Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Psykosocial arbetsmiljö. Karlstads Teknikcenter Tel

(1)

Karlstads Teknikcenter

Examensarbete 2020

Titel: Psykosocial arbetsmiljö

Författare: Marie-Louise Grimberg

Uppdragsgivare: Tina Andersson

Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40

SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh

(2)

Examensarbete YhVA18 2020-09-18

Psykosocial arbetsmiljö Marie-Louise Grimberg

SAMMANFATTNING

Den här rapporten handlar om psykosocial arbetsmiljö, eller organisatorisk och social arbetsmiljö som är det begrepp som används i arbetslivet i dag. Utgångspunkten vid

sammanställning av material har varit utifrån en vårdadministratörs arbetsmiljö. Syftet är att ge mer kunskap om själva begreppet, vad innebär det, hur arbetstagarna påverkas och vad lagen säger om arbetsgivarnas ansvar.

Resultatet visar att den psykosociala arbetsmiljön är mycket viktig för en verksamhet, inte bara för att ha arbetstagare som trivs på sin arbetsplats utan för att det också påverkar verksamhetens kostnader och har betydelse för arbetsresultatet. Vidare visar rapporten att arbetsgivaren har ett lika stort ansvar för den psykosociala arbetsmiljö som för den fysiska enligt lagen, dock är det svårare att följa upp och hitta brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön då de inte är så konkreta som de i den fysiska miljön.

(3)

Examensarbete YhVA18 2020-09-18

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och målsättning ... 1

1.3 Avgränsning ... 2

1.4 Metod ... 2

2 Genomförande ... 2

2.1 Vad innebär begreppet psykosocial arbetsmiljö? ... 2

2.2 Den psykosociala arbetsmiljöns påverkan på medarbetare ... 3

2.2.1 Dålig psykosocial arbetsmiljö ... 3

2.2.2 God psykosocial arbetsmiljö ... 4

2.3 Vad säger lagen? ... 5

2.3.1 Arbetsbelastning ... 6

2.3.2 Arbetstid ... 7

2.3.3 Kränkande särbehandling ... 7

3 Resultat ... 8

4 Diskussion ... 8

5 Slutsatser ... 9

Referenser ... 10

(4)

Examensarbete YhVA18 20-09-18 1

1 INLEDNING

Den här rapporten är ett examensarbete, inom utbildningen till vårdadministratör, som handlar om psykosocial arbetsmiljö med fokus på vad begreppet innebär, hur den psykosociala

arbetsmiljön påverkar oss som medarbetare och vad lagen säger om arbetsgivarens

skyldigheter gällande ämnet. Utgångspunkten vid sammanställningen av material har varit psykosocial arbetsmiljö inom sjukvården då det är inom det område yrkesgruppen

vårdadministratörer verkar.

Uppdragsgivare är Yrkeshögskolan i Karlstad. Utbildningen till vårdadministratör avslutas med en kurs som heter examensarbete och utredningsmetodik. Kursen motsvarar 25

yrkeshögskolepoäng och pågår under fem veckor. Den innefattar ett självständigt arbete som redovisas dels skriftligt i en rapport, dels genom en muntlig redovisning.

1.1 BAKGRUND

Den psykosociala arbetsmiljön har en stor påverkan på människors mående, och sjukskrivning på grund av psykisk och psykosomatisk ohälsa ökar och är i dag en av de vanligaste

sjukskrivningsorsakerna. Många gånger är det brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på en arbetsplats som skapat denna ohälsa. Syftet med denna rapport är att ta reda på mer om den psykosociala arbetsmiljön, vad det är i arbetsmiljön som gör arbetstagare sjuka och vad arbetsgivaren har för ansvar i detta [1–2].

1.2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Syftet med den här rapporten är att få mer kunskap om psykosocial arbetsmiljö. Målsättning är att ta reda på hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar arbetstagare och vad

arbetsgivaren har för ansvar.

(5)

Arbetet har utförts som en litteraturstudie.

1.3 AVGRÄNSNING

Ämnet psykosocialarbetsmiljö är stort och kan undersökas på många olika sätt. I detta

examensarbete har det begränsats till att försöka besvara tre frågor; vad begreppet psykosocial arbetsmiljö innebär, hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar arbetstagarna och vad lagen säger om arbetsgivarens ansvar.

Arbetet har även avgränsats till att enbart vara en litteraturstudie.

1.4 METOD

Det här examensarbetet har utförts som en litteraturstudie. Rapporten baseras på material från boken ”Arbetsgruppens psykologi” av Barbro Lennér Axelsson och Ingela Thylefors,

Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” AFS 2015:4 och

information som finns att tillgå på Internet. Sökningar på Internet har gjorts via på Google och Arbetsmiljöverkets hemsida. Sökord som använts är: ”psykosocial arbetsmiljö”, ”psykosocial arbetsmiljö sjukvården”, ”risker psykosocial arbetsmiljö” och ”organisatorisk och social arbetsmiljö” [2,9].

2 GENOMFÖRANDE

2.1 VAD INNEBÄR BEGREPPET PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ?

Psykosocial arbetsmiljö innefattar hur vi mår, hur vi är mot varandra och hur vi trivs på vår arbetsplats. Det handlar om trygghet och psykisk hälsa på arbetsplatsen [3,6].

(6)

Själva begreppet psykosocial arbetsmiljö används allt mindre och man talar istället om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), detta efter att Arbetsmiljöverket kom ut med föreskrifter gällande organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som började gälla 2016. Syftet med det nya begreppet var att lyfta fokus från individen och istället visa att den organisatoriska nivån är en viktig del i arbetsmiljön [3].

Den organisatoriska arbetsmiljön innefattar styrning och ledning, delaktighet, kommunikation, handlingsutrymme, förhållanden som reglerar anställningsvillkor, arbetsfördelning samt ansvar, krav och resurser [2,4].

Den sociala arbetsmiljön avser samarbete, socialt samspel, kommunikation mellan människor och grupper och socialt stöd från chefer och kollegor [2,4].

2.2 DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖNS PÅVERKAN PÅ MEDARBETARE 2.2.1 Dålig psykosocial arbetsmiljö

Det som kännetecknar en dålig psykosocial arbetsmiljö är medarbetare som blir sjuka,

stressade och mindre effektiva; medarbetare som drabbas av arbetsrelaterad stress, utbrändhet och depressioner. En dålig psykosocial arbetsmiljö kan även få effekter som inte är så tydliga, den påverkar medarbetarnas engagemang och trivsel, man kan få en personal som känner sig omotiverad och därmed gör ett dåligt jobb. Hög personalomsättning är en vanlig konsekvens av brister i den psykosociala arbetsmiljön [1,2,7,10].

Utmattningssyndrom är en följd av dålig psykosocial arbetsmiljö där man stressat för mycket under för lång tid utan chans till återhämtning. Antalet som sjukskrivs för

utmattningssyndrom har ökat mycket under 2010-talet. Medarbetare som drabbas av för hård

(7)

press från arbetet börjar till exempel sova mindre för att hinna med, dra ned på umgänge etcetera tills bara arbetet återstår och man drabbas till slut av utmattningssyndrom [8].

Arbetstagare som utsätts för dålig psykosocial arbetsmiljö i form av till exempel osund stress kan även få fysiska hälsoproblem som belastningsskador eller hjärt- och kärlsjukdomar [10].

Kognitiv utmattning är ytterligare ett tillstånd som kan uppstå vid en dålig psykosocial arbetsmiljö. Det innebär att hjärnan bearbetar för många intryck samtidigt. Hög kognitiv belastning kan uppstå när många arbetsuppgifter ska hanteras samtidigt, när IT-system

krånglar eller inte motsvarar verksamhetens krav, när frågor ställs eller en telefon ringer mitt i en viktig arbetsprocess [12,13].

En följd av dålig psykosocial arbetsmiljö specifikt inom hälso- och sjukvården är att

patientsäkerheten hotas då man har personal som är stressad, har hög arbetsbelastning och om det inte finns tid till återhämtning [13].

En dålig psykosocial arbetsmiljö kan även medföra extra kostnader för en verksamhet, bland annat genom ökade sjukskrivningar. Även innan det går så långt att en medarbetare blir sjukskriven så kan det medföra ökade kostnader för verksamheten, bland annat eftersom en stressad medarbetare är mindre effektiv. Går det så långt att medarbetaren blir sjukskriven så medför det ökade kostnader för verksamheten i form av bland annat rekrytering och

inskolning av ersättare [1].

2.2.2 God psykosocial arbetsmiljö

Möjlighet att kunna påverka, social tillhörighet, delaktighet, kommunikation, meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifter är faktorer som kännetecknar en god psykosocial

arbetsmiljö. Trygg anställning, möjlighet till personlig utveckling och bra samarbete i

(8)

arbetsgruppen och på arbetsplatsen är andra komponenter som bidrar till ett bra psykosocialt klimat [2,5,10].

En arbetsplats med god psykosocial arbetsmiljö är en arbetsplats där medarbetare känner sig trygga och upplever att de räcker till samtidigt som det kan vara hög arbetsbelastning i perioder men personalen får tid till återhämtning där emellan. En arbetsplats med god

organisatorisk och social arbetsmiljö kännetecknas av möjligheter till ett stimulerande arbete samt personlig utveckling [6,7].

En god psykosocial arbetsmiljö är viktigt för en arbetsplats trivsel och för ett gott

arbetsresultat. Har en verksamhet medarbetare som mår bra minskar antalet sjukskrivningar och det bidrar även till verksamhetens framgång genom att en god psykosocial arbetsmiljö gör att individen utvecklar sin kompetens [2,5,6].

2.3 VAD SÄGER LAGEN?

Arbetsmiljölagen (1977:1160) anger de yttre ramarna för vad som gäller för arbetsmiljön. Den antogs av riksdagen 1977. Syftet med arbetsmiljölagen är att skapa en god arbetsmiljö och förebygga olycksfall och ohälsa i arbetet. Det är arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för arbetsmiljön men lagen säger också att arbetsgivare och arbetstagare ska arbeta tillsammans för att arbetsmiljön ska bli så bra som möjligt [11].

Arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen krav på sig att hantera frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön i sitt systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Lagen säger att arbetsgivaren ska ha kunskap om, sätta mål för och hantera frågor som rör organisatorisk och social arbetsmiljö [3].

(9)

Regeringen har givit Arbetsmiljöverket i uppdrag att mer detaljerat klargöra vad som gäller för arbetsmiljön [11].

Den 31 mars 2016 gav Arbetsmiljöverket ut föreskrifter som förtydligar arbetsgivarens ansvar gällande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, AFS 2015:4 [9].

Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare och syftet med dem är att förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön och främja en god arbetsmiljö. Tillämpningsområde är alla verksamheter där arbetstagare för arbetsgivares räkning utför arbete. [3,9].

Det är främst tre områden som regleras i föreskrifterna och det är: arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling [9].

2.3.1 Arbetsbelastning

Vad gäller arbetsbelastning säger föreskrifterna att arbetsgivaren ska se till att de

arbetsuppgifter som arbetstagaren har inte förorsakar en arbetsbelastning som är osund [9].

I föreskrifterna ges följande exempel på åtgärder som arbetsgivare kan ta till för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning: minskning av arbetsmängd, ökad bemanning och möjlighet till återhämtning. Kommunikation genom regelbunden dialog med arbetstagaren är viktigt för att arbetsgivaren ska kunna uppmärksamma tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning och därmed kunna rätta till obalanser [9].

Det är upp till arbetsgivaren att se till att arbetstagarna har kännedom om bland annat vilka arbetsuppgifter de ska utföra, prioritetsordning vid tidsbrist och vilka resultat som ska uppnås med arbetet [9].

(10)

Enligt föreskrifterna ska arbetsgivaren vidta åtgärder så att arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande inte leder till ohälsa hos arbetstagarna. Exempel på sådana

arbetssituationer i sjukvården kan vara att bemöta patienter och anhöriga i svåra situationer och trauman i form av hot och våld. Vilka åtgärder arbetsgivaren bör välja beror på vad det är som gör arbetssituationen psykiskt påfrestande, det kan vara utbildningsinsatser, tydliga rutiner eller stöd av handledare eller expert inom det specifika området [9].

2.3.2 Arbetstid

För att motverka att arbetstidens förläggning skapar ohälsa hos arbetstagarna ska arbetsgivaren vidta de åtgärder som behövs [9].

Exempel på riskfaktorer som arbetsgivaren ska ta i beaktande vid planering av arbetet är:

skiftarbete, nattjobb, delade och långa arbetspass samt förväntningar på att ständigt vara nåbar. Det är även viktigt att arbetsgivaren tar hänsyn till att arbetstidens förläggning inverkar på risken för olyckor [9].

Arbetstidslagen (1982:673) innehåller gränser för hur många timmar en arbetstagare mest får arbeta samt vilka viloperioder de minst ska ha. Arbetstidslagen innehåller inga regler

beträffande hur arbetsgivaren ska ta arbetstidens förläggning i beaktande i arbetsmiljöarbetet, den sätter bara de yttersta gränserna för arbetstiden [9].

2.3.3 Kränkande särbehandling

Arbetsgivaren ska tydliggöra att kränkande särbehandling inte tolereras i verksamheten. Det är också arbetsgivarens ansvar att förhindra, förebygga, uppmärksamma och hantera

kränkande särbehandling [9].

(11)

Arbetsgivaren har också ett ansvar att se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska tas itu med. Det ska bland annat tydligt framgå av rutinerna vart de anställda ska vända sig om de upplever att det förekommer kränkande särbehandling. Det är också viktigt att arbetsgivaren gör rutinerna kända för arbetstagarna [9].

3 RESULTAT

Av arbetet framkommer att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har en stor påverkan, inte bara på arbetstagarna, utan även på en verksamhets arbetsresultat och kostnader och inom hälso- och sjukvården kan den också påverka patientsäkerheten. Arbetstagare som trivs på jobbet presterar bättre, har högre närvaro och bidrar därmed till verksamhetens framgång. Vad gäller sjukfrånvaro framkommer att sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa och

arbetsrelaterad stress ökar och att det i dag är en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna.

Det framgår även klart och tydligt av arbetsmiljöverkets föreskrifter att arbetsgivaren har ett stort ansvar, liksom den fysiska arbetsmiljön är även den organisatoriska och sociala

arbetsmiljön reglerad i arbetsmiljölagen. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” (AFS 2015:4) specificeras mer ingående vad som förväntas av

arbetsgivaren inom detta område.

4 DISKUSSION

Med tanke på att psykisk ohälsa och arbetsrelaterad stress är den största orsaken till sjukskrivning så tror jag att det är väldigt viktigt att verksamheter tar det på allvar. Att de inser att det är minst lika viktigt att ha handlingsplaner för att främja den psykosociala arbetsmiljön som den fysiska.

Sedan är det förståeligt att det från en arbetsgivares sida är lättare att åtgärda den fysiska arbetsmiljön för där är saker och ting mer konkreta, man kan till exempel installera ett skydd

(12)

vid en maskin, köpa in ett höj- och sänkbart skrivbord så har man åtgärdat problemet. Ett problem i den fysiska arbetsmiljön är också lättare att identifiera än problem i den

organisatoriska och sociala miljön.

Jag tror att för att komma till rätta med problem i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön krävs det både utbildning och stöd till chefer och arbetsledare. För att problem i den

psykosociala arbetsmiljön ska kunna upptäckas i tid krävs att chefer och ledningen vet vilka signaler de ska titta efter. Jag tror även att det behövs mer kunskap om hur brister som upptäcks ska hanteras. Jag tror också att kommunikation är viktigt, att det finns en dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare, och att arbetsgivare ser till att alla arbetstagare får del av information och förstår den.

Jag har försökt hålla mig till de tre frågor som jag definierade från början. Det finns möjlighet att gå in djupare inom vissa områden, som till exempel vad som händer med en person som drabbas av utmattningssyndrom eller arbetsrelaterad stress men det har jag valt att inte göra, då det skulle ha blivit en alltför omfattande rapport. Det finns även möjlighet att göra en enkätstudie och undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön uppfattas av arbetstagare i en verksamhet och/eller hur chefer tycker att det är att jobba med dessa frågor.

5 SLUTSATSER

Slutsatser som kan dras av den här rapporten är att arbetsgivaren har ett stort ansvar för att tillse att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är god, att den likväl som den fysiska arbetsmiljön är reglerad i lag. Man kan även se att en god psykosocial arbetsmiljö inte bara gynnar arbetstagaren utan även ger positiva effekter på verksamheten, bland annat genom minskade kostnader och bättre arbetsresultat.

(13)

REFERENSER

1. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/dolda-faror- i-arbetsmiljon/

Hämtades 2020-04-15

2. Lennéer Axelson, Barbro, Thylefors, Ingela. Arbetsgruppens psykologi. Natur & Kultur, Stockholm. Femte utgåvan. 2018.

3. https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/sam/vad-ar-psykosocial-arbetsmiljo/

4. https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/fragor-och-svar- om-organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/

5. https://www.arbetsmiljoforum.se/arbetsmiljoe/psykosocial-arbetsmiljoe/

6. https://www.feelgood.se/artikel/article/psykosocial-arbetsmiljoe/

7. https://niana.se/h%C3%A4lsoutveckling/psykosocial-arbetsmilj%C3%B6 Hämtades 2020-04-20

8. https://www.suntarbetsliv.se/forskning/hallbar-rehabilitering/elva-ars-forskning-om- utmattningssyndrom/

9. Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” AFS 2015:4 10. https://osha.europa.eu/sv/themes/psychosocial-risks-and-stress

11. http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/amnen/lagarna-som-styr-arbetsmiljon Hämtades 2020-04-24

(14)

12. https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/huvudsakliga-risker-inom- halso--och-sjukvarden/

13. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/arbetsmiljo/