Grap 12239
Dagvattenutredning Görla 9:2, Norrtälje kommun
Cecilia Sköld Geosigma AB 2012-11-19
Reviderad 2012-12-21
SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING
Uppdragsledare:
Cecilia Sköld
Uppdragsnr:
602999
Grap nr:
12239
Version:
2.0
Antal Sidor:
20
Antal Bilagor:
1
Beställare:
Norrtälje kommun
Beställares referens:
Linda Wiking
Beställares referensnr:
10200508
Titel och eventuell undertitel:
Dagvattenutredning Görla, Norrtälje kommun
Författad av:
Cecilia Sköld
Datum:
2012-11-16 Rev 2012-12-21 Rev 2013-03-13
Granskad av:
Erik Mattson Tommy Lundberg
Datum:
2012-11-19 Rev. 2012-12-21
GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331 - 7020 PlusGiro: 417 14 72 - 6 Org.nr: 556412 - 7735
Huvudkontor Uppsala Postadr: Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadr: Vattholmav. 8, Uppsala Tel: 018 - 65 08 00
Verkstad Uppsala Seminarieg. 33 752 28 Uppsala Tel: 018 - 52 15 03
Göteborg
Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 031 – 339 48 00
Stockholm Sankt Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00
1 Sammanfattning
Norrtälje kommun planerar att utvidga Görla industriområde österut för att möjliggöra för nya industrifastigheter. Ett förslag till detaljplan har tagits fram för Görla 9:2 om ca 7 ha. De östra delarna utmed Limmarens strand har stora naturvärden och ska i detaljplanen bekräftas som naturmark. I de västra delarna, mot befintligt industriområde, planeras att skapa nya
fastigheter för industri- eller handelsverksamhet. Då detta kommer att medföra en ökad mängd hårdgjorda ytor kommer planen att påverka dagens ytavrinningssituation.
Geosigma AB har på uppdrag av Norrtälje kommun gjort en dagvattenutredning för
detaljplanen Görla 9:2. Dagvattenutredningen omfattar planens påverkan på dagvattenflöden, dagvattnets föroreningsinnehåll samt påverkan på recipienter och intilliggande
markavvattningsföretag. I linje med Norrtälje kommuns riktlinjer för omhändertagande av dagvatten presenteras därefter åtgärder.
Ökningen av dagvattnet beror till stor del på hur mycket de hårdgjorda ytorna inom området kommer att öka. Störst är ökningen i den del av planområdet som idag är naturmark.
Utökningen av de befintliga industrifastigheterna österut kommer medföra stora höjdskillnader inom fastigheten och att en ytvattendelare korsas. Då de naturliga avrinningsförhållandena bör bevaras, innebär detta att nya anslutningspunkter behöver upprättas för dagvattenutsläpp i kommunens diken vid åker- och ängsmarken.
Ytorna på de befintliga industrifastigheterna är idag anslutna till dagvattenledningen i Braxenvägen. Ledningen i Braxenvägen har kapacitet att ta emot flöden från ett dimensionerande 2-årsregn. Det område som idag avrinner mot den befintliga dagvattenledningen i Braxenvägen förväntas öka med ca 35 %.
För att inte belasta systemet ytterligare kan Norrtälje kommun i detaljplanen kräva
fördröjning från fastigheter som är anslutna till ledningen. Ett rimligt krav är i så fall att flödet ut från fastigheten inte ska överstiga det som idag uppstår vid ett dimensionerande 2-årsregn med varaktigheten 10 min (135 l/s*ha). Detta kan uppnås genom att anlägga
fördröjningsmagasin. För de ytor som avrinner mot dagvattenledningen på Görla 9:34 och den nya fastigheten längst söder ut, motsvarar det kravet en erforderlig fördröjningsvolym på ca 1 m3 för respektive fastighet. Flödesökningen för det dagvatten som avrinner till befintligt dikessystem i ängs- och åkermarken bedöms inte utgöra ett problem kapacitetsmässigt.
De föroreningshalter som har beräknats med schablonhalter i Storm Tac visar att de ämnen som riskerar att vara högre än RTK:s riktvärden för dagvatten är bly, zink, olja och fosfor.
Föroreningarna kan reduceras via sedimentation eftersom de till stor del är partikelbundna.
Enligt Norrtälje kommuns policy för oljeavskiljare ska samtliga fastigheter som riskerar att släppa ut mineralolja i dagvattennätet vara anslutna till en oljeavskiljare. Detta kommer reducera de partikelbundna föroreningarna eftersom oljeavskiljaren även fungerar som en fördröjningsanläggning så att sedimentation kan ske.
För det dagvatten som avrinner mot Braxenvägen renas ytterligare i en skärmbassäng vid ledningens utlopp. En viss rening sker även i de vegetationsklädda dikena om uppehållstiden inte är för kort.
Utredningen bedömer inte att utvidgningen av industriområdet kommer att riskera att miljökvalitetsnormerna för vatten inte uppnås i Limmaren om rekommenderade åtgärder
Innehåll
1 Sammanfattning ... 3
2 Inledning ... 6
2.1 Bakgrund ... 6
2.2 Uppdragsbeskrivning ... 6
2.3 Utredningsområde ... 7
3 Metod ... 8
3.1 Platsbesök ... 8
3.2 Beräkningar ... 8
3.2.1 Flödesberäkningar ... 8
3.2.2 Föroreningsberäkning ... 8
3.2.3 Kapacitetsberäkningar – ledningar ... 8
3.2.4 Dimensionering av fördröjningsmagasin ... 8
4 Förutsättningar ... 9
4.1 Planförslag ... 9
4.2 Lokala riktlinjer för dagvattenhantering ... 9
4.3 Miljökvalitetsnormer för vatten ... 9
4.4 Markavvattningsföretag ... 9
4.5 Avvattningsstråk ... 10
4.5.1 Befintliga dagvattenledningar ... 10
4.5.2 Befintliga diken ... 10
4.6 Vattendelare ... 10
5 Planens påverkan på dagvattensituationen ... 13
5.1 Generellt ... 13
5.2 Dagvattenflöden ... 13
5.3 Föroreningsbelastning ... 14
6 Föreslagna lösningar ... 16
6.1 Generellt ... 16
6.2 Avrinning mot diken i Limmarens torrläggningsföretag ... 16
6.3 Avrinning mot dagvattenledningen i Braxenvägen ... 16
6.4 Rening av dagvattnet ... 17
6.5 Planbestämmelser ... 17
6.5.1 Maximalt dagvattenflöde ut från tomtmark mot ledning Braxenvägen ... 17
6.5.2 U-område ... 17
7 Slutsatser ... 19
8 Referenser ... 20 9 Bilaga 1. Limmarens sjösänkningsföretag ... 21
2 Inledning
2.1 Bakgrund
Geosigma AB har fått i uppdrag att utreda dagvattenhantering för föreslaget detaljplanområde Görla 9:2, ca 2 km söder om centrala Norrtälje. I detaljplanen vill man möjliggöra för
befintliga verksamheter i Görla industriområde att expandera österut samt att en ny industritomt kan anläggas i den sydvästra delen av planområdet.
Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till
markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som kan innehålla föroreningar och näringsämnen. Norrtälje kommun vill därför utreda eventuellt reningsbehov och konsekvenserna för dagvattenflödet vid en ökad andel hårdgjorda ytor.
Figur 1. Översikt av Görla industriområdes läge i Norrtälje kommun.
2.2 Uppdragsbeskrivning
Uppdraget omfattar en dagvattenutredning för planområdet inom Görla 9:2, om ca 7 ha. Syftet är att redogöra för förändringar i flöden och föroreningsbelastning från dagvattnet vid en exploatering.
Dagvattenhanteringen ska ske i enlighet med Norrtälje kommuns riktlinjer för dagvatten och bidra till att miljökvalitetsnormer för vatten i sjön Limmaren kan uppnås. Hänsyn måste även tas till det markavvattningsföretag som finns i anslutning till detaljplaneområdet.
Dagvattenutredningen ska utgöra underlag för detaljplan.
2.3 Utredningsområde
Området består av åkermark, igenvuxen betesmark och skogspartier.
Planområdet gränsar i väster mot befintlig bebyggelse. I söder ligger en skjutbana och
Mellingeholmsparken. I öster ligger Limmarens strand med höga naturvärden och i norr finns en bit odlingsmark invid E18.
I den nordvästra delen av planområdet finns stora höjdskillnader medan resterande delen av området är relativt flackt. Området består av leror överlagrade på sandig morän som bitvis sticker upp ur leran samt mindre partier av berg i dagen. Åker- och ängsmark ligger i den lägre terrängen där jorden består av lera. Skogsstråken ligger på höjdpartierna med morän och berg.
Åkermarken är idag rätt sank och med begynnande våtmarksvegetation i de norra delarna. I det södra partiet ned mot skjutbanan är marken igenvuxen.
Figur 2. Jordartskarta från SGU. Röd markering visar områden med kalt berg eller tunt och/eller osammanhängande jordlager; gul markering visar jordarter av fint material (lera, silt och sand). Beige markering med blåa streck visar på jordarter med viss halt av organiskt material; gyttjelera eller lergyttja. Lila markering är moränlera.
3 Metod
3.1 Platsbesök
Vid platsbesöket 2012-10-30 fokuserades på de topografiska förhållanden och befintliga avrinningsstråk som diken och ledningar. Perioden karaktäriserades av riklig nederbörd och grundvattennivåerna i området har, enligt SGU:s grundvattenkartor, legat över normal eller mycket över normal sedan juli månad. Förhållandena som observerades vid platsbesöket representerar alltså ett scenario med höga grundvattennivåer, vilket påverkar dagvattnets förmåga att infiltrera marken i de låglänta områdena, där grundvattenytan ligger nära mark.
3.2 Beräkningar
3.2.1 Flödesberäkningar
Beräkningar av flöden baseras på avrinningskoefficienter för respektive markanvändning enligt sambandet:
Q = i * φ * A (Ekvation 1)
Där Q är flödet (l/s) från ett område med en viss markanvändning, i är regnintensiteten (l/s*ha), A är den totala arean (ha) för en viss markanvändning och φ är en dimensionslös avrinningskoefficient för aktuell markanvändning. Slår man samman samtliga flöden får man det totala flödet ut från avrinningsområdet. Sambandet antar att hela avrinningsområdet bidrar till flödet i den punkt för vilken flödet beräknas.
Avrinningskoefficienterna för naturmark är en avvägning mellan P90:s standard för
avrinningskoefficient för Park med rik vegetation samt kuperad bergig skogsmark (0,1) och Starkt lutande bergigt parkområde utan nämnvärd vegetation (0,4) (Svenskt Vatten).
Avrinningskoefficienterna för industrimark är satt till 0,6 respektive 0,8 för att belysa hur olika grader av hårdgjord yta påverkar dagvattenflödets storlek. För åker- och ängsmark har avrinningskoefficienten satts till 0,26 enligt StormTac (Larm, 2000).
3.2.2 Föroreningsberäkning
För att beräkna föroreningshalten i dagvatten från olika typer av markanvändning användes modellverktyget Storm TAC (Larm, 2000). Årsmedelhalten i dagvattnet beräknas i Storm Tac utifrån schablonhalter för en viss typ av markanvändning. Schablonhalterna är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier för provtagning av dagvatten.
3.2.3 Kapacitetsberäkningar – ledningar
Beräkningar av befintliga dagvattenledningars kapacitet har gjorts utifrån standardmetoder i Svenskt vattens publikation P90 (Svenskt vatten, 2004).
Den anslutna ytan till det befintliga dagvattennätet har bedömts utifrån kommunens ledningskarta. Fastigheter med anslutning till dagvattennätet har antagits avvattna hela tomtytan till ledningsnätet, ett antagande som kanske överskattar flödet då vissa ytor avleds diffust mot grönområde eller dike.
3.2.4 Dimensionering av fördröjningsmagasin
Dimensionering av fördröjningsmagasin har gjorts enligt Svenskt vattens standard P90 samt dess Bilaga 7.
4 Förutsättningar
4.1 Planförslag
Det föreliggande planförslaget innebär en mindre exploatering av västra delen av Görla 9:2, på den idag delvis obebyggda marken (se Figur 4). Exploateringen utgör ca 3,6 ha av planområdet och kommer att bestå av småindustrier och byggvaruhandel. Detaljplanen kommer enligt nuvarande förslag att utöka befintliga fastigheters mark österut på Görla 9:2.
I detaljplanen ska gravfältet, nyckelbiotopen samt skogsområdet i östra delen av planområdet (ca 3,5 ha) bekräftas som natur.
4.2 Lokala riktlinjer för dagvattenhantering
Enligt översiktsplanen för Norrtälje kommun ska dagvattnet i första hand tas om hand och renas där det uppstår, genom så kallat lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD. Reningen bör i första hand ske genom infiltration.
Norrtälje kommun har även riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Enligt dessa får oljeindex (C10-C40) inte överstiga 5 mg/l i dagvatten.
Från ytor där det finns risk för utsläpp av mineralolja till spill- eller dagvattennätet ställer kommunen därför krav på oljeavskiljare. Dessa ska vara utformade och dimensionerade enligt europeisk standard SS-EM 858 del 1 och del 2. För installation av och funktion hos oljeavskiljaren ansvarar fastighetsägaren.
4.3 Miljökvalitetsnormer för vatten
Recipienten till planområdet är sjön Limmaren. Sjön är ca 540 ha stor och rinner ut i Norrtäljeviken vid Björnö. Görla industriområde utgör ca 1 % av sjöns totala
tillrinningsområde.
Limmaren berörs av EU:s vattendirektiv och har av Vattenmyndigheten fått
miljökvalitetsnormer för vatten fastställda år 2009. Länsstyrelsen har bedömt Limmarens nuvarande status till otillfredställande ekologisk status på grund av övergödningsproblem.
Sjön har inte visat påverkan från miljögifter utan har bedömts ha god kemisk status (exklusive kvicksilver).
Enligt miljökvalitetsnormerna för vatten ska Limmaren ha uppnått god ekologisk status senast 2021. Den kemiska statusen ska vara bibehållet god till 2015. Årsmedelhalten för fosfor ska vid god ekologisk status vara 30 µ g P/l (VISS, 2012). Detta kan jämföras mot det uppmätta medianvärdet för sex prover tagna i augusti 2005-2010 på 140 µg P/l.
En del i arbetet för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten är att vidta åtgärder för utsläpp av dagvatten. Kommunen ansvarar för att dessa frågor beaktas i detaljplaner.
4.4 Markavvattningsföretag
Söder om planområdet finns ett markavvattningsföretag; Limmarens sjösänkningsföretag av år 1925 (Bilaga 1). Planområdets södra och östra delar ingår i båtnadsområdet för företaget (Figur 4), vilket innebär att ingen väsentlig förändring av markavvattningsföretagets
förhållanden får ske. Om planen skulle ha en sådan stor påverkan på dessa förhållanden måste Limmarens sjösänkningsföretag omprövas eller upphävas.
4.5 Avvattningsstråk
4.5.1 Befintliga dagvattenledningar
Dagvattenledningar är utbyggda i hela industriområdet och avvattnar all vägmark samt det mesta av industrifastigheterna. Ledningen mynnar i ett dike söder om industriområdet vid Braxenvägen (Figur 3 och Figur 4). Vid utloppet finns en skärmbassäng och diket rinner sedan vidare genom Mellingeholms naturområde, och därefter ut i Limmaren.
Dagvattenledningens kapacitet i vägen förbi planområdet (Ø 500 BTG) är ca 400 l/s. Sett till det område som idag är anslutet till ledningen motsvarar den kapaciteten det flöde som uppstår vid ett dimensionerande 2-års regn.
Utloppet är enligt kommunala ledningsritningar betongledning Ø 800, men har bytts ut till plastledning med troligen samma dimension (Figur 3). Kapaciteten i utloppet bedöms utifrån antagande om rör dimension Ø 800 till ca 2000 l/s. Även detta motsvarar ungefär det flöde som uppstår vid ett dimensionerande 2-årsregn från de idag anslutna ytorna (ca 30 ha
industrimark och väg). Från planområdet avrinner ca 0,5 ha till dagvattenledningen (området väster om vattendelaren). Det motsvarar alltså endast ca 2 % av det totala avrinningsområdet till ledningen. Området utgörs idag av småskalig industriverksamhet.
Figur 3. Utlopp från Görla industriområde vid Braxensväg mynnar i en skärmbassäng.
4.5.2 Befintliga diken
Avledning av ytvatten på den östra sidan om vattendelaren sker via dikessystem (Figur 5).
Planområdet genomkorsas av flera avskärningsdiken som avvattnar den nuvarande
åkermarken och mynnar i Limmaren. Ett av trafikverkets vägdiken för E18 som passerar norr om industriområdet fortsätter ner i ett av avskärningsdikena på åkern och korsar den norra delen av planområdet på sin väg mot Limmaren.
4.6 Vattendelare
Topografin skapar en ytvattendelare i nord-sydlig riktning utmed industriområdets östra delar.
Vattendelarens ungefärliga läge är markerat i Figur 4.
Vid exploatering kan vattendelaren komma att förskjutas om marken fylls upp, speciellt i de södra delarna där området är mer plant. I de norra delarna är nivåskillnaderna väldigt
markanta.
5 Planens påverkan på dagvattensituationen
5.1 Generellt
I det område som ska bebyggas kommer troligtvis diken att läggas igen och ersättas av dagvattenledningar.
På åker-/ängsmarken finns en del sanka partier. Bebyggelsen kommer till största del att anläggas på områden med berg i dagen och morän, men även på den södra ängsmarken.
Området var vid platsbesöket mycket otillgängligt då vassliknande vegetation har vuxit upp vilket visar på sanka markförhållanden och hög grundvattenyta.
Möjligtvis beror dessa förhållanden på att det befintliga dikessystemet har satt igen. Området kan vid bebyggelsen behöva dräneras till dagvattenledningarna/diken alternativt att marken fylls upp. För markavvattning krävs dispens från markavvattningsförbudet som råder i Stockholms län samt tillstånd från länsstyrelsen. Om de vattensjuka områdena går att åtgärda genom rensning av befintliga diken behövs dock ingen anmälan eller tillstånd från
länsstyrelsen.
5.2 Dagvattenflöden
I och med exploatering av tidigare naturmark kommer flödesbilden att öka ut från
planområdet. För att bedöma flödesförändringen har två olika scenarier tagits hänsyn till:
• I det första scenariot är hela området för bebyggelse exploaterat men andelen hårdgjorda ytor är relativt låg (φ=0,6).
• I det andra scenariot är industrimarken hårdgjord i stor utsträckning (φ=0,8).
Beräknade flödesförändringar från dagens situation redovisas i Tabell 1 nedan.
Tabell 1. Dimensionerande flöden för befintlig markanvändning respektive efter exploatering.
Nuläge Efter exploatering Scenario 1, mindre hårdgjorda ytor
Efter exploatering Scenario 2, hårdgjorda ytor i hög
utsträckning
Markanvändning ϕ Area (ha) ϕ Area (ha) ϕ Area (ha)
Skogsmark 0,20 4,58 0,20 2,21 0,20 2,21
Åker-/ängsmark 0,10 1,54 0,10 1,31 0,10 1,31
Industrimark 0,60 0,98 0,60 3,58 0,80 3,58
Totalt 0,23 7,1 0,38 7,1 0,48 7,1
Flöde 1-års regn
(10 min) 177 l/s 310 l/s 395 l/s
Flöde 10-års regn
(10 min) 378 l/s 661 l/s 843 l/s
Flöde 10-årsregn
(20 min) 250 l/s 438 l/s 559 l/s
Beräkningarna visar på en flödesökning med ca 75 % vid scenario 1 och 120 % från det totala
Ökningen är lokalt stor men bedöms inte innebära en väsentlig förändring till Limmarens sjösänkningsföretag totalt sett (se Bilaga 1). Planen kommer därför inte innebära att markavvattningsföretaget behöver omprövas eller upphävas.
I det område som avrinner mot den befintliga dagvattenledningen i Braxenvägen (ca 0,5 ha) är marken delvis redan utnyttjad som industrimark. De hårdgjorda ytorna kan dock komma att öka. Scenario 2 skulle innebära en 35-procentig ökning av planområdets flöde till
dagvattenledningen från 40 l/s till 54 l/s vid ett 2-årsregn med 10 minuters varaktighet. Det ökade flödet till den befintliga dagvattenledningen utgör dock en liten del av det totala flödet på ledningen.
Då kapaciteten i ledningen redan idag är knapp för ett 2-årsregn, kan fördröjande åtgärder behövas inom fastighetsmark för att inte orsaka översvämning i dagvattensystemet.
5.3 Föroreningsbelastning
StormTac har använts för att beräkna dagvattnets innehåll av näringsämnen, metaller, olja, PAH:er och partiklar (SS) från planområdet i nuläget och efter genomförd detaljplan.
Karaktäristiskt för dagvatten är att halterna varierar kraftigt över tid och kan alltså momentant vara betydligt högre eller lägre. De beräknade halterna redovisas i Tabell 2 som årsmedelhalt (mg/l) vilket ger en bättre bild av om dagvattnet är i behov av reningsåtgärder.
I Tabell 2 redovisas även de riktvärden för dagvatten som tagits fram av Regionplane- och trafikkontoret. De är dock väldigt generella och bör inte ensamt utgöra beslutsunderlag för prioritering av reningsåtgärder. Hänsyn ska även tas till recipientens specifika egenskaper.
Tabell 2 redovisar därför gränsvärden för de metaller som ingår i den kemiska statusen (Bilaga 1 i EU:s dotterdirektiv (2008/105/EG) till Ramdirektivet för vatten).
Totalfosfor och vissa andra metaller ingår som bedömningsparametrar för den ekologiska statusen. Den fosforhalt som motsvarar god ekologisk status för Limmaren har angetts av Länsstyrelsen (VISS, 2012).
För de övriga metallerna finns förslag till gränsvärden som har tagits fram av (Naturvårdsverket, 2008). Dessa halter anges i blå text.
Tabell 2. Föroreningsinnehåll i dagvattnet före och efter detaljplanens genomförande. Rödmarkerade halter överstiger RTK:s riktvärden för dagvatten (Region- och trafikplanekontoret, 2009).
Ämnen RTK 2M
(mg/l)
Årsmedelhalt för god vattenstatus (mg/l)
Nuläge (mg/l)
Efter exploatering (mg/l)
P-tot 0,17 0,30 0,19 0,27
N-tot 2,5 - 2,08 2,04
Pb 0,01 0,0072 0,02 0,03
Cd <0,01 0,00015 <0,01 <0,01
Cr 0,015 0,003 (löst) <0,01 <0,01
Zn 0,09 0,008 0,13 0,23
Cu 0,03 0,004 (löst) 0,02 0,03
Ni 0,03 0,02 <0,01 <0,01
Hg <0,01 - <0,01 <0,01
SS 60 - 75,7 95,4
Olja 0,7 - 1,17 2,12
PAH - - <0,01 <0,01
Beräkningarna visar att dagvattnet efter exploatering bör renas med avseende på främst bly, zink, olja och partiklar. Att värdet av bly, koppar och zink ökar beror på det antagande att trafikintensiteten kommer att öka för den mark som görs om från naturområde till
industrifastighet. Zink kan också komma från hustak och räcken som är förzinkade.
Även fosfor överskrider RTK:s riktvärden, men bedöms inte utgöra ett hot mot Limmarens ekologiska status sett till det faktum att halterna i dagvattnet beräknas vara lägre ut från planområdet än den halt som eftersträvas om Limmaren ska uppnå god ekologisk status.
Inga av metallerna överskrider de gränsvärden för god kemisk status med undantag för kvicksilver, vilket alltid är högt i svenska vatten på grund av stor andel torrdeposition. På grund av detta bedöms den kemiska statusen alltid exklusive kvicksilver. De övriga metallerna överstiger inte heller de förslag på gränsvärden som Naturvårdsverket har tagit fram (Naturvårdsverket, 2008).
Det bör understrykas att de beräknade föroreningshalterna baseras på schablonhalter. De faktiska föroreningshalter som uppstår beror på den verksamhet som kommer att bedrivas.
6 Föreslagna lösningar
6.1 Generellt
Detaljplanen kommer enligt nuvarande förslag främst att utöka befintliga fastigheters mark österut på Görla 9:2. De befintliga industrifastigheterna är idag anslutna till
dagvattenledningen i Braxenvägen.
Med utökningen österut, kommer fastigheterna att sträcka sig över en naturlig vattendelare (Figur 4). Höjdskillnaderna är i de flesta fall så pass stora att det är svårt att leda dagvatten från de östra delarna vid ängsmarken till de befintliga anslutningspunkterna i Braxenvägen.
Det rekommenderas därför att dagvattnet släpps ut i åkermarkens dikessystem mot Limmaren.
Då mark och diken ägs av kommunen, kommer en ny anslutningspunkt att behöva upprättas.
6.2 Avrinning mot diken i Limmarens torrläggningsföretag
Planens påverkan på avrinningen mot Limmaren bedöms inte som ett problem kapacitetsmässigt. Avrinningen kan fortsatt ske via det befintliga dikessystemet.
Limmarens sjösänkningsföretag bedöms inte heller påverkas totalt sett, då de diken som tar emot dagvatten från industriområdet inte ingår som huvuddiken i markavvattningsföretaget Limmaren av 1925 (Bilaga 1). För att öka möjligheterna att rena dagvatten i oljeavskiljare och därefter i de vegetationsklädda dikena är det dock en fördel om höga dagvattenflöden minskas genom fördröjning.
6.3 Avrinning mot dagvattenledningen i Braxenvägen
För att inte öka belastningen på dagvattenledningen i Braxenvägen som idag är dimensionerad att ta emot ett knappt 2-årsregn från de anslutna ytorna krävs fördröjning om ytterligare hårdgjorda ytor tillkommer inom detaljplanen för Görla 9:2.
Fördröjningsmagasin kan utformas som öppna system där vattnet kan infiltrera den omgivande marken, eller stängda system som en behållare under mark. I de fall där grundvattenytan ligger nära markytan och marken består av täta jordar, är det vanligaste alternativet att anlägga täta fördröjningsmagasin.
Idag används ofta plastkassetter för att bygga fördröjningsmagasin (Figur 6).
Vid beräkning utifrån ett dimensionerande 2- årsregn (135 l/s*ha) blir den erforderliga fördröjningsvolymen 2 m3 för att flödet ska bibehållas då avrinningskoefficienten höjs från 0,6 till 0,8. Den ytan kommer dock att delas upp i två fastigheter. Den ena delen kommer att ingå i den befintliga Görla 9:34 och den andra kommer att ingå i en ny fastighet längst söderut i
detaljplaneområdet (Figur 7).
För att bibehålla flödet vid ett 2-årsregn krävs för respektive fastighet ett fördröjningsmagasin på ca 1 m3 om marken skulle hårdgöras i stor
utsträckning (φ=0,8).
Figur 5. Exempel på dagvattenkassett i plast.
6.4 Rening av dagvattnet
De industrifastigheter med verksamheter som riskerar att släppa ut mineralolja till dagvattennätet har krav på sig från kommunen att installera en oljeavskiljare.
Oljeavskiljaren avskiljer även partiklar i hög grad eftersom vattnets uppehållstid ökar så att partiklarna hinner sedimentera. Eftersom bly, zink och fosfor främst är partikelbundna skulle detta minska halterna av samtliga metaller.
Huruvida krav på oljeavskiljare kommer att ställas beror på den verksamhet som bedrivs på fastigheten. Kravet ställs av kommunens bygg- och miljönämnd och beslutas inte i
detaljplaneskedet.
Från en fastighet som inte har oljeavskiljare kommer rening att ske i dikessystemen mot Limmaren genom sedimentation i dikena och adsorption på dikets växtlighet. Det dagvatten som avrinner mot Braxenvägen kommer att renas i skärmbassängen vid dagvattenledningens utlopp. Ett ökat flöde på grund av ökade hårdgjorda ytor i detaljplanen till Görla 9:2 bedöms inte påverka reningseffekten i skärmbassängen.
6.5 Planbestämmelser
6.5.1 Maximalt dagvattenflöde ut från tomtmark mot ledning Braxenvägen Ett rimligt krav kan vara att dagvattenflödet ut från fastigheten till dagvattenledningen inte får överstiga dagens flöde vid ett 2-årsregn (135 l/s*ha). Det är dock upp till kommunen att bestämma vilket dimensionerande regn som gäller för dagvattenledningen i det här området.
Är ledningen dimensionerad för ett 1-årsregn finns kapacitet att släppa ytterligare dagvatten till ledningssystemet. Reningseffekten i skärmbassängen nedanför bedöms inte påverkas av planen.
6.5.2 U-område
Utredningen bedömer att det inte finns ett behov av att dra allmänna dagvattenledningar över tomtmark, varför inga u-områden behöver upprättas i detaljplanen.
Idag går två diken över Görla 9:34 och en ny fastighet längst i söder (Figur 7). Ett dike korsar även planområdet i norr över den utökade fastigheten Görla 8:5.
Om diken läggs igen är det viktigt att motsvarande kapacitet som idag finns i dikena upprätthålls genom ledningar.
Fastigheterna Görla 9:21, 9:6, 9:34 och den sydöstra fastigheten kan släppa dagvatten i diket som passerar precis öster om industrimarken. Görla 8:5 kan släppa dagvatten till det norra diket. Eftersom diket som passerar Görla 8:5 avleder dagvatten från E18 kan det behöva dras om.
Figur 6. Skiss över fastighetsindelningen för Detaljplan Görla 9:2, med befintliga diken utritade.
8:5
9:21
9:6
9:3
4
7 Slutsatser
Detaljplanen för Görla 9:2 kommer att medför en ökning av dagvattenflöden från området, speciellt från de delar som idag består av naturmark.
Utökningen av de befintliga industrifastigheterna österut kommer medföra stora höjdskillnader inom fastigheten och att en ytvattendelare korsas. Då de naturliga avrinningsförhållandena bör bevaras, innebär detta att nya anslutningspunkter behöver upprättas för dagvattenutsläpp i kommunens diken vid åker- och ängsmarken.
Ytorna på de befintliga industrifastigheterna är idag anslutna till dagvattenledningen i Braxenvägen. Ledningen i Braxenvägen har kapacitet att ta emot flöden från ett
dimensionerande 2-årsregn. För att inte belasta systemet ytterligare kan Norrtälje kommun i detaljplanen kräva fördröjning från fastigheter som är anslutna till ledningen. Ett rimligt krav är i så fall att flödet ut från fastigheten inte ska överstiga det som idag uppstår vid ett
dimensionerande 2-årsregn med varaktigheten 10 min (135 l/s*ha).
För de ytor på Görla 9:34 och den nya fastigheten längst söder ut som avrinner mot dagvattenledningen, motsvarar det kravet en erforderlig fördröjningsvolym på ca 1 m3 för respektive fastighet.
Enligt Norrtälje kommuns dagvattenstrategi ska den naturliga vattenbalansen eftersträvas och dagvatten i första hand tas omhand genom infiltration. Då jordlagren i området består av ytligt berg och täta jordlager som lera är det i det här läget inte lämpligt med
infiltrationsanläggningar. Om fördröjning ska ske bör fördröjningsmagasinen utformas som täta magasin.
Norrtälje kommun har krav på oljeavskiljare för verksamheter som riskerar att släppa ut mineralolja till ledningsnätet. Oljeavskiljare skulle även rena dagvattnet från partiklar genom sedimentation. Dikessystemen medför även en viss reningseffekt. Dagvattenledningen i Braxenvägen mynnar i en skärmbassäng. Den ökning av dagvattenflöden som beräknats från planområdet bedöms inte påverka reningseffekten då det utgör en mycket liten del av det totala flödet.
Eventuellt finns det ett behov av att avvattna den södra ängsmarken som planeras för industriverksamhet i planen. Vid platsbesöket var det här området otillgängligt med hög vegetation av vasskaraktär, varför det misstänks försumpat. Detta kan bero på igensatta diken, vilket innebär att rensning skulle kunna åtgärda problemet. I annat fall kan som sagt
markavvattning bli nödvändig vilket kräver dispens från markavvattningsförbudet i södra Sverige samt tillstånd från länsstyrelsen.
Den här utredningen bedömer inte att föreslagen detaljplan för Görla 9:2 kommer att orsaka en väsentlig förändring i de förhållanden som råder i Limmarens sjösänkningsföretag.
Planen bedöms inte medföra en påverkan på Limmaren så att miljökvalitetsnormerna för vatten riskerar att inte uppnås.
8 Referenser
Naturvårdsverket, 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport 5799.
Regionplane- och trafikkontoret, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp.
Hemsida: VISS
