Operativa insatser DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Stadsbyggnadsnämnden

(1)

Operativa insatser

DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Stadsbyggnadsnämnden 2012-04-19

(2)

(3)

Innehåll

Ur Handlingsprogram trygghet och säkerhet ...4

Förmåga ...4

Allmänt...6

Räddningsstyrkornas förmåga ...7

Enheter...7

Styrkeuppbyggnad...8

Täckning ...9

Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer ...9

Livräddning med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning ...9

Alarmering och kommunikation ...10

Hamnar och dess gränser i vatten ...10

Beredskap för räddningsstyrkor...11

Operativ organisation ...12

Ledning av räddningsinsatser och andra nödlägen...13

Samverkan...13

F-samverkan...14

Kompetens ...15

Information och varning ...15

Vatten för sprinkleranläggningar ...16

Vatten till brandsläckning...16

Målsättning ...16

Brandposter...17

Brandposter enligt alternativsystem...17

Vatten från branddammar och vattentag ...17

Ansvarsfördelning ...18

Uppföljning och utvärdering...19

Höjd beredskap...19

Vattenförsörjning ...19

Varning och information...19

Bilaga 1a...20

Bilaga 1b...21

Bilaga 1c ...22

Bilaga 2...23

Bilaga 3...24

(4)

Ur Handlingsprogram trygghet och säkerhet

Trots ett väl fungerande förebyggande arbete kommer det alltid att inträffa händelser då snabb hjälp behövs i form av insatser från samhället (polis, ambulans och räddningstjänst).

Kommunens räddningstjänst larmas årligen till ungefär 1 400 händelser där misstanke om att räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor föreligger. Avtal finns med grannkommuner och flertal myndigheter om räddningstjänstsamverkan.

Utöver detta larmas enheter från räddningstjänsten ut vid andra nödlägen som till exempel vid hjärtstopp, sjukvårdlarm och brådskade assistans till hemtjänsten enligt olika samarbetsavtal.

Räddningstjänstens resurser utgör även grunden för den infrastruktur som behövs för att hantera olika typer av kriser i kommunen. Dessutom används resurserna för fler akuta uppdrag utan att ansvaret från andra myndigheter övertas.

De resurser som finns tillgängliga för insats utgörs av kommunens egen brandpersonal samt av personal från övriga kommuner som disponeras gränslöst genom samverkansavtal. I

kommunen ska det i normalfallet finnas 46 brandpersonal i ständig beredskap. Vid max tio procent av tiden kan styrkan tillfälligtvis minskas till 43.

Brandstationer finns i Jönköping, Huskvarna, Gränna, Norrahammar, Bankeryd, Visingsö, Unnefors, Ryd och Bottnaryd.

F ÖRMÅGA

Den enskilde får hjälp från kommunens organisation för räddningsinsats vid olyckor och andra nödlägen. Hjälpen består dels av en första insats som består av en eller flera personer, dels en styrkeuppbyggnad i nivåer upp till en samlad insats som består av de taktiska enheter som krävs för att ha förmåga att klara att göra en effektiv insats vid aktuell olycka. Inriktningen av insatsförmågan är att snabbt komma till olycksplatsen med personal för att bryta

skadeutvecklingen i den tidiga delen av olycksförloppet och samtidigt skicka enheter som hanterar olyckan i senare och eventuellt mer omfattande skede

Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också kommunen i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer.

Räddningstjänstens insatsförmåga och yttäckning utgör sedan många år tillbaka i vissa fall förutsättningar för beviljade bygglov. Detta innebär att insatsförmågan inte kan ändras utan

(5)

En kommun med effektiva operativa insatser uppnås genom:

 att samhällets insatser kompletterar den enskildes förmåga

 en förmåga att snabbt bygga upp insatsens omfattning beroende på händelse

 en väl övad förmåga anpassad till aktuella risker

 samverkan mellan olika hjälpinstanser

 snabbhet i larmkedjan att kommunen:

 ger hjälp vid akuta insatser inom i snitt nio minuter

 ser till att tillräckliga resurser finns

 inriktar insatserna på att rädda liv, egendom och miljö

 snabbt kan förmedla hjälpbehov till enheter som kan vara snabbt på plats Särskild satsning under mandatperioden:

 förmågan till att följa händelser i kommunen i samverkan med andra organisationer och möjligheter till snabb respons vid akuta nödlägen ska utvecklas

(6)

Allmänt

För Jönköpings kommun finns ett Handlingsprogram för trygghet och säkerhet antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23. Detta delprogram för räddningsinsats är ett underliggande dokument till handlingsprogrammet och anger hur räddningstjänst enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska bedrivas. Delprogrammet är antaget av stadsbyggnadsnämnden 2012-04-19.

Personal i utryckningsstyrkor och ledningsansvariga ansvarar för såväl räddningsinsatser enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, uppdrag i samband med kriser samt andra uppdrag som följer av förvaltningens verksamhetsplanering.

För att kunna genomföra effektiva operativa insatser regleras kommunens åtgärder och organisation av olika program, planer och styrdokument enligt nedan.

Dokument Beskrivning Antas av

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Redovisar det systematiska säkerhetsarbete som kommunen bedriver

Kommunfullmäktige

Delprogram för operativa insatser

Redovisar hur kommunens resurser i form av personal, fordon och materiel ska organiseras för att effektiva räddningsinsatser ska kunna genomföras

Stadsbyggnadsnämnden

Rutiner Rutiner och instruktioner som behövs för verksamheten Räddningschefen och sektionschef

I detta delprogram finns de styrdokument angivna som har betydelse för den operativa delen av verksamheten.

Stadsbyggnadsnämnden är den nämnd och räddningstjänsten den förvaltning som organiserar räddningstjänst som kommunen enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska svara för.

I förvaltningen ska det finnas en räddningschef med en ställföreträdande räddningschef som ersättare. Under höjd beredskap svarar räddningstjänsten enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor för kommunal räddningstjänst.

(7)

Räddningsstyrkornas förmåga

I kommunens övergripande mål och strategier för skydd mot olyckor anges på ett övergripande sätt vilken förmåga som ska upprätthållas. Räddningsstyrkan ska upprätthålla en förmåga som består av täckning och insatsförmåga. Med täckning avses den tid inom vilken räddningstjänstens enheter kan nå olika delar av kommunen. Insatsförmågan utgörs av enheternas samlade förmåga.

E NHETER

Räddningsstyrkorna är indelade i enheter. Dessa finns placerade på de åtta brandstationerna.

Nedan följer en övergripande beskrivning av respektive enhets förmåga Förstainsatsperson (FIP)

Styrkeledaren, som är gruppens befäl, förfogar över ett eget fordon i bostaden. Detta gör att denne snabbt kan komma till platsen. Dels kan en livräddande eller skadeavhjälpande insats påbörjas, dels hinner styrkeledaren bilda sig en uppfattning om olyckan innan räddningsstyrkan anländer.

Räddningsenhet

Utgörs av en släckbil med fyra personers bemanning och finns på alla kommunens brandstationer.

Dessa enheter klarar grundläggande livräddning och skadebegränsning vid de flesta olyckor. På vissa stationer följer styrkeledaren med räddningsenheten till platsen.

Höjdenhet

I kommunen finns två typer av höjdenheter. Maskinstegen finns till för livräddning från bostäder upp till åtta våningar. Hävaren är ett arbetsfordon för bland annat arbete på tak.

Vattenenhet

Vatten för brandsläckning finns dels i räddningsenheter och dels i brandpostsystemet. Utöver detta finns vattenenheter som utgörs av tankbilar med ca 6 000 liter vatten.

Ledningsenhet

För att leda räddningsinsatser finns tre olika ledningsenheter, styrkeledare, insatsledare och brandingenjör. Beroende av olyckans art används olika antal ledningsenheter för att leda insatser och att etablera staber.

Specialenhet

I kommunen finns ett fyrtiotal olika specialenheter. Exempel på specialenheter är kemdykning för kemiska olyckor, rappelleringsenhet för räddning på höga höjder, uppsamlingsplats för skadade, slangutläggare, terrängmotorcykel för terrängtransport etc. På alla brandstationer utom Unnefors finns förmåga till ytlivräddning vilket innebär möjlighet att rädda personer i vattenytan. I

Jönköping finns förmåga till fridykning vilket innebär möjlighet att rädda personer strax under vattenytan. Vid behov av räddningsdykare för arbete på större vattendjup begärs dessa från andra kommuner i södra Sverige.

I Jönköpings kommun finns i normalfallet sju räddningsenheter, fem vattenenheter, tre

höjdenheter och två ledningsenheter. Utöver detta finns en förmåga att resursmässigt bemanna specialenheter beroende på vilket behov som föreligger. Samtidig förmåga till samtliga enheter finns inte inom kommunen utan löses genom samverkan inom länet (RäddSamF).

(8)

S TYRKEUPPBYGGNAD

Olika händelser kräver en samlad insats som består av flera enheter. Nedan beskrivs exempel på vilken operativ insatsförmåga som förstainsatsperson (FIP), en, två, tre, respektive fyra

räddningsenheter kan uppnå.

Trafikolyckor

Operativ(a) enhet(er) Förmåga

Förstainsatsperson Livsuppehållande åtgärder En räddningsenhet Prehospitalt omhändertagande Två räddningsenheter Losstagning av fastklämda personer Tre räddningsenheter Räddningsinsats vid bussolyckor Fyra räddningsenheter Insats vid stora olyckor

Bränder

Förstainsatsperson Inledande begränsande insats

En räddningsenhet Invändig livräddning i bostäder med hjälp av rökdykning, alternativt utvändig livräddning med stegutrustning. Begränsning och släckning av mindre bränder

Två räddningsenheter Samtidig in- och utvändig livräddning vid bränder. Begränsning och släckning av normala bostadsbränder

Tre räddningsenheter Brandsläckning vid omfattande bränder i bostäder och mindre bränder i stora objekt Fyra räddningsenheter Brandsläckning vid omfattande bränder i stora

objekt

Miljöolyckor

Förstainsatsperson Initial riskbedömning, varning En räddningsenhet Livräddning samt inledande

skadebegränsande insats Två räddningsenheter Skadebegränsande insats

Tre räddningsenheter Skadebegränsande insats i farlig miljö Fyra räddningsenheter Skadebegränsande insats i farlig miljö med

uthållighet

(9)

T ÄCKNING

Följande servicegrad, avseende bemanning, upprätthålls för räddningsinsats i Jönköpings kommun.Värden i tabellen avser förväntad mediantid i minuter från larm till respons på plats. I bilaga 1a beskrivs normal insatstid (tio minuter) för första insats.

Förstainsats- person (FIP) på plats

En räddnings- enhet på plats

Två räddnings- enheter på plats

Tre räddnings- enheter på plats

Fyra räddnings- enheter på plats

Bankeryd 6 9 15 15 15

Bottnaryd 9 11 21 21 24

Gränna 6 9 24 24 26

Huskvarna 6 9 9 9 18

Jönköping 6 6 6 15 16

Lekeryd 11 14 16 16 25

Norrahammar 6 9 13 13 18

Tenhult 11 11 14 14 20

Torsvik 8 11 12 12 16

Tunnerstad (Visingsö) 9 9 30-60 30-60 60-90

Dokumenten som anges i detta kapitel reglerar vilken förmåga som räddningsstyrkorna ska klara.

Avtal om samverkan avseende taktiska enheter inom RäddSam F

Avtalet reglerar hur resurser i form av taktiska enheter inom RäddSam F kan användas vid räddningsinsatser

Räddningschefen

Uppgiftskatalog, RäddSam F

Visar vilka olika arbetsuppgifter som ska klaras vid räddningsinsats.

Chef för operativa sektionen

Övningsplanering Stomplan och övningsschema som anger hur

övningsverksamheten är planerad för att personalen ska klara de uppsatta målen

Chef för operativa sektionen

I NSATSFÖRMÅGA VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER

Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också kommunen i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer.

I Jönköpings län finns en samlad förmåga att etablera ledning och stöd till ledning samt räddningsresurser för att klara stora olyckor.

Olyckor med katastrofala följder inträffar mycket sällan men har så stora konsekvenser att samhället ändå måste ha en viss förmåga att klara främst livräddning. Vid denna typ av olyckor krävs stora räddningsresurser från hela Sverige och även hjälp från utlandet.

L IVRÄDDNING MED HJÄLP AV RÄDDNINGSTJÄNSTENS STEGUTRUSTNING

Inom Jönköping och Huskvarna tätort tillhandahåller räddningstjänsten möjlighet till nödutrymning via maskinstege från fönster eller balkong högst 23 meter ovan mark. Särskild räddningsväg ska anordnas om inte åtkomlighet finns via ordinarie gatunät. Område där man kan förvänta sig en räddningsinsats med maskinstege inom normal insatstid redovisas i bilaga 1c.

(10)

Nödutrymning med räddningstjänstens bärbara stegar kan ske från högst tredje våning eller max elva meter från fönstrets karmunderstycke eller balkongräckets överkant till marken. Marken nedanför fönster eller balkong ska vara plan intill tre meter från fasad. Område där man kan förvänta sig en räddningsinsats med bärbar stegutrustning inom normal insatstid redovisas i bilaga 1b.

A LARMERING OCH KOMMUNIKATION

Jönköpings kommun har avtal med larmcentral angående utalarmering av räddningsstyrkor. Efter mottagande av inkommande 112-samtal eller automatiskt brandlarm verkställer larmcentralen ett förberedande larm. Vid ett förberedande larm larmas personalen till närmaste enhet som då kan förbereda sig för utryckning. Under pågående intervju med den drabbade väljer larmoperatören vilken nivå på larmplan som ska gälla och verkställer utalarmering av de enheter som behövs.

Vid avbrott eller störningar i alarmeringsfunktionen ska larmning till 112 kunna ske från alla brandstationer i kommunen.

Utgående alarmering till respektive brandstation ska ske på två av varandra oberoende vägar, IP och radio. Vid störningar i elförsörjningen ska batteribackup finnas för att säkerställa alarmering och reservkraft för uthållighet vid långvariga strömbortfall. Larmmöjlighet av räddningsstyrka ska finnas från respektive brandstation. Vid omfattande störningar i mobil och fast telefoni ska berörda brandstationer bemannas för larmmöjlighet. Mottagning av automatiska brandlarm sker till larmcentral. Utalarmering av räddningsstyrkor, vid bortfall av larmcentral ska kunna ske från ledningscentralen på brandstationen i Jönköping.

Räddningstjänsten har tillgång till radiosystemet Rakel för kommunikation och utalarmering samt även skadeplatssamband i eget analogt nät.

H AMNAR OCH DESS GRÄNSER I VATTEN

Räddningsinsatser i Vättern är ett statligt ansvar förutom inom hamnområden där ansvaret för räddningsinsatser är kommunalt. Gränsen mellan statligt och kommunalt ansvar går i en linje längs med de yttre pirarna.

I Jönköpings kommun finns följande hamnar i Vättern

 Huskvarna norra hamn

 Huskvarna södra hamn

 Jönköpings hamn

 Visingsö hamn

 Gränna hamn

 Domsands hamn

(11)

Beredskap för räddningsstyrkor

I Jönköpings kommun ska det i normalfallet finnas 46 brandpersonal tillgängliga dygnet runt.

Under maximalt tio procent av året får bemanningen minska till 43 brandpersonal. I de fall befälskompetens, lägst räddningsledare A, inte kan upprätthållas vid en räddningsstyrka ska en arbetsledare utses som leder och fördelar arbetsuppgifter samt ansvarar för arbetsmiljöuppgifter.

Personal ingående i heltidsstyrka ska kunna påbörja utryckning från brandstationen inom 90 sekunder. Deltidspersonal ska kunna påbörja utryckning från respektive brandstation inom 6 minuter. I Norrahammar har en person 8 minuters anspänningstid. I samband med övning eller andra uppdrag ska utryckning kunna påbörjas snarast.

Jourhavande räddningschef ska vara omedelbart anträffbar på kommunikationsmedel samt snarast kunna påbörja utryckning. Jourhavande räddningschef ska från bostad kunna inställa sig på ledningscentral inom 20 minuter.

Uppgift Benämning Resurser Antal i jour eller

beredskap

Ledning Jourhavande räddningschef BI 1

Insatsledare IL 1

Inre befäl IB 1

Utryckningsstyrkor Jönköping SL+8 bm 9

Huskvarna SL+5 bm 6

Gränna SL+5 bm 6

Norrahammar SL+5 bm 6

Bankeryd SL+4 bm 5

Visingsö SL+4 bm 5

Unnefors SL+bm* 1

Bottnaryd/Ryd SL+4 bm 5

Bemanning 46

* Deltidspersonal utan beredskap

Genom avtal med övriga kommuner i Jönköpings län samt statliga myndigheter ska styrkor från Jönköpings kommun utgöra en resurs även i andra kommuner. Dessa larm tillåts sätta ned beredskapen i Jönköpings kommun. Målsättningen för tätorter med brandstation vid ett andralarm är att en räddningsinsats ska kunna påbörjas inom 20 minuter.

Organisationen ska vara dimensionerad för ett samtidigt larm inom respektive insatsområde, då inte insatsen kräver samverkan med flera styrkor. Räddningsstyrkan i Unnefors förutsätter förstärkning från Ryd/Bottnaryd för att klara rökdykning. Jönköpingsstyrkan ska förutom självständig livräddande insats också kunna förstärka övriga släckområden.

(12)

Operativ organisation

Räddningschefen ansvarar för ledning av kommunens operativa organisation. Uppdraget är delegerat till jourhavande räddningschef som på räddningschefens uppdrag ansvarar för systemledning och operativ ledning. Till jourhavande räddningschef finns ett inre befäl och en insatsledare för ledning av operativa insatser. På varje brandstation finns en räddningsstyrka med en styrkeledare. Inom RäddSam F är alla styrkeledare, insatsledare samt brandingenjörer

delegerade att vara räddningsledare i länets kommuner samt Ydre kommun enligt avtal.

(13)

Ledning av räddningsinsatser och andra nödlägen

Räddningstjänsten ska ledas av en räddningschef med lägst brandingenjörskompetens. Utöver räddningschefen ska det finnas en ställföreträdande räddningschef med samma kompetens.

Ledning av räddningsinsatser sker i samverkan inom RäddSam F, genom avtal. RäddSam F är en samverkansform mellan räddningstjänsterna i kommuner ingående i Jönköpings län samt Ydre kommun. Detta säkerställer att det finns resurser för att leda i olika nivåer och bygga upp staber till stöd för räddningsledningen. På brandstationen i Jönköping ska det finnas en förmåga att etablera en bakre operativ stab och på SOS-centralen ska det finnas möjlighet att etablera en strategisk stab med beslutsfattare.

Räddningschefen är sammankallande av kommunens krisledningsorganisation och jourhavande räddningschef i Jönköping ingår som ersättare för räddningschefen.

Uppgifter för jourhavande räddningschef:

 Operativ brandingenjörskompetens i Jönköping, Habo, Mullsjö och Vaggeryds kommuner (BI norr).

 Fattar beslut å räddningschefens vägnar när så krävs.

 Operativ chef för POSOM-gruppen i Jönköpings kommun.

 Tjänsteman i beredskap för Jönköpings kommun (TIB).

 Räddningschef i beredskap (RCB) tillsammans med övriga brandingenjörsberedskaper i länet.

Inom RäddSam F finns en gemensam räddningschef i beredskap (RCB). Denna bemannas gemensamt av brandingenjörer från RäddSam F. RCB ska vid större insatser infinna sig i

ledningscentralen och stödja befäl i yttre tjänst samt säkerställa att beredskap för ytterligare larm säkerställs enligt respektive kommuns önskemål. RCB är också en kontaktväg från samverkande organisationer och myndigheter i länsgemensamma frågor.

S AMVERKAN

Räddningstjänsten i Jönköpings kommun är organiserad för att klara flera samtidiga

räddningsinsatser i kommunen samt för att klara omfattande insatser genom samverkan med andra räddningstjänster. Inom Jönköpings län finns en väl utbyggd samverkan mellan räddningstjänsterna som bygger på civilrättsliga avtal mellan länets kommuner samt Ydre kommun. Inom RäddSam F finns tillgång till gemensamt ledningsfordon för ledningsstöd.

Avtalet om ledningsresurser innebär att länets samtliga brandbefäl är delegerade att

vara räddningsledare i alla kommuner ingående i RäddSam F. Vidare regleras i avtalet ram, kompetens och befogenheter på de ingående ledningsenheterna. Avtalet om räddningsresurser beskriver målsättningar för taktiska enheter. Avtal finns också om snabb insats från närmaste räddningsstyrka oavsett kommungräns.

Särskild sammanställning av gällande avtal finns i bilaga 3.

(14)

F- SAMVERKAN

Myndigheter och organisationer i Jönköpings län och i Ydre kommun har behov av samverkan för att kunna utföra sitt uppdrag för medborgarna vid kriser och olyckor. Denna samverkan sker genom F-samverkan. I F-samverkan ingår samtliga kommuner, landstinget, polisen, länsstyrelsen, försvarsmakten och SOS Alarm AB. Arbetet organiseras av en styrgrupp. Inom F-samverkan finns permanenta och tillfälliga arbetsgrupper. Alla organisationer har en vakthavandefunktion.

Kommunerna representeras i detta sammanhang av räddningschef i beredskap (RCB) i länet.

Rutin för ledning och stabstjänst, RäddSam F

Beskriver hur räddningsinsatser leds Räddningschefen

(15)

Kompetens

Räddningstjänstens befäl och brandmän ska lägst ha den kompetens som anges i tabellen nedan.

Tillfälliga beslut om avsteg från kompetenskraven kan fattas av räddningschefen.

Befattning Kompetenskrav

Räddningschef Brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) och MSB påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer alternativt examen från Statens brandnämnds brandingenjörsutbildning.

Stf räddningschef Brandingenjörsexamen enligt ovan Brandingenjörer Brandingenjörsexamen enligt ovan Brandbefäl i insatsledartjänst Räddningsledare B, tillsyn B

Inre befäl Räddningsledare B

Lagansvariga brandbefäl Räddningsledare A, tillsyn A Brandbefäl i heltidstjänst Räddningsledare A, tillsyn A Brandbefäl deltid Räddningsledare A

Brandmän heltid Utbildning för räddningsinsats alternativt utbildning i skydd mot olyckor vid MSB

Brandmän deltid Utbildning för räddningsinsats alternativt preparandutbildning

Kompetensen ska vidmakthållas genom övningsverksamhet. Övningsverksamheten planeras utifrån gemensamma mål i RäddSam F:s uppgiftskatalog.

Information och varning

Rutiner ska finnas för information till allmänheten i samband med räddningstjänst.

Räddningsledaren har rätt att begära sändning av viktigt meddelande i radio och tv som kan vara informationsmeddelande eller varningsmeddelande.

Exempel på olyckor där allmänheten kan behöva varnas och informeras är vid:

 utsläpp av giftiga eller brännbara kondenserade gaser

 spridning av giftiga gaser från bränder

 utsläpp av radioaktiva ämnen

 dammbrott och översvämningar

 ras och skred

 skogsbränder

Signalen ”Viktigt meddelande” ska med hjälp av systemet för utomhusvarning kunna ges inom tätorterna Jönköping och Huskvarna. Räddningsledare ska omedelbart kunna utlösa signalen från SOS Alarm samt från ledningsplats på brandstationen i Jönköping. Räddningstjänsten ska svara för drift och underhåll av varningssystemet. Rutin för VMA ska finnas hos räddningstjänsten.

Mobil högtalarutrustning ska finnas för att ge talade besked inom begränsade områden.

Information om signalen ”Viktigt meddelande” ska finnas på kommunens webbplats. Vidare ska information ges genom räddningstjänstens försorg i samband med studiebesök,

informationsträffar och utbildningar.

(16)

Vatten för sprinkleranläggningar

För att möjliggöra ett bra brandskydd i befintliga byggnader samt vid nybyggnation ska kommunen verka för bra förutsättningar för anslutning av sprinkler till kommunens vattenledningsnät där det är förenligt med va-anläggningens huvudsakliga ändamål.

I Jönköpings kommun bör förutsättningar finnas i alla nya områden för bostäder för att ansluta en sprinkler i riskklass L enligt SBF 120, regler för automatiskt vattensprinklersystem vilket innebär ett flöde på ca 10 l/s vid 3 bar. Exempel på verksamheter i riskklass L är gruppboende, förskolor och andra boendeformer.

I nya områden för verksamheter där exempelvis skolor kan vara aktuella att bygga bör förutsättningar finnas för att ansluta en sprinkler i riskklass N1 enligt SBF 120, regler för automatiskt vattensprinklersystem vilket innebär ett flöde på 20 l/s vid 4 bar.

I befintliga områden bör ovanstående förutsättningar vidmakthållas.

Vid anslutning av sprinkler till kommunens vattenledningsnät ska åtgärder vidtas av ägaren till sprinkleranläggningen för att säkerställa hög säkerhet mot föroreningar. Exempel på lösningar är:

 Rutiner för spolning av servisledning

 Kontrollerbar backventil med rutiner för kontroll

 Larmventil med trycklös kammare

Vatten till brandsläckning

M ÅLSÄTTNING

Tekniska kontoret ansvarar för att vatten för brandsläckning finns tillgängligt i brandpostsystem, branddammar och pumpplatser. I kommunen tillämpas det så kallade alternativsystemet för brandvattenförsörjning vilket innebär att brandpostsystemet kan glesas ut i vissa områden samtidigt som räddningstjänsten har tillgång till bemannade tankbilar. Tekniska kontoret redovisar löpande vilka områden som berörs av alternativsystemet.

Kommunen tillhandahåller vatten för effektiv brandsläckning med räddningstjänstens utrustning samt vatten för sprinkleranläggningar där förutsättningar finns. Grundnivån utgörs av VAV- publikationerna VAV P83 Allmänna vattenledningsnät samt VAV P76 Vatten till brandsläckning.

I detta delprogram anges också de avvikelser från VAV som ska gälla i kommunen.

Det finns i huvudsak tre olika system i Jönköpings kommun för försörjning av vatten för brandsläckning:

(17)

B RANDPOSTER

För försörjning med vatten för brandsläckning ska det finnas tillräckligt antal vattenreservoarer samt brandposter anslutna till vattenledningsnätet enligt av tekniska kontoret upprättad och ajourhållen kartdatabas. Områden med alternativsystem enligt nedan ska anges i ajourhållen kartdatabas. Tryckstegringspumpar bör vara försedda med reservkraft när de försörjer enskilda tätorter eller stor mängd abonnenter inom större tätort om tillräcklig reservoarvolym saknas.

Brandposternas antal och placering bestäms efter samråd med räddningschefen. Kapaciteten ska dimensioneras enligt tabell nedan.

Områdestyp Beskrivning Släckvatten

förbrukning (l/s)

Alternativsystem kan tillämpas A Bostadsområden eller andra jämförbara områden

med serviceanläggning

A 1 Flerfamiljshus lägre än 4 våningar, villor, radhus och kedjehus

10 Ja

A 2 Annan bostadsbebyggelse 20 Nej

B Industriområden, enstaka industrianläggningar eller andra från brandsynpunkt jämförbara områden B 1 Låg brandbelastning *, det bill säga brandsäkra

byggnader utan upplag av brännbart material

10 Nej

B 2 Normal brandbelastning, det vill säga brandsäkra byggnader utan större upplag av brännbart material

20 Nej

B 3 Hög brandbelastning såsom snickerifabriker, brädgårdar och liknande

40 Nej

B 4 Exceptionell brandbelastning såsom oljehanteringsanläggningar och liknande

>40** Nej

Släckvattenbehov enligt VAV P83 mars 2001

* Med brandbelastning avses mängden brännbart material per ytenhet

** Bestäms i samråd med räddningstjänsten. Från enskild brandpost bör vid system med brandposter 10 l/s kunna tas ut. Avstånd mellan brandposter enligt tabell ovan bör vara högst 150 meter.

B RANDPOSTER ENLIGT ALTERNATIVSYSTEM

Inom zon 10, 12, 13, 15, 16 kan alternativsystem tillämpas för bebyggelse enligt klass A1 ovan med ett avstånd på tre kilometer till brandpost med kapacitet på 15 l/s.

Inom zon 14 kan alternativsystem tillämpas för bebyggelse enligt klass A1 ovan med ett avstånd på en kilometer till brandpost med kapacitet på 15 l/s.

Inom zon 17, 18, 19 kan alternativsystem inte tillämpas.

För förklaring av zoner enligt ovan se bilaga 2.

V ATTEN FRÅN BRANDDAMMAR OCH VATTENTAG

I de fall tillräcklig mängd vatten för brandsläckning inte kan fås med hjälp av brandposter ska branddammar eller vattentag anordnas. Utformning av dessa sker i samråd med räddningstjänsten.

Ansvaret att anordna branddammar ligger på fastighetsägare eller kommunen och bestäms i det enskilda fallet.

Räddningstjänsten ska klara att distribuera vatten från vattentag till brandplats på avstånd upp till 600 meter.

(18)

A NSVARSFÖRDELNING

För att klara vattenförsörjning för brandsläckning enligt ovan har tekniska nämnden genom tekniska kontoret och räddningstjänsten följande ansvar.

Tekniska kontoret ska:

 anlägga och underhålla anordningar för försörjning av vatten för räddningstjänsten

 ajourhålla kartdatabas för brandposter, område för alternativsystem och branddammar

 ansvara för säkerheten i och omkring av kommunen ägda branddammar,

uppställningsplatser för pumpar samt andra anordningar för brandvattenförsörjning

 genomföra årlig kontroll och tömning av alla brandposter

 ansvara för att brandposter och vattentag är tydligt utmärkta

 se till att räddningstjänsten underrättas om planerade och akuta förändringar på brandpostnätet och övrig brandvattenförsörjning

Räddningstjänsten ska:

 förfoga över fem vattenenheter med personal för vattenförsörjning enligt alternativsystem

 förfoga över tre slangutläggare med personal för vattenförsörjning från branddammar

 förfoga över motorsprutor för vattenförsörjning från öppet vattentag

 förfoga över räddningsenheter för vattenförsörjning från brandposter

 meddela tekniska kontoret vid större vattenuttag i brandposter

 inventera pumpplatser inom kommunen

(19)

Uppföljning och utvärdering

Olycksutredningarna ska vara ett underlag för såväl planeringen av kommunens förebyggande arbete som för planeringen av räddningsinsatser. I stort kan utredningarna delas in i tre

huvudbeståndsdelar: orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutvärdering. Utredningar sker i tre nivåer beroende på hur allvarlig olyckan varit. Resultaten av utredningarna kommuniceras som statistik och i vissa fall som rapporter. Utredningarna utgör underlag för uppföljningen och utvärderingen av handlingsprogrammet.

Höjd beredskap

Det som anges i denna plan avseende normala förhållanden gäller även under höjd beredskap.

I detta kapitel beskrivs kompletteringar som ska gälla under höjd beredskap samt tillkommande risker under höjd beredskap.

Höjd beredskap är antingen skärpt eller högsta beredskap. Regeringen får besluta om höjd beredskap när:

 Sverige är i krig

 Sverige är i krigsfara

 det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utomlands

 Sverige har varit i krig, eller i krigsfara

Räddningstjänsten ska ha förmåga till räddningsinsats under höjd beredskap. Denna förmåga ska uppnås efter en återtagningsperiod. Efter denna period ska kommunen ha en förmåga till

räddningsinsats vid tre samtidiga skadeplatser omfattande sammanlagt sju typskador. För att klara denna förmåga krävs ett tillskott av 50 brandpersonal.

V ATTENFÖRSÖRJNING

Minst fem krigsbranddammar ska finnas. Tekniska kontoret ansvarar för skötsel och underhåll av krigsbranddammar.

Särskild utrustning ska finnas för att kunna transportera vatten långa sträckor vid störningar i kommunens vattenförsörjning.

V ARNING OCH INFORMATION

Signalerna Flyglarm, Viktigt meddelande, Beredskapslarm samt Faran över ska kunna ges i Jönköpings och Huskvarnas tätorter.

I kommunen ska finnas möjlighet att vid störningar i elförsörjningen kunna trycka informationsmaterial och distribuera detta till drabbade.

(20)

Bilaga 1a

Ljusgrön markering visar områden med normal insatstid för förstainsatsperson (10 minuter).

(21)

Bilaga 1b

Ljusgrön markering visar områden med normal insatstid för räddningsenhet med möjlighet till utvändig livräddning med utskjutsstege (10 min).

(22)

Bilaga 1c

Ljusgrön markering visar områden med normal insatstid för utvändig livräddning med hjälp av maskinstege (10 minuter).

(23)

Bilaga 2

Avtalsområden

10 Jönköping (V, S, Ö) 2410 Forserum gör förstainsats i Jönköpings kommun

12 Axamo 5810 Vaggeryd och Malmbäck gör förstainsats i Jönköpings kommun 13 Huskvarna (T, L) P66 SÄRF gör förstainsats i Jönköpings kommun

14 Gränna 6410 Aneby gör förstainsats i Jönköpings kommun 15 Norrahammar 1430 Gränna gör förstainsats i Tranås kommun 16 Bankeryd (N, S) 1464 Gränna gör förstainsats i Aneby kommun

17 Visingsö 1558 Norrahammar gör förstainsats i Vaggeryds kommun 18 Unnefors 1858 Unnefors gör förstainsats i Vaggeryds kommun 19 Ryd/Bottnaryd 1875 Unnefors gör förstainsats i Gislaveds kommun

19P60 Ryd/Bottnaryd gör förstainsats i SÄRF P6412 Ryd/Bottnaryd gör förstainsats i SÄRF

(24)

Bilaga 3

A VTAL

Avtal som berör räddningsinsatser är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter och organisationer. Avtal finns tillgängliga på förvaltningen. Räddningschefen är delegerad att fastställa förändringar av gällande avtal, samt tecknande av nya.

Räddningsinsatser

Höglandets räddnings- tjänstförbund

Avtalet innebär att Höglandets räddningstjänstförbund genom räddningsstyrkan i Forserum och Malmbäck svarar för räddningsinsatser i Jönköpings kommun.

Aneby kommun Avtalet innebär att Aneby kommun genom räddningsstyrkan i Aneby svarar för räddningsinsatser i Jönköpings kommun samt att Jönköpings kommun genom räddningsstyrkan i Gränna svarar för räddningsinsatser i Aneby kommun.

Habo kommun Avtalet innebär att Jönköpings kommun genom räddningsstyrkan i Bankeryd biträder Habo kommun med räddningsinsatser. Habo kommun genom räddningsstyrkan i Habo biträder Jönköpings kommun med räddningsinsatser. Jönköpings kommun genom räddningsstyrkorna i Bankeryd och Jönköping biträder Habo kommun vid kemikalieolyckor.

Vaggeryds kommun Avtalet innebär att Jönköpings kommun genom räddningsstyrkan i Norrahammar svarar för räddningsinsatser i Vaggeryds kommun. Jönköpings kommun genom räddningsstyrkan i Unnefors svarar för räddningsinsatser i Vaggeryds kommun. Vaggeryds kommun genom räddningsstyrkan i Vaggeryd svarar för räddningsinsatser inom Jönköpings kommun. Jönköpings kommun genom räddningsstyrkan i Jönköping biträder Vaggeryds kommun vid kemikalieolyckor samt olyckor med brandfarlig vara.

Tranås kommun Avtalet innebär att Jönköpings kommun genom räddningsstyrkan i Gränna svarar för räddningsinsats i del av Tranås kommun.

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund

Avtalet innebär att Jönköpings kommun genom räddningsstyrkan i Ryd/Bottnaryd biträder Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund med räddningsinsatser. Södra Älvsborgs

Räddningstjänstförbund genom räddningsstyrkan i Dalstorp svarar för räddningsinsatser i Jönköpings kommun.

Gislaveds kommun Avtalet innebär att Jönköpings kommun genom räddningsstyrkan i Unnefors svarar för räddningsinsatser i Gislaveds kommun.

Samtliga kommuner i Jönköpings län samt Ydre kommun

Avtal om Samverkan avseende taktiska enheter finns upprättat där respektive räddningsledare äger rätt att disponera länets taktiska enheter enligt uppgjorda larmplaner.

Räddningschef och brandingenjörskompetens

Habo kommun Räddningschef i Jönköping utgör genom avtal räddningschef i Habo kommun.

Mullsjö kommun Räddningschef i Jönköping utgör genom avtal räddningschef i Mullsjö kommun.

Stf räddningschef i Jönköping utgör genom avtal stf räddningschef i Mullsjö kommun.

(25)

Befälsberedskap

Habo kommun Avtalet innebär att Jönköpings kommun genom jourhavande räddningschef biträder med brandingenjörskompetens.

Vaggeryds kommun Avtalet innebär att Jönköpings kommun genom jourhavande räddningschef biträder Vaggeryds kommun med brandingenjörskompetens. Vaggeryds kommun genom insatsledare och brandingenjör biträder Jönköpings kommun med brandbefäl.

Mullsjö kommun Avtalet innebär att Jönköpings kommun genom jourhavande räddningschef biträder Mullsjö kommun med brandingenjörskompetens.

Samtliga kommuner i Jönköpings län samt Ydre kommun

Avtal om ”Rutin för ledning och stabstjänst” finns upprättat där respektive räddningsledare äger rätt att disponera länets brandbefäl enligt uppgjorda larmplaner för ledning av räddningsinsatser.

Alla brandbefäl inom RäddSam F är delegerade att vara räddningsledare i respektive kommun.

Sjöräddningstjänst

Sjöfartsverket Avtalet innebär att Jönköpings kommun genom räddningsstyrkan i Jönköping biträder vid sjöräddning i Vättern.

Flygräddningstjänst/olyckor på flygplats

.

Jönköping Airport Avtalet innebär att Jönköpings kommun biträder Jönköping Airport med resurser vid efterforskning.

Miljöräddning

Kustbevakningen Avtalet innebär att Jönköpings kommun genom räddningsstyrkan i Jönköping biträder Kustbevakningen vid miljöräddning i Vättern.

Alarmering

SOS Alarm Jönköpings kommun har avtal med SOS Alarm. Avtalet innebär att SOS Alarm svarar för in- och utgående alarmering inom Jönköpings kommun för samtliga räddningsstyrkor.

Sotning

Torpa Ventilation &

Brandskyddskontroll AB och Jönköpings sotningsdistrikt

Jönköpings kommun har avtal med Torpa Ventilation & Brandskyddskontroll AB angående brandskyddskontroll och med Jönköpings sotningsdistrikt när det gäller sotning/rengöring.

Restvärdesskydd

Larmtjänst AB Jönköpings kommun har avtal med Larmtjänst AB om restvärdesskydd.

(26)

Bandvagnar

Trafikverket Bandvagnar med förare och transportresurser.

Ledningsfordon och ledningsplats

Inom RäddSam F finns avtal om gemensam ledningsplats (JILL) samt gemensamt ledningsfordon.

Avtal under höjd beredskap

Fredsmässiga avtal förutsätts gälla under höjd beredskap så länge omständigheterna medger

Jönköpings och Gränna civilförsvarsförening

Avtalet innebär att civilförsvarsföreningarna genom frivilliga resursgrupper (FRG) biträder Jönköpings kommun med uppgifter inom befolkningsskydd och räddningstjänst såväl i fred som under höjd beredskap. Bland annat biträder FRG med bandvagnschaufförer till av kommunen ägd bandvagn.

Samverkan med sjukvården

Avtalet innebär att räddningstjänsten bistår Jönköpings läns landsting med insats vid hjärtstopp, sjukvårdslarm, sjuktransport, lyfthjälp, terrängtransport och uppsamlingsplats.

Trygghetslarm

Räddningstjänsten bistår Socialtjänsten i Jönköpings kommun med insatser vid trygghetslarm.

Tågolyckor

Räddningstjänsten bistår Trafikverket med arbetsjordning i samband med evakuering och sanering efter inträffade järnvägsolyckor. Trafikverket tillhandahåller utbildning för räddningstjänstens personal.

(27)

(28)