+46 8579 216 40
Dnr 2013/0402 KS-2 Diariekod: Diariekod: 027
PM om remiss, betänkandet nämndemannauppdraget • breddad rekrytering och kvalificerad medverkan ( SOU 2013:49)
1. Remissen
Justitiedepartementet har skickat Nämndemannautredningens betänkande Nämndemannauppdraget - breddad rekrytering och kvalificerad
medverkan, SOU 2013:49 på remiss. Remissvaren ska vara Justitiedepartementet tillhanda senast den 11 oktober 2013.
Svar på remissen kommer att behandlas på K S A U den 25/9 för beslut i K S
1.1 Yttrande från Sveriges kommuner och landsting (SKL)
Vid kontakt med S K L har de meddelat att de kommer att besvara remissen.
Sektionen för demokrati och styrning ansvarar för yttrandet som kommer att tas av styrelsen de 13 september. Ansvarig handläggaren skickar därefter yttrandet till oss. Om tidplanen hålls kan vi hinna ta del av S K L : s yttrande före K S A U och K S behandling av yttrandet.
2. Nämndemannautredningens uppdrag Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av
nämndemannasystemet och överväga åtgärder för att skapa ett modernt nämndemannasystem. Inom ramen för denna översyn har utredarna haft i uppdra att:
• göra nämndemännens medverkan i domstolarna mer ändamålsenlig,
• reformera rekryteringen av nämndemän,
• överväga behovet av att ändra reglerna om entledigande och avstängning av nämndemän,
• skapa moderna tjänstgörings- och ersättningsvillkor för nämndemannauppdraget och
• förbättra informationen till och grundutbildningen av nämndemän samt den löpande informationen och övriga kontakter mellan domstolarna och nämndemännen.
den 2/10.
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
3. Förslagen i korthet
3.1 Färre nämndemän i domstolarna
I tingsrätt och förvaltningsrätt minskas antalet nämndemän från tre till två.
I hovrätt och kammarrätt tas nämndemännen bort.
3.2 Ändrad rekrytering av nämndemän
Minst hälften av nämndemännen ska väljas ur den s.k. fria kvoten dvs. från den grupp av kandidater som inte är nominerade av ett politiskt parti som är representerat i fullmäktige.
Nytt rekryteringssystem till fria kvoten föreslås - egen ansökan eller nominering av annan.
Kravet på lämplighetsbedömningen skärps i lagen. Fullmäktige ska ansvara för lämplighetsbedömning (till största delen).
Konkursfrihet införs som ett behörighetskrav för nämndemannauppdrag.
3.3 Ändrad tidpunkt för val
Nämndemännen kommer att väljas av fullmäktige under hösten året efter att allmänna val har hållits. Övergångsregler föreslås också.
3.4 Entledigande och avstängning av nämndemän,
Domstolar ska få utökad möjlighet att entlediga nämndemän.
3.5 Ersättnings- och tjänstgöringsvillkor
Utredningen föreslår en dubblering av dagarvodet samt en ram för antal tjänstgöringsdagar, minst 8 och högst 25 dagar.
3.6 Information och utbildning
Genomgången introduktionsutbildning, samt repetitionsutbildning för omvalda, ska vara en förutsättning för tjänstgöring.
3.7 Kommunledningskontorets frågeställningar
A v de föreslagna förändringarna är det främst ändringen av antal
nämndemän, sättet att rekrytera, handläggningen av valen och prövningen av lämplighet som är de förändringar som påverkar kommunen.
Idag nomineras och rekryteras nämndemännen av de politiska partierna som är representerade i fullmäktige. Nomineringarna bereds inom partierna och partiernas respektive valberedningar lämnar färdiga förslag till fullmäktige att ta ställning till. Den enda kontrollen som görs på tjänstemannanivå idag är kontroll av kandidatens behörighet gentemot överförmyndaren samt folkbokföringen.
I och med utredarnas förslag kommer kommunen få ett större ansvar att göra en noggrann prövning av varje enskild kandidats lämplighet.
Utredaren föreslår att det ska stå kommunerna fritt att själva välja hur valet av nämndemän ska beredas men föreslår samtidigt atl det sker på
tjänstemannanivå. Detta kommer att innebär en utökad administration med bland annat annonsering och ansökningsförfarande vilket innebär ökade kostnader. T ex kan hanteringen av ansökningar inom fria kvoten medföra ökad arbetsbelastning då det lagstadgade kravet på minst 50 % nämndemän från fria kvoten måste uppfyllas.
Att på tjänstemannan nivå göra lämplighetsbedömningar av nominerade till olika uppdrag inför val i fullmäktige är ovanligt.
Utredningens förslag innebär ett visst ingrepp i kommunernas rätt att bestämma hur de ska organisera arbetet med nämndemannaval.
4. Konsekvenser av förslaget enligt utredarna
I utredningen lämnas följande konsekvensbeskrivning av förslaget.
Förslaget att ta bort nämndemän i hovrätt och i kammarrätt leder till kostnadsminskningar.
Minskningen av antalet nämndemän från tre till två och nämndemännens medverkan i olika måltyper medför minskade kostnader.
Förbättrade ekonomiska villkor för nämndemännen medför en
kostnadsökning som dock ryms inom den kostnadsminskning som övriga förslag föranleder.
Med nämnda kostnadsminskning kommer resurser att finnas för att
finansiera den kostnadsökning som uppstår för kommuner och landsting till följd av det reformerade rekryteringssystemet.
Det kommer dessutom att finnas utrymme för anslag till Domstolsverket för informationsinsatser.
Förslag medför en minskning av antalet nämndemän från cirka 8 300 till 5 200.
Förändringarna vad gäller rekrytering innebär ett visst ingrepp i
kommunernas och landstingens rätt att bestämma hur de ska organisera arbetet med nämndemannaval.
5. Förslagen mer i detalj
5.1 Göra nämndemännens medverkan i domstolarna mer ändamålsenlig Utredningen föreslår en minskning av nämndemännens medverkan i domstolarna.
Nämndemannamedverkan är vanligtvis inte motiverad i mål som
huvudsakligen innefattar komplicerade rättsfrågor. Utredningen tycker att nämndemannamedverkan bör koncentreras till mål som innefattar mer omfattande utredning eller aktualiserar svårare skälighets- eller
bevisbedömningar.
5.1.2 Tingsrätt och förvaltningsrätt
Förslag: I sådana mål och ärenden i tingsrätten och förvaltningsrätten där nämndemän ska medverka föreslås att rätten ska vara domför med en lagfaren domare och två nämndemän i stället för tre.
Utredningen föreslår också att fler mål och ärenden i tingsrätt och förvaltningsrätt ska kunna avgöras utan medverkan av nämndemän.
5.1.3 Hovrätt och kammarrätt
Utredningen föreslår att nämndemän inte ska delta i hovrätt och kammarrätt.
5.2 Reformera rekryteringen av nämndemän
Utredningen föreslår tydligare krav på lämplighet samt ett bredare sätt att rekrytera (nominera) även utanför de politiska partierna s.k. fri kvot.
5.2.1 Lämplig nämndeman
Enligt nuvarande regler bör endast den utses till nämndeman som med hänsyn till omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget (4 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken och 20 § fjärde stycket lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar).
Utredningen föreslår att bestämmelsen ändras så att bara den som är lämplig får utses till nämndeman. Utredningen föreslår att det är det väljande
organet (fullmäktige) som ansvarar för prövningen och att domstolarna bara ska pröva lämplighetsfrågan avseende brott, (s 210 i SOU). Förslaget innebär ett förtydligande av kravet på kommuner och landsting att göra en noggrann prövning av varje enskild kandidats lämplighet.
5.2.2 Behörighetskrav
Utredningen föreslår att konkursfrihet införs som ett behörighetskrav för nämndemannauppdrag.
Förslag: en person som är i konkurstillstånd får inte väljas till nämndeman, en person som under pågående mandatperiod försätts i konkurs - entledigas.
5.2.3 Rekrytering och val av nämndeman
Utgångspunkten är att föryngra nämndemannakåren
Idag ansvararpolitiska partierna i praktiken för rekryteringen av samtliga nämndemän. Följande föreslås om rekrytering:
• Partierna nominerar
Partiernas möjlighet att nominera ska finnas kvar men till max 50%
av nämndemannauppdragen.
• Egen ansökan
Var och en som är intresserad av uppdrag som nämndeman ska kunna ansöka till uppdraget till den kommun respektive landsting
där han eller hon är folkbokförd. Ansökan ska ske på ett för ändamålet framtaget formulär.
• Nominering av annan
Det ska även vara möjligt för var och en att nominera annan till uppdraget. Den som blivit nominerad till nämndemannauppdrag ska, genom att underteckna ett för ändamålet framtaget formulär,
bekräfta nomineringen.
5.2.4 Fri kvot - lagkrav
Dessutom föreslår utredningen lagkrav på att fullmäktige ska välja minst hälften av nämndemännen från den grupp av kandidater som inte är nominerade av ett politiskt parti som är representerat i fullmäktige (en s.k.
fri kvot). Den fria kvoten ska väljas genom majoritetsval. För valet i övrigt ska möjligheten att begära proportionella val finnas kvar.
5.2.5 Tidpunkt för val i fullmäktige
Idag sker val av nämndemän av fullmäktige på hösten det år då allmänna val hålls.
För att ytterligare tydliggöra att uppdraget är opolitiskt föreslår utredningen att tiden för val av nämndemän ska särskiljas från de allmänna valen.
Genom en övergångsbestämmelse föreslås att mandatperioden för de nämndemän som ska väljas vid nästa val (hösten 2014) endast ska vara ett år. Nyval av nämndemän sker återigen under hösten 2015. Framöver kommer nämndemän därmed att väljas under hösten året efter att allmänna val har hållits.
5.2.6 Kontorets frågeställningar
Förslaget om en tydligare lämplighetsprövning är i sig bra men vad innebär denna prövning?
Utredaren föreslår att det ska stå kommunerna fritt att själva välja hur valet av nämndemän ska beredas men föreslår samtidigt att det sker på
tjänstemannanivå. Detta innebär en utökad administration inför val i fullmäktige. Vem ska göra lämplighetsbedömningen och
behörighetskontrollen i den del som nomineras av partierna? Görs den inom partierna inför nominering eller är det en uppgift för förvaltningen? Hur säkerställer man en enhetlig lämplighetsprövning av kandidaterna ur de två olika kvoterna?
Om en partipolitiskt aktiv ansöker om uppdraget inom den fria kvoten ska denne då diskvalificeras och hänvisas till partiernas egen
nomineringsprocess? Utredningen är inte helt tydlig på denna punkt.
Hur ska själva ansökningsförfarandet hanteras? Är det lämplig att i lag reglera hur stor den fria kvoten ska vara. Hur säkerställer kommunen att kvoten uppfylls? Om kommunen inte lyckas uppfylla de 50 % kommer det att innebära att kommunen får färre nämndemän? Blir de vakanser i avvaktan på sökanden?
Utredningen föreslår att nämndemännen även framöver ska utses genom val av kommun- och landstingsfullmäktige.
Får det konsekvenser att valet sker året efter övriga val? Vad innebär det att mandattiden avviker från övriga uppdrag i kommunen?
Utredningens förslag vad gäller rekrytering innebär ett visst ingrepp i kommunernas rätt att bestämma hur man organiserar arbetet med nämndemannaval.
5.3 Entledigande och avstängning av nämndemän,
Förslag att domstolar får utökad möjlighet att entlediga nämndemän.
En nämndeman ska enligt den nuvarande ordningen entledigas om han eller hon har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget (4 kap. 8 § tredje stycket rättegångsbalken och 21 § andra stycket lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar). Utredningen föreslår att en nämndeman ska kunna entledigas redan om han eller hon har visat sig olämplig för uppdraget.
5.4 Ersättnings- och tjänstgöringsvillkor
Utredningen föreslår en dubblering av dagarvodet.
Utredningen föreslår att det införs en målsättningsregel som innebär att varje nämndeman under ett år ska tjänstgöra 8 dagar och inte mer än 25 dagar.
Arvodet betalas ej av kommunen.
5.6 Information och utbildning
En omfattande utbildning är inte förenlig med nämndemännens roll som lekmän. Men det är viktigt att nämndemännen förstår vilken roll de har och har kunskap om frågor som är av betydelse för tjänstgöringen.
Utredningen föreslår att genomgången introduktionsutbildning ska vara en förutsättning för at nämndemannen ska kunna tjänstgöra. Omvald
nämndeman ska inom sex månader genomgå en repetitionsutbildning för att få fortsätta tjänstgöra.
