Detaljplan för
Önskemålet 7 m.fl.
Råslätt, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2016-11-08 Dnr: 2015:304
Planbeskrivning
EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEE EEEEEEEE
EEE EEE EEE EEE EEE EEE
EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
EEEEEEEEE EEEEEEEEE EEEEEEEEE
)
+137,5—
) —
+128,0)
+137,0—
f1
)
+137,5—
e1
e1
) —
+137,0p1
V III
VI VI
V
B
DH
BC
GATA B
BC
K
r r
r r
r
U U U
U U U
U U
U U U U
U
U
U U
U
U U U q q
q q
PPPP UUUU
UUUU
U U U
U U U
U U U U
U U U U
UU
q q
q q
UU
U U U
UUU
U U
U U U U
U UUUU
U
q q q
U U U U
U U U U
q q q
P PPPPPP
P
UU
UU
q q q q
U
U U
UU U
U U
U U
UU
P
P P
P PPP
P
P
G G G
G G G G G G
G G G
G G
G G
G G
G G G G G
G
G
G G GG
G
G G
G G G
G GGG
G G G
G GG
G G
G G
G G
G G G
G G G
G G
G
G GG G G G G G
G GG
G
G
G G
G G G G G
G G
G G G G
G G G G
G G
G G G
G
G G G G G G G GG G G G G G G G G
GG G
G G GG
G G
G
G
G G G G G G
n p
d
d
d
d d
p p
p
np
n
p
n p
n p
d
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
& &
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
& &
&
&
&
&
Torn falksg
atan
Fiskgjusegatan Törnskategatan
Sparvhöksgatan
Råslättsrondellen
Hällstorpsrondellen
Returvägen
LJUNGARUM RÅSLÄTT
RÅSLÄTT
ÖNSKEMÅLET ÖVERLÄRAREN
1/3 1
2
2:3 3
3
5
5
6
7
7
6:1
6:1
8
22 21
126 122 116
117
125 127
124 118
128
123 119
121
120
129
130
131 132 115
114
133
134 135
113
136
112 120
114
114 113
116
115
117 116
116
116
115 116
115
114
119
115
115
116 116
115
114
124
116
116
115 117
115
116
114
121
116
116
116
116
116
114
117
114 115
118 115
118
116
117
119
116
115
115
115
116
121
118
116 115
115
116 115
115
116
116 116
117
118
116
115
117 114
116
116
116
116
115
116 115
117
117
116
116
116
116
122
116
115
116
115
114
115
115
116
117
115
136 115
114
121 116
115
116
121
115
123
120
117
118
120 119
115
115
115 115
115
118 115
117
117
117
114
118
115
115
123 117
117
117 117
116
116
116
116
116 113
114
114
116
116
114
121
126
123 122
115
117 116
115
115 115
116
115
117
116
115
115
116
115
115
118 119
116
117
115
115
116
116
120
116
118 115
115
115 114
116
116
112
124 117
125
116
117
115
116
117
117
119
116 115
115
116
119 114
114
115
118
113
115
116
115
115
115
116
116
114
115
116
116
116
115
116
116
117 117
115
117
117
115
116116 117
119 118
115
116 116
120 115
116
115
114 188800
188800
188900
188900
189000
189000
6402200 6402200
6402300 6402300
6402400 6402400
1:1 000
0 50 100 Meter
Skala
Grundkarta över del av Jönköping i Jönköpings kommun Fastighetsindelning: April 2012
Markkomplettering: Månad År Koordinatsystem: Sweref 99 13 30 Höjdsystem: RH2000
Byggnadernas begränsningslinjer utgöres av fasadlinjer eller takkonturer
Grundkartans riktighet bestyrkes Jönköping den dag månad år ...
Helen Lerge
Lantmäteriavdelningen Stadsbyggnadskontoret
b
Antagande: av:
...
Detaljplan för
Planförfattare:
Upprättad:
Laga kraft: Diarienummer:
SAMRÅDSHANDLING
Önskemålet 7 m.fl.
Råslätt
Cecilia Gadman ÖNSKEDRÖMMEN
ÖNSKEDRÖMMEN
PLANBESTÄMMELSER
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar.
Endast angiven användning och utformning är tillåten.
Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet.
GRÄNSBETECKNINGAR
Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap GATA Lokalgata för allmän körtrafik, 4 kap 5 § punkt 2 PBL
Kvartersmark
B Bostäder, 4 kap 5 § punkt 3 PBL
C Centrum, 4 kap 5 § punkt 3 PBL
D Vård, 4 kap 5 § punkt 3 PBL
H Detaljhandel, 4 kap 5 § punkt 3 PBL
K Kontor, 4 kap 5 § punkt 3 PBL
EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Utnyttjandegrad
e1 Centrumverksamhet i form av bokal eller liknande tillåts endast i bottenvåning, 4 kap 11 § punkt 2 PBL
Begränsning av markens utnyttjande . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Marken får inte förses med byggnad, 4 kap 11 § punkt 1 eller 16 § punkt 1 PBL
EEEEE EEEEE EEEEE
På marken får endast komplementbyggnader till en maximal höjd av I våning uppföras, Balkonger får placeras över förgårdsmark. 4 kap 11 § punkt 1 eller 16 § punkt 1 PBL
Höjd på byggnader
) —
+0,0 Högsta nockhöjd i meter över angivet nollplan, 4 kap 11 § punkt 1 eller 16 § punkt 1 PBLIII - VI Högsta antal våningar. 4 kap 11 § punkt 1 eller 16 § punkt 1 PBL
Placering
p1 Byggnad ska placeras mot förgårdsmark i söder och med fasad i fastighetsgräns mot gatan i öster, 4 kap 16
§ punkt 1 PBL
Utformning
f1 Endast flerbostadshus får uppföras, 4 kap 16 § punkt 1 PBL
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft, 4 kap 21 § PBL
INFORMATION
Om balkonger placeras mot gata utskjutande över allmän platsmark får de inte placeras lägre än 4,8 meter över gatans nivå.
Entrédörrar ska öppnas in mot fastigheten för de byggnader som placeras i fastighetsgräns mot allmän platsmark - gata.
Fastighetsindelningsbestämmelse, ursprungligen fastställd som tomtindelning 1968-10-24, akt 0680K-EIII1429, upphör att gälla inom berörd del av planområdet.
Så här görs en detaljplan med utökat planförfarande
Planbesked
Ärendet påbörjas när en byggherre ansöker om planbesked. I planbeskedet uppges föreslagen markanvändning samt bebyggelsens placering och om- fattning. Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande under- lag, varpå Stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte.
Samråd
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en handling inför samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap och synpunkter, och att ge berörda insyn och möjlighet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestående av sakägare, Länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidningen.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Efter samrådet sammanställs och kommenteras synpunkterna i en samråds- redogörelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Granskning
Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Granskningen innebär att myndigheter och sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter.
Tiden för granskning annonseras i den lokala tidningen.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Kommunen sammanställer sedan synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
Antagande
När granskningsutlåtandet har skickats ut antas planförslaget av kommun- fullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden. Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda kan överklaga beslutet hos Mark- och miljödomstolen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts.
Laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut, om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av Mark- och miljödomstolen och kan därefter överklagas vidare för prövningsrätt till Mark- och miljööverdomstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när ärendet slutligen har avgjorts.
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark-
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Inledning
En detaljplan är en juridiskt bindande handling som bestämmer vilken användning av mark och vatten som är tillåten. Syftet med detaljplaneprocessen är att pröva om ett område kan anses lämpligt för en viss typ av användning och utformning. Detaljplanen är bindande vid prövning av bygglov.
En detaljplan innefattar en plankarta, en planbeskrivning och bilagor. Var- je enskild kommun ansvarar för hur planbeskrivningen ser ut. I Jönköpings kommun används följande upplägg:
Bakgrund, syfte och huvuddrag – En sammanfattande beskrivning av detalj- planen
Planförslag – En beskrivning av den markanvändning som föreslås i detalj- planen
Plankarta och bestämmelser - En förklaring av plankartan och dess bestämmelser
Planens konsekvenser – Här beskrivs eventuella följder av detaljplanen
Förutsättningar – Nulägesbeskrivning samt planförslagets relation till övriga styrdokument
Genomförande av detaljplanen – Beskrivning av ekonomiska frågor, fastighets- rättsliga frågor samt tidplan
Innehåll
Bakgrund, syfte och huvuddrag . . . 4
Planförslag . . . 5
Plankarta och bestämmelser . . . 14
Planens konsekvenser . . . . 18
Förutsättningar . . . . 25
Genomförande av detaljplanen . . . . . 32
Handlingar
Planbeskrivning
Plankarta med bestämmelser
Bilagor
Behovsbedömning Grundkarta 2016-10-12
Parkeringsutredning 2016-74, Trivector
Markteknisk undersökningsrapport 2016-11-10, Sigma Civil AB Geotekniskt PM 2016-11-22, Sigma Civil AB
Översiktlig miljöteknisk markundersökning 2016-11-14, VOS AB
Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord: detaljplan Önskemålet
Översiktsbild med planområdet utpekat.
Planområdet ligger i stadsdelen Råslätt och utgörs av fastigheterna Önskemålet 7 och 8 samt del av Önskemålet 5 och Råslätt 6:1.
Bakgrund, syfte och huvuddrag
Detaljplaneprocessen syftar till att bedöma lämpligheten för en viss användning av ett mark- och vattenområde med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Processen syftar även till att säkra insyn för berörda, och att därigenom få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Det område som behandlas i denna detaljplan är beläget vid Fiskgjusegatan i Råslätt, ca 5 km söder om Jönköpings centrum. I det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet är planområdet utpekat som förtätningsområde för bostäder på kommunal mark.
Planområdet utgörs av fastigheterna Önskemålet 7, som i dagsläget är planlagd för garageändamål och används som parkeringsplats och Önskemålet 8 som i dagsläget är planlagd för bensinstationsändamål och används som parkerings- plats. Planområdet innefattar även del av Önskemålet 5 och Råslätt 6:1. Förslaget innebär att detaljplanen, om den vinner laga kraft, ska möjliggöra för byggnation av ett nytt vårdcentrum, med möjlighet till handel och kontor samt bostäder, med möjlighet till centrumverksamhet i bottenplan.
PPPP
PPPP
PP
PPPPPP PPPP
P PP PPPPP PP PP
P
PP PP PP
Cirkelvägen
Andra R adhusvägen Första R adhusvägen
E4 Ejdervägen
Cirkelvägen
Brevduvevägen
Cirkelvä gen
Cirk
elvägen Brushanevägen
Fiskgjusegatan
Beckasinvägen
Barrsätragatan
Blåmesvägen Bofinksvägen
Bofinksvägen Cirkelvägen Barrsätragatan
Barrsätragatan
E4 E4
E4
E4
Fordonsvägen Fordonsvägen
Fordonsvägen
Golfban evägen
Grenadjärgatan Andgatan
Grågåsgatan Grenadjärgatan Golfbanevägen
Fläktgatan E4
E4
E4
Bultvägen
E4
Fridhemsvägen
Grossistgatan E4
Hällstorpsvägen
Lockebovägen
Lockebovägen
Hällstorpsvägen Hovslättsgatan
Grästorpsparken
Korsnäbbsgatan
Kärrhöksgatan Ko rsnäbbsgatan
Hällstorpsvägen Kärrhöksgatan
Kvarnhjulsvägen Kvarnrännevägen Kvarn
hjulsvägen Kattugglegatan
Havsörnsgatan
Kungsörnsgatan Havsörnsgatan
Kattugglegatan Havsörnsgatan
Kullegatan KullegatanKettilstorpsgatan Kättilstorp
Kettilstorpsgatan
Kettilstorpsgatan
Gärdesgatan
Gulsparvsgatan Kyrkovägen Kyrkovägen
Kraftgatan Industrigatan Kabelvägen Industrigatan
Instrumentvägen
Instrumentvägen
Industrigatan Industrigatan
Kindgrensgatan
Lovisagatan
Gräshagsgatan
Kindgrensgatan
Kindgrensgatan Hagarondellen
Hagaleden
Kindgrens gatan
Larmgatan
Lansgatan
Hagagatan Lansgatan
Hagagatan In
dustrigatan
Indu
strigatan Ljungarumsmotet
Rektangelvägen
Lugna vägen Rektang
elvägen
Ormvråksgatan
Råslättsrondellen Per Rösiös väg
Norrahammarsvägen
Norrahammarsvägen
Per Rösiös väg
Norrahammarleden Per Rösiös väg
Pionjärvägen
Per Rösiös Park
Norrahammarsvägen
Pä
rlugglegatan
Pä
rlugglegatan
Norrahammarleden Norrahammarleden
Sagaholmsvägen
Sagaholmsvägen Norrahammarsvägen
Norrahammarsvägen
Lundgatan
Pionjärvägen
Norrahammarsvägen
Lundgatan Lundgatan
Schillga tan Rådjursstigen
Röde Påle Norrahammarleden
Norrahammarleden Lundgatan
Lundgatan
RåslättsvägenRåslättsvägenRåslättsvägen
Norrahammarsvägen Norrahammarsvägen
Norrahammarsvägen
Muttervägen
Råslättsmotet Maskingatan
Plogvägen
Plogvägen Skogshemsgatan
Roliasgatan
Norrahammarsvägen Plogvägen
Materialvägen
Stilleforsvägen
Åkersvägen
Still Torgplan Tredje Radhusvägen
Torn falksgatan
Törnskategatan Sparvhöksgatan
Verkty gsvägen Ugglas v
äg Sparre
s väg
Svangatan
Svangatan Soldattorpsgatan
Värn
amoväg
en
Stridslyckegatan Värn amovägen
Älvkvarnsgatan
Värnam ovägen Tallrisvägen
Vibynäsgatan
Södra Bogesundsgatan
Södra Bogesundsgatan
Soldattorpsg atan Soldattorpsgatan
Värn amoväg
en Älgstigen Strömsholmsgatan
Älgstigen
Returvägen Hällstorpsrondellen
Röde Pålerondellen
Planområde
5
Planförslag
Plandata
Läge och areal
Planområdet ligger i Råslätt och avgränsas i norr av Törnskategatan och i öster av Fiskgjusegatan. Planområdet är ca 2 hektar stort och består av fastigheterna Önskemålet 7 och 8 samt del av Råslätt 6:1 och Önskemålet 5.
Markägoförhållanden
Fastigheterna Önskemålet 2, 7 och 8 samt Råslätt 6:1 ägs av Jönköpings kommun. Önskemålet 5 ägs av Bostads AB Vätterhem.
Planområdet Kommunal mark
Fiskgjusegatan
Hällstorpsvägen Kärrhöksgatan
Kvarnhjulsvägen Kvarnrännevägen
Kvarn hjulsvägen Kattugglegatan
Kungsörnsgatan
Kattugglegatan
Råslättsrondellen
Tornfa lksgatan
Törnskategatan
Sparvhöksgatan
Returvägen Hällstorpsrondellen
Fiskgjusegatan
Hällstorpsvägen Kärrhöksgatan
arnhjulsvägen vägen
Kvarn hjulsvägen Kattugglegatan
Kungsörnsgatan
Kattugglegatan
Råslättsrondellen
Tornfa lksgatan
Törnskategatan
Sparvhöksgatan
Returvägen Hällstorpsrondellen
ÖNSKE- DRÖMMEN
ÖNSKEMÅLET
ÖVERLÄRAREN ÖVERMANNEN
7 2 8
6:1
5
Vårdcentrum
Förslaget innebär att ett nytt vårdcentrum byggs i Råslätt för att samlokalisera vårdfunktioner så som vårdcentral, familjecentral, rehabilitering, folktandvård och apotek. Det föreslagna vårdcentrum kommer att ha ett större upptagnings- område än Råslätt och kommer bland annat att omfatta områden så som Barnarp, Hovslätt, Gamla Råslätt och Grästorp m.m. Vårdcentrum föreslås byggas i fyra våningar, där de olika vårdfunktionerna ges separata utrymmen.
Möjlighet ges även till att utöka med en femte våning om behovet av lokalyta skulle öka i framtiden.
Vårdcentrum föreslås placeras intill den större parkeringsytan vid Råslätt centrum för att möjliggöra samutnyttjning av den större parkeringsplatsen samt för att transportfordon så som färdtjänst och ambulans inte ska behöva köra in på de mindre vägarna på Råslätt, vilket hade behövts om vårdcentrum hade legat kvar i sitt nuvarande läge.
Entréerna vänds ut mot Törnskategatan, där det ges plats för bland annat cykel- parkering. I dagsläget stannar stambusslinjerna 1 och 3 samt stadsbusslinje 14 vid platsen, vilket ger en god koppling till kollektivtrafiken.
Apotek föreslås placeras i bottenplan med separat entré för att apoteket ska vara tillgängligt utanför vårdverksamheten.
Råslätt vårdcentrum Skiss illustrationsplan White 161104
Råslätt vårdcentrum Skiss sektion A-A White 160704
A
A
Trafik
Utformning av gata
I samband med planläggning för vårdcentrum breddas gaturummet längs Törn- skategatan så att det ges plats för trottoar, hållplats och angöring till vård- centrum / handikappsparkering. För att möjliggöra angöring till vårdcentrum behöver det finnas möjlighet att vända på Törnskategatan. Det finns idag en vändplats söder om Råslätt centrum som kan användas i detta syfte. Om trafikstrukturen förändras måste det säkerställas att fordon antingen kan vända, korsa parkeringen framför Råslätt centrum eller på annat sätt komma till vårdcentrums entréer.
Gång
Längs Törnskategatan föreslås trottoaren flyttas något längre norr ut så att den placeras där bussfickan är placerad i dagsläget. Den gång- och cykelbana som finns väster om planområdet förändras inte i den norra delen av förslaget.
Cykel
Framför vårdcentrum, i anslutning till busshållplatsen och entréerna, föreslås ett större antal cykelparkeringsplatser för besökare. Öster om planområdet går ett huvudcykelstråk från Jönköping centrum som övergår till ett cykelstråk som går vidare mot bland annat Barnarp. Vid Törnskategatan finns en koppling in till Råslätt från detta cykelstråk som angör vid vårdcentrums norra fasad, vilket gör att besökare även från andra områden kan ta cykeln till vårdcentrum.
Cykelparkering för personalen på vårdcentrum föreslås förläggas i källarplanet som nås via en ramp från vägen i öster.
Kollektivtrafik
I dagsläget finns en busshållplats längs Törnskategatan. Hållplatsen är utformad som en lång bussficka som föreslås tas bort för att ge mer utrymme för angöring för färdtjänstfordon och taxi framför vårdcentrum. Bussarna föreslås istället stanna vid busshålplats i kantlinje, det vill säga utan ficka, närmare korsningen i öster.
Bilparkering
Bilparkering för besökande till vårdcentrum kommer att hänvisas till den större parkeringsplatsen framför Råslätt centrum. Eventuella parkeringsplatser för anställda löses genom parkeringsköp mellan Regionfastigheter och Vätterhem.
Vårdcentrum i fyra våningar med möjlighet att bygga fem våningar.
Dock kan det komma att finnas avdelningar inom verksamheten som behöver parkeringsplatser i närheten av verksamheten, vilka ska lösas inom fastigheten.
I förslaget finns därför ett antal parkeringsplatser illustrerade direkt söder om vårdcentrum. Det finns inget fastlagt parkeringstal för verksamheter så som vårdcentrum i den parkeringsnorm som antogs 2016-06-16. Bedömning av hur många parkeringsplatser som kommer slutgiltigt kommer att krävas behöver därför göras i bygglovet, när den slutgiltiga ytan kan beräknas. En preliminär bedömning har gjorts i parkeringsutredning, se rubrik Parkeringsplatser under kapitlet Planens konsekvenser.
Tillgänglighet
Handikappsparkeringsplatser förläggs i anslutning till vårdcentrums entré mot Törnskategatan. Avståndet mellan entré och handikapps- parkeringsplats ska inte överstiga 25 meter, i enlighet med BBR (Boverkets byggregler). I direkt anslutning till entréerna ska det finnas möjlighet för färdtjänst och taxi att stanna till för att hämta och lämna av. Ytan för angöring till vårdcentrum samt trottoaren bör anordnas så att det inte sätts en kansten mellan parkeringsplatserna och trottoaren. Detta för att det ska vara möjligt att ta sig från parkeringsplatserna till entréerna utan att stöta på något hinder.
Ytan mellan vårdcentrums föreslagna fastighet och Törnskategatan kan utformas som en torgyta där trafikslagen delar på ytan, med endast markeringar i markbeläggningen.
Bostäder
Norra delen
Söder om vårdcentrum planeras bostäder. En riktlinje för bebyggelse i Digital Översiktsplan 2016 säger att tätortsbebyggelsen ska tillmötesgå människors olika behov av blandade bostadstyper samt att när förtätning görs i en stadsdel som endast har en typ av upplåtelseform ska den upplåtelse- form som det finns brist på i området prioriteras. Lägenhetsbeståndet i Råslätt domineras av hyresrätter, varför det nya tillskottet av bostäder troligen kommer att bli bostadsrätter.
Markanvisning
I dagsläget äger kommunen marken där bostäder föreslås. När bostäder ska byggas på mark som kommunen äger görs alltid en markanvisning. En mark- anvisning innebär att en intressent har rätt att under en viss tidsperiod, och på vissa villkor, ensam förhandla med kommunen om förutsättningarna för genomförande av ett projekt på kommunens mark.
Markanvisning kan lämnas på olika sätt. För detta område görs en mark- anvisning efter ett jämförelseförfarande. Detta innebär att kommunen bjuder in företag som visat intresse för att delta i markanvisningar. Efter en urvals- process återstår ett mindre antal företag som får möjlighet att skicka in skisser över området och utifrån det väljs ett företag ut som vinner markanvisningen.
Markanvisningstävlingen för detta område kommer att hållas mellan sam- råd och granskning. Med anledning av detta är plankartan endast utformad med bestämmelser som avgränsar de förutsättningar som kommer att gälla för tävlingen.
De övergripande förutsättningar som kommer att gälla för markanvisnings- tävlingen är:
• bebyggelsen ska bestå av bostäder, främst bostadsrätter, med möjlighet till annan verksamhet i bottenplanet i väster.
• bebyggelsen mot gatan i öster ska vara sluten så att bostadsgården kan dämpas från trafikbuller från Barnarpsvägen, som primärkälla, och väg E4, som sekundärkälla. Den nya bebyggelsen bör även bidra till att förbättra ljudmiljön för befintlig bebyggelse.
• entréerna till bebyggelsen längs gatan i öster ska vara genomgående, så att det finns tillgång till trapphusen både från gatan och från bostadsgården.
• det ska vara möjligt att lösa cykel- och bilparkering inom fastigheten.
• bebyggelsen ska ta hänsyn till vårdcentrums verksamhet, främst avseende insyn.
• taken bör skilja sig åt från de flacka tak som dominerar bebyggelsen på Råslätt, exempelvis genom sadeltak.
• möjlighet finns att placera någon mindre verksamhet, likt bokal*, i anslutning till gång- och cykelvägen i väster.
Södra delen
Längst i söder föreslås att den befintliga byggrätten justeras så att en större sammanhängande byggrätt tillskapas. I dagsläget går en ledningsrätt som är begränsad med punktprickad mark (mark som inte får bebyggas) igenom området med bostadsanvändning. Planförslaget innebär att begränsningen tas bort så att bebyggelse kan placeras friare inom ytan. Byggnadshöjden medger fortsättningsvis en byggrätt för 6 våningar.
Skissen är gjord av White arkitekter och illustrerar ett exempel på utformning av bostadsbebyggelse inför markanvisning.
* Bokal = kombination av bostad och lokal avsedd för att samma person ska kunna både bo och arbeta inom en byggnad eller i två samman- byggda byggnader. Direkt förbindelse bör finnas mellan bostaden och lokalen.
Längs gång- och cykelstråket medges placering av mindre verksamheter, likt bokaler, i bottenvåningen för att det ska vara möjligt att ha verksamheter längs stråket där människor rör sig.
Längs plangränsen i väst regleras marken så att endast komplementsbyggnader får uppföras. Detta har gjorts för att säkerställa att en gårdsmiljö sparas mellan byggrätten utanför det aktuella planområdet och byggrätten inom plan- området.
Trafik
Gatan i öster föreslås förlängas förbi byggrätten i söder. Detta för att ny bostadsbebyggelse ska ha en större möjlighet att nå området via kommunal gatumark.
Namnsättning av vägar
Eftersom det finns bostäder som redan är kopplade till adressen Fiskgjusegatan kan det komma att behövas ett nytt namn för vägen i öster som går parallellt med Barnarpsvägen, nuvarande Fiskgjusegatan. De bostäder som har adress kopplad till Fiskgjusegatan blir inte berörda av en eventuell namnändring.
Exempel på volymer för bostadsbebyggelse och vårdcentrum
Gång och cykel
I det södra området för bostäder går idag en ledningsgata på kvartersmark som är reglerad med punktprickad mark. Denna används i dagsläget som en gång- och cykelväg som ansluter parkeringen vid Råslätt centrum till den större gång- och cykelvägen utmed Barnarpsvägen. Cykelvägen föreslås dras om så att den kopplas till Råslätts gång- och cykelvägsstruktur vid den föreslagna vändplanen.
Gatan i öster föreslås utformas med en gångbana på den västra sidan av gatan som följer det nya kvarteret och ansluter till gång- och cykelbanan i söder, som går på den västra sidan av planområdet.
Befintlig ledningsgata Befintlig gång- och cykelväg
Befintlig ledningsgata Befintlig gång- och cykelväg Förslag på koppling till internt gång- och cykelvägnät
Nuläge
Förslag
