712 83 Hällefors
Dnr 43-2009:3888
Kommunbeslut
efter tillsyn i Hällefors kommun
Innehållsförteckning
Helhetsbedömning och beslut Allmänt om tillsynen
Beskrivning av kommunen
Tillsynsprotokoll med bedömningar Bedömningar och motiveringar Förskoleverksamheten
Skolbarnsomsorgen
Bilageförteckning
Bilaga 1
Skolbeslut för kommunens grundskolor
Bilaga 2
Skolbeslut för kommunens gymnasieskola Bilaga 3
Beslut för kommunens vuxenutbildning
Tillsyn i Hällefors kommun
Helhetsbedömning och beslut
Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö, för elevers möjligheter att uppnå kunskapsmålen och att barnen i skol- barnsomsorgen och förskoleverksamheten ges förutsättningar för utveckling och läran- de. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan och verk- samheterna. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan och verk- samheterna, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förvänt- ningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Hällefors kommun skickat in samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten.
I Hällefors kommun har verksamheterna förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet med kvalitet i goda lärandemiljöer. Trots detta når inte alla elever målen för utbildningen.
Andelen elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen varierar mellan åren. Statistik åren 2002–2009 visar värden som ligger under genomsnittet för riket 2002, 2004, 2005 och 2008. Värdet för andelen elever som nådde målen 2009 och andelen elever som var behöriga till nationella program var dock högre än det genomsnittliga värdet för riket medan det genomsnittliga meritvärdet var lägre.
Andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier var 2009 lägre än genomsnittet för riket. Den genomsnittliga betygspoängen var 14,3 vilket dock är något högre än genomsnittet för riket och det högsta värdet som skolan uppnått sedan 2005.
Uppföljning på individnivå av elevernas kunskaper görs fortlöpande av flertalet lärare.
Någon uppföljning av måluppfyllelsen av de nationella målen i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 och i alla ämnen i årskurs 5 görs inte på skol- nivå. Det saknas därmed underlag för sammanställningar som kan ligga till grund för utvärdering av resultaten på både skol- och kommunnivå. Utvärdering är en central del av rektorns ansvar för att skolan ska kunna vidta rätt åtgärder. Att det saknas kun- skapsresultat för yngre åldrar är anmärkningsvärt eftersom Skolverket redan vid in-
att synliggöra måluppfyllelsen och bilda underlag för mer omfattande utvärderingar så att undervisningsmål och metoder kan prövas och utvecklas. Rektorers roll som ansva- riga pedagogiska ledare och ansvariga för måluppfyllelsen behöver stärkas. Gransk- ning och utvärdering av skolverksamheten är kommunens ansvar. Att kommunen tar detta ansvar samt utvecklar strategier för styrning och utvärdering av verksamheterna är avgörande för att kunna stödja rektorerna i deras arbete så att verksamheterna ges förutsättningar för att kunna utvecklas fullt ut.
Det saknas en tydlig ledning för kommunal vuxenutbildning (komvux) och vuxenut- bildning för utvecklingsstörda (särvux). Skolinspektionen ser allvarligt på att kommun- fullmäktiges beslut inte har verkställts och att delegationsordning inte upprättats. Detta har fått till följd att styrning och ledning av verksamheterna inte genomförs på ett till- fredsställande sätt. Det har inte gjorts några uppföljningar och utvärderingar av verk- samheterna under flera år och rektor har inte getts förutsättningar att vara en pedago- gisk ledare. Rektorn för svenskundervisning för invandrare (sfi) ges dock förutsätt- ningar att utöva pedagogiskt ledarskap och bedriva kvalitetsarbete med tydlig stött- ning från ansvarig nämnd.
I verksamheter och skolor pågår ett aktivt arbete för att skapa och behålla ett gott ar- betsklimat. Detta görs genom ett generellt förebyggande arbete och genom relevanta och snabba insatser då problem uppstår. Kommunen saknar dock en gemensam strate- gi för hur verksamheterna på ett systematiskt sätt ska arbeta för att utveckla barns och elevers förmåga att leva sig in i och respektera olika kulturer och värderingar. I det förebyggande arbetet är planer mot kränkande behandling ett viktigt verktyg. Kom- munen behöver se till att planer upprättas för varje enskild verksamhet och att de pla- ner som finns förbättras till sitt innehåll.
Vid Skolverkets inspektion av Hällefors kommun 2004 påtalades brister bland annat när det gällde att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål ges möjlig- het att utveckla sitt modersmål, att undervisning i svenska som andraspråk ska ges till elever som behöver det och att erbjuda ämnen och kurser inom särvux utifrån behov.
Skolinspektionen finner det anmärkningsvärt att dessa brister inte har åtgärdats.
Skolinspektionen har i tillsynen av Hällefors kommun identifierat brister som måste åtgärdas i skolor, verksamheter och på kommunnivå. Bristerna på övergripande nivå och i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen redovisas under nedanstående rubriker. Brister i respektive skola återfinns i de skolbeslut som biläggs detta beslut.
Skolinspektionen har i tillsynen av Hällefors kommun identifierat följande brister inom kommunens ansvarsområden som måste åtgärdas:
− Kommunen ser inte till att eleverna ges förutsättningar att minst nå målen för utbildningen (8 kap. 5 § gymnasieförordningen, förordningen om läroplan för obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshem (Lpo 94), 2.2 Kunska-
per, förordningen om läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), 2.1 Kun- skaper).
− Kommunen ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlig- het med skollagen i varje särskild verksamhet och att planen följs upp och ut- värderas (14 a kap 8 § skollagen och 2 § förordningen om barns och elevers del- tagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling).
− Lärarna i kommunen har inte utbildning i tillräcklig utsträckning för den un- dervisning de i huvudsak bedriver. Vidare får inte lärare och övrig personal genomgå kompetensutveckling utifrån respektive verksamhets behov (2 kap. 3 och 7 §§ skollagen).
− Ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheten i komvux och särvux är inte tydlig (2 kap. 1 § skollagen).
− Kommunen ser inte i tillräcklig utsträckning till att rektorerna genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna (Lpo 94, 2.8 Rek- tors ansvar och Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar).
− Kommunen har inte någon aktuell skolplan och kommunen följer inte upp och utvärderar sina verksamheter i tillräcklig omfattning för att kunna ta tillvara resultaten och omsätta dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen (1 kap.
12 § skollagen).
− Kommunen erbjuder inte i alla delar den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till (Bilaga 3 skollagen, 2 kap. 6 § grund- skoleförordningen, 1 kap. 12 § skollagen, 2 kap. 15–16 §§ grundskoleförord- ningen och 8 kap. 5 § gymnasieförordningen).
− Kommunen ser inte till att de lokala kurserna överensstämmer med författ- ningarnas krav (2 kap. 14 § första stycket gymnasieförordningen).
Tillsynen har identifierat följande brister inom förskoleverksamheten som kommunen måste åtgärda:
− Förskolans ledning ser inte till att personalen i förskolorna i alla avseenden ar- betar utifrån de nationella målen (Förordning om läroplan för förskolan (Lpfö 98), 2.2 Utveckling och lärande).
Kommunen och förskolorna följer inte i tillräcklig omfattning upp och utvär- derar förskoleverksamheten (3 § förordningen om kvalitetsredovisning m.m.).
Arbetet i förskolorna är inte i tillräckligt hög grad medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster (Lpfö 98, 1 Förskolans uppdrag och vär- degrund).
− Kommunens förskolor saknar planer mot kränkande behandling (14 a kap. 8 § skollagen).
Tillsynen har identifierat följande brister inom skolbarnsomsorgen som kommunen måste åtgärda:
− Ledningen i kommunens fritidshem ser inte i tillräcklig grad till att personalen i fritidshemmen arbetar utifrån de nationella målen (Lpo 94, 1 Skolans värde- grund och uppdrag).
− Kommunen och fritidshemmen planerar, följer upp och utvärderar inte verk- samheten i tillräcklig grad samt tar inte tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att nå de nationella målen (3 § förordningen om kvalitetsredovis- ning för skolväsendet m.m.).
− Kommunens skolbarnsomsorg samverkar inte i tillräcklig grad med hemmen för att ge föräldrarna möjlighet att påverka och få information om verksamhe- ten i stort (Lpo 94, 2.4 Skola och hem).
− Skolbarnsomsorgen arbetar inte i tillräcklig omfattning målinriktat för att före- bygga och motverka kränkande behandling och dokumentationen i planen mot kränkande behandling är bristfällig (14 a kap 6 och 8 § skollagen, 2 § förord- ningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskrimine- ring och kränkande behandlig).
− Skolbarnsomsorgen bedrivs inte i överensstämmelse med skollagen (2 a kap. 2
§ i skollagen).
Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Hällefors kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Skolinspek- tionen har besökt kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 19 janu- ari till den 24 februari 2010.
Skolinspektionens iakttagelser och bedömningar som rör helhetsbilden av skolor och verksamheter och huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen redovisas i detta beslut, det så kallade kommunbeslutet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bedöms och redovisas i var sin rapport som en del av kommunbeslutet. Besluten från respektive skola, de så kallade skolbesluten bifogas som bilagor i kommunbeslutet.
Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsätt- ningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella må- len. Skolinspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.
Detta beslut kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till före- trädare för kommunen.
Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: Måluppfyllelse, trygg lärandemiljö, led- ning och utveckling samt tillgång till utbildning. Tillsynen syftar inte till att ge en hel- täckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande informa- tion om tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats
(http://www.skolinspektionen.se/tillsyn/).
Av rapporter och bilagda beslut framgår vilka skolor och verksamheter som har grans- kats, hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avse- enden åtgärder behövs på de enskilda skolorna eller i de olika övriga verksamheterna.
Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs på de enskilda skolorna har rektor och huvudman ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vid- tagits på skolorna, i övriga verksamheter och i kommunen inom den tid och i den ord- ning som anges i beslutet.
Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen, skolor och övriga verksamheter, dels den information som
besökts, men däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. I skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen och med representanter för elever och personal. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i detta beslut.
Beskrivning av kommunen
Tabell 1: Verksamhetens omfattning
Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande
Förskoleverksamhet 277
Skolbarnomsorg 154
Förskoleklass 49
Grundskola 650
Obligatorisk särskola 2
Gymnasieskola 245
Kommunal vuxenutbildning 57
Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 12
Svenskundervisning för invandrare 48
Källa: Kommunens egna uppgifter 2010-03-01
Hällefors kommun ligger i norra delen av Örebro län. I kommunen finns förutom cen- tralorten Hällefors även flera tätorter, den största är Grythyttan.
Antalet invånare har minskat de senaste åren och var 7 361 år 2008. Andelen invånare utrikes födda var 15 procent år 2008 mot rikets 14 procent. Andelen av befolkningen 20–64 år med eftergymnasial utbildning var 31 procent år 2008 mot rikets 35 procent.
Bildningsnämnden har det politiska ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsom- sorgen, förskoleklassen, obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och gymnasiesär- skolan. Bildningsförvaltningen, under ledning av en förvaltningschef har det operativa ansvaret för verksamheterna.
Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för svenska för invandrare (sfi) och kom- munchefen har det operativa ansvaret för verksamheten.
Det är inte tydligt vilken nämnd som har det politiska ansvaret för den kommunala vuxenutbildningen (komvux) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux).
lan 9–12 år. Ledningen för skolbarnsomsorgen består av rektorer som tillika är rektorer för grundskolor eller kulturskolan.
I kommunen finns fyra skolenheter inom obligatoriska skolväsendet. Tre av dessa sko- lor omfattar förskoleklass och årskurs 1–5. En skola omfattar årskurs 6–9 och obligato- risk särskola lokalintegrerad i form av grundsärskola. Rektor har ledningsansvar för en eller två skolenheter.
Gymnasieskolan omfattar sex nationella, tre specialutformade och individuella pro- gram. Gymnasiesärskolans elever ges möjlighet till utbildning i andra kommuner.
Vuxenutbildningen består av kommunal vuxenutbildning med grundläggande och gymnasial vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenska för invandrare (sfi). All vuxenutbildning finns samlad i en enhet benämnd Polstjärnan. Rektorn för gymnasieskolan är även rektor för komvux och särvux. Sfi leds av en rektor som även är chef för Polstjärnan kompetenscentrum. Där finns även upp- dragsutbildning, högskoleutbildning, vägledning, flyktingsamordnare och praktiksam- ordnare. Dessa ingår dock inte i Skolinspektionens tillsynsansvar.
Tillsynsprotokoll med bedömningar
Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedöm- ningar och motiveringar för detta redovisas i det följande.
Måluppfyllelse och resultat
Kunskaper
Trygg lärandemiljö
Målinriktat arbete mot kränkande behandling
Plan mot kränkande behandling
Ledning och utveckling
Personalens utbildning och kompetensutveckling
Ansvarsfördelning
Rektorernas uppdrag
Tillsyn över enskilda verksamheter (ej relevant)
Uppföljning och utvärdering
Tillgång till utbildning
Plats och valmöjligheter
Bedömningar och motiveringar
Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bedömningsområde: Kunskaper
Bedömning:
Kommunen ser inte till att eleverna ges förutsättningar att minst nå målen för utbild- ningen.
Författningsstöd:
Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Lpf 94, 2.1 Kunskaper och 8 kap. 5 § gymnasieförordningen
Motivering:
De sammanställningar av kunskapsresultat från 2009 som begärts in av Skolinspektio- nen per skola visar att inte alla elever i årskurs 3 når de nationella kunskapsmålen i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Inte alla skolor med elever i årskurs 5 har kunnat redovisa resultat för åren 2007–2009. Kommunen behöver följa upp sko- lornas kunskapsresultat i alla ämnen för att kunna utvärdera och förbättra måluppfyl- lelsen.
Andelen elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen varierar mellan åren. Statistik åren 2002–2009 visar resultat som ligger under genomsnittet för riket 2002, 2004, 2005 och 2008. Kommunen måste analysera variationen mellan åren för att utreda vad som förorsakar dessa. Värdet för andelen elever som nådde målen 2009 och andelen elever som var behöriga till nationella program var högre än det genomsnittliga värdet för riket medan det genomsnittliga meritvärdet var lägre, vilket kan tyda på att skolan inte lyckats anpassa utbildningen till varje elevs behov, förutsättningar och tänkande. Skill- naden i resultat mellan flickor och pojkar visar att flickorna når målen i alla ämnen i lägre grad än pojkarna 2008 och 2009 medan pojkarna når målen i lägre grad 2005, 2006 och 2007. År 2009 låg flickornas resultat under det för flickor genomsnittliga värdet för riket medan pojkarnas resultat låg 10 procentenheter över motsvarande värde. Åtgär- der behöver vidtas så att alla elever ges förutsättningar att nå målen i alla ämnen.
Andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 2009 är 86 procent, vilket är lägre än genomsnittet för riket. Eftersom andelen elever behöriga till universitet och högskolor grundar sig på andelen elever med slutbetyg är det angeläget att kommunen analysera elevernas möjlighet att nå målen för utbildning- en. Bland annat får inte alla elever studiehandledning på modersmålet som behöver det.
Kommunen saknar sammanställningar av kunskapsresultat för årskurs 3 och 5, obliga- toriska särskolan, komvux och särvux.
Huvudområde: Trygg lärandemiljö
Bedömningsområde: Plan mot kränkande behandling
Bedömning:
Kommunen ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med skollagen i varje särskild verksamhet och att planen följs upp och utvärderas.
Författningsstöd:
14 a kap 8 § skollagen och 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.
Motivering:
Det saknas planer mot kränkande behandling för varje enhet i förskolorna, den peda- gogiska omsorgen, två grundskolor, gymnasieskolan, komvux och särvux. De planer som finns för verksamheter uppfyller inte författningarnas krav. Planerna som upprät- tats gemensamt för grundskolor och skolbarnsomsorg visar inte vilka årliga insatser som ska genomföras och följas upp för skolan respektive fritidshemmens verksamhet. I flera planer saknas också rutiner för uppföljning av insatser för att kontrollera att akuta åtgärder haft effekt, hur händelser och åtgärder ska dokumenteras och hur eventuella kränkningar ska hanteras mellan barn/elever och vuxna. Vidare har inte barn och ele- ver varit med om att upprätta, följa upp och se över planen. Det finns inte dokumenta- tion av alla verksamheters uppföljning och utvärdering av planerna. Kommunen gör uppföljningar av arbetet med planerna men det saknas tydliga åtgärder för hur planer- na ska förbättras så att de uppfyller författningarnas krav.
Huvudområde: Ledning och utveckling
Bedömningsområde: Personalens utbildning och kompetensutveckling
Bedömning:
Lärarna i kommunen har inte utbildning i tillräcklig utsträckning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Vidare får inte lärare och övrig personal genomgå kompetens- utveckling utifrån respektive verksamhets behov.
Motivering:
I kommunen har inte alla lärare utbildning som är avsedd för den undervisning de bedriver (se vidare skolbesluten).
Kommuner har inte någon planering av personalens kompetensutveckling som krävs för att personalen professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.
Bedömningsområde: Ansvarsfördelning
Bedömning:
Ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheten i komvux och särvux är inte tydlig.
Författningsstöd:
2 kap. 1 § skollagen
Motivering:
Hällefors kommun tar inte i tillräcklig utsträckning ansvar för verksamheten i komvux och särvux. Beslut har fattats av kommunstyrelsen 2000-02-29, bildningsnämnden 2000- 06-06 och kommunfullmäktige 2003-02-11 att vuxenutbildningen skulle överföras från bildningsnämnden till kommunstyrelsen men dessa beslut har inte verkställts. Budget för verksamheterna ligger under bildningsnämnden. Bildningsnämnden genomför inte några uppföljningar och utvärderingar av verksamheterna i syfte att vidta åtgärder för att utveckla verksamheterna. Vidare saknas en delegationsordning för att styra inrikt- ningen på verksamheterna i komvux och särvux. Det strategidokument för vuxenut- bildningen som antagits av kommunstyrelsen 2009-02-24 var inte känt av rektorn för komvux och särvux.
Bedömningsområde: Rektorernas uppdrag
Bedömning:
Kommunen ser inte i tillräcklig utsträckning till att rektorerna genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna.
Författningsstöd:
Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar och Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar
Motivering:
Tillsynen visar att det pedagogiska ledarskapet betonas i olika grad av rektorerna. Det framkommer att det finns rektorer som bedriver ett ledarskap som överensstämmer med de nationella kraven. Andra rektorer har inte tagit sitt ansvar för att de nationella kunskapsmålen för årskurs 3 och 5 har följts upp och utvärderats, vilket fått till följd att adekvata utvecklingsområden inte har identifierats. Vidare tar inte alla rektorer ett övergripande ansvar för att skolan som helhet inriktas mot de nationella målen bl.a. har inte individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen utarbetats. Rektorn för komvux och särvux ges inte förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap (se Ansvarsfördelning).
Bedömningsområde: Uppföljning och utvärdering
Bedömning:
Kommunen har inte någon aktuell skolplan och kommunen följer inte upp och utvär- derar sina verksamheter i tillräcklig omfattning för att kunna ta tillvara resultaten och omsätta dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.
Författningsstöd:
1 kap. 12 § skollagen Motivering:
Kommunfullmäktige beslutade 2009-06-09, § 72, att bildningsnämndens Måldokument för skola och barnomsorg 2004–2006 ska gälla t.o.m. 2010 eller tills nytt måldokument antagits av kommunfullmäktige. Det framkommer dock att skolplanen är inaktuell och att det finns mål i planen som inte är adekvata för kommunens styrning av verksamhe- terna. Kommunen saknar tillräckligt med underlag för utvärderingar i syfte att bedöma vilka insatser som behövs för att målen för verksamheterna ska nås.
Kommunen har inte genomfört uppföljning och utvärdering av utveckling och lärande i förskoleverksamheten.
De nationella målen för årskurs 3 i svenska, svenska som andraspråk och matematik samt målen för alla ämnen i årskurs 5 har inte följts upp, vilket är rektors ansvar. För årskurs 9 har kommunen sammanställningar i form av genomsnittligt meritvärde över tid och uppdelat på pojkar och flickor för 2008, andelen elever som nått målen i alla ämnen, andelen elever som saknar betyg i alla ämnen samt andelen elever behöriga till
Huvudområde: Tillgång till utbildning Bedömningsområde: Plats och valmöjligheter
Bedömning:
Kommunen erbjuder inte i alla delar den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till.
Författningsstöd:
Bilaga 3 skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen, 1 kap. 12 § skollagen, 2 kap. 15–
16 §§ grundskoleförordningen och 8 kap. 5 § gymnasieförordningen
Motivering:
Kulturskolan
I tillsynen framkommer att elever kontinuerligt i stället för utbildning enligt timplan deltar i verksamhet i Kulturskolan. Kommunen behöver säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid enligt timplanen.
Svenska som andraspråk
Elever med utländsk bakgrund får undervisning i både ämnet svenska och ämnet svenska som andraspråk. Rektorn har inte beslutat om elever ska få undervisning i svenska som andraspråk i stället för svenska.
Särvux
Tillsynen visar att utbildningen i särvux är begränsad till kurser för grundläggande särvux. Behovet av att erbjuda kurser motsvarande träningsskola eller utbildning i gymnasial särvux har inte utretts.
Bedömningsområde: Lokala utformningar
Bedömning:
Kommunen ser inte till att de lokala kurserna överensstämmer med författningarnas krav.
Författningsstöd:
2 kap. 14 § första stycket gymnasieförordningen
Motivering:
En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområ- de och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd
nellt fastställda kursplaner. Åtgärder behöver vidtas så att kommunen ser till att de lokala kurser som erbjuds utformas i enlighet med bestämmelserna.
Pihlskolan erbjuder elever på alla program att läsa Trafikutbildning. Körkortsutbild- ning, såväl praktisk som teoretisk, är inte en del av gymnasiekolans kunskapsuppdrag.
Det finns undantag som gäller utbildning av dels yrkesförare bl.a. inom transportnär- ingen och dels anläggningsförare. Ingen av utbildningarna finns i Pihlskolan. I Inter- vjuer med förvaltningsledningen framkommer att kursen Trafikutbildning inte kom- mer att erbjudas till nästa läsår. Skolinspektionen förutsätter att så sker.
Tillsyn av förskoleverksamheten
Helhetsbedömning
Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verk- samheten. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i denna rapport grundas på de doku- ment som Hällefors kommun skickat in samt på de intervjuer som genomförts vid be- sök i kommunen.
Tillsynen visar att det är angeläget att kommunens systematiska kvalitetsarbete ges en sådan utformning och innehåll så att verksamheten ges de bästa förutsättningar att utvecklas.
Kommunen som huvudman har inte tagit sitt ansvar för att se till att planer mot krän- kande behandling upprättats i kommunens förskolor. En sådan lagstadgad dokumenta- tion är av största vikt som en del i att skapa en trygg miljö som grund för barnens ut- veckling och lärande.
I kommunbeslutet redovisas vad som måste åtgärdas gällande förskoleverksamheten.
Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det krävs åtgärder har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Bedömningarna re- dovisas i tillsynsprotokollet i denna rapport.
Skolinspektionen kommer att följa upp att detta sker. Redovisning ska lämnas till Skol- inspektionen senast den 24 september 2010.
Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen tar i tillsynen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättning- ar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen.
Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.
Skolinspektionen genomför tillsyn i Hällefors kommun under våren 2010.
När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedöm- ningar som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen i ett beslut. Av rapporter och bilagda beslut framgår vilka skolor och verksamheter som har granskats, hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avseenden åtgärder behövs på de enskilda skolorna eller i de olika övriga verksamhe- terna.
Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten, förskoleverksamhetens lärandemiljö samt tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats
(www.skolinspektionen.se/tillsyn).
Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommu- nens förskoleverksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I Hällefors kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansva- rig rektor för samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med personalrepresentanter från kommunens samtliga förskolor, dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten.
Beskrivning av verksamheten
Tabell 2: Antal barn
Förskoleverksamheten Antal barn
Förskola 221
Inom förskoleverksamheten i Hällefors kommun finns fyra enheter/förskolor. Tre av förskolorna ligger i tätorten Hällefors och en i samhället Grythyttan ca en mil från tät- orten. Barngruppernas storlek varierar mellan 15–25 barn. Cirka 15 procent av barnen har ett annat modersmål än svenska. Personalen i verksamheten (36 anställda–14 barn- skötare och 22 förskollärare) har lång erfarenhet och personalomsättningen är låg. Ut- över förskolor finns för närvarande pedagogisk omsorg i form fem familjedaghem.
Förskolorna och den pedagogiska omsorgen leds av en rektor som således har ansvaret för all kommunal förskoleverksamhet.
Tillsynsprotokoll för förskoleverksamheten
Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande.
Måluppfyllelse och resultat
Utveckling och lärande
Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten
Fokus på förskolans uppdrag
Utvärdering och uppföljning
Förskoleverksamhetens lärandemiljö
Fokus på utveckling och lärande
Trygg miljö för utveckling och lärande
Tillgång
Ansvar och tillgång till plats
Gruppers storlek och sammansättning
Särskilt stöd
Registerkontroll och anmälningsskyldighet
Bedömningar och motiveringar
Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamhe- ten
Bedömningsområde: Fokus på förskolans uppdrag
Bedömning:
Förskolans ledning ser inte till att personalen i förskolorna i alla avseenden arbetar utifrån de nationella målen.
Författningsstöd:
Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande Motivering:
Tillsynen visar att förskolor i Hällefors kommun, vid informationsöverföring mellan förskolan och förskoleklassen, i särskilda formulär dokumenterar det enskilda barnets grad av resultat/måluppfyllelse i olika avseenden. Det framstår därmed som förskolan arbetar mot och utvärderar måluppfyllelse för barnen i förskolan. I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas och barnets utveckling och lärande ska därför inte heller bedömas utifrån fastställda kriterier.
Bedömningsområde: Utvärdering och uppföljning
Bedömning:
Kommunen följer inte i tillräcklig omfattning upp och utvärderar förskoleverksamhe- ten.
Författningsstöd:
3 § förordningen om kvalitetsredovisning m.m.
Motivering:
Tillsynen visar att personalen vid förskolorna diskuterar kvalitetsarbete i huvudsak vid olika personalmöten där ansvarig rektor deltar. Rektorn följer även upp verksamheten genom besök i förskolorna en gång i veckan på fasta tider. I kommunens kvalitetsre- dovisning (2008) synliggörs dock inte förskoleverksamheten. Kommunens kvalitetsar- bete i förskolan tar inte i tillräcklig omfattning sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål.
Huvudområde: Förskoleverksamhetens lärandemiljö Bedömningsområde: Fokus på utveckling och lärande
Bedömning:
Förskolorna arbetar inte så att de medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål.
Författningsstöd:
Lpfö 98, 1 Förskolans värdegrund och uppdrag samt 2.2 Utveckling och lärande Motivering:
Tillsynen visar att barnen som har ett annat modersmål än svenska har ytterst begrän- sade möjligheter att i kommunens förskolor utveckla det egna modersmålet. Det fram- kommer att personalen kontinuerligt arbetar med språkligt stöd för svenskan. Däremot finns inte så mycket arbete på förskolorna för att stärka det egna modersmålet hos barn med annat modersmål. Det saknas en tydlig struktur och gemensamma rutiner för hur förskolebarn som har ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla sitt modersmål inom ramen för den dagliga verksamheten på förskolan
Bedömningsområde: Trygg miljö för utveckling och lärande
Bedömning:
Arbetet i förskolorna är inte i tillräckligt hög grad medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster.
Författningsstöd:
Lpfö 98, 1. Förskolans uppdrag och värdegrund Motivering:
Tillsynen visar att förskolornas personal inte analyserar sina egna föreställningar om manligt och kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet. Samverkan med föräldrarna har stor betydelse för försko- lornas jämställdhetsarbete. Diskussioner tillsammans med föräldrar om jämställdhet i förhållande till läroplanens värdegrund förekommer alltför begränsat i förskolorna i Hällefors kommun.
Bedömning:
Kommunens förskoleverksamhet saknas planer mot kränkande behandling.
Författningsstöd:
14 a kap 8 § skollagen Motivering:
Tillsynen visar att det i kommunens förskoleverksamhet saknas planer mot kränkande behandling.
Tillsyn av skolbarnsomsorgen
Helhetsbedömning
Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god pedagogisk verksamhet och omsorg. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av skolbarnsorgen. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skol- barnsomsorgen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förvänt- ningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolbarnsom- sorgen, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Hällefors kommun skickat in samt på de iaktta- gelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten.
Av granskningen framkommer att flera av kommunens rektorer saknar tydligt fokus på fritidshemmens uppdrag. Rektorerna är i liten utsträckning aktiva i att ge struktur och förutsättningar för att ett kontinuerligt utvecklings- och kvalitetsarbete ska kunna be- drivas. Det innebär bl.a. att flera fritidshem saknar rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av verksamheterna. I vissa fall saknar personalen även möjligheter att planera verksamheten. Rektorer och personal ger heller inte vårdnad- shavare möjlighet att delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns olika former och forum för inflytande och samverkan.
I arbetet med att främja och förebygga kränkande behandling utgår inte de insatser, som ska genomföras och följas upp under året, från situationen på det enskilda fritids- hemmet. Det innebär att rektorerna och personalen inte i tillräcklig utsträckning har uppmärksammat det enskilda fritidshemmets behov av såväl det främjande som det förebyggande arbetet. För vissa fritidshem saknas i det främjande arbetet ett arbete med olika kulturers lika värde samt ett arbete med att stödja barnens språkliga och kulturella identitet. Barnen i fritidshemmen är heller inte delaktiga i detta arbete.
I kommunbeslutet redovisas vad som måste åtgärdas gällande skolbarnsomsorgen.
Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det krävs åtgärder har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Bedömningarna re- dovisas i tillsynsprotokollet i denna rapport.
Skolinspektionen kommer att följa upp att detta sker. Redovisning ska lämnas till Skol- inspektionen senast den 24 september 2010.
Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen har granskat skolbarnsomsorgen i Hällefors kommun under våren 2010 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 16–18 februari. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.
När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedöm- ningar som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen i ett beslut. Av rapporter och bilagda beslut framgår vilka skolor och verksamheter som har granskats, hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avseenden åtgärder behövs på de enskilda skolorna eller i de olika övriga verksamhe- terna.
Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten, skolbarnsomsorgens lärandemiljö samt tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör verksamheten. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats
(www.skolinspektionen.se/tillsyn).
Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumen- ten samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.
I Hällefors kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, chef för skolbarnsomsorgen och ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens skol- barnsomsorgsenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med personalrepresentanter från kommunens fritidshem och med föräldrar med barn i verksamheten.
Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakupp- gifter i rapporten.
Beskrivning av verksamheten
Tabell 3: Antal barn
Verksamhet Antal barn
Skolbarnomsorg 111
Öppen fritidsverksamhet 43
Källa: Uppgifter från kommunen 2010-03-17
Bildningsnämnden är ansvarig för skolbarnsomsorgen i kommunen. Skolbarnsomsor- gen är organiserad som fritidshem i kommunens grundskolor (Snäckeskolan, Kron- hagsskolan och Grythyttans skola) samt som fritidshem och öppen fritidsverksamhet i Kulturskolans fritidsklubb Valhalla. Skolbarnsomsorgen leds av de rektorer som ansva- rar för den/de skolor där verksamheten finns förlagd.
Kommunen har en hög andel personal med pedagogisk högskoleutbildning i verksam- heten.
Tillsynsprotokoll för verksamheten
Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande.
Måluppfyllelse och resultat
Utveckling och lärande
Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten
Fokus på skolbarnomsorgens uppdrag
Utvärdering och uppföljning
Skolbarnsomsorgens lärandemiljö
Fokus på utveckling och lärande
Trygg miljö för utveckling och lärande
Tillgång
Ansvar och tillgång till plats
Gruppers storlek och sammansättning
Särskilt stöd
Registerkontroll och anmälningsskyldighet
Bedömningar och motiveringar
Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamhe- ten
Bedömningsområde: Fokus på skolbarnsomsorgens uppdrag
Bedömning:
Ledningen i kommunens fritidshem ser inte i tillräcklig grad till att personalen i fritids- hemmen arbetar utifrån de nationella målen.
Författningsstöd:
Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag
Motivering:
Fritidshemmens verksamhet uppfattas i vissa fall som en del av skolan, snarare än som en egen verksamhet. Kommunen såväl som rektorer har därmed ett begränsat fokus på fritidshemmens uppdrag och de mål som styr verksamheten. Personalen i vissa verk- samheter ges inte i tillräcklig omfattning möjlighet att planera utifrån de nationella målen. Se vidare Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem sidan 22.
Bedömningsområde: Utvärdering och uppföljning
Bedömning:
Kommunen och fritidshemmen planerar, följer upp och utvärderar inte verksamheten i tillräcklig grad samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att nå de nationella målen.
Författningsstöd:
3 § förordningen om kvalitetsredovisning för skolväsendet m.m.
Motivering:
Fritidshemmen saknar system och rutiner för att i tillräcklig grad kontinuerligt kunna planera och utvärdera sitt arbete. Ledningen saknar därmed underlag för att följa upp och utvärdera hur fritidshemmen arbetar för att nå de nationella målen för verksamhe-
Kommunens uppföljning av fritidshemsverksamheten utgörs till stor del av fritids- hemmens kvalitetsredovisningar. Då fritidshemmens kvalitetsredovisningar inte inne- håller tillräckliga underlag för analys, saknas underlag för att kunna utvärdera och utveckla fritidshemsverksamheten i kommunen.
Huvudområde: Skolbarnsomsorgens lärandemiljö Bedömningsområde: Fokus på utveckling och lärande
Bedömning:
Kommunens skolbarnsomsorg samverkar inte i tillräcklig grad med hemmen för att ge föräldrarna möjlighet att påverka och få information om verksamheten i stort.
Författningsstöd:
Lpo 94, 2.4 Skola och hem
Motivering:
Fritidshemmens personal samverkar huvudsakligen med föräldrarna vid lämning eller hämtning av barnen. Övriga former av samverkan med vårdnadshavare förekommer i mindre omfattning. Fritidshemmen ger därmed inte vårdnadshavare tillräcklig möjlig- het att delta i och påverka verksamheten, eftersom det saknas olika former för inflytan- de och samverkan. Föräldrarna ges därmed begränsade möjligheter att känna sig delak- tiga i frågor som rör fritidshemmets grundläggande värden samt i planering av verk- samheten.
Bedömningsområde: Trygg miljö för utveckling och lärande
Bedömning:
Skolbarnsomsorgen arbetar inte i tillräcklig omfattning målinriktat för att förebygga och motverka kränkande behandling och dokumentationen i planen mot kränkande behandling är bristfällig.
Författningsstöd:
14 a kap 6 och 8 §§ skollagen och 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandlig
Motivering:
I arbetet med att förebygga kränkande behandling saknas i kommunens fritidshem ett aktivt främjande och förebyggande arbete med att stödja barnens språkliga och kultu- rella identitet, samt att utveckla ett förhållningssätt som ser olika kulturer som en till- gång.
I arbetet med att förebygga kränkande behandling utgår inte de insatser, som ska genomföras och följas upp under året, från situationen på det enskilda fritidshemmet.
Barnen i fritidshemmen har heller inte deltagit i detta arbete.
Planen mot kränkande behandling är upprättad som ett gemensamt dokument med den skola/verksamhet som fritidshemmet samverkar med. I planen saknas en tydlig beskrivning av vilka insatser, som det enskilda fritidshemmet ska genomföra och följa upp under året (jfr ovan). Planen saknar även en beskrivning av hur fritidshemmen ska hantera eventuella kränkningar i ett personal- barnperspektiv.
Huvudområde: Tillgång
Bedömningsområde: Ansvar och tillgång till plats
Bedömning:
Skolbarnsomsorgen bedrivs inte i överensstämmelse med skollagen.
Författningsstöd:
2 a kap. 2 § skollagen
Motivering:
Öppen verksamhet är endast avsedd för barn mellan 10 och 12 år. I Hällefors kommun erbjuds barn som är nio år plats i Kulturskolans fritidsklubb Valhalla, vilket är en öp- pen verksamhet. Genom att erbjuda yngre barn än 10 år öppen fritidsverksamhet följer inte kommunerna gällande bestämmelser.
Kommunen har ansvar för att åtgärder vidtas, såväl på skol- och enhetsnivå som på huvudmannanivå. Skolinspektionen kommer att följa upp detta och övriga beslut. Re- dovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 24 september 2010.
Innan tillsynen avslutas kommer Skolinspektionen att göra uppföljningsbesök i kom-
Föredragande för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har varit undervis- ningsråd Per Lennermark och utredare Lena Stadler.
I ärendets slutliga handläggning har avdelningsjurist Carin Holtz och enhetschef Gun- nar Olausson deltagit.
På Skolinspektionens vägnar
Agneta Sandén Avdelningschef
Ewa Pettersson
Undervisningsråd/föredragande
Bilaga 1 Skolbeslut
för kommunens grundskolor
Dnr. 43-2009:3888
Skolbeslut för
förskoleklass och grundskola
efter tillsyn i Grythyttans skola
i Hällefors kommun
2 (8) Dnr. 43-2009:3888
Rektorn vid Grythyttans skola Stationsgatan 6
712 60 Grythyttan
Tillsyn i Grythyttans skola
Förskoleklass
Grundskola, årskurserna 1–5
Helhetsbedömning och beslut
Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömning- arna i detta beslut grundas på de dokument som Grythyttans skola och Hällefors kommun skickat in samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten.
Tillsynen visar att alla elever inte nådde de nationella kunskapsmålen i matematik och svenska för årskurs 3 våren 2009. I årskurs 5 har inte alla elever nått de nationella kun- skapsmålen i samtliga ämnen våren 2007, 2008 och 2009. Av individuella utvecklings- planer framkommer att lärarna inte regelbundet ger skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i.
Vilka insatser som behövs och som skolan ska vidta för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så lång som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna sak- nas eller är bristfälligt redovisade i planerna.
En plan mot kränkande behandling som till sitt innehåll är i överensstämmelserna med bestämmelserna och som tagits fram under medverkan av eleverna utgör långsiktigt en grund elevernas trygghet och därmed även deras lärande.
3 (8) Dnr. 43-2009:3888
− Lärarna ger inte eleven och elevens vårdnadshavare fortlöpande skriftlig informa- tion om elevens kunskapsutveckling (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
− Det finns brister i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling (14 a kap 8 § skollagen, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandlig).
Bedömningarna redovisas i bilaga 2.
Rektor och Hällefors kommun har ansvar för att Grythyttans skola brister åtgärdas.
Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast tre månader från den dag beslutet för Hällefors kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet.
Skolinspektionen förutsätter dock att rektorn och Hällefors kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.
I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsrådet Ewa Pettersson och utredaren Yvonne Hoffmann.
På Skolinspektionens vägnar
Gunnar Olausson Enhetschef
Per Lennermark
Undervisningsråd/föredragande
Kopia till
Hällefors kommun
Bilagor:
Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan
Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för Grythyttans skola
Bilaga 1
Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen genomför tillsyn i Hällefors kommun under våren 2010. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Grythyttans skola den 10 februari 2010.
Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedöm- ningar som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen i ett beslut (slut- ligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anled- ning av påtalade brister senast tre månader efter att kommunbeslutet meddelades.
Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Be- dömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regel- bundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats
(www.skolinspektionen.se/tillsyn).
Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Grythyttans skola, dels den information som samlats in under besöket. I Grythyttans skola intervjuades rektorn, lärare och elever i årskurs 5. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av skolan
Tabell 1: Antal elever på Grythyttans skola
Skolan Antal elever
Förskoleklass 12
Personalen på Grythyttans skola är indelade i två arbetslag. Personal i förskoleklassen och i årskurserna 1–2 ingår i det ena arbetslaget. Det andra arbetslaget utgörs av perso- nalen som arbetar i årskurserna 3–5. I det senare arbetslaget ingår även slöjdlärare och idrottslärare. Skolan har ”samlad skoldag” för årskurserna 1 och 2 vilket innebör att skolverksamheten varvas med fritidsverksamhet. I arbetsenheterna organiseras arbetet både åldersindelat och åldersblandat.
Arbetet på skolan leds av en rektor som dessutom har ansvar för kommunens övergri- pande elevvårdsarbete.
Bilaga 2
Tillsynsprotokoll
Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.
Måluppfyllelse och resultat
Kunskaper
Pedagogisk ledning och utveckling av skolan
Fokus på skolans uppdrag
Lärarnas bedömning och utvärdering
Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering
Skolans lärandemiljö
Fokus på lärande
Tillit till elevens förmåga
Trygg lärandemiljö
Enskild elevs rätt
Bedömning (och betyg)
Undervisningstid och val
Särskilt stöd
Studie- och yrkesvägledning
Bedömningar
Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper
Bedömning:
Skolinspektionen bedömer att skolan inte ger alla elever förutsättningar att nå målen i matematik och svenska i årskurs 3 och samtliga ämnen i årskurs 5.
Författningsstöd:
Lpo 94, 2.2 Kunskaper
Motivering:
Av de elever som slutade årskurs 3 våren 2009 har 92 procent bedömts nått de nationel- la kunskapsmålen såväl i svenska som i matematik.
I årskurs 5 våren 2009 har 75 procent av eleverna bedömts nått de nationella kun- skapsmålen i engelska och 88 procent i matematik respektive svenska. Alla elever har inte nått målen i alla ämnen.
Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde:
Lärarnas bedömning och utvärdering
Bedömning:
Skolinspektionen bedömer attlärarna inte ger eleven och elevens vårdnadshavare fort- löpande skriftlig information om elevens kunskapsutveckling.
Författningsstöd:
7 kap. 2 § grundskoleförordningen
Motivering:
Tillsynen visar att lärarna inte regelbundet ger skriftliga omdömen om elevens kun- skapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i. Vilka insatser som behövs och som skolan ska vidta för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så lång som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna saknas eller är bristfälligt redovisade i den individuella utvecklingsplanen.
Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde:
Trygg lärandemiljö
Bedömning:
Skolinspektionen bedömer att det finns brister i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling .
Författningsstöd:
14 a kap 8 § skollagen
2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskrimine- ring och kränkande behandlig
Motivering:
Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling beaktar inte situationer i de fall vuxna kränker elever. Uppföljning av gjorda insatser föregående år redovisas inte i den aktuella planen. Dessutom redovisas inte rutiner för uppföljning av inträffade händelser samt hur de ska dokumenteras i planen.
Eleverna har inte medverkat i upprättandet av eller i någon uppföljning av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Hällefors kommun 2010-03-24 1 (10) Dnr 43-2009:3888
Skolbeslut för grundskola
efter tillsyn i Klockarhagsskolan i
Hällefors kommun
2 (10) Dnr 43-2009:3888
Rektorn vid Klockarhagsskolan Klockarvägen 6
712 34 Hällefors
Tillsyn i Klockarhagsskolan
Grundskola, årskurserna 6–9
Helhetsbedömning och beslut
Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömning- arna i detta beslut grundas på de dokument som Klockarhagsskolan och Hällefors kommun skickat in och på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten.
Resultatmåttet genomsnittligt meritvärde för eleverna i grundskolans årskurs 9 på Klockarhagsskolan var år 2009 lägre än motsvarande värden för såväl kommungrup- pen som riket. Andelen elever som når målen i samtliga ämnen samt behörighet till ett nationellt gymnasieprogram är högre än motsvarande värden för såväl kommungrup- pen som för riket. Skolinspektionen konstaterar dock att alla elever inte når målen för utbildningen. Ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att kunna sätta in adekvata åtgärder för ökad måluppfyllelse. På Klockarhagsskolan finns ambitioner att genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete bland annat inom ramen för arbetslagens och ämneslagens arbete. Ett sådant arbete, som rektor har ett särskilt an- svar för, genomförs dock inte i tillräcklig omfattning på skolan.
3 (10) Dnr 43-2009:3888
I alla individuella utvecklingsplaner finns inte omdömen om elevernas kunskapsut- veckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i. Detta innebär att vissa elever och föräldrar inte får viktig information om elevens utveckling på det som avses enligt grundskoleförordningen.
Skolinspektionen har i tillsynen av Klockarhagsskolan identifierat följan- de brister som ska åtgärdas
− Alla elever ges inte förutsättningar att nå lägst målen för utbildningen (Förordning om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94, 2.2 Kunskaper).
− Lärarna ger inte i tillräcklig omfattning eleven och elevens vårdnadshavare tydlig skriftlig information om elevens kunskapsutveckling och hur skolan ska stödja en sådan utveckling (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
− Rektorn tar inte fullt ut ansvar för att skolans kunskapsresultat utvärderas regel- bundet som underlag för att vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse (Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar).
− Skolans ordningsregler är inte förankrade bland skolans elever och personal och alla lärare tar inte ansvar för att de regler som är fastställda för skolan följs (6 kap. 8 b § grundskoleförordningen och Lpo 94, 2.1 Normer och värden).
− Skriftliga bedömningar ges inte enligt grundskoleförordningens krav (7 kap. 9 § grundskoleförordningen).
Bedömningarna redovisas i bilaga 2.
Rektor och Hällefors kommun har ansvar för att Klockarhagsskolan brister åtgärdas.
Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast tre månader från den dag beslutet för Hällefors kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet.
Skolinspektionen förutsätter dock att rektorn och Hällefors kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.
4 (10) Dnr 43-2009:3888
I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsrådet Ewa Pettersson och utredaren Yvonne Hoffmann.
På Skolinspektionens vägnar
Gunnar Olausson Enhetschef
Per Lennermark
Undervisningsråd/föredragande
Kopia till
Hällefors kommun
Bilagor:
Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan
Bilaga 2 Tillsynsprotokoll och bedömningar för Klockarhagsskolan
Bilaga 1
Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen genomför tillsyn i Hällefors kommun under våren 2010. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Klockarhagsskolan den 9–10 februari 2010.
Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedöm- ningar som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen i ett beslut (slut- ligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anled- ning av påtalade brister senast tre månader efter att kommunbeslutet meddelades.
Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Be- dömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regel- bundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats
(www.skolinspektionen.se/tillsyn).
Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Klockarhagsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Klockarhags- skolan intervjuades rektorn, lärare och elever i årskurserna 6 och 9. Även annan infor- mation om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av skolan
Tabell 1: Antal elever på Klockarhagsskolan
Skolan Antal elever
Grundskola 321
Källa: Klockarhagsskolan 2010-02-09.
Klockarhagsskolan som ligger i centrala Hällefors har innevarande läsår 321 elever i grundskolans årskurser 6 till 9. Skolans personal är organiserad i fyra arbetslag. Lärar- na är även organiserade i ämneslag. Skolan leds av en rektor. På skolan finns en sär- skild befattning som elevvårdshandläggare. Inom ramen för ett kommunalt elevhälso- team har skolan tillgång till skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog och kurator. På skolan finns även en studie- och yrkesvägledare med heltids-tjänstgöring.
Bilaga 2
Tillsynsprotokoll
Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.
Måluppfyllelse och resultat
Kunskaper
Pedagogisk ledning och utveckling av skolan
Fokus på skolans uppdrag
Lärarnas bedömning och utvärdering
Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering
Skolans lärandemiljö
Fokus på lärande
Tillit till elevens förmåga
Trygg lärandemiljö
Enskild elevs rätt
Bedömning och betyg
Undervisningstid och val
Särskilt stöd
Studie- och yrkesvägledning
Avgifter
Rektorns beslutsfattande
Bedömningar och motiveringar
Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bristområde: Kunskaper
Bedömning:
Skolinspektionen bedömer att skolan inte ger alla elever förutsättningar att nå lägst målen för utbildningen.
Författningsstöd:
Lpo 94, 2.2 Kunskaper
Motivering:
Resultatmåttet genomsnittligt meritvärde för eleverna i grundskolans årskurs 9 på Klockarhagsskolan var år 2009 lägre än motsvarande värden för såväl kommungrup- pen som riket. Detta förhållande har rått de senaste fem åren med undantag för år 2007 då skolans resultat (genomsnittligt meritvärde) var högre än rikets. Flickorna på skolan har högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna.
Andelen elever med behörighet till ett nationellt gymnasieprogram är högre än mot- svarande värde för såväl kommungruppen som för riket. Alla elever når dock inte må- len för utbildningen – cirka 20 procent av eleverna når inte målen i samtliga ämnen.
Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bristområde: Lärarnas bedömning och utvärdering
Bedömning:
Skolinspektionen bedömer att lärarna inte i tillräcklig omfattning ger eleven och ele- vens vårdnadshavare tydlig skriftlig information om elevens kunskapsutveckling och hur skolan ska stödja en sådan utveckling.
Författningsstöd:
7 kap. 2 § grundskoleförordningen
Bristområde: Rektors ansvar för uppföljning och utvärdering
Bedömning:
Skolinspektionen bedömer att rektorn inte fullt ut tar ansvar för att skolans kunskaps- resultat utvärderas regelbundet som underlag för att vidta åtgärder för ökad målupp- fyllelse.
Författningsstöd:
Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar
Motivering:
Rektorn har ambitionen att ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas på skolan bland annat inom ramen för arbetslagens och ämneslagens arbete. Ett sådant arbete genomförs dock inte i tillräcklig omfattning då andra frågor dominerar i allt för hög grad. Rektorn tar därmed inte fullt ut ansvar för att skolans kunskapsresultat följs upp och utvärderas regelbundet som underlag för att vidta åtgärder för ökad måluppfyllel- se.
Huvudområde: Skolans lärandemiljö Bristområde: Trygg lärandemiljö
Bedömning:
Skolinspektionen bedömer att skolans ordningsregler inte är förankrade bland skolans elever och personal och att inte alla lärare tar ansvar för att de regler som är fastställda för skolan följs.
Författningsstöd:
6 kap. 8 b § grundskoleförordningen Lpo 94, 2.1 Normer och värden
Motivering:
Skolans ordningsregler utarbetades för ett antal läsår sedan. Dessa regler har inte följts upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Tillsynen visar att lärare på olika sätt tar eller inte alls tar ansvar för att de gemensamma reglerna följs vilket för eleverna innebär att konsekvenserna varierar.
