2021-01-22
Kultur- och demokratinämndens
yttrande angående mål och budget
2022–2023
Innehåll
Nämndspecifik omvärldsanalys och invärldsanalys ...3
Investeringsbudget ...4
Driftbudget...5
Volymförändringar ...5
Lokaler ...5
Allaktivitetshuset i Vega ...5
Kapitalkostnad ...6
Kompetensförsörjning ...6
IT och ny teknik som stöd för verksamheterna...7
Prioriteringar ...7
Effektiviseringsförslag...8
Samordnings- och samarbetsförslag ...9
Kvalitetshöjande förändringar ...9
Nämndspecifik omvärldsanalys och invärldsanalys
Kultursektorn fyller tillsammans med övriga samhället en viktig funktion i arbetet med att skapa attraktiva livsmiljöer. I Haninge eftersträvas ett rikt och mångsidigt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Bibliotek, kulturhus, kulturskola, konstnärliga
gestaltningar, kulturmiljö och föreningsliv är exempel på utbud som bidrar till att skapa en meningsfull fritid och att stärka den lokala identiteten. Utbudet bidrar också till att attrahera nya invånare, besökare och andra som vill etablera sig i kommunen.
När vi blir fler invånare ökar efterfrågan på kultur- och fritidsverksamheter och därmed även behovet av attraktiva och funktionella lokaler, kulturmiljöer och ett rikt kulturutbud. Det ska vara enkelt och nära för invånarna att ta del av stadens utbud samt att kunna engagera sig och vara aktiva på fritiden. Kommunen eftersträvar hög kulturnärvaro så att invånare ges möjlighet att vara kreativa samt uppleva och dela kulturhändelser med andra. Framgångsrika och attraktiva platser karaktäriseras ofta av en hög kulturnärvaro i form av kulturinstitutioner, kulturmiljöer, kreativa kluster och ett brett utbud av verksamheter. Flera studier pekar på effekter i form av jobb och ekonomi, turism, samhörighet, hälsa och personlig utveckling.
När Haninge bygger stad är det viktigt att bygga en stad som ger utrymme år liv och innehåll och flera funktionella lokaler kommer behöva byggas eller byggas ut för att möta efterfrågan från den växande befolkningen. Arbetet pågår redan och flera av byggprojekten runt om i kommunen kommer att innebära en utökad
kulturverksamhet, bland annat pågår planeringen av ett nytt aktivitetshus i Vega, utbyggt kulturhus i Handen, ombyggnad av Poseidons torg, Kulturhusparken och nytt centrum i Jordbro. Parallellt med att vi genomför allt detta möter förvaltningen ett antal utmaningar som också berör samhället i stort som globalisering, digitalisering, polarisering, stigande förväntningar på välfärden och välfärdens framtida finansiering för att nämna några exempel.
I den framväxande staden finns värdefulla kulturmiljöer från olika tider. Människors liv i Haninge har satt spår i form av stadsplanering och arkitektur med bostäder, arbetsplatser och mötesplatser, vägar och grönområden. Kulturmiljön är ett befintligt värde i stadsutvecklingen. Den bidrar också till kunskap, upplevelser, lokal identitet, attraktivitet och livskraft. Att koppla ihop dåtid, nutid och framtid har stor betydelse för människors lokala tillhörighet i en föränderlig samtid och ger mervärde i en tät och
blandad stad. Genom Kommunfullmäktiges beslut av Kulturmiljöprogrammet har kommunen fastslagit att mångfalden av kulturmiljöer ska bevaras, användas och utvecklas som en viktig resurs, inte minst för social hållbarhet.
Samhället blir alltmer heterogent som ett resultat av urbanisering, ökade
inkomstklyftor, ökade skillnader i hälsa mellan olika grupper, en ökande andel äldre i befolkningen, migrationsströmmar med mera. Bakgrund och livsvillkor ger olika förutsättningar för individens möjligheter att ta del av kultur. Rapporter om
kulturvanor visar att socio-ekonomiska faktorer påverkar i vilken grad individen tar del, det är framför allt utbildning men även boendeort och faktorer som kön och ålder som spelar roll. Trenden har varit tydlig i flera decennier och trots insatser på
nationell nivå inom kultur- och biblioteksområdet är det svårt att bryta kulturvanemönster.
Deltagandet är viktigt ur en demokratisk aspekt då framtidens samhälle och kultur formas av alla som deltar, oavsett om man är publik eller utövare. En obalans i deltagandet leder på sikt till att alla invånare inte ger sitt avtryck och därmed vissa kulturuttryck och grupper osynliga.
En annan effekt av det heterogena samhället är att det ojämlika deltagandet även drabbar barnen då de är beroende av den vuxne och så att säga ärver dennes kulturvanor. Barn till föräldrar med eftergymnasiala utbildningar är överlag mer aktiva; de ser till exempel teaterföreställningar, läser skönlitteratur och deltar i
kulturskola i högre grad. Även kostnader och tillgänglighet är omständigheter som kan vara avgörande och blir till nackdel för barn till föräldrar som har sämre ekonomisk situation eller svårigheter att stödja sitt barn att komma till kulturaktiviteter. Barn och unga är med andra ord beroende av vuxna ur flera aspekter för att delta och därför präglas barnet av den vuxnes förmåga och egna kulturvanemönstret.
I Stockholm finns de flesta av de nationella scenkonstinstitutionerna och museerna.
En hög andel av landets fria kulturliv är verksamt i Stockholmsregionen.
Undersökningar visar att Stockholmsregionen är en av Europas ledande kreativa regioner. Emellertid bor få av kulturskaparna i Haninge. En rapport från
Konstnärsnämnden 2016 – Konstnärernas demografi, inkomster och social villkor – visade att 116 konstnärer var bosatta i kommunen.
Teknikframgångar och digitaliseringens utveckling ger även avtryck inom kulturen. Vi kan idag konsumera och ta del av kultur i princip var vi vill och när vi vill. Våra
mobiltelefoner är smarta och multifunktionella och används så gott som hela tiden för skiftande behov. Nästan alla i Sverige använder internet, 98 procent av Sveriges befolkning har tillgång till internet hemma. De som faktiskt använder internet är 95 procent. Digitaliseringen ger möjligheter men ställer också krav.
Den enskilde individen behöver i större utsträckning utföra sina ärenden via nätet.
Men det finns digitala klyftor i samhället - alla är inte lika digitala. I takt med att digitaliseringen genomsyrar samhället alltmer blir uppdraget för biblioteken att öka den digitala delaktigheten och medie- och informationskunnighet (MIK) mer
framträdande. MIK är en viktig del för att människor ska kunna tillgodogöra sig sina mänskliga rättigheter, bland annat yttrandefrihet och rätten till information. I Sverige finns det idag skillnader i internetanvändning grupper emellan. Personer med
funktionsnedsättning, lägre utbildningsnivå, lägre hushållsinkomst, kvinnor och personer över 66 år använder internet i lägre grad än andra grupper.
Det öppna demokratiska samhället bygger på att alla kan delta i samhällslivet. Att inte vara en läsare, att ha svårigheter att ta del av fördjupad nyhetsrapportering,
samhällsinformation och litteratur begränsar. De ökade läsklyftorna i samhället visar att vi inte bör ta läsningen för givet utan aktivt arbeta läsfrämjande. Den ökade tillgången till litteratur i digitala format kan tyckas göra läsning lättillgänglig för de flesta. Men likaväl som det finns läsklyftor finns digitala klyftor. Dessutom ökar digitalisering visserligen tillgången till litteratur, men endast tillgång till litteratur är inte tillräckligt för att nå fram till nya läsare. Det krävs läsfrämjande aktiviteter för att öppna vägar till litteraturen för såväl barn som vuxna och det krävs ett
utvecklingsarbete utifrån lokala behov.
Enligt en undersökning av Statens medieråd har den dagliga läsningen av tidningar och böcker bland unga sjunkit succesivt sedan 2012. Generellt sjunker den dagliga läsningen gradvis ju äldre barnen blir. Anledningarna till att någon inte läser är många
och komplexa, men vi vet att faktorer som utbildningsbakgrund, förväntningar, förebilder, funktionsnedsättningar och kön spelar roll.
Investeringsbudget
I Mål och budget 2021 – 2022 har kommunfullmäktige indirekt beslutat om en investeringsram på 700 tkr för kultur- och demokratinämnden för år 2022. I tidigare remissyttranden har detta belopp klassificerats som ospecificerat, vilket även är fallet denna gång. Lokalinvesteringar som ska genomföras av Tornberget saknar belopp i Mål och budget 2021 – 2022 och därför saknas beräknad kapitalkostnad i tabellen nedan. Investeringsbudget för konstnärlig utsmyckning tilldelas till nämnden i samband med att kommunstyrelsen beslutar om igångsättningstillstånd. Konstverk anses ha evig livslängd och skrivs därför inte av. Kapitalkostnad utgörs endast av internränta.
Prio Projektbenämning Typkod Behov, tkr
Beräknad kapital- kostnad
2022 2022 2023 2024
1 MB 2021: Ospecificerade projekt N/ E 700 79 700 700
2 TB: Utbyggnad Haninge kulturhus N x
3 TB: Allaktivitetshus Jordbro N x x
4 TB: Upprustning Västerhaninge bibliotek N x
5 MB 2021: Konstnärlig utsmyckning N 4 600 58 5 600 4 800
Summa 5 300 136 6 300 5 500
Samtliga investeringsmedel för allaktivitetshuset i Vega, detaljplan 2, finns i investeringsbudgeten för grund- och föreskolenämnden och tas därför inte upp i kultur- och demokratinämndens yttrande. Förvaltningen har inga synpunkter på ovanstående investeringsbudget.
Driftbudget
Volymförändringar
Förändringar i befolkningsantalet påverkar i huvudsak inte kultur- och
demokratinämndens verksamhet linjärt. Anpassningar till volymförändringar sker stegvis då exempelvis ytterligare ett bibliotek byggs, det vill säga inte per capita så som elevpengens summa följer antalet elever. Verksamheter som kulturskolan kan dock ha en förväntad utveckling som följer befolkningsökningen mer direkt, vilket innebär ett högre tryck på de platser inom kulturskolan som är tillgängliga.
I takt med en växande befolkning i kommunen ökar dock kraven på tillgängliga mötesplatser för kultur. För kultur- och demokratinämnden innebär till exempel utvecklingen av den regionala stadskärnan, ökade förväntningar på ett utbud av verksamheter med hög kvalitet i attraktiva och tillgängliga lokaler med generösa öppettider. Haninge kulturhus är en av stadskärnans viktigaste målpunkter och en ökad befolkning kommer att ställa ökade krav på en utveckling av verksamheterna.
Lokaler
Direktivet anger att Tornberget ska beskriva konsekvenser av en oförändrad hyra 2022 för befintligt lokalbestånd. Förvaltningen har därför räknat med att inga hyresökningar kommer ske i befintliga lokaler.
Ingen nybyggnation eller renovering är genomförd eller planerad i nämndens lokaler under 2020 och 2021, vilket innebär att inga nya hyreskostnader tillkommer till 2022.
Osäkerhet finns kring musikskolans lokal i Hagaskolan, då Haga/Lyckebyskolan står inför lokalförändringar redan under 2021. När detta remissyttrande skrivs är långsiktig ersättningslokal ännu okänd.
Allaktivitetshuset i Vega
Allaktivitetshuset i Vega ska öppna till höstterminen 2023. Hyresökningen för de nya lokalerna kommer inte påverka 2022 års budget, men det kommer däremot
förberedelserna inför etablering av nya verksamheter i huset. Ett nytt bibliotek och utökad kulturskoleverksamhet kräver nya resurser för planering och anskaffning av både personal, inventarier och media långt innan öppningsdatum.
Kommunfullmäktige har inte givit signaler om finansiering av hyra eller verksamhet och förvaltningen föreslår förberedelser under 2022 inom planeringsdirektivets driftbudget.
För att möjliggöra framtida erfarenhetsöverföring mellan öppnande av allaktivitetshus i Vega och Jordbro, avser förvaltningen utöka personalstyrkan vid biblioteket i Jordbro med 1,0 tjänst, där den nya tjänsten initialt ska fungera som förstärkning i Jordbro, för att gradvis övergå mot ett fokus på det nya biblioteket i Vega och därefter tillbaks till Jordbro inför det framtida nya allaktivitetshuset där. Förvaltningen väljer att lista
denna kostnadsökning med hög prioritet i driftbudgettabellen nedan, eftersom allaktivitetshuset i Vega redan är beslutat.
Kapitalkostnad
Investeringsbudgeten för 2021 uppgår till 2 700 tkr, exklusive offentlig konst. I
driftramen för år 2021 har 1 935 tkr avsatts för kapitalkostnader och det bedöms räcka till nya anläggningstillgångar även under 2022.
Kompetensförsörjning
Att arbeta systematiskt med att förse organisationen med rätt kompetens och att bygga organisationen på ett bra sätt är viktiga strategier för att möta framtidens utmaningar. Kultur- och fritidsförvaltningen är mitt uppe i flera utvecklingsprojekt och har genomfört effektiviseringar vilket ställer ökade krav på att både attrahera rätt kompetens och behålla medarbetare för att lyckas driva utvecklingen framåt.
Det finns generellt ett ökat resursbehov för hela kommunen på grund av kommunens ambitiösa utbyggnadstakt. Förvaltningen ser tendenser att digitalisering kommer att påverkar flera av våra verksamheter där vi kan komma att behöva öka kompetensen hos våra medarbetare inom området. Yrken som främst blir påverkade inom nämnden är troligen bibliotekarier och biblioteksverksamhet.
SKR menar att bibliotekarier är ett kommande bristyrke utifrån nationell trendspaning och där behöver förvaltningen vara uppmärksam. Inför 2022 kommer arbetet med ett nytt allaktivitetshus i Vega att intensifieras, detta arbeta kommer troligen behöva extraresurser för att kunna samordnas och drivas inom förvaltningen samt resurser för att bedriva verksamhet i lokalerna.
Inom kulturområdet i stort råder det inte brist på arbetskraft men då varje yrkesroll är specifik/en strategroll är det av vikt att behålla de medarbetare som innehar dessa roller då verksamheten påverkas stort om/när en medarbetare väljer att avsluta sin anställning.
Under rubriken kvalitetshöjande förändringar föreslår förvaltningen en satsning på att inrätta en halvtidstjänst som föreningskonsulent med specialisering på
kulturföreningar.
Förvaltningen har under 2020 tagit fram en strategisk plan som styrverktyg för ledningen som siktar mot förvaltningens gemensamma målbild. Den strategiska planen beskriver hur förvaltningen avser att arbeta strategiskt med
kompetensförsörjning där stort fokus ligger på ledarskap och medarbetarskap under 2021-2022. För att detta arbeta ska bedrivas på ett bra sätt ser förvaltningen behovet av extra resursstöd av extern konsult för en effektiv framdrift.
IT och ny teknik som stöd för verksamheterna
Kultur- och demokratinämnden arbetar utifrån kommunens övergripande digitala strategi 2020+ och har som ambition att kontinuerligt utveckla effektivare processer till nytta för både anställda och medborgare, där strukturerad informationshantering, rätt hanterad informationsförsörjning tillsammans med rätt digital infrastruktur är en möjliggörare. Det är viktigt att ta tillvara på innovationskraften och de tekniska verktygen för att möjliggöra en hållbar verksamhetsutveckling för våra invånare.
Den pågående coronapandemin har också bidragit till att öka den digitala
omställningstakten i nämndens verksamheter. När vi inte längre kan välja att göra som vi alltid har gjort tvingas vi till att lära oss nya digitala arbetssätt för att genomföra våra uppdrag på ett riskmedvetet sätt.
Inom kultur- och demokratinämnden pågår digitaliseringsprojekt som kommer att fortlöpa och vidareutvecklas de kommande åren.
Förvaltningen kommer bland annat att utveckla digitala verktyg för att tillgängliggöra Haninges konst, kultur och kulturmiljöer som ett steg i att uppmuntra till att upptäcka kommunen.
Redan idag har alla kulturskolans elever och deras familjer tillgång till tusentals
videolektioner i musik, dans, bild, teater och liknande, genom den digitala plattformen Studyalong. Både anmälan, kommunikation, administration och undervisning sker till stor del genom denna digitala plattform. Kulturskolan hoppas även snart kunna ta steget till betalning direkt via webbplattformen vid anmälan. Kulturskolan arbetar med metodutveckling och en del i detta arbete handlar om att utveckla en digital
strategi för Kulturskolan där verksamhetens nuläge beskrivs och där de digitala behoven som finns för framtiden identifieras. Det Kulturskolan söker är de nya möjligheterna som öppnar sig då verksamheten får ökad tillgång till nya digitala verktyg och arbetssätt. Till exempel så kallad ”Flipped clasroom”, distans- och fjärrundervisning, regional och nationell kunskapsdelning med mera. Detta är ett utvecklingsarbete som kommer att fortlöpa under de närmsta åren.
Inom Föreningsbyråns verksamhet pågår ett projekt för att införa ett nytt boknings- och bidragssystem. Målet är att förenkla för medborgaren/föreningarna samt att effektivisera handläggningen för att möjliggöra att mer tid istället kan läggas på personligt stöd till föreningarna i kommunen. SKR har tillsammans med SKL
Kommentus Inköpscentral och 200 av landets kommuner upphandlat it-tjänster som kommunerna kan variera utifrån olika behov och förutsättningar. Upphandlingen innebär att kommuner, via ramavtal, kan avropa olika tjänster som underlättar för privatpersoner, företag och föreningar att boka kommunala lokaler och anläggningar inom kultur och fritid. I it-tjänsterna finns det även möjlighet att hitta lediga tider, göra bokningar, betalningar och att söka bidrag. It-tjänsterna ger även administratörer inom kommunens kultur- och fritidssektor tillgång till uppgifter för fakturering,
uppföljning och utbetalning av bidrag. Det nya boknings- och bidragssystemet implementeras under 2021 och fortsätter att vidareutvecklas de kommande åren.
Prioriteringar
I nedanstående tabell presenteras prioriteringar för driftbudgeten i förhållande till föreslagen budgetram med utgångspunkt i vad som redovisats ovan.
NÄMND/ STYRELSE Kultur- och demokratinäm nden
Ökning
%
2021 års budgetram 82 000
Preliminär ramökning 2022 2 200 2,7%
2022 års preliminära ram 84 200 102,7%
Prio Kostnadsförändringar 2022 jämfört med budget 2021 Årsbelopp Andel av ram 1
1.1 Lokalkostnader, befintliga lokaler och renoveringar 0 0,0%
1.2 Kapitalkostnader 0 0,0%
1.3 Lönekostnadsökning enligt SKR 2,1% 1 000 1,2%
1.4 Övriga driftkostnader enligt SKR 1,8% 500 0,6%
1.5 Nya verksamheter i allaktivitetshus 1,0 tjänst 600 0,7%
S:a 1 Summa prio 1 2 100 2,6%
2
2.1 0,0%
S:a 2 Summa Prio 2 0 0,0%
Summa kostnadsförändringar 2022 2 100 2,6%
Preliminär ramökning -2 200 -2,7%
Avvikelse mellan kostnadsförändring och preliminär ramökning 2022 -100 -0,1%
Övriga förändringar:
Effektivisering Utveckling och stöd -300 -0,4%
Kvalitetshöjande förändringar; Föreningskonsulent 400 0,5%
Summa finansiering 0 0,0%
Opåverkbara faktorer befintlig verksamhet eller redan beslutade åtgärder
Opåverkbara övriga faktorer, ex beslut fattade utan specifikt tilldelade medel
Tabellen inleds med 2021 års budgetram enligt direktivet. Kultur- och
demokratinämnden har hemställt om tekniska budgetjusteringar med anledning av evakueringen av Jordbro kultur- och föreningshus. Dessa är inte medräknade i ovanstående tabell och avser främst lokal- och kapitalkostnader, som ändå är oförändrade.
De opåverkbara och redan beslutade åtgärderna summerar till 2 100 tkr, vilket ryms inom den föreslagna budgeten med en marginal på 100 tkr. Eftersom inga ytterligare effektiviseringar krävs för att kunna upprätthålla befintlig verksamhet, listas inga effektiviseringsförslag i den därför avsedda tabellen. Kultur- och demokratinämnden kommer ändå genomföra en effektivisering avseende gemensamma resurser med idrotts- och fritidsnämnden. En delad tjänst kommer att försvinna till 2022, vilket frigör medel för kultur- och demokratinämnden.
Effektiviseringsförslag
Som nämnts i föregående stycke, kommer en effektivisering genomföras under 2021 som även påverkar 2022. Förvaltningen har inga nya förslag på ytterligare
effektiviseringar i nuläget.
Samordnings- och samarbetsförslag
De förutsättningar som SKR presenterar i sina analyser tyder på att kommunala
verksamheter, för att klara framtidens välfärd, behöver samarbeta i större utsträckning både vad gäller lokaler och verksamheternas innehåll.
Scenkonsten har en särskild ställning i Haninge genom såväl etablerade
teaterföreningar som, RoJteatern, Ormteatern och riksteaterföreningen, såväl som genom en lång tradition av att erbjuda scenkonst för barn, unga och vuxna. Detta arv vill förvaltningen fortsätta förvalta och utveckla och genom samverkan med andra parter kan vi tillsammans uppnå ett relevant och tillgängligt utbud som attraherar många olika målgrupper.
Kultur- och fritidsförvaltningen har ett samarbete med Haninge riksteaterförening vars målsättning är att erbjuda Haningeborna tillgång till bra kultur. Inom
förvaltningen undersöks nu möjligheterna att utöka detta samarbete genom att teckna ett flerårigt samverkansavtal. Med ett samverkansavtal kan kultur- och
fritidsförvaltningen och Haninge riksteaterförening komma överens om gemensamma målsättningar för att erbjuda Haningeborna ett brett och varierat utbud av scenkonst i syfte att stärka kulturlivet i Haninge. Haninge riksteaterförening har även lyft behovet av att kunna planera sin verksamhet mer långsiktigt, något som förvaltningen skulle kunna underlätta genom att se över möjligheterna till bemyndigande i samband med att bidragsreglementet revideras. Bemyndigande innebär en tillåtelse att ingå
ekonomiska åtaganden som medför utgifter som ska finansieras med framtida anslag.
Kulturskolan avser att skapa former för att kontinuerligt och systematiskt samarbeta och hitta samförstånd kring hur kulturverksamheten kan utvecklas i Haninge kommun
enligt intentionerna i det kulturpolitiska programmet. Fördelar är att se hur vi kan komplettera varandra för att ge medborgarna ett brett utbud och skapa bra relationer med civilsamhället och företag. Det kan resultera i vilken regi förvaltningen väljer att erbjuda kulturskoleundervisning, i egen kommunal regi eller via upphandlade aktörer.
Kvalitetshöjande förändringar
Inom föreslagen ram och givet redan beslutad effektivisering, föreslår förvaltningen en satsning på en halvtidstjänst som föreningskonsulent, med specialisering på
kulturföreningar. Under arbetet med att revidera det kulturpolitiska programmet har förväntningarna på kulturföreningarnas insatser tydliggjorts. Kommunens verktyg för att skapa förutsättningar för föreningslivet att uppfylla förväntningarna har också belysts och en klyfta däremellan identifierats. En dedikerad föreningskonsulent ska uppnå större utväxling av kommunens föreningsliv och öka kulturlivet både
beträffande kvalitet såväl som kvantitet.
Beskrivning Effekt 2022, Tkr
1 Föreningskonsulent 0,5 tjänst 400,0
Summa 400,0
Kvalitetshöjande förändringar
