2.1 Version 1.0
2
UNIKA RFSL
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning sid 3
2.1 Lärdomar från tidigare arbete sid 4 2.2 Harm reduction sid 5 2.3 Sexualiteten sid 6
2.4 Hbt-kompetens sid 7
2.5 Empowerment och sexualpolitik sid 8 2.6 Hivprevention och folkhälsoarbete sid 9
2.7 Ständig förbättring sid 11
2.3 Version 1.0
INLEDNING
RFSL:s arbete är välkänt i Sverige, både för att vi har den största uppsökande verksamheten (informatörer som delar ut kondomer) men också för att vi jobbar bredare än bara med information
om säkrare sex. Vi måste våga se oss som unika i det att vi känner gruppen män som har sex med män bäst. Vi jobbar utifrån sexuell identitet och vi kan informera på sätt som för staten skulle vara omöjligt.
Sexualiteten är utgångspunkten i vårt arbete. Sexualiteten är grundläggande och i vårt arbete bejakar vi lust! För oss är en trygg sexualitet ett mål i sig, men sexualiteten är också ett medel i arbetet då RFSL velat uppnå ett säkrare sexbeteende bland män som har sex med män. Genom en
positiv, bejakande koppling mellan sexualiteten och budskapet, blir budskapet lät- tare att ta till sig och använda sig av i en sexuell situation. Ett exempel är uppman- ingen: ”Ha gärna samlag – använd kondom!”
Vi väljer att inte moralisera, vi tycker att sex måste få vara lustfyllt och enligt vår syn är det också lämpligt med sexuella illustrationer som en del av budskapet. Bilder med nakna kroppar tillsammans och situation- er som vår målgrupp kan relatera till, fångar uppmärksamheten och placerar in budskapet i rätt samman- hang. Det handlar också om att inte moralisera över hur, var eller med vem människor väljer att ha sex. Vår information är konkret och saklig.
Genom avdelningarnas geografiska spridning och genom att de som arbetar med hivpreventionen själva är en del av målgruppen har RFSL:s hivpreventörer direkt och i praktiken kunnat följa, analysera och förstå hur insatserna fungerat – eller inte fungerat.
Det mesta av RFSL:s verksamhet bedrivs i projektform. I sådant arbete blir insatserna lätt som “små öar”. Inom RFSL har vi medvetet valt att inte isolera hivpreventionen. Istället är verksamheterna på olika sätt integrerade i varandra. Även om vi i första hand vänder oss till män som har sex med män, är iden- titets- och hälsofrågor för alla hbt-personer en del av vårt arbete. Trots att hiv är mest förekommande i storstadsregionerna, bedriver vi information och verksamhet i hela
Sverige.
I den här fliken benar vi ut vad som är så unikt med RFSL. Innehål- let är inte bara till för dig och dina kollegor i avdelningen. Vi har upptäckt att det kan vara bra texter att ha med i projektansökningar eller i uppstartandet av en relation med personer inom kommun, landsting eller regioner. Det som är självklart för oss kan behöva förklaras för andra.
Fakta: RFSL
2001 visade en opinions- undersökning att 81% av Sveriges befolkning kände till RFSL. 2005 visade sam- ma typ av undersökning att 92% av befolkningen visste vad RFSL var och gjorde.
Det är inte siffror ristade i sten, men det visar på att vi är välkända och att vi synts offentligt.
Källa: NMA RFSL och Aidsde- legationen talar olika
”språk” i två kampanjer från början av 90-talet.
I praktiken växte det fram en fungerande arbetsfördelning mellan myndigheterna och RFSL.
2.1 LÄRDOMAR FRÅN TIDIGARE ARBETE
Den hivprevention som RFSL utarbetat har växt fram utifrån de specifi ka erfarenheter som män som har sex med män har. Det handlar om trygghet i den sexuella identiteten, sexuell praktik och sexuella preferenser. Dessa lärdomar behöver vi börja använda på ett generellt plan. Till exempel skulle RFSL:s erfaren-
heter i arbetet med att stärka målgruppen i sig själv (sk empowerment) kunna användas i annat folkhälsoar- bete, exempelvis när det kommer till olika etniska och kulturella grupper, i arbete mot andra sexuellt över- förbara sjukdomar och i arbete med sexualitet.
Det krävs en samordning av alla aktörer i arbetet mot hiv/aids-spridning bl.a. inom vården och i mottagandet av hivpositiva. Exempel på aktörer är:
staten och regeringen, landsting, regioner, kommu- ner, smittskyddsenheter, näringsliv, arbetsgivare, medicintillverkare, kondomdistributörer, krogar och organisationer t.ex. RFSL. Denna mångfald av aktörer behöver samverka och komplettera varandras roller i arbetet med hivprevention och säkrare sex.
Genom samarbete med andra aktörer kan vi nå ut bredare i sam- hället – både med att bryta heteronormer och med att diskutera metoder för hur hivpreventionen eller sexualundervisningen ska se ut lokalt.
Utgångspunkten för hivarbetet ligger i målgruppens utsatthet och avgränsning från det omgivande samhället. Sexuella beteenden har såklart påverkat epidemins spridning. Vårt arbete är en kombination av politik och sexualitet. Hivpreventionen och den sexuella hälsan är en del av en större helhet, där andra hälsofrågor än hiv omfattas.
heter i arbetet med att stärka målgruppen i sig själv (sk empowerment) kunna användas i annat folkhälsoar- bete, exempelvis när det kommer till olika etniska och
Logotypen eller symbolen som i folkmun snabb döptes till “Musse Pitt” togs ursprun- ligen fram för att, som “klotter” i off entlig miljö, påminna om att kondom skyddar mot hiv. Dess enkelhet är tänkt att kunna nå alla msm oavsät sexuellidentitet. Symbolen togs fram av Bo Lundberg till RFSLs säkrare sex-arbetet. Den har rönt stor uppmärksam- het och kopieras och varierats i ett stort antal länder världen över.
2.5 Version 1.0
En del människor har ett beteende som utsätter dem för risker.
Exempel på sådant beteende är droganvändande eller kondomlösa knull. Harm reduction-strategin handlar om att mildra möjliga faror och hälsorisker förknippade med ett visst beteende.
I RFSL:s arbete stöter vi ibland på situationer som kan vara svåra att handskas med. Det kan handla om personer, som trots att de känner till riskerna, medvetet inte använder kondom eller personer som använder droger. I dessa situationer har RFSL valt att jobba utifrån Harm reduction – skadereducering. Det betyder att man i stället för att gå in med pekpinnar, använder sig av råd och tips som kan minska risken för att personer kommer till skada.
Exempelvis informerar vi om att man inte skall kombinera pre- paraten Viagra och Poppers, då det kan leda till hjärtstillestånd, eller att det är bättre att dra ut innan det går om man väljer att knulla utan kondom. På så sätt behåller RFSL möjligheten att kommunicera med grupper som annars inte skulle lyssna.
1.3
2.2 HARM REDUCTION
2.3 SEXUALITETEN
Ett hivförebyggande arbete måste utgå från sexualiteten.
Preventionen måste vara sexbejakande och icke-moraliserande. Vi anser att sexualiteten är en viktig del i människors liv om man ska uppnå det primära målet för preventionen – att minimera riskerna för smittöverföring. Vi menar, att en person som känner sig nöjd och kan förhålla sig till sin kropp, trivs med sig själv
och har ett tillfredsställande sexliv är mer mottaglig för information och också har en bättre utgångspunkt för att skydda både sig själv och andra. På det sättet blir sexualiteten en positiv möjlighet till kommunikation och därmed också ett verktyg i preventionen.
Budskapen har utvecklats för att vara så enkla och klara som möjligt, samtidigt som målet varit minsta möjliga smittspridning genom tillämpning av säkrare sex.
och har ett tillfredsställande sexliv är mer mottaglig för information och också har en bättre utgångspunkt för att skydda både sig själv och andra. På det sättet blir sexualiteten en positiv möjlighet till kommunikation
Budskapen har utvecklats för att vara så enkla och klara som möjligt, samtidigt som målet varit minsta
EN GUIDE FRÅN:
EN GUIDE FRÅN:
KLART KUL M ED
KNULL KLART KUL M ED
KNULL
DIN GUIDE TILL ANALSEX – FÖR ÖKAD NJUTNING OCH STÖRRE
SÄKERHET!
Broschyren ”Klart Kul Med Knull” togs fram 2003 för att vissa på hur man kunde ha bättre analsex både utifrån njutning och säkerhet.
2.7
Version 1.0 1.7
2.4 HBT-KOMPETENS
Kännedom om levnadsvillkoren för homo- bi- och transper- soner, miljöer där vi gärna vistas och sajter på nätet där vi raggar är sådan kunskap som RFSL:s medarbetare besitter och som andra aktörer ofta saknar. Våra aktivister och medlemmar byts dock ut då och då och det är därför viktigt att vi kontinuerligt satsar på internutbildningar.
Kompetensen måste även in- nefatta kunskap om begrepp, historia och hivarbetets ut- veckling bland män som har sex med män i andra länder. Vi byter erfarenheter och informa- tion genom de internationella nätverken mellan olika organi- sationer som arbetar med hiv- prevention.
Det blir allt vanligare att prata om sk “peer education” i hivpre- ventivt arbete. Peer education handlar om att målgruppen och deltagarna som man informerar genom utbildningar och semi-
narier kan relatera direkt till den person som håller i utbildningen.
RFSL har alltid sysslat med peer education. Män som har sex med män, människor som lever med hiv och hbt-personer i allmänhet är i vår verksamhet inte bara målgruppen utan motsvarar även dem som utbildar.
Vi vet bäst var vår målgrupp träffas, raggar och har sex.
2.5 EMPOWERMENT OCH SEXUALPOLITIK
Kontinuitet och konsekvens i budskapen har stor betydelse för en trovärdig prevention. RFSL bygger på hbt-personers egen kamp och är därmed resultatet av en empower- ment-process. När hivepidemin bröt ut fanns redan en etablerad struktur, ett sexualpolitiskt program och en position i samhället som gjorde det möjligt att agera snabbt. Grunderna för RFSL:s hivprevention var i huvudsak fastslagna redan vid 1980-talets mitt. Utifrån denna bas har det förebyggande arbetet kunnat drivas med konsekvens. Vi är fortfarande i framkanten och de grundläggande principerna som du kan läsa om i flik 1 finns fortfarande kvar.
RFSL:s ställning, som en med åren alltmer accepterad och respekterad intresseorganisation, gör det möjligt att till stora delar driva preventionsarbetet utifrån egna utgångspunkter. Hivpreventionen är en bild- ningsverksamhet som drivs av den egna folkrörelsen.
Engagemanget för att stoppa spridningen av hiv beror naturligtvis på att homo- och bisexuella män märkbart har drabbats av hivepidemin. Vikten av att det är män- niskor som själva lever med hiv eller tillhör den största riskgruppen för att bli smittad, som är engagerade i vårt hivpreventiva arbete kan inte nog understrykas.
Som redan nämnts är just bejakandet av lusten grund- läggande för RFSL. Det pratas mycket om avhållsam- het och det finns också en måttstock som utgår från en kraftig heteronormativitet där t.ex. män som har sex med män uppmanas att inte ha analsex medan het-
eropar inte uppmanas att avstå från vaginalt sex. RFSL bejakar lust och argumenterar aldrig för avhållsamhet.
Jag bryr mig och har sex.
D E N N A S I D A Ä R E N A N N O N S F R Å N R F S L s H I V K A N S L I
Säkerhetsrådet
– DITT STÖD I SÄNGEN
SUNMAID
Du träffar en trevlig kille. Ni går hem för att ha sex och du kan aldrig vara säker på om han har hiv eller inte. Men skön sex kan man ha – bara man skyddar sig.
Vilka risker kan man ta? Det måste du bestämma själv. De flesta män använder kondom vid anala samlag och undviker sperma i munnen vid oralsex.
De allra flesta som har smit- tats sexuellt av en annan man har blivit det vid oskyddad analsex. Viruset går in i krop- pen via slemhinnor och öppna sår. Har man obehandlade könssjukdomar ökar risken.
Det är alltså mycket riskfyllt att bli påsatt utan kondom.
Men också den som sätter på kan bli smittad. Använder man ordentligt med vatten- eller sili- konbaserat glidmedel tillsam- mans med kondomen får man ett bra skydd. En liten risk finns dock kvar om kondomen glider av eller spricker.
All munsex är väsentligt min- dre riskfyllt än analsex om man undviker sperma i munnen.
Såriga slemhinnor och andra infektioner ökar risken.
Att suga kuk eller att bli sugen är alltså inte riskfritt.
Försatsen, den vätska som utsöndras ur urinröret före utlösningen, kan också innehål- la virus, men smittrisken är svår att belägga. Sperma i munnen innebär en risk men den är mycket lägre än om man har oskyddat analsamlag. Om olyckan ändå skulle vara fram- me och du får sperma i mun- nen, spotta ut. Vill man öka säkerheten när man suger ytter- ligare och skydda sig även mot andra könssjukdomar – använd kondom.
Kyssar smittar inte.
Att slicka i häcken innebär ingen smittrisk för hiv. Har man hiv kan man dock vara känsli- gare för tarminfektioner som t ex amöbor och Giardia.
Använder man sexleksaker, finns risk för hivöverföring.
Använd kondom på leksaken, eller rengör den med tvål och varmt vatten innan den förs in i någon annan person.
Du kan inte alltid vara säker på vem som är smittad och vem som inte är det. Det finns män som inte har testat sig. Det finns män som inte vet att de är smittade. Det är alltså inte så enkelt att du kan välja oskyd- dad sex enbart för du tror att din partner är osmittad.
Kondomer och rejält med glid ger fortfarande de säkraste knullen.
WO R L D A I D S DAY – 1 D E C E M B E R 2 0 0 1 RFSL- RÅDGIVNINGEN031- 775 40 15, 040 - 611 99 50, 08 - 736 02 10 WEBwww.rfsl.se /halsa
”Det finns folk som tror att man lever i celibat bara för att man har hiv. Jag har valt en annan väg. Till dem som inte tror att säkrare sex räcker för att kunna ta vem man vill ha, säger jag: Bullshit! ”
”Det finns folk som tror att man lever i celibat bara för att man har hiv. Jag har valt en annan väg. Till dem som inte tror att säkrare sex räcker för att kunna ta vem man vill ha, säger jag: Bullshit! ”
FOTO: PETER KNUTSON
Att kunna ha kul och bra sex som hivpositiv, är en viktig del i RFSL:s em- powerment-arbete. Här ovan en ”World Aids Day”-annons från 2001.
2.9 Version 1.0
2.6 HIVPREVENTION OCH FOLKHÄLSOARBETE
Historiskt sett har RFSL:s hivförebyggande arbete utgått från en marginaliserad grupps situation och ståndpunkter. Våra erfar- enheter inom såväl sexualpolitik som psykosocialt arbete visade att ojämlikhet och social utsatthet bidrar till ohälsa. Därför placerade vi in hiv i ett helhetsperspektiv, som omfattade inte bara vår utsatt- het för viruset utan även vår ojämlika position i samhället.
Med ökad erfarenhet och fördjupade insikter om det hivförebyg- gande arbetets natur analyserar vi vårt arbete med hjälp av begrepp som används inom folkhälsoarbete. Att förhindra överföring av hiv är det övergripande målet för RFSL:s hivprevention. Vårt arbete blir därmed ett sjukdomsförebyggande arbete och vi ”undervisar”
målgruppen om medicinska fakta, sexualitet och risker. Metoden ska dock i första hand ses som ett hälsofrämjande arbete där vi betonar homo-, bi- och transidentitet, bejakar sexualiteten och använder oss av den, i förebyggandet av hiv, som en viktig del av homo- och bisexuella mäns liv.
RFSL:s arbetssätt har i praktiken motverkat ojämlikhet i hälsa och ökat tillgången av hälsofrämjande insatser. De flesta andra informatörer och insatser som riktas till hela befolkningen har heteronormativa budskap och utformning och når därför inte fram till män som har sex med män på samma sätt som RFSL klarar av.
Vår lärdom från två decenniers hiv- och hälsoarbete är att utsatta grupper, i det här fallet homo- och bisexuella män och kvinnor, bör ägnas särskild uppmärksamhet eftersom de löper en större risk att drabbas av ohälsa till följd av dold eller öppen diskrimine- ring. Detta har blivit tydligt när det gäller exempelvis transperson- ers hälsa när de frågorna fördes in i verksamheten.
Dessutom bör hbt-personer engageras i folkhälsoarbetet och i utformningen av nationella hälsomål och strategier i mycket högre utsträckning än vad som görs idag. Därigenom kan våra specifika behov definieras bättre och förutsättningarna förbättras för att öka hälso- och sjukvårdens kompetens om gruppens levnadsvillkor.
Den avgörande förutsättningen för ett framgångsrikt folkhälsoar- bete – det må gälla hiv eller andra hälsofrågor – som riktas till särskilt utsatta eller marginaliserade grupper, är att det placeras in i målgruppens kulturella, psykosociala och politiska sammanhang.
Ha det så bra och ha trev- ligt är en bra fas att använda vid kondom-
utdelning
eller efter ett längre sam- tal. Det kan tolkas olika men det blir tydligt att någon bryr sig.”
Informatör 2006
tillhör någon annan av de grupper som den statliga folkhälsopoli- tiken har som målgrupp. Än en gång – RFSL och alla våra med- lemmar är en unik tillgång i folkhälsoarbetet.
2.11 Version 1.0
2.7 STÄNDIG FÖRBÄTTRING
”Möjligheten till kontinuerlig förändring/förbättring bör kombineras med långsiktighet” slår den nationella strategin mot hiv/
aids och vissa andra smittsamma sjukdomar fast. Vi som arbetar med hivprevention behöver tänka mer långsiktigt och planera våra insatser. Det gör att även om vi söker projektmedel för ett år, ska vi våga tänka att vi kommer att bedriva det i tre år och att de olika åren (och delprojekten) innehåller olika faser. På det sättet kan vi bygga upp verksamhet från grunden bara vi är noga med att förklara att de resultat vi förväntar oss inte kommer på en gång. Låt saker ta tid.
En kombination av långsiktiga mål och tydligt avgränsade resultat- mål gör detta möjligt. I utvecklingsarbetet ska planeringen göras för att långsiktigt kunna tillvarata resultaten. Vi förändrar inte attityder över en natt.
Nya behov, förändring och förbättring. Det är lätt hänt, att allt ar- bete fokuseras på det som är nytt. Vi vill påminna om att det är lika viktigt att värna om de redan uppnådda resultaten och de verksam- heter som bedöms viktiga för att vidmakthålla dessa. Vi ska vara stolta över vår kärnverksamhet. Plocka inte bort verksamhet som ger resultat och fungerar!
Slutligen
I ett bredare perspektiv kan man säga att en arbetsfördelning i hivpreventionen har utkristalliserats mellan RFSL och folkhälso- myndigheterna. Ibland har dock myndigheter och andra institu- tioner, med heteronormen som utgångspunkt, reagerat negativt på den självständighet som empowermentprocessen har inneburit för RFSL. Samtidigt är det just denna självständighet, där man konsekvent haft trygghet i sin sexuella identitet, sin sexuella praktik och sina preferenser som utgångspunkt, som varit nyckeln till framgång. För myndigheter kan dock detta vara ett dilemma.
RFSL:s ifrågasättande av smittskyddslagen och bastuklubbslagen i perspektivet av mänskliga rättigheter, har väckt ont blod hos politiker och statstjänstemän. På samma sätt finns det olika upp- fattningar om var på skalan riskreduktion – nollrisk som budskap- en ska ligga. Vi i RFSL behöver ha nära kontakt med kommun, re- gion och landsting i vårt hivpreventiva arbete. Vi behöver lära oss av varandra, men också förstå vikten av landstingens och RFSL:s specifika kunskaper och ansvarsområden.
Det är tigt med in- vik- formation och fakta, för att det florerar så mycket ryk- ten och man slås snabbt av den stora okunskapen bland ung- domar”
Informatör 2006
