Högsta naturvärde 10

Klass 2 – Högt naturvärde 10

Klass 3 – Påtagligt naturvärde 12

Klass 4 – Visst naturvärde 15

Värdearter 17

Rödlistade arter 17

Signalarter 18

Grön infrastruktur och ekologiska samband 19

Konsekvenser för biologisk mångfald 20

Samlad bedömning 20

Konsekvenser för värdefulla naturområden 20

Konsekvenser för värdearter 20

Konsekvenser för ekologiska samband och Järvakilen 20

Förslag till åtgärder 22

Referenser 23

(4)

Inledning

Bakgrund

Ekologigruppen AB genomförde under maj månad 2014 en naturvärdesbedömning vid Kappetorp industriområde i Sollentuna kommun på uppdrag av Sollentuna kommun.

Naturinventeringen visade på ett flertal områden med höga naturvärden.

Naturvärdesbedömningen har utgjort ett underlag för bedömning av konsekvenser på området och för Järvakilen.

Naturmiljöutredningens syfte

Syftet med naturmiljöutredningen är att bedöma i vilken utsträckning en exploatering enligt gällande förslag kan komma att påverka naturvärdena både ur ett lokalt och ett kommunalt perspektiv. Dessutom har en bedömning gjorts på hur naturvärden i Järvakilen kan komma att påverkas av förslaget.

Avgränsningar

Naturmiljöutredningen omfattar endast kända naturvärden i undersökningsområdet samt hur dessa förhåller sig till motsvarande naturvärden i landskapsperspektiv. Bedömningar av konsekvenser gäller för ett översiktligt förslag som utgår från en konceptskiss där endast ungefärlig utbredning av exploateringen visas. Undersökningsområdets utbredning visas i figur 1.

(5)

Metodik

Bedömning av konsekvenser på naturvärden bygger framför allt på den

naturvärdesbedömning som genomfördes under slutet av maj 2014, dels på sedan tidigare känt material. Vid naturinventeringen inventerades naturmiljöerna på förekomst av ekologiskt värdefulla strukturer, som till exempel förekomst av gamla träd och död ved, samt skyddsvärda arter. Utifrån detta avgränsades ett antal områden med höga naturvärden. Ett utdrag ur Artdatabankens databas över rödlistade arter har också gjorts.

Metodik för naturvärdesbedömning återfinns i bilaga 1.

Vid bedömningen av eventuell påverkan på Järvakilens biologiska värden har rapporten

”Järvakilen: Prioritering av regionala värden i grönstrukturen” använts som underlag för vilka naturvärden som bedöms vara prioriterade inom kilen (Ekologigruppen AB 2010).

Konsekvensskala

Konsekvenser har bedömts från noll till fyra med såväl positiva som negativa konsekvenser. Skalan av konsekvenser relaterar till det naturvärde som berörs.

Konsekvensskalan som anges i tabell 1 är en vägledning vid bedömning av vilka konsekvenser en viss åtgärd kan få på ett visst naturvärde. I bedömningen av konsekvenser vägs även platsspecifika förhållanden in.

Tabell 1. Konsekvenstabell som redogör för positiva och negativa konsekvenser.

Konsekvenser Naturvärden

+ 4, Mycket stora

Betydande förbättrande påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt.

+ 3, Stora

Begränsad positiv påverkan på riksobjekt eller regionala värden, eller betydande positiv påverkan på kommunala värden.

+ 2, Märkbara

Liten positiv påverkan på riksobjekt eller regionala värden eller begränsad påverkan på kommunala värden eller omfattande påverkan på större lokala värden.

+ 1, Små

Liten positiv påverkan på kommunala värden eller mindre konsekvenser för lokala värden.

+-0, Inga eller

obetydliga

Inga påvisbara effekter eller konsekvenser för de kända värdena.

(6)

Ersätt med sidhuvud Ersätt med sidhuvud Naturmiljöutredning Kappetorp Slutversion

20170310 Forts. tabell 1.

- 1, Små

Liten negativ påverkan på kommunala värden, eller mindre konsekvenser för lokala värden.

- 2, Märkbara

Liten negativ påverkan på riksobjekt eller regionala värden eller begränsad påverkan på kommunala värden eller omfattande påverkan på större lokala värden.

- 3, Stora

Begränsad negativ påverkan på riksobjekt eller regionala värden eller betydande påverkan på värden av kommunalt intresse.

- 4, Mycket stora

Betydande negativ påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt.

Osäkerhet i bedömningarna

Naturvärdesbedömningarna som ligger till grund för konsekvensbedömningarna utfördes under slutet av maj 2014. Ingen fullständig artinventering av samtliga organismgupper genomfördes utan endast ett artsök med fokus på värdearter inom artgrupperna kärlväxter, lavar svampar och insekter (gnag och kläckhål i träd) i samband med naturvärdesbedömningen. På grund av att fältarbetet utförts under tidig sommar finns en viss osäkerhet i bedömningen eftersom vissa naturvärden och artgrupper är lättare att kartlägga vid andra årstider och kan ha förbisetts. Framför allt gäller det skyddsvärda marklevande svampar som bedöms kunna finnas i delar av det inventerade området och som inte har kunnat inventeras vid den tid då fältbesöket gjordes. Å andra sidan har hänsyn tagits till de tidigare inventeringar som gjorts i området och resultatet av dessa har vägds in i den sammanvägda bedömningen av områdets naturvärde. En expertbedömning har gjorts av delområdenas potential att hysa värdearter och delområdena har därefter tilldelats det högsta värde det bedöms ha potential för, med hänvisning till försiktighetsprincipen.

(7)

Förslagets påverkan och effekter på naturvärdena inom planområdet

Förslaget innebär att skogsklädd mark med höga naturvärden kommer att påverkas genom exploatering. Förslaget är dock till viss del anpassat till naturförhållandena som råder på platsen för att minimera negativ påverkan på de utpekade naturvärdena.

Huvudsakligen rör det sig om ett intrång i ett blarrblandskogsbestånd med höga

naturvärden, men även en fuktskog och en mindre öppen våtmark kommer att påverkas av förslaget.

Figur 2 visar ungefärlig påverkan på de utpekade naturvärdena.

Påverkan på naturvärden av värdeklass 2, högt naturvärde

Ett större barrblandskogsområde (delområde 1) kommer att påverkas genom att en stor del av den södra delen av området tas i anspråk för exploatering. Skogen är flerskiktad och utgörs av ett större sammanhängande skogsområde. Cirka en tredjedel av området bedöms försvinna.

Påverkan på naturvärden av värdeklass 3, påtagligt naturvärde

En grandominerad fuktskog kommer också att påverkas av förslaget (delområde 4).

Skogen har tydlig påverkan från att tidvis stå under vatten vilket jordblottor vitnar om.

Inslag av björk och klibbal förekommer också där några klibbalar har trädsocklar. Denna miljö kan komma att påverkas genom ianspråktagande av mark eller indirekt genom att intilliggande naturmark tas i anspråk och därmed kan komma att påverka fuktskogens hydrologi.

Ett talldominerat område (delområde 7) kommer också till stor del tas i anspråk. I området finns flera gamla tallöverståndare, annars utgörs trädskiktet av ung tall och gran.

Påverkan på naturvärden av värdeklass 4, visst naturvärde

Ett par områden som bedöms ha lokala naturvärden kommer också att beröras direkt av förslaget. En mindre öppen våtmark (delområde 5) som ligger i anslutning till den mindre fuktskogen kommer helt att tas i anspråk enligt förslaget.

Påverkan på Järvakilen

Planområdet ligger inom Järvakilen som är en av Stockholms läns gröna kilar. Järvakilen sträcker sig från Sigtuna i norr och utmed Mälaren in mot Stockholm, kilen sträcker sig ända till Djurgården. En av de prioriterade naturtyperna i Järvakilen bedöms vara gammal tall och gles äldre tallskog, en naturtyp som finns representerad inom undersökningsområdet och som också påverkas av förslaget. Järvakilens naturvärden påverkas genom att naturmark med höga naturvärden kommer att tas i anspråk. Sett till kilens totala areal naturmark med höga naturvärden bedöms påverkan bli liten. Inte heller bedöms påverkan ur ett spridningsekologiskt perspektiv inom kilen bli stort. Satt i ett lite större perspektiv kommer ändå en stor del av naturvärdena i

undersökningsområdet finnas kvar som förslaget nu är utformat.

(8)

Figur 2. Karta med skattade påverkansområden på naturvärdesobjekt som är markerade med orange (klass 2), gult (klass 3) och grönt (klass 4). Röd heldragen linje anger undersökningsområde. Ytan som avgränsas med svart heldragen linje anger påverkansområde. Påverkansområdena är ungefärliga men ger ändå en god bild av andelen påverkade naturvärden.

(9)

Biologiska värden i nuläget

Nedan presenteras de av Ekologigruppen utpekade naturvärdena inom planområdet (Ekologigruppen 2014). Naturvärdesbedömningen följer metodik för

naturvärdesbedömning, se bilaga 1 för övergripande metodbeskrivning.

Figur 3. Karta med delområden och naturvärdesklass. Röd heldragen linje anger undersökningsområdet inom vilket naturvärdesinventeringen gjordes. Orangea områden visar på höga naturvärden – naturvärdesklass 2, gula områden visar på påtagliga naturvärden – naturvärdesklass 3, gröna områden visar på vissa naturvärden – naturvärdesklass 4. Nummer 1 – 8 anger respektive område/objekts nummer och återfinns i beskrivning av naturvärden nedan.

(10)

Naturvärdesklasser

Nedan presenteras de delområden som har bedömts hysa naturvärden i någon grad.

Även ett punktobjekt, en gammal tall redovisas i denna sammanställning. Siffrorna som finns på kartan återfinns i rubriken för respektive område. Avgränsningen av polygoner (områden) bedöms ha en noggrannhet på ca 5 – 10 meter.

Klass 1 – Högsta naturvärde

Inget område av högsta naturvärde förekommer i området

Klass 2 – Högt naturvärde

Objekt nr 1. Olikåldrig barrblandskog

Figur 4. Objekt nr 1. Gles gammal barrblandskog, bitvis med inslag av grov död ved.

Lägesbeskrivning och kort beskrivning av naturförhållanden

Området utgörs av en varierad barrblandskog. Skogen är olikåldrig med inslag av

gammal tall och gran. Skogen ansluter i norr till en alsumpskog och dess norra del har en gradvis övergång till sumpskog som är grandominerad. Skogen är annars till stor del talldominerad där något yngre gran förekommer i varierad mängd. I vissa delar, bland annat i den västra och södra delen utgörs området av nästan ren granskog där endast några enstaka gamla tallar står insprängda. I den södra delen är skogen även något yngre

(11)

Värdefulla strukturer och funktioner

Gammal tall, död ved av gran, hålträd av tall och gran.

Värdearter Rödlistade arter

Tallticka (NT), ullticka (NT)

Signalarter och indikatorarter för värdefull skogsmiljö

Grovticka (S), tallticka (S), ullticka (S), gammelgranslav (S), kattfotslav (S).

Objekt nr 2. Alsumpskog

Figur 5. Objekt nr. 2. Klibbalsumpskog med trädsocklar.

Området utgörs av en äldre alskog med inslag av yngre gran. I den södra delen övergår alsumpskogen till en mer grandominerad sumpskog. Klibbalarna är över lag likåldriga men en viss åldersvariation finns. I den nordvästra delen är inslaget av lite äldre tall relativt stort. De flesta träden har tydliga trädsocklar. Död ved förekommer spritt i området men framför allt av klenare dimensioner. Området bedöms ha en mer eller mindre opåverkad hydrologi.

Naturvärdesbedömning

Värdet motiveras av att äldre sumpskogar med opåverkad hydrologi är ovanliga och viktiga inslag i skogslandskapet, förekomst av fyra stycken värdearter. Området bedöms ha goda förutsättningar som livsmiljö och förutsättningar för goda artförekomster. I och med att området inventerades tidigt på säsongen finns dock en viss osäkerhet i

bedömningen, området skulle behöva inventeras under svampsäsong för att få en bättre uppfattning om förekomst av värdearter bland marksvampar.

Värdefulla strukturer och funktioner Trädsockel av al, hålträd, död ved.

(12)

Värdearter Rödlistade arter Mindre hackspett (NT)

Signalarter och indikatorarter för värdefull skogsmiljö Rostfläck (S), stubbspretmossa (S), gammelgranslav (S)

Klass 3 – Påtagligt naturvärde

Objekt nr 4. Fuktig granskog

Figur 6. Objekt nr 4. Fuktig granskog med jordblottor.

Området utgörs av en fuktig granskog med inslag av björk, klibbal och tall. Skogen är till viss del flerskiktad och olikåldrig. Stora delar av fält- och bottenskikt saknas vilket tyder på att området tidvis står under vatten. Död ved förekommer sparsamt.

Värdet motiveras av att området utgörs av fuktig flerskiktad skog samt förekomst av värdeart. Området bedöms ha goda förutsättningar som livsmiljö och förutsättningar för vissa artförekomster.

(13)

Objekt nr 7. Frötallställning

Figur 7. Objekt nr 7. Frötallställning, detta är delvis strax söder om objekt 7.

Området utgörs av en frötallställning på en föryngringsyta med ung tall och gran. Många av tallarna bedöms vara över 150 år. De skulle gynnas av att frihuggas då stammarna till stor del är beskuggade av ung tall och gran.

Värdet motiveras av de gamla delvis solexponerade tallarna och förekomst av en

rödlistad art. Området bedöms ha goda förutsättningar som livsmiljö och förutsättningar för vissa artförekomster.

Värdefulla strukturer och funktioner Gammal solexponerad tall.

Värdearter Rödlistade arter Tallticka (NT).

Signalarter och indikatorarter för värdefull skogsmiljö Tallticka (S).

(14)

Objekt nr 8. Olikåldrig barrblandskog

Figur 8. Objekt nr 8. Olikåldrig barrblandskog.

Området utgörs av en olikåldrig barrblandskog. Inslaget av äldre tall är bitvis stort men även yngre tall förekommer också. Skogen är påverkad av skogsbruk men bedöms ha en ganska lång skoglig kontinuitet. Området utgörs av tre delområden som är strukturellt väldigt lika varandra. Död ved förekommer sparsamt.

Värdet motiveras av de äldre olikåldrig barrblandskog och förekomst av en signalart.

Området bedöms ha vissa förutsättningar som livsmiljö och förutsättningar för vissa artförekomster.

Värdefulla strukturer och funktioner Gammal tall, hålträd av tall.

Värdearter

(15)

Klass 4 – Visst naturvärde

Objekt nr 3. Ung barrblandskog

Figur 9. Objekt nr 3. Ung barrblandskog.

Området utgörs av en yngre barrblandskog som mot norr övergår i en mer

talldominerad skog. Den södra delen är bitvis fuktig och ansluter till klibbalsumpskogen och är grandominerad. Död ved förekommer sparsamt i klenare dimensioner.

Värdet motiveras av med att området har starka ekologiska samband till intilliggande område. Området bedöms ha vissa förutsättningar som livsmiljö men dåliga

artförekomster.

Värdefulla strukturer och funktioner Fuktstråk.

Värdearter Rödlistade arter Inga arter funna.

Signalarter och indikatorarter för värdefull skogsmiljö Inga arter funna.

(16)

20170310 Objekt nr 5. Öppen fuktmark

Figur 10. Objekt nr 5. Öppen fuktmark med lövträdsbård.

Området utgörs av en liten öppen fuktmark. Området är starrdominerat bitvis mycket fuktigt/blött. Fuktmarken omges av en relativt ung lövträdsbård. I den västra delen ansluter den till fuktgranskogen.

Värdet motiveras av fuktstråk bidrar till mångfalden i området. Området bedöms ha vissa förutsättningar som livsmiljö men dåliga artförekomster.

Värdefulla strukturer och funktioner

Inga strukturer förekommer, fuktmarken har dock i sig en ekologisk funktion att fylla som gynnar värden i intilliggande naturvärdesområden.

(17)

Objekt nr 6. Frötallställning

Figur 11. Objekt nr 6. Frötallställning med inslag av äldre tall.

Området utgörs av en gles frötallställning i en föryngrisyta med ung gran, tall och björk.

Värdet motiveras av inslaget av gammal vidkronig tall samt starka ekologiska samband till intilliggande tallar med höga naturvärden. Området bedöms ha vissa förutsättningar som livsmiljö men dåliga artförekomster.

Värdefulla strukturer och funktioner Vidkroniga, gamla tallar.

Signalarter och indikatorarter för värdefull skogsmiljö Inga arter funna.

Värdearter

I området har sju värdearter påträffats, varav tre stycken även är rödlistade. Med värdearter avses rödlistade arter, signalarter och andra indikatorarter för värdefulla biotoper.

Rödlistade arter

Rödlistade arter är arter vars framtid anses osäker eller hotad, och listor på sådana arter upprättas vart 5e år av Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Tre rödlistade arter påträffades i området Ekologigruppens inventering. Samtliga arter är knutna till skogar med obruten skoglig kontinuitet.

(18)

Talltickan, Phellinus pini (nära hotad NT) lever som parasit på gamla levande tallar.

Svampens fruktkropp uppträder på tallar som är 100-150 år eller äldre och för att den skall kunna fortleva krävs kontinuitet av så gamla tallar inom ett skogsområde. Talltickan är spridd i stora delar i Sverige och finns framförallt i skogar med naturskogsrester, i hällmarkstallskog eller där gamla tallar förekommer i kulturmark. Talltickan kan lokalt vara tämligen allmän vilket är fallet i Stockholms län men totalpopulationen bedöms ha minskat som följd av kortare omloppstider i skogsbruket och att gamla tallar och tallskogar avverkas. I undersökningsområdet återfinns rikligt med fruktkroppar inom delområde 2 vilket tydligt signalerar att område hyser gott om riktigt gamla tallar och att området har haft lång kontinuitet av gammal tallskog.

Ullticka, Phellinus ferrugineofuscus (nära hotad NT), är en vedlevande svamp som är knuten till gammal granskog. Den växer på fallna stammar av gran, förmodligen koloniserar den många gånger stammen medan den står upp och även gamla levande träd som är försvagade. Arten är knuten till miljöer som är på stark tillbakagång, gammal granskog med död ved är en starkt minskande naturtyp.

Mindre hackspett, Dendrocopos minor (nära hotad NT), är en hackspett som framför allt lever i äldre lövskog med döende och döda träd. I dessa träd finner den sin föda i form av larver av vedlevande insekter. Arten är knuten till mijlöer som är på stark tillbakagång.

I området sågs den födosöka i den större alsumpskogen (område 2) i undersökningsområdets norra del.

Signalarter

Sex stycken signalarter är återfunna inom området. Fem arter med mycket högt indikatorvärde samt en art med högt indikatorvärde. Arter med högt eller mycket högt indikatorvärde räknas enligt Ekologigruppens naturvärdesbedömningsmetodik som skyddsvärda och beskrivs kort här nedan. Samtliga indikatorarter listas i bilaga 1.

Av arter med högt eller mycket högt indikatorvärde är alla knutna till skogar.

Skyddsvärda indikatorarter knutna till skog

Tallticka är upptagen på Skogsstyrelsens lista över skogliga signalarter. Se vidare under rödlistade arter ovan.

Ullticka är upptagen på Skogsstyrelsens lista över skogliga signalarter. Se vidare under rödlistade arter ovan.

Grovticka är upptagen på Skogsstyrelsens lista över skogliga signalarter. Arten är en vednedbrytare som framför allt angriper rotsystemen på gamla tallar, men den växer även på stamved av gammal tall. Grovticka indikerar tallskogar med höga naturvärden.

Kattfotslav är upptagen på Skogsstyrelsens lista över skogliga signalarter och växer framför allt på stambaser av gammal gran i fuktigare lägen, ofta tillsammans med gammelgranslav. Detta är en miljö som är starkt hotad i dagens skogslandskap och arten indikerar skogar med lång kontinuitet av gran med ett jämnt och fuktigt mikroklimat.

Rostfläck är upptagen på Skogsstyrelsens lista över skogliga signalarter och växer på

(19)

Grön infrastruktur och ekologiska samband

Naturvärdena i undersökningsområdet är framför allt knutna till gamla barrblandskogar med inslag av gammal tall. Naturvärdena är även knutna till alsumpskog och till viss del även till solexponerade gamla tallar. I angränsande områden finns likartade miljöer, bland annat en bit sydväst om undersökningsområdet – i Järvafältets naturreservat. Även norr om undersökningsområdet, utmed Edssjöns södra och västra strand finns det inslag av lite större och äldre barrblandskogar. I dessa skogar finns många gånger ett stort inslag av gammal tall. Gammal tall och barrskogar med stort inslag av gammal tall bedöms även vara en av de prioriterade naturtyperna i Järvakilen.

I rapporten ” Järvakilen: Prioritering av regionala värden i grönstrukturen”

(Ekologigruppen AB och Akt Landskap, 2010) illustreras i en karta över

tallskogssamband (sid 43) området söder och öster om Edssjön som ett område där det finns en hög representativitet av gammal tallskog och för hela Järvafältets naturreservat måttlig representativitet av gammal tallskog. Med utgångspunkt från detta bedöms det finnas relativt starka ekologiska samband med de höga naturvärdena inom

undersökningsområdet och intilliggande, likartade naturområden i Järvakilen.

(20)

Konsekvenser för biologisk mångfald

Samlad bedömning

Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna för naturvärdena inom planområdet bli märkbara till stora, beroende på hur mycket av den större barrblandskogen som kommer att påverkas. Konsekvenserna består framför allt av att delar av områden med höga naturvärden exploateras vilket leder till att skyddsvärda och ovanliga ekologiska strukturer och arter får ett märkbart minskat livsutrymme. Även om påverkan på enskilda naturvärdesobjekt bedöms medföra måttliga till stora negativa konsekvenser som högst, bedöms de negativa konsekvenserna för respektive naturtyp som högst bli små om man ser till påverkan ur ett regionalt perspektiv med avseende på ekologiska samband, samt berörda naturtypers förekomst i Järvakilen som helhet. Detta eftersom

naturvärdesobjekten som påverkas utgörs av relativt små arealer och att stora delar av naturvärdena kommer att finnas kvar på platsen även efter projektets genomförande.

Konsekvenser för värdefulla naturområden

-2 till -3 märkbara till stora negativa konsekvenser då en förhållandevis stor del av naturvärdesobjekt av naturvärdesklass 2 berörs av exploatering.

En större del av den större barrblandskogen av naturvärdesklass 2 kommer att tas i anspråk. Ungefär en tredjedel av området kommer att försvinna vilket leder till en påtaglig minskning av livsutrymmet för de arter som är knutna till naturtypen i området.

Miljön har starka ekologiska samband med intilliggande barrblandskog och många arter i området bedöms kunna vara knutna till dessa miljöer. Den mindre fuktgranskogen som ligger i anslutning till den södra delen av barrblandskogen kommer att sparas. Den bedöms dock påverkas negativ genom att intilliggande naturmark tas i anspråk genom ökad exponering, märkbart försvagad konnektivitet med intilliggande naturområden och sannolikt negativ påverkan på området hydrologi.

Även en frötallställning kommer att tas i anspråk vilket leder till att gamla

tallöverståndare kommer att försvinna. Tallarna står i en föryngringsyta och stora delar av stammarna är kraftigt beskuggade av de unga träden som växer kring dem. Det bedöms dock fortfarande finnas en del lämpliga miljöer för vedlevande insekter att leva på dessa träd. Om tallöverståndarna försvinner kommer de potentiella lokalerna för vedlevande insekter att minska markant i området.

Konsekvenser för naturvårdsarter

-1 till -2 små till märkbara negativa konsekvenser då miljöer med värdearter kommer att försvinna.

I och med att arealen barrblandskog med förekomst av gamla träd, gammal tall, död ved och fuktskogar markant kommer att minska bedöms förutsättningarna för skyddsvärda och ekologiskt känsliga arter att märkbart försämras. De största konsekvenserna bedöms bli för arter knutna till barrblandskog med inslag av gammal tall och död ved av gran. I

(21)

Påverkan på de utpekade naturvärdena i området bedöms inte medföra någon direkt fragmentering av naturvärdena inom området och därmed bedöms förutsättningarna för ekologiska samband inte påverkas i någon större utsträckning. I och med att stora delar av områdets naturvärden kommer att finnas kvar bedöms inte ianspråktagandet av naturvärden helt omintetgöra områdets ekologiska funktion som ett ekologiskt samband.

De ekologiska sambanden bedöms dock bli försvagade.

För Järvakilen bedöms de ekologiska sambanden försvagas till viss del men området bedöms fortfarande kunna fylla en ekologisk funktion som ekologiskt samband i Järvakilen i och med att stora delar av områdets naturvärden fortfarande kommer att finnas kvar.

(22)

Förslag till åtgärder

Vid avverkning av gamla tallar placeras dessa ut som död ved i intilliggande områden med höga naturvärden. Tallstockarna bör ligga solexponerat vilket framför allt kan gynna skyddsvärda vedlevande insekter. De placeras därför med fördel i sydläge mellan

industriområde och naturvärdesområdena.

Grova lövträd och granar som avverkas placeras med fördel en bit in i

naturvärdesområdena, dock inte så långt in att man behöver åka in med tunga maskiner i naturvärdena. Detta gynnar många vedlevande insekter och svampar knutna till död ved av lövträd och gran.

För att inte påverka hydrologin i klibbalsumpskogen måste vattentillförseln till sumpskogen säkras. Lämpligen samlas vattnet från de hårdgjorda ytorna upp i någon liten damm innan det släpps ut i sumpskogen, detta föra minimera risken att

föroreningar kommer in i sumpskogen. Det är också viktigt att det tillåts finnas ett trädbärande skikt som omgärdar sumpskogen. Detta fungerar som skydd för sol- och vindexponering vilket kan påverka områdets mikroklimat negativt och missgynna arter knutna till den fuktiga miljön.

För att säkerställa att kvarvarande naturmark med höga naturvärden inte går förlorade framgent genom till exempel avverkning eller ytterligare exploatering i framtiden bör dessa skyddas på något vis. Området bedöms fylla en viktig ekologisk funktion på landskapsnivå, särskilt ur ett mer lokalt landskapsperspektiv – men även till viss del för Järvakilen. I och med att man tar höga naturvärden i nom Järvakilen i anspråk för en utökning av ett industriområde är en rimlig kompensationsåtgärd att skydda kvarvarande naturvärden från framtida exploatering och/eller avverkning.

(23)

Referenser

Artdatabanken. 2013. Registerutdrag på rödlistade arter.

Ekologigruppen AB och akt Landskap 2010. Järvakilen: Prioritering av regionala värden i grönstrukturen.

Gärdenfors. Ed. 2010. Rödlistade arter i Sverige.

Naturvårdsverket 2008. Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet.

Norén, M., Nitare, J., Larsson, A., Hultgren, B. & Bergengren, I. 2002. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Signalarter: indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen 2000.

(24)

20170310

Bilaga 1. Metodbeskrivning för

Ekologigruppens naturvärdesbedömning

Samtliga objekt har klassificerats med avseende på naturvärde. Med naturvärde menas här värde för biologisk mångfald. Naturvärdesbedömning har gjorts enligt en fyrgradig skala. Metoden harmoniserar med förslaget till ny SIS-standard för

naturvärdesbedömningar i infrastrukturprojekt som tagits fram av Trafikverket och ledande naturmiljökonsulter.

Naturvärdesklasserna är:

Klass 1- nationellt naturvärde

Värdeklassen omfattar naturmiljöer som antingen har skydd enligt miljöbalken eller där skydd av miljöerna krävs för att uppnå de nationella miljömålen. Naturmiljön i

värdeklassen har så höga naturvärden att de kan anses ha nationellt intresse. Klassen ska dock inte blandas ihop med utpekade Riksintresse för naturvård, enligt Miljöbalken Klass 2 – regionalt naturvärde

I klassen återfinns miljöer som är så ovanliga eller hyser en så rik biologisk mångfald att de kan anses är viktiga att bevara för att behålla den biologiska mångfalden i länet. I denna klass ingår bland annat skogliga nyckelbiotoper utpekade av Skogsstyrelsen och områden som är utpekade som värdefulla i ängs- och hagmarksinventeringen.

Klass 3 – kommunalt naturvärde

I klassen återfinns miljöer som hyser en rik biologisk mångfald eller är ovanliga ur ett kommunalt perspektiv. Miljöerna är viktiga att bevara för att behålla den biologiska mångfalden i den berörda kommunen. I denna klass ingår bland annat områden med naturvärden utpekade av skogsstyrelsen.

Klass 4 – lokalt naturvärde

I klassen återfinns miljöer som hyser en biologisk mångfald som gör dem viktiga att bevara för att behålla den biologiska mångfalden på lokal nivå. Med lokal menas stadsdel, socken eller annan begränsad geografisk enhet som definieras i inventeringen.

Parametrar för naturvärdesbedömning

Naturvärdesbedömningen utgår normalt från fyra värderingskategorier. Dessa är:

§ Naturtypens areal och sällsynthet, inklusive hot mot naturtypen i fråga

§ Förekomst av naturvårdsarter

§ Förekomst av viktiga strukturer och funktioner

§ Grön infrastruktur och ekologiska samband

Värdebedömningen utgörs av en samlad bedömning av de fyra värderingskategorierna, där värden i de olika kategorierna som regel förstärker varandra. Nedan förklaras och

(25)

4. Ekologiskt viktiga strukturer eller småmiljöer, exempelvis förekomst av död ved eller hålträd, som utgör viktiga livsmiljöer för hotade insekts- svamp-, moss- och lavarter. En rik förekomst av grov död ved eller hålträd innebär alltid minst klass 3.

5. Förekomst av hotade/rödlistade arter. I allmänhet tilldelas objekt med förekomst av akut eller kritiskt (EN, CR) hotade arter minst klass 2. Områden med förekomst av sårbara arter (VU) tilldelas som regel minst klass 3. Detta gäller även för områden med förekomst av sällsynta missgynnade arter (NT). Observera att undantag gäller för tämligen allmänt förekommande missgynnade fågelarter, där rödlistekriteriet utgörs av starkt minskande trend. Dessa arter utgörs av sånglärka, törnskata, stenskvätta, hämpling och entita. Förekomst av dessa arter medför inte automatiskt att området betraktas som klass 3 - kommunalt naturvärde.

6. Förekomst av indikatorarter. Om arter med mycket högt indikatorvärde förekommer, innebär det oftast klass 2- regionalt naturvärde. I naturliga gräsmarker är indikatorarter den viktigaste grunden för klassificering. I övrigt utgör de en viktig hjälp men utgör inte den viktigaste faktorn (se vidare nedan).

7. Förutsättningar för behållande av värde. En liten naturlig gräsmark, exempelvis en liten åkerholme kan tilldelas en lägre värdeklass om det bedöms vara omöjligt att på praktiskt sätt upprätthålla värden genom skötsel.

Skogliga nyckelbiotoper och objekt med naturvärde

Skogliga nyckelbiotoper utpekade av Skogsstyrelsen har som regel tilldelats minst klass 2 - regionalt naturvärde. Motiv för detta är att nyckelbiotoper endast utgör några få procent av länets skogsmark och att samtliga därför är av regional betydelse för den biologiska mångfalden. Undantag har gjorts för några områden där indikator/signalarter saknades eller var få, där den skogliga kontinuiteten var begränsad och där förekomst av ekologiskt viktiga strukturer var sparsamt förekommande. Objekt med ”naturvärde”

enligt nyckelbiotopsinventeringen har som regel tilldelats klass 3 – kommunalt naturvärde.

Ängs- och betesmarksobjekt

Objekt som ingår i den riksomfattande Ängs- och betesmarksinventeringen utgörs av objekt som har eller är berättigade till miljöstöd. Indikatorarter har i dessa objekt tillmätts stor betydelse vid värdeklassificering. Naturliga gräsmarker utgör bara någon procent av landets gräsmarksareal, varför de flesta har bedömts hysa minst klass 2- regionalt naturvärde. Objekt som är begränsade i storlek och som inte är artrika har dock endast klassificerats som klass 3- kommunalt naturvärde. Med artrik menas i betesmarker att minst fem arter med högt indikatorvärde eller någon eller några arter med mycket högt indikatorvärde förekommer.

Våtmarksinventeringen

Objekt i våtmarksinventeringen har tagits med i bedömningen av naturvärde. I

värdebedömningen har hänsyn tagits till beskrivningen av respektive objekt, inte i första hand tidigare klassning.

Samlad naturvärdesbedömning

Värderingen inom de olika värdekategorierna vägs samman till en samlad naturvärdesbedömning vars motiv för värdering redovisas i löptext i kommunens naturdatabas. I samband med den samlade bedömningen görs också en redovisning av osäkerhet i värdebedömningen.

Samlad bedömning är en analys som görs av en ekolog och där värden som identifierats i de olika värdekategorierna används som grund. Värden i de olika värdekategorierna förstärker som regel varandra. Så kan exempelvis den samlade bedömningen bli klass 2 – regionalt naturvärde, även om värdet för var och en av kriterierna endast når klass 3 – kommunalt naturvärde. Kunskap rörande hur strukturer och funktioner, samt

(26)

naturvårdsarter uppträder i olika naturtyper har stor betydelse för värdebedömningen. I vissa naturmiljöer, exempelvis magra tallskogar, förekommer få naturvårdsarter och dessa är ofta svåra att hitta. Detta faktum vägs in i den samlade bedömningen.

Redovisning av osäkerheter i värdebedömningen

En naturvärdesbedömning är alltid förknippad med en rad osäkerhetsfaktorer.

Osäkerhetsfaktorer utgörs i första hand av:

§ naturvårdsarter inom organismgrupp viktig för naturtypen går inte att inventera under årstiden då fältarbetet genomförs

§ väderleken är olämplig för inventering av viktiga organismgrupper av naturvårdsarter då fältarbetet genomförs (exempelvis fjärilar och fåglar)

§ väderleken är olämplig för inventering av markstrukturer (snötäckt mark etc)

§ specialistkompetens för eftersök av mer svårbestämda organismgrupper av naturvårdsarter saknas

§ tidsbudget för eftersök av svårbestämda/svårhittade organismgrupper av naturvårdsarter ingår inte i uppdraget

§ underlag för bedömning av värde för regional och kommunal grönstruktur saknas Grad av säkerhet i värdebedömningen redovisas alltid i en tregradig skala – säker, viss osäkerhet, osäker. Orsak till osäkerhet i bedömningen redovisas alltid.

Osäker bedömning anges när:

§ naturvårdsarter inte har inventerats

§ en organismgrupp av naturvårdsarter som är avgörande för naturtypen inte har inventeras (exempelvis marksvampar i en sandbarrskog och fåglar i större strandängsmiljöer)

Viss osäkerhet i bedömning anges när:

§ inte samtliga organismgrupper som är mycket viktiga för värdebedömning har

inventerats (förutsatt att minst en grupp inom kategorin mycket viktiga eller avgörande har inventerats)

§ området bedöms ha hög potential för rik förekomst av stödjande naturvårdsartsorganismgrupp och dessa ej inventerats

§ underlag för bedömning av värde för regional eller kommunal grönstruktur saknas När bedömningen är osäker, görs en expertbedömning av delområdets potential att hysa naturvårdsarter. Delområdet tilldelas därefter, med tillämpande av

försiktighetsprincipen, det högsta värde som det bedöms ha potential för. Vid viss osäkerhet i bedömningen sker ingen höjning av värdet med hänvisning till osäkerhet.