Läget i länet
Arbetsmarknad och ekonomi
februari 2014
Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden och den allmänekonomiska utvecklingen. Statistiken har hämtats från källor som Statistiska Centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys m.fl. och bearbetats och analyserats av Enheten för Analys vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Tidigare underlag kan hämtas hem via Länsstyrelsens hemsida: www.lansstyrelsen.se/stockholm.
Kontaktuppgifter
Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för Analys
Per Bark
tfn. 070 520 50 68
e-post: per.bark@lansstyrelsen.se
Inledning
Framtidsutsikterna för den svenska ekonomin är försiktigt positiv. Hushållen står väl rustade med goda reallöneökningar under de senaste åren och konsumtionen förväntas bidra positivt till BNP- utvecklingen. Vidare fortsätter näringslivet att se positivt på konjunkturutveckling där Konjunkturinstitutets barometer visar att företagens bedömning om nuläge och framtid präglas av optimism. Efter några turbulenta år i omvärlden har läget stabiliserats och därmed ökar förhoppningen om en ökad exportefterfrågan framöver. Enligt Nordea ljusnar läget i samtliga regioner, men Mälardalen förväntas ha högst tillväxt och drar därigenom ifrån övriga riket under de närmaste åren.
Arbetsmarknaden i Stockholms län (och Sverige) förväntas ha en god utveckling under året. I december presenterade till exempel Arbetsförmedlingen sin prognos där arbetslösheten förväntas minska och antalet sysselsatta öka under 2014. Samtidigt är matchningsproblematiken på arbetsmarknaden en fortsatt stor utmaning och säkerligen ett område som kommer att aktualiseras under ett valår som 2014.
I det följande behandlas arbetsmarknaden, nystartade företag och konkurser i Stockholms län.
Underlaget avslutas med övriga nyheter i korthet som relaterar till den allmänekonomiska utvecklingen. I tabell 1 redovisas några av regionens nyckeltal.
Nyckeltal 2013 2012 Förändring
Sysselsättning (fjärde kvartalet) 70,6 % 69,7 % +0,9 p.e
Arbetslöshet (fjärde kvartalet) 6,1 % 6,7 % -0,6 p.e
Nystartade företag (fjärde kvartalet) 5 705 5 294 +8 %
Konkurser (fjärde kvartalet) 656 639 +3 %
Varsel (fjärde kvartalet) 3 245 6 782 -52 %
Tabell 1. Nyckeltal för Stockholmsregionen
Sammanfattning
► Sysselsättningen i Stockholms län beräknas till 70,6 procent. Under fjärde kvartalet 2012 låg sysselsättningen på 69,7 procent.
► Under det senaste året har antalet sysselsatta ökat med 31 700 personer.
► Det är framförallt en ökning av antalet inrikes födda kvinnor som ligger bakom den starka sysselsättningsutvecklingen.
► Arbetslösheten i Stockholms län uppgår till 6,1 procent, vilket motsvarar 74 200 personer.
► Antal personer berörda av varsel minskade kraftigt under fjärde kvartalet.
► Såväl nyföretagandet som antalet konkurser ökade marginellt under 2013. Antalet personer som varslades om uppsägning minskade.
Utvecklingen på arbetsmarknaden
I detta avsnitt presenteras utvecklingen och nuläget på arbetsmarknaden. När det gäller uppgifter på länsnivå används den officiella arbetsmarknadsstatistiken (AKU) från Statistiska Centralbyrån.
Avslutningsvis ges en kortfattad bild kring läget på kommunnivå genom Arbetsförmedlingens statistik. Denna bör inte jämföras med den som tillhandahålls via SCB. Se bilaga 1 för mer information kring arbetsmarknadsstatistik, AKU och om revideringen av AKU för åren 2010-2012.
Antalet sysselsatta ökade med 31 700 personer
Utvecklingen under fjärde kvartalet 2013 visar på en stärkt arbetsmarknad i Stockholms län.
Arbetskraften, sysselsättningen och antalet arbetade timmar ökade jämfört med fjärde kvartalet 2012.
I riket som helhet har antalet sysselsatta ökat med drygt 63 000 personer under det senaste året.1 Det innebär att antalet sysselsatta uppgår till drygt 4,7 miljoner. I Stockholms län ökade antalet sysselsatta med 31 700 personer vilket innebär att regionen svarade för hälften av rikets sammanlagda sysselsättningsökning. Det motsvarar en ökning av antalet sysselsatta med knappt tre procent. Det kan jämföras med knappt en procent i övriga riket, se diagram 2. Bortsett från 2008 är det den högsta sysselsättningsökning (på årsbasis) som uppmätts. Det som drar upp sysselsättningen är framförallt en ökning bland inrikes födda kvinnor. Knappt 28 000 av sysselsättningsökningen förklaras av en ökning av antalet anställda.
Andelen sysselsatta i Stockholms län uppgår därmed till 70,6 procent och regionen har fortsatt högst sysselsättning av samtliga län. Trots en god utveckling för kvinnor har män (72,4 procent) alltjämt en högre sysselsättning än kvinnor (68,8 procent).
I övriga riket beräknas andelen till 64,2 procent2 vilket är signifikant lägre än i Stockholm. Om övriga riket hade samma sysselsättningsgrad som Stockholms län hade 350 000 fler varit
1 Under tidsperioden 2012K4 till 2013K4
2 Inkluderas Stockholms län uppgår andelen sysselsatta i riket som helhet till 65,6 procent
Några definitioner
Arbetskraft, sysselsättning, och arbetslöshet är tre makrovariabler med vilka utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas. När man analyserar utvecklingen på arbetsmarknaden är det avgörande att känna till hur begreppen definieras och hur förändringar ska tolkas.
► Arbetskraften är summan av antalet sysselsatta och arbetslösa. Arbetskraftsdeltagandet är arbetskraften i förhållande till befolkningen i åldersgruppen 15-74 år (SCB).
► Andelen sysselsatta beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen, 15- 74 år (SCB).
► Andelen arbetslösa definieras som antalet arbetslösa i förhållande till arbetskraften (SCB).
-4%
-3%
-2%
-1%
1%
2%
3%
4%
5%
2006K4 2008K4 2010K4 2012K42013K4
AB län Övr. riket
58%
60%
62%
64%
66%
68%
70%
72%
74%
2005K4 2007K4 2009K4 2011K4 2013K4
Stockholms län
V. Götaland
Övriga riket (ex. AB län) Skåne
sysselsatta. En delförklaring till regionens höga sysselsättning är länets gynnsamma åldersprofil.
Regionen har en stor andel av sin befolkning i en ålder där sysselsättningen är som allra högst.
Avslutningsvis kan det konstateras att Västra Götaland (66,3 procent) har en högre sysselsättning än Skåne (63,4), se diagram 1.
Diagram 1. Andel sysselsatta (15-74 år) i storstadsregion- Diagram 2. Förändring av antal sysselsatta i Stockholms erna och övriga riket, 2005K4-2013K4. Källa: SCB/AKU län och övriga riket under senaste året. Källa: SCB/AKU
Av övriga län har Gävleborg (60 procent) och Örebro (60,4) lägst medan Jönköping (68,8) och Halland (67,7) har högst sysselsättning, se bilaga 2.
78 500 är undersysselsatta
Av sysselsatta personer uppger 78 500 (eller sju procent) att de är undersysselsatta. Det innebär att de kan och vill arbeta mer3. I övriga riket är kvinnor i högre utsträckning än män undersysselsatta. I Stockholms län kan en sådan inte skillnad noteras, se diagram 3 och 4.
Uppdelat på ålder framgår det att ungdomar svarar för omkring 20 000 av antalet undersysselsatta vilket är omkring 16
procent av sysselsatta ungdomar. För personer 25 år eller äldre uppgår andelen undersysselsatta till knappt sex procent, se diagram 5 och 6.
Även när det gäller tidsbegränsade anställningar är ungdomar (15-24 år) överrepresenterade. Knappt hälften av sysselsatta ungdomarna har en tidsbegränsad anställning vilket kan jämföras elva procent bland personer som
3 Det som mäts är upplevd undersysselsättning, en person kan (teoretiskt) jobba 40 timmar per vecka men ändå räknas som undersysselsatt
Diagram 3 & 4. Antal undersysselsatta kvinnor och män i Stockholms län och övriga riket, 2013K4. Källa: SCB
Stockholm Övriga riket
män 40 500
män 103 600 kvinnor
38 000
kvinnor 148 100
20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000
10%
20%
30%
40%
50%
60%
2009K4 2011K4 2013K4 2009K4 2011K4 2013K4
Tidsbegr. anställda, 25-74 år
Tidsbegr. anställda, 15-24 år Undersysselsatta, 15-24 år Undersysselsatta, 25-74 år
är 25 år eller äldre. Andelen med tidsbegränsad anställning är ungefär densamma i Stockholms län som i övriga riket. Sedan 2009 har antalet med tidsbegränsad anställning ökat mer än antalet sysselsatta. Tidigare studier har visat att personer som blir arbetslösa ofta kommer från en tidsbegränsad anställning.
Diagram 5. Antal tidsbegränsat anställda och undersyssel- Diagram 6. Andel tidsbegränsat anställda och under- satta i Stockholms län, 2009K4-2013K4. Källa: SCB sysselsatta i Stockholms län, 2009K4-2013K4. Källa: SCB
Stark sysselsättningsutveckling bland inrikes födda kvinnor
Sysselsättningen bland inrikes födda kvinnor har ökat från 69,5 procent till 72 procent under det senaste året, se diagram 7. Den positiva utvecklingen förklarar en stor del av regionens totala sysselsättningsökning. Bland inrikes
födda män var förändringen marginell och sysselsättningen beräknas till 73,7 procent. När det gäller utveckling bland utrikes födda är nivån mer eller mindre oförändrad. Kvinnornas syssel- sättning uppgår till 60,1 procent och männens till 68,2 procent.
Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda kvinnor uppgår därmed till knappt tolv procent- enheter medan skillnaden mellan männen är 5,5 procentenheter.
När det gäller nettoökningen av antal sysselsatta så svarar utrikes födda för drygt 40 procent av
ökningen sedan 2009 i Stockholms län. Motsvarande mönster där utrikes födda svarar för en stor
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
72,9 % (+1,4) 64 % (-0,2)
73,7 % (+0,3) 68,2 %
(+0,4)
72 % (+2,5)
60,1 % (-0,6)
Inrikes födda
utrikes födda
alla män kvinnor
Diagram 7. Sysselsättning bland inrikes och utrikes födda, 2013K4 i Stockholms län. Källa: SCB
10' 20' 30' 40' 50' 60' 70' 80' 90' 100'
58 % 60 % 62 % 64 % 66 % 68 % 70 % 72 % 74 % 76 %
2005K4 2007K4 2009K4 2011K4 2013K4 2006K4 2008K4 2010K4 2012K42013K4 Stockholms stad
Övriga länet
Malmö Göteborg
Stockholms stad
Malmö Göteborg Malmö + Gbg
38'
del av nettoökningen i antalet sysselsatta kan observeras i övriga riket. Det innebär att antalet inrikes födda som är sysselsatta ökat med sex procent medan motsvarande ökning för utrikes födda är knappt 15 procent, vilket till stor del förklaras av att den demografiska gruppen4 utrikes födda ökar i en snabbare takt.
Fortsatt positiv utveckling i huvudstaden
Antalet sysselsatta i Stockholms stad har ökat med 16 800 under den senaste tolvmånadersperioden. Andelen sysselsatta beräknas därmed till 73,9 procent vilket kan jämföras med 72,7 procent under fjärde kvartalet 2012. Stockholm stad fortsätter därmed att dra upp länets sammanlagda sysselsättning och skillnaden till övriga länet uppgår numera till 5,7 procentenheter. Stockholms stad (och övriga länet) har även en högre sysselsättning än övriga storstadskommuner. Skillnaden med Malmö och Göteborg är 10 respektive 8,6 procentenheter, se diagram 8.
Diagram 8. Andel sysselsatta i storstadskommunerna och Diagram 9. Förändring av antalet sysselsatta (tusentals), i övriga länet, 2005K4-2013K4. Källa: SCB/AKU kumulativ utveckling med basen 2005K4. Källa: SCB/AKU
Via en enkel överslagsräkning kan det konstateras att gapet till Stockholm stad skulle slutas om arbetsgivarna Malmö och Göteborg stad fördubblade antalet anställda (lite drygt), under förutsättning att rekryteringen sker via arbetslösa och personer utanför arbetskraften5.
Studerar man den kumulativa utvecklingen sedan 2005 (se diagram 9) har antalet sysselsatta ökat med 96 000 i Stockholm. Det är 38 000 fler än i Malmö och Göteborg tillsammans.
Andelen arbetslösa uppgår till 6,1 procent i Stockholms län
Antalet personer (15-74 år) i Stockholms län som inte arbetar uppgår till 476 500 (knappt 2,5 miljoner i riket som helhet). Denna grupp utgörs dels av arbetslösa, dels av personer utanför
4 Det vill säga befolkningen i åldersintervallet 15-74 år oavsett anknytning till arbetsmarknaden
5 Malmö stad sysselsätter omkring 21 000 personer och Göteborg stad 34 000 personer
1%
2%
3%
4%
5%
6%
7%
8%
9%
10%
10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000
2005K4 2007K4 2009K4 2011K4 2013K4 2005K4 2007K4 2009K4 2011K4 2013K4
Stockholms län Skåne
V. Götaland Övriga riket
(ex AB län)
Skåne Stockholms län
V. Götaland
arbetskraften som t.ex. pensionärer och studerande. Som andel av befolkningen tyder utvecklingen på att denna grupp minskat med en knapp procentenhet under det senaste året, I riket som helhet uppgår antalet arbetslösa till 378 500 personer. Av dessa svarar storstadsregionerna för drygt 200 000. Stockholms län svarar i sin tur för 74 200 personer av samtliga arbetslösa, vilket är lägre än regionens arbetsmarkandsandel.
Diagram 10. Arbetslöshet i storstadsregionerna och övriga Diagram 11. Antal arbetslösa i storstadsregionerna riket, 2005K4-2013K4. Källa: SCB och i övriga riket 2005K4-2013K4. Källa: SCB
Uttryckt i förhållande till arbetskraften beräknas arbetslösheten till 6,1 procent6. Vid sidan av Gotland och Halland noterar regionen därmed den tredje lägsta arbetslösheten. Arbetslösheten är vidare lägre än i storstadsregionerna Västra Götaland (7,9 procent) och Skåne (9,4), se diagram 10 och 11. I övriga riket uppgår arbetslösheten till 7,9 procent7. Stockholms stad har samma arbetslöshetsnivå som länet (6,1) medan Malmö och Göteborg har en arbetslöshet på 11,2 respektive 9,9 procent. Se bilaga 2 för arbetslöshets- och sysselsättningsstatistik för övriga län.
Arbetslösheten för kvinnor och män Som framgått ovan så har kvinnorna i Stockholms län haft en starkare sysselsättningsutveckling än männen på ett års sikt. Jämfört med föregående kvartal (tredje kvartalet) tycks kvinnorna även haft en god utveckling även när det gäller arbetslöshet. Inte sedan några kvartal under 2007-2008 har kvinnornas estimerade arbetslöshet varit lägre.
Under det fjärde kvartalet uppgår männens arbetslöshet till 6,3 procent och kvinnornas till 5,9 procent, se tabell 2. Både männen och kvinnorna har en lägre arbetslöshetsnivå än övriga
6 Under motsvarande kvartal 2012 uppgick arbetslösheten till 6,7 procent
7 Riket som helhet har en arbetslöshet på 7,4 procent
Stockholms län Skåne
Västra Götaland
6,1 % 9,4 % 7,9 %
6,3 % 10,1 % 7,9 %
5,9 % 8,7 % 7,9 % totalt män kvinnor
Övr. riket (ex AB län) 7,9 % 8,1 % 7,7 % Region
Tabell 2. Arbetslösheten bland kvinnor och män i storstadsregionerna och i övriga riket, 2013K4. Källa: SCB
1%
2%
3%
4%
5%
6%
7%
8%
9%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
16%
18%
20%
2009K4 2010K4 2011K4 2012K4 2013K4 2009K4 2010K4 2011K4 2012K4 2013K4
Inrikes födda Utrikes födda
kvinnor (sthlm) män (övriga riket) kvinnor (övriga riket) män (sthlm)
storstadsregioner. Avslutningsvis har arbetslöshetstidens längd ökat för männen vilket tyder på att det är korttidsarbetslösa som framförallt stått för nettoutflödet ur arbetslösheten.
Det är förhållandevis ganska små skillnader i arbetslöshet mellan utrikes födda kvinnor och män, se diagram 12 och 13. Mot bakgrund av att utrikes födda män har en betydligt högre sysselsättning än utrikes födda kvinnor är annars den intuitiva känslan att kvinnor bör ha en klart högre arbetslöshet än männen. Förhållandet med små skillnader förklaras av att utrikes födda kvinnor i högre utsträckning än män befinner sig utanför arbetskraften. Det är visserligen sant även för inrikes födda men differensen är klart högre bland utrikes födda. I Stockholms län befinner sig 31 procent av utrikes födda kvinnor utanför arbetskraften medan motsvarande andel bland männen är 23 procent. Mätt som andel som inte arbetar (det vill säga arbetslösa och personer utanför arbetskraften) uppgår utrikes födda kvinnors andel till 40 procent medan 32 procent av männen inte är sysselsatta.
Diagram 12. Arbetslöshet bland inrikes födda, kvinnor och Diagram 13. Arbetslöshet bland utrikes födda, kvinnor män, i Stockholms län och övriga riket, 2009K4-2013K4. och män, i Stockholms län och övriga riket, 2009K4-
Källa: SCB 2013K4. Källa: SCB
Arbetslösheten bland ungdomar i Stockholms län uppgår till 15,2 procent att jämföra med 19,5 procent under motsvarande kvartal 2012. Bland kvinnorna är arbetslösheten 12,1 procent, vilket kan jämföras med ungdomsarbetslösheten bland män som beräknas till 18,6 procent. Räknat i personer uppgår antalet arbetslösa ungdomar till 21 100, varav ungefär hälften är heltidsstuderande. Andelen arbetslösa i kombination med att de inte är heltidsstuderande är med andra ord lägre än 15,2 procent. Precis som i andra grupper är ungdomsarbetslösheten högre i övriga riket än i Stockholms län.
Färre personer berörda av varsel
Under 2013 varslades totalt 13 800 personer om uppsägning i Stockholms län. Det är 3 100 färre än under 2012. Motsvarande nedgång kan noteras i övriga riket. Studerar man enbart det fjärde kvartalet halverades antalet personer som berördes av varsel, vilket förklaras av en kraftig
uppgång under 2012 års sista tre månader. Nedgången under det sista kvartalet förklarar hela nedgången för helåret 2013. I januari 2014 varslades knappt 1 200 personer om uppsägning. Det är drygt 20 procent lägre (eller drygt 300 färre) än under 2012 års första månad. Mot bakgrund av lägre varselnivåer är det rimligt att anta att inflödet till arbetslöshet under inledningen av 2014 kommer att vara något lägre - ceteris paribus – än under föregående år. Samtidigt så svarar varsel för en mindre del av inflödet än t.ex. en tidsbegränsad anställning som löpt ut.
Den inomregionala bilden
Inom länet är arbetslösheten lägst i Danderyd, Vaxholm, Vallentuna, Täby och Ekerö, se karta 1 och tabell 3. Ingen av kommunerna i övriga riket har lägre arbetslöshet än dessa fem stockholmskommuner. Under det senaste året har arbetslösheten sjunkit i merparten av länets
De uppgifter som anges under detta avsnitt ska inte sammanblandas med de mått och definitioner som återgetts ovan. Uppgifterna är hämtade från Arbetsförmedlingen och avser inskrivna arbetslösa i förhållande till en
registerbaserad arbetskraft. Inskrivna arbetslösa består av öppet arbetslösa och personer i program, se bilaga 1 för mer information.
2' 4' 6' 8' 10' 12' 14' 16' 18' 20' 22' 24' 26'
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Stockholms län Skåne + V. Götaland Övr. riket (ex storstadsregioner) Stockholm
Skåne
Övriga riket
Riket
5 705 2 013
5 445
15 716
5 294 1 936
5 410
15 110
Förändring
8 % 4 %
1 %
4 % Antal 2013K4 Antal 2012K4
V. Götaland 2 553 2 470 3 %
Region
kommuner och ökat i några enstaka. Sammantaget är utvecklingen därmed positiv men inga större upp- eller nedgångar kan noteras i någon av länets kommuner. Vaxholm, Nynäshamn, Tyresö, Österåker och Norrtälje har mot den bakgrunden haft den starkaste utvecklingen medan arbetslösheten har ökat mest i Järfälla, Lidingö och Botkyrka.
Södertälje (14,2 procent), Botkyrka (12,6) och Järfälla (8,8) är de kommuner med en högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Sett till samtliga kommuner i riket är det bara sju kommuner som en högre arbetslöshet än Södertälje och 26 kommuner som har en högre arbetslöshet än Botkyrka. Landskrona (16,2 procent), Haparanda (15,5) och Trollhättan (15,3) har högst av samtliga kommuner.
Av de fem stockholmskommuner som har lägst arbetslöshet har Danderyd, Vaxholm, Vallentuna och Täby även lägst arbetslöshet bland utrikes födda. Generellt har kommunerna i länet en lägre arbetslöshet bland utrikes födda än andra kommuner och skillnaderna mot övriga riket är större när det gäller utrikes födda än arbetslösheten i sin helhet. Som illustration på det kan det nämnas att av de 35 kommuner i riket som har lägst arbetslöshet bland utrikes födda ligger 16 i Stockholms län. Bilden är densamma om man tittar på andelen arbetslösa ungdomar. Den kommun i länet som har högst ungdomsarbetslöshet (Södertälje) ligger ändå på den övre delen om man sorterar Sveriges kommuner efter hur hög ungdomsarbetslösheten är.
Konkurser och nystartade företag
Under 2013 startades 21 335 företag i Stockholms län. Det är marginellt fler (165) än under 2012, men 2 700 färre än under rekordåret 2011. Samtidigt startades det fler företag i Stockholms län än det sammanlagda antalet i Skåne och Västra Götaland, se diagram 14. Jämfört med 2012 sjönk nyföretagandet svagt i såväl Skåne och Västra Götaland. I övriga riket (exklusive storstadsregionerna) sjönk nyföretagandet något mer (fem procent).
Tittar man däremot på fjärde kvartalet 2013 så ökade nyföretagandet i Stockholm (8 procent), Skåne (4), Västra Götaland (3) och övriga riket (1), se tabell 4. Se bilaga 4 för nyföretagande i länets kommuner.
Diagram 14. Antal nystartade företag i storstadsregionerna Tabell 4. Antal nystartade företag 2013K4 och och riket, 2007-2013, i tusentals. Källa: Bolagsverket 2012K4 i storstadsregionerna och riket. Källa:
Bolagsverket
Drygt 2 500 företag försattes i konkurs
Under 2013 försattes 2 521 företag i konkurs i Stockholms län. Det är en marginell ökning (två procent), men mindre än i Skåne, Västra Götaland och övriga riket. Däremot, om man enbart studerar det fjärde kvartalet var utvecklingen gynnsammare i Stockholms län än i övriga storstadsregioner, se tabell 5. För såväl helåret som sista kvartalet svarade regionen för ungefär en tredjedel av rikets samtliga konkurser.
I Stockholms län svarade branscherna byggindustri (453), företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (297) och detaljhandel (184) för flest antal konkurser8.
53 av företagen som försattes i konkurs hade 20 eller fler anställda. Sammantaget sysselsatte de konkurs- drabbade företagen drygt 7 200 vilket är 1 700 färre än under 2012. Även om antalet företagskonkurser och anställda i dessa företag enbart i marginell utsträckning kan fungera som förklaringsfaktor till inflödet i arbetslöshet är utvecklingen ändå en liten
indikation på ett något lägre inflöde framgent. Rikets samtliga företagskonkurser hade sammantaget knappt 26 000 anställda vilket är ungefär samma antal som 2012.
8 Avser helåret 2013
Stockholm Skåne
Övriga riket
Riket
656 265
721
1 932
639 277
796
1 999
Förändring
3%
-4%
-9%
-3%
Antal 2013K4Antal 2012K4
V. Götaland 290 287 1%
Region
Tabell 5. Antal konkurser i storstadsregionerna och övriga riket. Källa: Bolagsverket
5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 %
0 tkr 1-99 tkr 100-199 tkr 200-299 tkr 300-399 tkr 400-499 tkr 500-599 tkr 600-999 tkr 1000+ tkr Stockholms län Övriga riket
0 tkr 1-99 tkr 100-199 tkr 200-299 tkr 300-399 tkr 400-499 tkr 500-599 tkr 600-999 tkr 1000+ tkr
58 690 141 027 178 926 246 562 269 403 150 516 79 870 93 691 26 758
203 304 472 080 662 527 1 105 521 1 012 751 398 237 154 827 137 430 23 863 Inkomstklass AB län Övr. riket
Totalt 1 245 443 4 170 540
Övrigt i korthet
► Åtta Stockholmskommuner bland de tio kommuner med högst medianinkomst
2012 låg medianinkomsten på 278 000 kronor. Det är drygt två procent högre än 2011 och drygt 20 procent högre än 2000. Medianinkomsten var högst i Stockholms län (299 200) och lägst på Gotland (252 300). För männen i Stockholms län uppgick medianinkomsten till drygt 328 000 och för kvinnor till knappt 275 000 kronor.
Tio procent av befolkningen hade en inkomst på minst 600 000 i Stockholms län. Motsvarande andel i övriga riket är fyra procent, se diagram 15 och tabell 6.
Diagram 15. Andel av befolkningen (20-64 år) i respektive inkomstklass (tusentals) Tabell 6. Antal i respektive i Stockholms län och övriga riket, 2012. Källa: SCB medianinkomstklass. Källa: SCB
Den starkaste utvecklingen under 2000-talet svarar Kiruna och Pajala för. Det förklaras till stor del av gruvindustrins högkonjunktur under den aktuella tidsperioden. I Stockholms län har Vaxholm haft den starkaste inkomstutvecklingen under 2000-talet. Högst medianinkomst har invånarna i Danderyd och Täby kommun. Vid sidan av Lomma och Kiruna är samtliga kommuner bland de tio kommuner med högst inkomst belägna i Stockholms län.
► Länets befolkning ökade med 28 500 under de tre första kvartalen
Under de tre första kvartalen ökade länets befolkning med 28 469 till 2 155 475. I riket som helhet ökade befolkningen med drygt 69 500 till 9 625 444. Befolkningsökningen i länet är därmed i nivå med utvecklingen under de tre första kvartalen 2012. Flyttnettot uppgick till knappt 17 000 personer, varav 13 000 var ett positivt flyttnetto från utlandet. Flyttnettot med utlandet ligger därmed något lägre än under 2012, men födelseöverskottet ligger högre än under 2012.
Alla kommuner i länet hade en folkökning under årets första tre kvartal. Mätt i antal svarade Stockholms stad för den högsta ökningen (knappt 13 000) följt av Sundbyberg (drygt 1 400). I förhållandet till sin befolkningsstorlek ökade Sundbyberg mest av alla kommuner. Den 19 februari presenteras statistiken för helåret 2013.
► Mälardalen förväntas ha högst tillväxt de kommande åren
I februari presenterade Nordea sin regionala konjunkturrapport, se tabell 7. Den visar att Sveriges ekonomi växlar upp och ekonomin tar fart i samtliga regioner. Mälardalen antas ha den högsta tillväxten fram till 2015. En del av detta beror på att regionen gynnas särskilt av den nuvarande expansiva finans- och penningpolitik som förväntas ha effekter på hushållens konsumtion. Det gynnar regionerna som Mälardalen med en tyngdpunkt i tjänstenäringar.
Bruttoregionprodukt Prognos
2012 2013 2014 2015
Mälardalen 1,6 1,7 3,1 3,0
Sydsverige 0,6 1,7 2,1 2,2
Västsverige 1,0 0,6 2,3 2,3
Övriga riket 0,2 0,2 1,7 1,8
Totalt, Sverige BNP 0,9 1,0 2,4 2,4
Tabell 7. Prognos över BRP- och BNP-utvecklingen till och med 2015. Källa: Nordea
Studerande
I arbetskraften Ej i arbetskraften
402 300
Arbetslösa Sysselsatta
1 144 500
Övriga
Pensionärer
Sjuka
I arbete Frånvarande
Sjukdom
Semester Föräldrarledig Övriga skäl
74 200 1 218 700
Befolkningen (15-74 år)
1 621 000
Bilaga 1 – Kort om arbetsmarknadsstatistik
Arbetskraftsundersökningarna (AKU) utförs löpande av SCB. För riket presenteras undersökningen månatligen. På regional nivå sker dock redovisningen per kvartal. Den statistik som presenteras genom AKU är de officiella arbetslöshetstalen och följer International Labour Organizations (ILO) och EU:s riktlinjer. Vid internationella jämförelser är det med andra ord AKU:s arbetsmarknadsstatistik som ska användas.
Figuren nedan redovisar Arbetskraftsundersökningarnas indelning av arbetsmarknaden för befolkningen i åldern 15-74 år. I ett första steg delas befolkningen in i arbetskraften och ej i arbetskraften. I Stockholms län var 402 300 ej i arbetskraften. Denna kategori utgörs av studerande, sjuka (t.ex. förtidspensionärer av hälsoskäl), pensionärer och övriga. 1 218 700 av länets befolkning definieras vara i arbetskraften vilket innebär att man antingen är sysselsatt eller arbetslös. Sysselsättningen beräknas genom att sätta antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i det aktuella ålderintervallet. Kvoten uppgår till 0,706 vilket innebär att sysselsättningsgraden är 70,6 procent. Arbetslöshet definieras däremot som andelen arbetslösa i förhållande till arbetskraften (inte befolkningen) vilket under fjärde kvartalet 2013 uppgick till 6,1 procent. På grund av att den relativa sysselsättningen och arbetslösheten relateras till olika storheter (arbetskraften och befolkningen) kan t.ex. arbetslösheten gå upp utan att sysselsättningen förändras.
Figur B1. Arbetsmarknaden i antal för befolkningen (15-74 år), Stockholms län, fjärde kvartalet 2013.
Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning baserad på intervjuer med enskilda personer. Därutöver använder sig SCB av två andra undersökningar för att spegla utvecklingen på arbetsmarknaden: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) och registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Den förstnämnda vänder sig till företag/arbetsgivare via enkäter för att ta reda på antalet anställningar. Undersökningen redovisas på kvartalsnivå. RAMS bygger
på kontrolluppgifter från Skatteverket och omfattar alla som har inkomst från arbete och – eftersom det inte är en urvalsundersökning - presenterar den säkraste statistiken över arbetsmarknaden. Det innebär att statistiken kan brytas över flera faktorer utan att sanningshalten går förlorad. Samtidigt innebär insamlingsmetoden att statistiken presenteras med fördröjning och kan inte användas som korttidsindikator.
Arbetskraftsundersökningens precision
Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning och inte en totalundersökning. Det betyder att det finns en viss osäkerhet vid skattningarna (estimaten). Förändringar från ett år till ett annat i andelar på länsnivå når inte alltid upp till så kallad statistiskt signifikans men i regel om vi t.ex. jämför Stockholm med övriga riket eller andra län. De skattade värden som redovisas ska ses som indikationer på utvecklingen.
Arbetskraftsundersökningarna jämfört med Arbetsförmedlingen statistik Arbetsförmedlingens statistik är mer att betrakta som verksamhetsstatistik eftersom det bygger på antalet inskrivna som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd vilket innebär att nivån är lägre än AKU:s arbetslöshetstal. Sedan hösten 2011 relateras antalet till en uppskattning av arbetskraften. Tidigare sattes antalet arbetslösa i förhållande till befolkningen.
Arbetsförmedlingens statistik täcker – av naturliga skäl – inte in dem som är arbetslösa, men som inte skrivit in sig på arbetsförmedlingen. Dessutom använder sig SCB/AKU av åldersintervallet 15- 74 år medan Arbetsförmedlingen har 16-64 år vilket ytterligare ökar diskrepansen mellan de två måtten.
En av fördelarna med Arbetsförmedlingens insamlingsmetod är att registerdata möjliggör snabbare uppdatering och att antalet inskrivna som arbetslösa kan fördelas på fler grupper (åldersgrupper, kön, utrikes födda etc.) utan att sanningshalten går förlorad. Begreppet andel/antal personer som saknar arbete omfattar såväl öppet arbetslösa som personer i program.
Revidering av AKU
I februari 2013 meddelade SCB att Arbetskraftsundersökningarnas tabellpaket och tidsserier uppdateras. Uppdateringen avser 2010-2012 och sker med anledning av en förbättrad beräkningsmetod. Skillnaderna mot tidigare publicerade uppgifter är i huvudsak marginella och ändrar inte beskrivningen av arbetsmarknaden och dess utveckling, men sysselsättning ligger något lägre och arbetslöshet marginellt högre. Jämförbarheten med perioden 2005-2009 är fortsatt god.
Bilaga 2 – Arbetslöshet och sysselsättning per län
Län Arbetslöshet Sysselsättning
Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt
Stockholms län 6,3 % 5,9 % 6,1 % 72,4 % 68,8 % 70,6 %
Uppsala län 6,2 % 6,4 % 6,3 % 68,3 % 62,9 % 65,6 %
Södermanland 8,5 % 6,9 % 7,8 % 64,4 % 61,2 % 62,8 %
Östergötlands län 8,7 % 7,7 % 8,2 % 65,3 % 59,4 % 62,4 %
Jönköpings län 6,0 % 6,9 % 6,4 % 70,1 % 65,3 % 67,8 %
Kronobergs län 8,2 % 5,3 % 6,9 % 67,8 % 66,1 % 67,0 %
Kalmar län 6,2 % 6,6 % 6,4 % 63,3 % 59,3 % 61,3 %
Gotlands län 4,5 % 6,2 % 5,3 % 68,9 % 59,8 % 64,5 %
Blekinge län 9,3 % 6,1 % 7,9 % 63,8 % 59,0 % 61,4 %
Skåne län 10,1 % 8,7 % 9,4 % 66,0 % 60,9 % 63,4 %
Hallands län 5,5 % 6,0 % 5,8 % 69,6 % 65,7 % 67,7 %
V. Götalands län 7,9 % 7,9 % 7,9 % 68,7 % 63,8 % 66,3 %
Värmlands län 7,5 % 9,6 % 8,5 % 65,9 % 58,8 % 62,5 %
Örebro län 10,1 % 8,5 % 9,4 % 63,9 % 57,0 % 60,4 %
Västmanlands län 6,6 % 11,4 % 8,9 % 68,9 % 59,8 % 64,4 %
Dalarnas län 7,3 % 8,6 % 7,9 % 65,5 % 62,0 % 63,8 %
Gävleborgs län 10,0 % 8,8 % 9,5 % 61,6 % 58,2 % 60,0 %
Västernorrland 6,7 % 5,8 % 6,3 % 66,7 % 60,3 % 63,6 %
Jämtlands län 6,6 % 5,7 % 6,2 % 64,5 % 62,1 % 63,4 %
Västerbottens län 8,3 % 6,8 % 7,6 % 68,2 % 58,7 % 63,5 %
Norrbottens län 7,4 % 4,6 % 6,2 % 64,0 % 59,8 % 62,0 %
Tabell B2. Andel sysselsatta och arbetslösa per län, 2013K4. Källa: SCB/AKU
Bilaga 3 – Arbetslösa i länets kommuner
Kommun kvinnor män
öppet arbetslösa i program totalt öppet arbetslösa i program totalt
Botkyrka 7,9 % 5,8 % 13,7 % 7,1 % 4,6 % 11,6 %
Danderyd 1,8 % 0,7 % 2,5 % 1,7 % 0,6 % 2,3 %
Ekerö 2,1 % 1,1 % 3,2 % 2,2 % 0,9 % 3,1 %
Haninge 4,6 % 2,9 % 7,5 % 4,8 % 2,6 % 7,4 %
Huddinge 3,9 % 2,8 % 6,6 % 4,2 % 2,6 % 6,8 %
Järfälla 6,3 % 2,5 % 8,8 % 5,9 % 2,9 % 8,8 %
Lidingö 2,4 % 1,3 % 3,8 % 2,5 % 1,2 % 3,7 %
Nacka 3,2 % 1,6 % 4,8 % 3,1 % 1,8 % 4,9 %
Norrtälje 2,3 % 2,5 % 4,8 % 3,0 % 2,3 % 5,2 %
Nykvarn 2,7 % 1,8 % 4,5 % 3,1 % 1,8 % 4,9 %
Nynäshamn 4,0 % 2,7 % 6,6 % 3,9 % 2,9 % 6,8 %
Salem 3,2 % 2,1 % 5,3 % 3,2 % 2,2 % 5,4 %
Sigtuna 4,7 % 2,5 % 7,3 % 4,7 % 2,4 % 7,1 %
Sollentuna 3,6 % 1,6 % 5,2 % 3,5 % 1,6 % 5,1 %
Solna 4,1 % 1,6 % 5,7 % 3,6 % 1,7 % 5,3 %
Stockholm 4,3 % 2,4 % 6,7 % 4,6 % 2,4 % 7,0 %
Sundbyberg 5,5 % 2,8 % 8,3 % 5,6 % 2,8 % 8,4 %
Södertälje 8,2 % 7,4 % 15,6 % 7,2 % 5,8 % 13,0 %
Tyresö 2,9 % 1,6 % 4,4 % 3,1 % 1,6 % 4,7 %
Täby 2,1 % 0,9 % 3,0 % 2,1 % 0,8 % 3,0 %
Upplands-B 5,0 % 2,7 % 7,6 % 4,5 % 2,2 % 6,7 %
Upplands V. 3,7 % 2,5 % 6,2 % 4,4 % 2,4 % 6,8 %
Vallentuna 1,7 % 1,1 % 2,8 % 1,9 % 1,1 % 3,1 %
Vaxholm 1,8 % 0,8 % 2,6 % 1,6 % 0,8 % 2,4 %
Värmdö 2,6 % 1,5 % 4,1 % 2,9 % 1,5 % 4,4 %
Österåker 2,1 % 1,2 % 3,3 % 2,6 % 1,6 % 4,2 %
AB län 4,2% 2,5% 6,7% 4,3% 2,4% 6,8%
Tabell B3. Andel öppet arbetslösa och andel i program med aktivitetsstöd i länets kommuner, januari 2014. Källa:
Arbetsförmedlingen
Bilaga 4 – Nystartade företag i länets kommuner
Kommun Förändring
2012 2013 antal procent
Botkyrka 524 494 -30 -6 %
Danderyd 449 364 -85 -19 %
Ekerö 195 183 -12 -6 %
Haninge 446 508 62 14 %
Huddinge 614 623 9 1 %
Järfälla 433 348 -85 -20 %
Lidingö 396 442 46 12 %
Nacka 730 797 67 9 %
Norrtälje 340 362 22 6 %
Nykvarn 57 42 -15 -26 %
Nynäshamn 166 159 -7 -4 %
Salem 62 86 24 39 %
Sigtuna 315 301 -14 -4 %
Sollentuna 519 532 13 3 %
Solna 644 628 -16 -2 %
Stockholm 12 172 12 435 263 2 %
Sundbyberg 271 299 28 10 %
Södertälje 556 574 18 3 %
Tyresö 319 280 -39 -12 %
Täby 583 529 -54 -9 %
Upplands Väsby 261 267 6 2 %
Upplands-Bro 128 153 25 20 %
Vallentuna 226 191 -35 -15 %
Vaxholm 107 94 -13 -12 %
Värmdö 335 330 -5 -1 %
Österåker 322 314 -8 -2 %
Stockholms län 21170 21335 165 1%
Tabell B4. Antal nystartade företag 2012 och 2013 i länets kommuner. Källa: Bolagsverket
Bilaga 5 – Medianinkomst (2012) i länet kommuner
Kommun Medianinkomst
kvinnor och män män kvinnor
Botkyrka 290 200 323 400 263 600
Danderyd 317 100 358 700 281 200
Ekerö 310 100 349 700 278 900
Haninge 314 400 348 000 284 500
Huddinge 296 700 331 300 269 500
Järfälla 329 000 378 100 293 600
Lidingö 290 400 318 900 266 000
Nacka 248 300 276 500 223 700
Norrtälje 315 400 350 400 285 200
Nykvarn 281 700 312 900 253 700
Nynäshamn 315 700 351 400 287 100
Salem 287 200 328 100 253 300
Sigtuna 325 700 367 400 292 800
Sollentuna 356 800 415 500 318 200
Solna 381 300 469 900 328 100
Stockholm 328 000 365 800 299 400
Sundbyberg 300 400 325 000 280 300
Södertälje 260 000 292 100 231 800
Tyresö 328 800 365 900 302 300
Täby 294 000 318 400 273 300
Upplands Väsby 310 500 338 100 287 400
Upplands-Bro 338 800 383 800 307 900
Vallentuna 334 200 386 600 298 400
Vaxholm 272 200 305 700 242 500
Värmdö 277 600 308 900 251 100
Österåker 281 600 316 800 250 200
Stockholms län 299 200 328 400 274 500
Riket 278 000 311 900 249 300
Tabell B5. Medianinkomst i länets kommuner 2012, 20-64 år (boende i Sverige hela året). Källa: SCB
