Förslag till Planprogram för Gamla Bålsta

Förslag till Planprogram för Gamla Bålsta

Håbo kommun 2020-04-30

Inlaga 2

PLANPROGRAM FÖR [Plannamn]

[månad år]

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 3 

Sammanfattning ... 4

1 Bakgrund och syfte 1.1. Bevara och utveckla ... 6 

1.2 Planuppdrag ... 7 

1.3 Avgränsning av planområdet ... 7 

1.4 Vision – en beskrivning av Gamla Bålsta år 2040 ... 9 

1.5 Bebyggelsehistoria och dagens markanvändning ... 10 

1.6 Befolkning: ... 11 

1.7 Markägoförhållanden ... 11

2 Planprogram

2.2 Offentliga rummet ... 15 

2.3 Bebyggelse ... 17 

2. 4 Bevarandefrågor i Gamla Bålsta ... 20 

2. 4. 1 Byggnadsordning ... 21 

2. 5 Gata och trafik ... 22

3 Underlag och förutsättningar

3.2 Gällande planer ... 28 

3.3 Kulturhistorisk inventering och värdering ... 31 

3.5 Markföroreningar och risker ... 36 

3.6 Teknisk försörjning, geoteknik, va mm ... 38 

Geoteknik ... 39 

3.7 Fastighetsrättsliga frågor ... 40

4 Genomförande och fortsatt arbete

4.2 Sociala konsekvenser ... 43

Kommunala dokument ... 44 

Utredningar ... 44 

Kartor och foton ... 44 

PBL (2010:900) Samråd:

Godkännande:

Lagakraft:

Kordinatsystem: SWEREF 9918 00 Höjdsystem: RH2000

Ett planprogram är det första steget i en detaljplaneprocess enligt plan- och bygglagen. I planprogrammet anger kommunen sin viljeinriktning genom att formulera utgångspunkter och mål som blir vägledande för den fortsatta pla- neringen. Programmet är inte bindande men en möjlighet för kommunen att göra strategiska vägval för markanvändning inom ett område och att belysa avgörande planerings- och genomförandefrågor i ett tidigt skede.

Programsamråd en möjlighet att lämna synpunkter på program- förslaget

För att inhämta information och synpunkter hålls ett samråd kring planpro- grammet. Under samrådstiden får områdets fastighetsägare, boende, myndig- heter föreningar och allmänheten möjligheten att lämna skriftliga synpunkter på förslaget

Efter samrådstidens slut sammanställs alla inkomna synpunkter i en samråds- redogörelse och planprogrammet revideras efter inkomna synpunkter, Sam- rådsredogörelsen och planprogrammet ska sedan godkännas av Kommunsty- relsen Planprogrammet är, till skillnad från detaljplaner, inte juridisk bin- dande, ger ingen byggrätt, och går därför inte heller att överklaga.

Vad är en detaljplan

En detaljplan är mer detaljerad och juridiskt mer bindande än ett program och reglerar hur marken får användas, till exempel till bostäder, skola, gata eller park. Planen kan också reglera hur bebyggelsen får utformas, till exempel byggnaders höjd. En detaljplan kan omfatta ett eller flera kvarter. Den ger en byggrätt och är juridiskt bindande, det vill säga att det som anges i detaljpla- nen är också det som blir en laglig rättighet att bygga.

Ett förslag till en detaljplan samråds på liknande sätt som ett planprogram.

Detta är ytterligare en möjlighet att lämna synpunkter på det som planeras.

Det finns tillfälle till samråd minst en gång innan en detaljplan kan antas, För att få bygga inom detaljplanen måste man ha bygglov. Bygglovshand- lingarna visar i detalj hur bebyggelsen kommer att se ut, till exempel fasader- nas färg och material.

Plan- och Exploateringsavdelningen fick 2015 uppdraget av kommunstyrel- sen att utarbeta ett förslag till planprogram för Gamla Bålsta” . Planområdet följer Stockholmsvägen och avgränsas naturligt mot järnväg i norr samt mot parallellgatan till Stockholmsvägen i söder. En utvidgning har gjorts för att få med den gamla järnvägsparken och tennishallen norr om den gamla stat- ionen. Avgränsningen är vald för att omfatta de delar som bedömts stå inför en förändring av nuvarande markanvändning i form av kompletteringar och förtätningar. Andra delar som exempelvis villabebyggelsen mot söder och väster har lämnats utanför då dessa delar inte bedöms lika utsatta för föränd- ringstryck.

Syftet med programmet är att undersöka förutsättningarna för en förtätning av bebyggelsen inom planområdet samtidigt som kulturmiljövärdena ska bi- behållas och utvecklas. En viktig del av planområdet är stationshuset och dess torgplats. Denna miljö är tidstypisk och är en betydelsefull del i hela Gamla Bålsta-området ur flera aspekter. Stockholmsvägen är idag en starkt trafikerad väg med många övergångsställen. Tvärgator till denna huvudgata bildar med befintlig bebyggelse storkvarter med en utpräglad karaktär av trädgårdsstad.

Länken mellan Gamla Bålsta och nya Bålsta centrum präglas av Stock- holmsvägen. En gång huvudled och nu huvudgata för den lokala bil-, cykel- samt gångtrafiken. För att göra denna huvudgata trevligare att nyttja, fram- förallt som gång- och cykeltrafikant, har lägen för så kallade ”fickparker”

(pocketparks) föreslagits på några ställen utmed Stockholmsvägen.

För att utveckla ”småstaden” som vi vill benämna den eftersträvade stadsty- pen bör den bebyggelse som föreslås tillkomma betraktas som mindre flerbo- stadshus. Ofta i form av tillbyggnader eller komplementbyggnader till redan befintliga hus.

Detta innebär att inga småhus eller radhus föreslås. Den typen av byggnader med tillhörande trädgårdar hör mer hemma i stadstypen vi kallar ”trädgårds- stad” eller ”villastad”!

En översiktlig uppskattning av antalet tillkommande bostäder vid komplette- ringarna utifrån lämpliga platser och areal skulle kunna ge ett tillskott på ett par hundra bostäder (+200 lgh.) i varierande storlekar på sikt. Vi talar här om en tio- till tjugoårsperiod.

Programförslaget kommer att delges berörda fastighetsägare samt andra be- rörda som hyresgäster och Bålstabor vid olika plansamråd. Detta skede i planprocessen kallas för Samrådsskedet.

När Planprogrammet varit ute på samråd och kommunen fått in synpunkter från olika håll kommer förslaget bearbetas igen för att därefter presenteras för de folkvalda politikerna. Planprogrammet ”antas” inte som en detaljplan utan ”godkänns” av kommunens styrande organ, kommunfullmäktige, och skall därefter ligga till grund för kommande detaljplanering, dvs. nya detalj- planer.

Avsikten hittills har varit att med detta planprogram lägga grunden för en helt ny detaljplan som kan ersätta den äldre byggnadsplanen från 1956.

1 Bakgrund och syfte

Bålsta har i många sammanhang beskrivits som ett väg- eller järnvägssam- hälle. Utvecklingen av tätorten har mycket riktigt skett i anslutning till järn- vägsstation och gästgiveri. Det är för den tidigaste bebyggelse som kommu- nen nu avser att ersätta nuvarande detaljplan med en ny som ska skydda in- tressant gammal bebyggelse samt ge möjlighet till att uppföra helt ny bebyg- gelse alternativt på-, eller tillbyggnader som bedöms passa i sammanhanget.

1.1. Bevara och utveckla

Inom planområdet finns ett antal byggnader som pekats ut som kulturhisto- riskt intressanta. Sammantaget bildar dessa byggnader en kulturhistoriskt vär- defull miljö som höjer värden och kvalitéer för hela Håbo som kommun och samhälle. Därför är denna miljö en resurs av stort värde för en framtida ut- veckling samtidigt som den berättar en viktig och tydlig del av Bålstas histo- ria för oss och kommande generationer.

Dessa kulturhistoriskt värdefulla byggnader vill kommunen skydda från riv- ning och förvanskning för att framtida Bålstabor skall kunna få en uppfatt- ning om historien och utvecklingen i Bålsta.

För att inte de äldsta husen skall ”försvinna” bland de nya husen har kommu- nen valt att begränsa exploateringen i höjd men inte i täthet. Det finns fors- kare som pekar på att trivseln ökar när tätheten ökar. Viktigt är att detta sker på ett sådant sätt att risken för till exempel brandspridning ändå begränsas.

Exempel på täta och trivsamma miljöer i små städer med gamla stadskärnor är Sigtunas äldsta delar, Mariefred och Visby.

Syftet med detta planprogram är att utforska förutsättningarna för att med en ny detaljplan ge möjlighet

 att bygga nytt och förtäta området med stor hänsyn och lyhördhet för kulturmiljövärdena

 att bibehålla och utveckla småstadskaraktären

 att förbättra Stockholmsvägen mellan nya centrum och Gamla Bålsta med intressanta platser att röra sig genom så att det är mer än den en- formiga transportsträcka det är idag.

Tanken är att efter att planprogrammet godkänts ska en ny detaljplan helt er- sätta de 17 äldre detaljplaner som idag gäller för området.

Detaljplanen ska vara tydlig i de delar som gäller anpassning av nybebyg- gelse och förändring av markanvändning till områdets kulturmiljövärden.

För ett förtydligande av detaljplanen kommer en ”Byggnadsordning” tas fram som bilaga till detaljplanen. Byggnadsordningen ska ange ramarna för och vissa detaljer kring hur nya byggnader, skyltar och anläggningar ska passa in i miljön.

Fortsatt planarbete

Tidplanen för detta Planprogram är preliminär. Programmet har inte priorite- rats först bland alla de planer som kommunen önskar genomföra utan har på- börjats 2015 men i huvudsak utarbetats under 2018 och 2019.

Programförslaget kommer att delges berörda fastighetsägare samt andra be- rörda som hyresgäster och Bålstabor vid olika plansamråd. Detta skede kallas för Samrådsskedet i planprocessen.

När Planprogrammet ventilerats och kommunen fått in synpunkter från olika håll kommer förslaget bearbetas igen för att därefter presenteras för de folk- valda politikerna.

Planprogrammet ”antas” inte (fastställs inte som en detaljplan) utan ”god- känns” av politikerna och skall därefter ligga till grund för kommande detalj- planering, dvs. nya detaljplaner.

Preliminär tidplan

Beslut om planuppdrag 2015 Beslut om samråd 1 kv 2020 Samråd 2 kv 2020

Godkänt av KS som underlag för fortsatt planering hösten 2020

1.2 Planuppdrag

Plan- och Exploateringsavdelningen fick 2015 uppdraget av kommunstyrel- sen ”att utarbeta och samråda förslag planprogram för Gamla Bålsta”

Planprogrammet skall förhoppningsvis ge svar på frågorna:

 Finns det ett intresse från allmänhet, näringsidkare och fastighetsä- gare att utveckla Gamla Bålsta till ett ”småstadscentrum” i linje med gällande fördjupade översiktsplan, FÖP för Bålsta tätort från 2010?

 Vilka miljöer i Gamla Bålsta anses mest attraktiva och skall under- hållas, skyddas för att bevaras för framtiden?

 Hur skall den äldre centrumbebyggelsen, som finns kvar och som karaktäriserar stora delar av Gamla Bålstas, kunna förändras, för- valtas, skyddas och användas för att bevaras till framtiden?

 Hur skall de byggnader och miljöer med arkitektoniskt och/eller kul- turhistoriskt värde kunna förändras, förvaltas, skyddas och använ- das för att bevaras till framtiden?

 Hur skall det offentliga rummet kunna förändras och gestaltas så att småstadskaraktär bibehålls och förstärks?

 Hur skall nya byggnader gestaltas när det gäller skala, form, material och färg för att passa in i småstadskaraktären?

 Hur ska området kring Stockholmsvägen bäst utformas för att för- stärka och berika sambandet mellan Gamla och nya Bålsta cent- rum?

1.3 Avgränsning av planområdet

Bålsta har beskrivits som ett väg- eller järnvägssamhälle. Utvecklingen av tätorten har mycket riktigt skett i anslutning till korsningen mellan riksväg och en järnväg. Här placerades en järnvägsstation och här anlades den första bostadsbebyggelsen med en del kommers.

Det är för bland annat denna tidigaste bebyggelse som kommunen nu avser att ersätta nuvarande äldre och delvis otidsenliga detaljplan med en ny plan som ska skydda intressant äldre värdefull bebyggelse samt ge möjlighet till att uppföra helt ny bebyggelse alternativt på-, eller tillbyggnader som bedöms passa i sammanhanget. Planområdet följer Stockholmsvägen och avgränsas naturligt mot järnväg i norr samt mot parallellgatan till Stockholmsvägen i söder. En utvidgning har gjorts för att få med den gamla järnvägsparken och tennishallen norr om den gamla stationen. Området har valts för att omfatta delar som hittills bedömts vara intressanta för en förändring av nuvarande markanvändning i form av kompletteringar och förtätningar. Andra delar som exempelvis villabebyggelsen mot söder har lämnats ute eftersom dessa delar inte bedöms lika utsatt för förändringsbehovet.

1.4 Vision – en beskrivning av Gamla Bålsta år 2040

Gamla Bålsta är en levande stadsdel med karaktär av svensk småstad. Här finns, förutom den gamla nedlagda järnvägsstationen, en blandning av verk- samheter, service och bostäder i trivsam tvåvåningsbebyggelse. Den äldsta bebyggelsen i området har fina kulturvärden som stärker trivselkänslan och stadsdelens identitet. Nu finns också en ny detaljplan med skydd mot för- vanskning av den äldre bebyggelsen.

Stationsbyggnaden med annex är viktiga kulturbyggnader. Efter nedlägg- ningen av stationen har byggnaderna innehållit ett bok- och musikcafé.

Byggnaderna och torg-bildningen har bildat en central och attraktiv plats i Bålsta för möten och olika aktiviteter. Nu har stationsbyggnaden och intillig- gande gamla café till viss del återfått sin ursprungliga utformning och utgör kommunens museum. Här går det att få en inblick i hur det såg ut i Bålsta när stationen var i drift genom såväl vanliga utställningar som interaktiva så- dana.

Det ”offentliga rummet” (allmänna ytorna mellan husen) har utvecklats vad gäller platser och torg. Det gäller såväl belysning, skyltar och träd som plan- teringar. Stråk, gator och platser har en småskalig och sammanhållen utform- ning som gör det extra trivsamt att röra sig i stadsdelen. Trafikslagen samsas på de trånga gatorna och antalet trottoarserveringar har ökat. Stockholmsvä- gen är nu fri från biltrafik i den centrala stadsdelen. Biltrafiken har fördelats på angränsande gator. En busspendel med eldrivna och förarlösa minibussar med täta hållplatser gör det lätt att röra sig i och mellan stadsdelarna utan bil.

Förnyelse av utbud och bebyggelse sker succesivt men utan att stadsdelens karaktär som småstad äventyras. Nya byggnader, som har anpassats till den äldre bebyggelsen vad gäller skala, fasadmaterial och kulörer, har tillkommit och antalet boende har ökat.

Stadsdelens kultur- och näringsliv samarbetar och flera ”nya” verksamheter har tillkommit.

Vägen, Stockholmsvägen, mellan Gamla Bålsta och Bålsta centrum med sitt

”nya” resecentrum har gjorts trevligare med en rad av små parker, ”minipar- ker” med spännande innehåll. Stockholmsvägen har nu helt ändrat karaktär från trafikled till ett spännande stråk att röra sig i till fots och på cykel.

Parkdelarna är kärnan i ett konstprojekt där olika konstnärer fritt fått illu- strera olika teman med bland annat händelser ur Upplands och Håbos histo- ria. Här finns installationer, skulpturer och bilder som lockar hit besökare och som ger positiv energi vid en förflyttning med cykel eller till fots.

Från det centrala stråket med konst- och miniparker leder gång- och cykelvä- gar ner till ett större sammanhängande parkområde, Gröna dalen, och norrut upp till Åsens naturreservat.

Bilden visar på komplettering med byggnader och upprustning av gamla Stationstorget

Pågående stadsomvandling “Nod-syndromet”

Planerade eller organiskt framväxta samhällen skiljer sig mycket åt. Att tä- torten Bålsta utvecklats just på denna plats beror till avgörande del på att nå- gon eller några vid 1800-talets mitt beslutade att här där den planerade järn- vägen korsade Stockholmsvägen skulle det anläggas en station. Genom att Stockholmsvägen och järnvägen bildade en ”nod” just här, där det också fans ett gästgiveri och ett tingshus, fick följder för den fortsatta samhällsut- vecklingen.

Hur det kommer sig att etableringen av Tings- och gästgiveribyggnad etable- ras 1857-58 på denna plats innan vare sig järnvägen eller stationen var byggd är en för oss planerare en icke känd kunskap?

Bålsta i mitten av 1940-talet.

1.6 Befolkning:

Ensidig eller blandad befolkning!? Av totalt är 1170 personer skrivna i Gamla Bålsta år 2019 är 605 kvinnor och 565 män. Åldersfördelningen för- håller sig på detta sätt:

0 – 17 år 189 personer 18 – 25 102

26 – 35 229 36 - 49 208 50 – 65 214

66 - 228

Befolkning fördelat på 672 st lägenheter ger det 1,74 pers/ lgh. Statistiken visar att ålder- och könsammansättning inte är olik andra centrumkärnor i landet. Ett större antal yngre och äldre vill bo centralt samtidigt som flertalet barnfamiljer ofta finns i ytterområden boende i småhus. Antal personer per lägenhet är inte heller avvikande i Gamla Bålsta. Det varierar naturligtvis hur de 1,74 personerna per lgh. bor. Det finns många både mindre och större lägenheter i de aktuella små- och flerbostadshusen.

1.7 Markägoförhållanden

Inom planområdet ägs marken i dag till större del av privatpersoner el- ler företag. (Tomter) Gatumarken och parkmarken norr om järnvägen ägs av kommunen. Av kartan nedan framgår uppdelningen mellan kommunal och privat mark mm.

Rosa markering = Kommunal mark, Kommunen skötselansvarig Röd markerad väg = Stockholmsvägen, Kommunal väg, Kommunen väghållare

Byggnad med röd markering = Kommunal byggnad, Kommunen Fas- tighetsägare

Byggnad och mark med lila markering = Håbohus, kommunal stiftelse

Byggnad och mark med brun markering = Privat byggnad, Ett- eller

fler-bostadshus

2 Förslag till planprogram 2.1 Övergripande struktur

Syftet med programmet är att undersöka förutsättningarna för en förtätning av bebyggelsen inom planområdet samtidigt som kulturmiljövärdena ska bi- behållas och utvecklas. En viktig del av planområdet är stationshuset och dess torgplats. Denna miljö är tidstypisk och är en betydelsefull del i hela Gamla Bålsta-området ur flera aspekter. Stockholmsvägen är idag en starkt trafikerad väg med många övergångsställen. Tvärgator till denna huvudgata bildar med befintlig bebyggelse storkvarter med en utpräglad karaktär av trädgårdsstad. Genom att den nu föreslagna nya bebyggelsen anpassas till nuvarande kvartersstruktur och skala utvecklas förhoppningsvis ett tätare och småskaligt stadslandskap – en småstad. Eftersom all nuvarande bebyg- gelse utom kvarteret Solängen är låg (1 – 2 våningar) föreslås att all ny be- byggelse får en max höjd på max. 2 våningar. Se 3-D kartan nästa sida Med stationshustorget som nav är det korta gångavstånd till dagligvaruhan- del, restauranger och medborgarhuset med föreningslokaler och biograf.

Järnvägsspåret delar planområdet men en viadukt över Stockholmsvägen un- derlättar kommunikationen och kopplar ihop Gamla Bålstas båda bebyggel- sedelar. Men viadukten som byggdes i samband med att nya järnvägen drogs fram under 1990-talet är en enkel betongkonstruktion som utgör ett främ- mande element dåligt anpassad till den äldre bebyggelsemiljön. Utform- ningen av viadukten är ju tidstypiskt modern och skulle behöva förbättras till ett mer inbjudande och kanske ”entré-mässigt” utseende till Gamla Bålsta.

Exempel entréport till Gränna stad

Länken mellan Gamla Bålsta och nya centrum präglas av Stockholmsvägen.

En gång huvudled och nu huvudgata för den lokala bil-, cykel- samt gångtra- fiken. Detta stråk bildar även en form av barriär.

För att bryta upp barriärstråket och göra storkvarteren trevligare har lägen för så kallade ”fickparker” (pocketparks) föreslagits på några ställen utmed Stockholmsvägen. [kart-skiss]. En viktig aspekt är att tillföra några tematiska (läs historiska) eller konstnärliga inslag i stråket för att få en än mer sam- manbindande karaktär. En god förebild skulle kunna vara Enköpings pärl- band av små parker med litterära och historiska uttryck.

Vi har strävat efter att förändra Stockholmsvägens nuvarande känsla av

”transportsträcka” till en mer levande och omväxlande småstadsgata som är trivsam att röra sig i.

Exempel på fickpark utmed Stockholmsvägen

2.2 Offentliga rummet

All den mark som inte är privat tomtmark i en stad kallas ”allmän plats mark”

och är den mark eller det ”rum” mellan husen som upptas av gator, torg, par- ker och andra öppna platser. Det är kommunen, som oftast, äger och har an- svar för hur den allmänna platsmarken utformas, används och sköts. Ett annat namn för den allmänna platsmarken är ”Offentliga rummet”.

En huvudregel är att kommunen har ansvar för hur den allmänna platsmar- ken planeras, byggs och sköts. Det skall ske på ett sätt så att alla angränsande tomt-, kontors- och affärsytor fungerar på ett trivsamt och tillgängligt sätt.

Exempel på trivsamma allmänna platser är Stortorget och Kungsträdgården i Stockholm. Men det kan också vara en gågata som Stora gatan i Sigtuna.

Hur skall kommunens platser och torg bäst utformas för att bibehålla och för- stärka trivseln i Gamla Bålsta? Det skulle kunna ske genom att förtydliga tor- get/platsen framför Gamla Station och förse det med konstnärlig utsmyckning i form av en fontän eller dyl. Inrätta ett Bålsta-museum i Gamla Station.

Förslag på Stationstorget med nya byggnader

Är det lämpligt att förstärka skillnaden mellan Gamla och nya Bålsta Cent- rum ytterligare? I så fall hur? En möjlighet och kanske det enklaste sättet är att begränsa byggnadernas höjd i Gamla Bålsta till ett par våningar. Ett annat kan vara att byggnaderna här har avvikande fasadmaterial och/eller kulör.

Komplettering med nya byggnader som passar in i Gamla Bålstas kvarters- struktur

Det historiska området norr om järnvägen där tingshus och gästgiveri en gång stod är i dag parkmark och ingår i det offentliga rummet. Här finns i dag bara en minnessten kvar, inte över den försvunna bebyggelsen utan, över en av de verksamheter som pågick här för länge sedan. Det var militären som övade här med sina dragoner. En dragon förflyttade sig till häst men stred till fots till skillnad mot kavalleristen som både förflyttade sig till häst och stred upp- sutten.

Förflyttar vi oss via Stockholmsvägen till planområdets södra del finner vi ett litet torp som kallas ”Lilla Hagalund”! Här pågår olika föreningsaktiviteter i synnerhet sommartid. Torpet med sin trädgård är i dag väl omhändertaget av Hembygdsföreningen och borde förbli den oas den är i dag. Även denna

”park” bör permanentas i kommande detaljplan eller skyddas på annat sätt.

Gamla Bålsta börjar med en park och slutar med en oas!

2.3 Bebyggelse

Gamla Bålsta har beskrivits som ett äldre järnvägssamhälle. Utvecklingen av tätorten har skett i anslutning till järnvägsstation och gästgiveri. (rivet .) Merparten av den äldre bebyggelsen var antingen rena småhus i en eller ett par våningar. Eller tvåvåningsbyggnader som både innehöll en verksamhet (butik eller dyl.) på bottenplanet och med en eller två bostäder på planet ovanpå.

Det är för denna den tidigaste bebyggelsen som kommunen nu avser att er- sätta den nuvarande detaljplanen med en ny detaljplan. Syftet är att skydda intressant gammal bebyggelse samt ge möjlighet till att uppföra helt ny be- byggelse som bedöms passa i sammanhanget. Tillskottet av ny bebyggelse kan ske i form av alternativt på-, eller tillbyggnader.

Flerkärnig stadsbildning ”Naturlig” utveckling?

När väl stationshusen var etablerade fick det en effekt som det går att notera runt om I landet. Det sker etableringar av verksamheter som först har kopp- lingar till kommunikationer och därefter rena servicefunktioner som frisör mm.

I samband med kommunsammanslagningarna väljer förtroendevalda att Bålsta skall bli den nya Håbo kommuns centrum och att en ny centrumbebyg- gelse med både butikscentrum och kommunhus skall byggas öster om sam- hället. Med tiden avvecklas den gamla stationen (1972) och så småningom får nya Bålsta centrum en ny station. (1996) Tätorten har nu, skulle man kunna säga, “två” centrum.

Utvecklingen går nu relativt snabbt då den nya stationen både är järnvägsstat- ion och pendelstation. Den senare som slutstation för pendeltåget med hela Stockholmsregionen som möjlig arbetsplats. Bostäder byggs i både kvarter och byar.

Det ursprungliga stationssamhället blir allt mer utdraget. Förtroendevalda in- spireras av att bygga utifrån ett upplägg med mindre villagrupper utspridda över ytan. Begrepp som “villastad” resp. “småstad” myntas. Med tiden sker en reaktion mot allt för långa kommunikationer och dyr infrastruktur. Teo- retiker stimulerar till tankar om den täta staden med alla dess fördelar ur social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet.

Kvartersstad och Småstad

För Bålsta ”nya” centrum har kommunen tagit fram både planprogram och detaljplaner med målsättningen att den nya bebyggelsen skall börja likna en

“stad” med rektangulära kvarter. En så kallad “kvartersstad”! Samtidigt på- går en förändring i “Gamla Bålsta”. De gamla byggnaderna måste underhål- las. Verksamheter byter ägare med nya tankar och idéer. De som äger fastig- heterna vill förbättra eller förändra sina byggnader både till det yttre och även innehåll. Vill ägarna utöka antalet lägenheter eller våningar stöter det på patrull på grund av nu gällande detaljplan.

I Linköping sanerades centrum då det byggdes nya större byggnader där på 1960-talet. De gamla trähusen revs eller flyttades till ett område utanför sta- den som i dag kallas Gamla Linköping. Där kan man gå omkring och titta på

de gamla husen som fortfarande har viss verksamhet i form av caféer och bu- tiker.

Här i Gamla Bålsta är det inte aktuellt med att flytta hus. Tanken är att det i stället skall kunna ske en succesiv förändring och förtätning av bebyggelsen men att karaktären med trivseln och gemytligheten skall finnas kvar.

Förebilderna är Gränna, Säter, Sigtuna och Mariefred! Några av Sveriges äldsta städer men som fortfarande växer och har en genuine gemytlighet kvar.

Bostäder i samband med komplettering

Av den tillkommande bebyggelsen som föreslås i form av helt nya hus före- slås inga tillkomma i form av småhus eller radhus. Den typen av byggnader med tillhörande trädgårdar hör mer hemma i stadstypen vi kallar ”trädgårds- stad” eller ”villastad”!

För att utveckla ”småstaden” som vi vill benämna den eftersträvade stadsty- pen bör den bebyggelse som föreslås tillkomma betraktas som mindre flerbo- stadshus. Ofta i form av tillbyggnader eller komplementbyggnader till redan befintliga hus.

En översiktlig uppskattning av antalet tillkommande bostäder vid komplette- ringarna utifrån lämpliga platser och areal skulle kunna ge ett tillskott på ett par hundra bostäder (+200 lgh.) i varierande storlekar på sikt. Vi talar här om en tio- till tjugoårsperiod.

För speciella grupper, som yngre och äldre personer, vet vi att centralt be- lägna bostäder är eftertraktade. För yngre kan ekonomin vara en faktor att ef- terfråga mindre lägenhetsstorlekar. Äldre personer som lämnat en villa eller dylikt kan efterfråga större och dyrare lägenheter med bra tillgänglighet.

Önskvärt är att stadsdelens tillkommande bostäder mötte dessa behov.

Den bebyggelse i Gamla Bålsta som bedömts ha ett kulturhistoriskt värde har tagits med i Kulturmiljöprogrammet. Här har de olika husen värderats, klas- sats och fått en gul, grön eller blå markering. Gul för ”Hus som är en viktig del av kulturmiljön”. Grön för ”Hus som har ett kultur- och arkitekturhisto- riskt egenvärde” och Blå för ”Hus som har ett stort kultur- och arkitekturhi- storiskt egenvärde”.

Åkersro kvarn uppfördes 1929

Inom planområdet finns totalt 31 utpekade byggnader som bedöms ha kultur- historiskt värde. Av dessa är 20 gulmarkerade och 11 grönmarkerade. Dessa 31 byggnader finns beskrivna och värderade i en särskild bilaga (som är ett utdrag ur kulturmiljöprogrammet) till detta planprogram. Detta får sen utgöra

med skydd mot förvanskning och rivning säkerställer ett långsiktigt beva- rande. Exempel på typer av sådana skydds- och utformningsbestämmelser framgår nedan.

Ur Kulturmiljöprogrammet;

”Kulturmiljön – värden att slå vakt om, Skydd för värdefull bebyggelse Enligt Plan- och bygglagen, PBL, ska all bebyggelse behandlas med varsamhet. Finns kulturhistoriska värden ska dessa tas till vara. An- svaret för skydd och vård av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer är fördelat på stat, kommun och enskilda. Som instrument har samhället inrättat olika typer av bestämmelser i lag- stiftningen. Den bästa förvaltningen med skydd och vård av värdefull bebyggelse bygger på att dess ägare genom kunskap får ett ökat in- tresse och större förståelse för den byggda miljön.

Q-bestämmelse

Med stöd av plan- och bygglagen kan kommunerna ge kulturhisto- riskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer ett skydd mot riv- ning eller förvanskning genom att meddela skyddsbestämmelser, så kallad q-bestämmelse i detaljplanen. Användning av Q-bestämmelse sker med stöd i plan- och bygglagens 3 kap12§: Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.

K-bestämmelse

K-bestämmelse är ett relativt nytt begrepp i PBL som har lagts till ef- tersom begreppet används i dagligt tal. Byggnader och byggnadsmil- jöer som har ett kulturhistoriskt värde fast av mindre dignitet kan till- skrivas ett varsamhetskrav i detaljplanen genom k-märkning. Denna tar stöd i plan- och bygglagens 3 kap 10§: Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. Lagtexten innebär inte ett förbud mot

ändring av byggnader utan syftar till att styra ändringarna så att de ut- förs varsamt.”

Hanteringen av den kulturhistoriska bebyggelsen skall ske på ett sådant sätt som framgår av visionsbeskrivningen för Planprogram för Gamla Bålsta (se sidan 9):

”Gamla Bålsta är en levande stadsdel med karaktär av svensk små- stad. Här finns, förutom den gamla nedlagda järnvägsstationen, en blandning av verksamheter, service och bostäder i trivsam tvåvå- ningsbebyggelse. Den äldsta bebyggelsen i området har fina kultur- värden som stärker trivselkänslan och stadsdelens identitet. Nu finns också en ny detaljplan med skydd mot förvanskning av den äldre be- byggelsen. Förnyelse av utbud och bebyggelse sker succesivt men utan att stadsdelens karaktär som småstad äventyras. Nya byggna- der, som har anpassats till den äldre bebyggelsen vad gäller skala, fasadmaterial och kulörer, har tillkommit och antalet boende har ökat.”

De byggnader som kommer att få skyddsbestämmelser när detaljplanen upp- rättas är de byggnader som framgår av bilaga 1 och som är en del av Kultur- miljöprogrammet för Håbo kommun. Av bilagan framgår byggnadernas olika egenskaper och kvalitéer.

Regleringen av bebyggelsen med planbestämmelser måste kompletteras med anvisningar och exempel på hur en förändring av den byggda miljön kan gå till. För detta kommer en enkel skrift att tas fram, ”Byggnadsordning för Gamla Bålsta” där enkla principer för tillbyggnader, ombyggnader och skylt- ning redovisas med exempel.

2. 4. 1 Byggnadsordning

För att tydliggöra hur förändringar kan göras av den äldre bebyggelsen utan att äventyra den kulturhistoriska miljöns värden ska enkla principer för möj- liga förändringar utvecklas och publiceras i en skrift som en bilaga till den

kommande detaljplanen. Denna skrift ska vara vägledande för fortsatt hante- ring av bygglov i Gamla Bålsta.

”Lilla Hagalund”

Dagens situation

Trafiken i Gamla Bålsta präglas av Enköpingsvägens blandade funktioner.

Dels som huvudlänk från E18 in till Bålstas centrala delar. Dels som bostads- gata för flera fastigheter i området och dels som lokal affärsgata med kant- stensparkering. Den sammanlagda effekten av denna blandning blir, tillsam- mans med den ökade biltrafikmängden, en komplex trafiksituation. Den för- värras i rusningstider med köbildningar och irriterade bilister. Den mest be- lastade korsningen är den där Västerhagsvägen från sydväst ansluter till En- köpingsvägen strax söder om Stationstorget. Inom kort kommer området vid Björkvallen att bebyggas med ca 130 nya lägenheter vars trafik ytterligare kommer att belasta nämnda korsning.

Problem i dag

Efter ett samråd med fastighetsägarna från mars 2017:

 ”Stockholmsvägen trång och rak!!

 Hastigheten är för hög på fordonen som trafikerar Stockholmsvägen?

 För mycket ”tung” trafik genom centrum! Kan antalet ”tunga” trans- porter minskas?

 Vad händer om Stockholmsvägen måste ”stängas” för trafik? Finns den något annat alternativ? Går det att ordna rundkörning? Går det att dela upp trafiken på två vägar? Enkelriktad trafik?

 Är Stockholmsvägen i Gamla Bålsta centrum bara en transportsträcka för fordon och fotgängare eller kan det vara något annat?

 Hur skall Stockholmsvägen bäst utformas för att dels förstärka skill- naden mellan Gamla Bålsta och nya Bålsta Centrum och dels göra vägen trevlig att förflytta sig efter?

 Sträckan mellan Nya- och Gamla Bålsta centrum kan ges en annan utformning.”

Alternativ 1.

Sträckan mellan den gamla ”finkan” och Glastomten, nyligen bebyggd med nya bostäder, är ca.1 500m. För att gå till fots utefter den sträckan med någon form av behållning behövs intressanta upplevelser på varannan hundrade me- ter. Förslagsvis iordningsställs sju olika platser med ”upplevelser” efter denna sträcka som bidrar till att förflyttningen inte upplevs avskräckande. Ut- formningen av platserna bör varieras och ges en individuell utformning. Plat- serna kan till exempel planeras i form av olika sorters mindre parker, pocket parks, som kan ges olika identiteter genom olika konstnärliga tema. (T.ex.

Vatten, Sten, Djur, Förminskningar, Förstoringar, Ljus/Lampor och Historia.) Alternativ 2.

Sträckan som definierats ovan kan även omformas på andra sätt. Detta alter- nativ innebär att Stockholmsvägen genom Gamla Bålsta utformas som Gång- fartsgata där hastigheten är ”på de gåendes villkor”. Hastigheten är under 30 km/tim då gatupassage kan ske överallt. Här tillåts kantstensparkering efter hela sträckan i parkeringsfickor mellan trädplanteringar.

Alternativ 3.

Stockholmsvägen genom Gamla Bålsta centrum ”delas upp” i olika etapper med hjälp av små rondeller för att ”tvinga ner” hastigheten på samtliga mo- torfordon.

Alternativ 4.

För att minska trafiken på Stockholmsvägen genom Gamla Bålsta begränsas framförandet av vissa typer av fordon. Förslagsvis förbjuds tyngre fordon som lastbilar och långtradare.

”Gångfartsgata”

För att göra miljön efter Stockholmsvägen mer intressant att vandra, resp.

cykla efter planeras så kallade ”fickparker” (pocketparks) in på några ställen utmed Stockholmsvägen. (Se även avsnittet Gata och trafik) Det finns be- gränsat med kommunal mark här varför detta först kan genomföras i samband med fastighetsförsäljningar och ändrad markanvändning samt detaljplane- läggning.

Ett annat sätt att markera Gamla Bålsta är med skyltar. Gamla Bålsta skulle kunna förses med ”portiker” liknande portikerna i Gränna som visar att du nu angör resp. lämnar Gamla Bålsta!

Förslag till framtida trafiklösningar

Hela Gamla Bålstas planområde behöver belysas med en detaljerad mål- punkts/resvägsbaserad trafikanalys med prognosticerad utveckling fram till 2040 med rekommendationer på tidsatta åtgärder. Med tanke på dagens mängd av tung och halvtung godstrafik bör inriktningen vara att tidigt avleda så mycket godstrafik som möjligt till Kraftleden/Centrumleden/Kalmarleden.

Förslaget är att prioritera G/C-trafik och kollektivtrafik, eventuell enkelrikt- ning av vissa passager och införande av ”gångfartsgator”, ombyggnad av Västerhagskorsningen till en upphöjd yta typ ”torg” kan vara en typ av radi- kala åtgärder som behöver utredas i ett första steg.

Förslag till framtida parkeringar

Dagens parkeringssituation i Gamla Bålsta kan beskrivas som acceptabel.

Stundtals, vid rusningstrafik, är det brist på p-platser. Normalt går det finna p-platser där man önskar, till exempel på p-platsen vid Hemköp eller i parke- ringsfickorna efter Stockholmsvägen.

För närvarande kan flertalet fastighetsägare ordna parkeringsplatser för sina behov på fastigheten/kvartersmark. Vid en komplettering av ytterligare bygg- nader genom till- och påbyggnader, även nybyggnader, ökar behovet av p- platser om kommunens parkeringsnorm skall följas. Normalt innebär det att med varje tillkommande lägenhet skall en p-plats anläggas antingen i form av markparkering eller i garage. Även för nytillkomna butiker skall ett visst an- tal p-platser anläggas per kvadratmeteryta butik.

Går det inte att tillskapa ytterligare p-platser på den aktuella fastigheten kan avsteg göras. Det kan då gälla parkering på annan fastighet (gemensam p-an- läggning eller p-hus) eller att någon form av bil pool anordnas. I Gamla Bålsta finns få ”tomma” platser för gemensam p-anläggning. Den yta som skulle kunna vara lämplig för parkering är området sydost om gamla stat- ionen utefter järnvägen som ändå inte inte får bebyggas med bostadshus på grund av närheten till järnvägen (mindre än 30 meter till spårmitt).

En enkel uppskattning som gjorts på antalet tillkommande bostäder stannade vid ett par hundra. Det innebär även att ett par hundra p-platser bör till- komma. Fortsatta diskussioner får visa om och hur dessa går att förena med målsättningen med ”nya” Gamla Bålsta.

Karta som visar kommunala vägar/gator och byggnader Blå markerad väg = Kommunal väg, Kommunen väghållare

Byggnad med turkos markering = Kommunal byggnad, Kommunen Fastighetsägare

Ljusgrön markering = Kommunal mark, Kommunen skötselansvarig

Byggnad med brun, ljusbrun eller gul markering = Privat byggnad, Ett-

eller fler-bostadshus

3 Underlag och förutsättningar 3.1 Översiktsplan

I Håbo kommuns nya Översiktsplan (ännu inte antagen) föreslås sex planeringsprinciper som uttryck för kommunens strategi för arbetet med samhällsutveckling:

Fem av dessa sex planeringsprinciper är relevanta för planeringen av Gamla Bålsta:

Fokusera utvecklingen

Genom att fokusera bebyggelseutvecklingen där service, infra- struktur och kollektivtrafik redan finns kan utbyggnaden av samhället ske resurseffektivt och hållbart.

Skapa trädgårdsstad med stationsnära läge

Bebyggelsen ska vara småskalig med en variationsrik arkitektur

och med inslag av natur och grönska.

Håbos natur-, kultur- och vattenmiljöer utgör en resurs som ska tas tillvara och utvecklas.

Möjliggör möten

En annan planeringsprincip handlar om att möjliggöra möten genom att göra det ”offentliga rummet” tillgängligt med plats för barn och unga samt för ett rikt föreningsliv

Stärka näringslivet

En tredje planeringsprincip handlar om att stärka näringslivet

med både möjlighet till utveckling av de befintliga företagen

men samtidigt skapa förutsättningar för nya etableringar.

Området Gamla Bålsta kan sammantaget ses som en rik resurs för de fem planeringsprinciperna och innebär att området har en stor potential för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling som kan säkerställas och tydliggöras i detta planprogram.

Inom Bålsta ska befintliga bostadsområden sammankopplas genom ny bebyggelse för att skapa en mer integrerad tätortsstruktur. Genom komplettering av befintlig bebyggelse kan en mer integrerad och sam- manlänkad tätortstruktur skapas.

I översiktsplanen talas det vidare om ”Småstad” som en stadsbygg- nadskaraktär: Småstad utgörs av bebyggelse i anslutning till centrum med blandad användning av bostäder, resecentrum, kontor, handel, mindre parker, fritidsanläggningar samt samhällsservice såsom skolor, förskolor och äldreboende. I dessa områden är bebyggelsetätheten hög eller medelhög. Ambitionen är att utveckla Bålsta tätort med den skala och atmosfär som finns i Gamla Bålsta.

Utveckling i Bålstas centrala delar ska bidra till att stärka småstadskva- liteter genom komplettering med en blandning av bostäder, arbetsplat- ser, service och mötesplatser, som bidrar till en levande stadsmiljö un- der dygnets alla timmar. Komplettering bör ske med flerbostadshus med lokaler i bottenvåningar, samt

trygga och trivsamma offentliga miljöer. Tillkommande bebyggelse

bör utformas med entréer och fönster mot gatan för att skapa ett inbju-

dande gaturum. Verksamheter och funktioner som genererar ett aktivt

användande av stadsrummet, till exempel caféer, mindre butiker och

offentliga mötesplatser, ska prioriteras.

Området för planprogrammet ingår i en Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Bålsta tätort. Den antogs av kommunfullmäktige 2010-06-14. Från 2006 finns en Översiktsplan som gäller hela kommunens mark- och vattenområde.

För närvarande pågår det arbete med en ny översiktsplan som bland annat ska ersätta FÖP:en för Bålsta tätort. Visionsbeskrivning och riktlinjer är hämtade från arbetet med den nya översiktsplanen.

Byggnadsplan blir Detaljplan

En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur mark och bebyg- gelse får användas. Detaljplanen ersätter vad som före 1987 kallades stads- och byggnadsplaner. Detaljplanen reglerar såväl enskildas som kommunens rättigheter och skyldigheter. I planen fastslås hur marken får bebyggas, till exempel byggnaders höjd och placering. En detaljplan kan täcka en hel stadsdel, en del av ett kvarter eller en enskild fastighet. Planen utgör un- derlag för bygglov, rivningslov och marklov. När detaljplaner upprättas har framför allt berörda parter, men även andra medborgare, insyn och möjlighet att framföra synpunkter under det i lagen föreskrivna samråds- och utställ- ningsförfarandet. Ändringar av befintlig bebyggelse kan också regleras. För att skydda värdefull bebyggelse kan särskild begränsning för förändringar och eventuell rivning införas i planen. I Håbo kommun finns för närvarade ca 300 detaljplaner.

Bålstas första byggnadsplan – Y2

Den första byggnadsplanen för Bålsta fastställdes 1956 av Länsstyrelsen i Uppsala län (Y2 ) och gäller idag, som detaljplan enligt PBL:s övergångsbe- stämmelser, för stora delar av planområdet. Denna plan är sen i olika delar moderniserad med nya byggnadsplaner och detaljplaner som fläckvis ersätter den äldre Y2-planen. Detta gör att bestämmelserna för hur området får be- byggas varierar över hela Gamla Bålsta. Totalt finns det 17 nyare detaljpla- ner som gäller för övriga delar av planområdet. Av dessa är 3 byggnadspla- ner som tillkom innan den nya Plan- och bygglagen (PBL) började gälla 1987. I och med att den nya PBL kom fick kommunerna rätt att anta pla- nerna själva utan Länsstyrelsens fastställelse.

Dagens plansituation

Att ta fram detaljplaner för varje aktuellt byggprojekt skapar oklarhet i vad som gäller och målet med bebyggelseutvecklingen samt gör det komplicerat

för både fastighetsägare och bygglovhandläggare att reda ut vad som gäller för olika tomter vid förändringar.

De flesta byggnads- och detaljplanerna hanterar mark och byggrätter för småhus med undantag för vissa kvarter utmed Bålstavägen och ett område norr om gamla stationsområdet där flerfamiljshus har byggts med bostadsrät- ter. Ett genomgående drag och begränsning i den gamla Y2-planen är den strikta regeln att vissa småhustomter utmed Enköpingsvägen medger både bostäder, handel och verksamheter men endast två bostadslägenheter per fas- tighet. Detta gör det svårt att förtäta och komplettera med ny bostadsbebyg- gelse.

Ett annan aspekt är avsaknaden av skydds- och varsamhetsbestämmelser för den äldre och kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i de flesta av områdets planer.

Den del av Gamla Bålsta som nu gällande Y2 – planen från 1956 täcker

Gällande detaljplaner som är fastställda eller an- tagna efter 1956 och ersätter Y2

Gräns för planprogrammets område

I dag passerar Mälarbanan genom planområdet. Mälarbanan är en anläggning av riksintresse för kommunikationer och omfattas av bestämmelserna i Miljö- balkens 3 kapitel 8§. Riksintresset för Mälarbanan innebär bland annat att 30 meter från järnvägens spårmitt ska lämnas fritt från byggnation. Om bebyg- gelse planeras inom 100 meter från Mälarbanan skall en riskanalys utförs.

3.3 Kulturhistorisk inventering och värdering

Ur Kulturmiljöprogrammet för Håbo kommun;

”Vid mitten av 1800-talet började Bålsta få karaktären av en central- ort. År 1858 flyttades gästgivare gården från Grans gård till Bålsta och ett tingshus uppfördes strax intill. Bredvid gästgivare gården och tingshuset förlade även Livregementet sin samlingsplats. När järnvä- gen mellan Stockholm och Västerås invigdes 1876 placerades en stat- ion i närheten av gästgivare gården. Intill gästgiveriet korsade järnvä- gen landsvägen till Stockholm varpå en viktig knutpunkt uppstod.

Det skulle dock komma att dröja flera decennier innan Bålsta började expandera. Omkring 1920 började en del egnahemsbebyggelse att uppföras i Bålsta, framför allt längs järnvägen och kring järnvägs- stationen. Bålsta blev nu ett utpräglat villasamhälle. Ett mindre han- delscentrum med butiker och hantverkslokaler uppkom också. I om- rådet etablerades även några handelsträdgårdar och mindre industrier såsom Åkersro kvarn och AB Upsala Ångqvarn. Bålstas karaktär av centralort förstärktes av att provinsialläkarmottagningen låg här och att ett ålderdomshem öppnades i slutet av 1920-talet. Flera samlings- lokaler uppfördes också i Bålsta av Håbotraktens alltmer

aktiva föreningar. År 1931 bodde knappt 350 personer i Bålsta. Un- der 1930-talet etablerades flera småindustrier i Håbo, bland andra Bålsta cementvarufabrik, Bålsta sågverk och Bålsta snickerifabrik som vardera hade ett tiotal anställda. Under 1930- och 1940-talen byggdes flera tidstypiska affärshus längs med Stockholmsvägen – med butiker i bottenvåningarna och bostäder en trappa upp. Tätorten hade under 1940-talet blivit så pass stor att Bålsta fick sin första skola 1946. Tillväxten var dock under mitten av 1900-talet fortfa- rande ganska låg och präglades framför allt av förtätning av äldre vil- laområden. På 1950-talet byggdes de första flerbostadshusen i Bålsta i närheten av järnvägsstationen. Fram till 1930-talet var möjligheten att stadsplanera i landskommuner ytterst begränsad. Många tätorter

hade dock uppstått längs järnvägarna och i 1931 års stadsplanelag in- fördes därför ett nytt planinstitut – byggnadsplanen. Den skulle an- vändas för att reglera tätbebyggelse som uppkom på landsbygden. År 1933 inleddes arbetet med att ta fram en byggnadsplan för Bålsta, men det kom att dröja ända till 1956 innan den fastställdes. Den opla- nerade tillväxten av Bålsta hade gett samhället en långsträckt bebyg- gelsestruktur från stationen ner mot Kalmarsand längs

järnvägen och landsvägen. År 1952 slogs Kalmars, Yttergrans, Över- grans, Häggeby och Skoklosters landskommuner samman till en kommun. I och med sammanslagningen ökade möjligheten att ta ett samlat grepp om bebyggelsen i Bålsta. ”

Ur Kulturmiljöprogrammet

Gästgiverier och krogar:

”Redan under medeltiden gjordes upprepade försök av myndighet- erna att upprätta allmänna gästgiverier och ett fungerande skjutsvä- sende för de som reste längs landsvägarna. Mer eller mindre verk- ningslösa regleringar försökte sätta stopp för våldgästning hos bön- derna

som dessutom var ålagda skjutsplikt. En radikal förändring kom till stånd först 1649. Då kom den viktiga ”Krogare- och Gästgifware Ordningh” som stadgade att gästgivaregårdar skulle inrättas och att bönderna skulle befrias från skjutsplikten. För de resandes bekväm- lighet skulle gästgiverier med möjlighet till kost och logi inrättas med högst två mils avstånd från varandra längs de större landsvägarna. Då även skjutsväsendet knöts till gästgivaregårdarna blev en av deras viktigaste uppgifter att svara för transporten av de resande. Vid varje skjutshåll skulle det finnas möjlighet till byte av häst för vidare färd.

Den resande betalade efter en given taxa och hästarna tillhandahölls av gästgivaren eller av ett skjutslag som bestod av bönder. Gästgi- varegårdar tillkom i byarna genom att ett eller flera hemman anslogs som gästgiverihemman med rätt att driva rörelse. Ofta var gästgiveri- erna förlagda till en och samma gård under lång tid. Verksamheten

delse avtog på 1870-talet då järnvägen övertog alltmer av persontrafi- ken. Samtidigt var det vanligt att gästgivaregårdarna flyttades till de nya stationssamhällena.

Bålsta tingshus

Bålsta Gästgivaregård stod mitt mot Tingshuset med snarlika utseenden.

gästgiveriförteckning från 1651 omtalas gästgivaregårdar i Bålsta och Jädra. I början av 1700-talet flyttades gästgiveriet i Bålsta till Grans gård i Yttergrans by. Från Grans gästgivaregård utgick skjutslinjer till Tibble i Håtuna socken, Litslena i Litslena socken och Tunalund i Hjälsta socken. Gästgivaregårdens roll som centralpunkt i bygden medförde att tingsställe och exercisplats förla- des i närheten av gästgiveriet. Därmed kunde man på ett enkelt sätt lösa in- kvarteringsfrågan för häradsrätten och de militära befälen. Från 1736 var Grans gästgivaregård tingsställe för Håbo härad. En exercisplats för Livrege- mentets dragoner har också legat intill gästgivaregården. Den tvåvåniga före detta gästgiveri-byggnaden som ännu är bevarad vid Grans gård härrör troli- gen i sina äldsta delar från 1700-talet. År 1858 flyttades gästgiverirörelsen och tingsplatsen från Gran tillbaka till Bålsta där både gästgivaregård och tingshus hade uppförts. De båda byggnaderna som

stod parallellt intill varandra, var likartat utformade med röda panelfasader och höga fönster. År 1903 upphörde Bålsta som tingsställe.

Gästgiverirörelsen förde däremot en blomstrande tillvaro efter järnvägens till- komst och verksamheten lades inte ned förrän på 1950-talet. Sedan 1966 är båda byggnaderna rivna och idag återstår endast den lilla arrestlokalen som står intill vägen.”

Foto. Ola Wikström

Bålsta äldsta byggnad, arrestlokalen från slutet av 1800‐talet. 

Inom programområdet finns i dag inga kända markföroreningar. Det har funnits ett antal verksamheter där det finns anledning att göra mar- kundersökningar i samband med nybyggnation. En sådan plats är vid nuvarande och tidigare verksamma bensinstationer.

Nedlagd bensinmack, Stockholmsvägen 36

Fd. Nafta bensin nära stationen.

Andra aktuella platser som kan vara aktuella är vid bussgaraget. (Lilla Ha- galunds väg 2), vid före detta industribebyggelsen vid Vänersborgsvägen och den OK-mack som idag är i bruk. (på adressen Stockholmsvägen 36)

Saneringsåtgärder

I samband med den fortsatta planeringen behöver eventuella rester av föroreningar efter tidigare bränsleförsäljning, verk- städer och andra verksamheter utredas i anslutning till och un- derlag för det fortsatta planarbetet.

Risker och transport av farligt gods

Riskavstånd till järnvägens spårmitt är för närvarande minst 30 meter fritt från verksamheter där människor stadigvarande kan vistas som exempelvis, bostäder, kontor och personinten- siva verksamheter. Lagerlokaler och garage, parkeringsytor kan möjligtvis komma ifråga efter vidare riskutredning i varje nytt markförändringsärende.

Stockholmsvägen är klassad som en omledningsväg för trans- port av farligt gods som innebär att den komma att användas som transportled för farligt gods om E18 tillfälligt skulle be- höva stängas av. Detta kan medföra visst säkerhetsavstånd för, eller utformning av bebyggelse utmed Stockholmsvägen.

Inom planområdet finns i dag mycket infrastruktur så som el-ledningar, vat- ten- o avloppsledningar mm. Även data-fiber är väl utbyggt. Flertalet fastig- heter är uppvärmda med fjärrvärme. Ett 20-tal fastigheter har sk. energibrun- nar för bergvärme registrerade.

Teckenförklaring: Grön fyrkant är registrerad energibrunn

Geoteknik

(Delvis hämtad från Gällande detaljplan för planområdet, Y2)

”Planområdet utgöres huvudsakligen av en dalgång i nordväst - sydost- lig riktning på två sidor omgiven av skogklädda grusåsar, som delvis är ganska branta. Bålsta gamla järnvägsstation ligger på sluttningen av den östra åsen där dalen är smalast. Undergrunden i dalen består av lera. Väster och norr om järnvägsstationen är dock marken lämpligast ur byggnadssynpunkt. (pinnmo- och moränområden). Dalgången har en huvudlutning mot Kalmarviken i söder. Goda avrinningsmöjligheter finns från planområdet med en gräns i nordväst, norr och nordost cirka 700m från järnvägsstationen, som är belägen 26,5 m ö.h. (tidigare höjdsättning)

Marken i dalgången lutar från 20 till 13m ö.h. (tidigare höjdsättning)

inom planområdet. Höjdpartiet i väster är starkt kuperat. Berg i dagen

förekommer. Områden lämpade för bebyggelse har i en medelhöjd av

cirka 35 till 40 m. ö. h. (tidigare höjdsättning) Den ganska branta sti-

gande grusåsen i öster når på toppen 59 m. ö. h. (tidigare höjdsättning)

Åsen övergår först i en svag lutning mot öste för att sedan gå brant ned

mot Lilla Ulleviksfjärden. På åsryggen och östsluttningen ligger som-

marhusområdet Sjöända – Valla invid den gamla landsvägen mellan

Stockholm och Enköping.”

Merparten av marken inom planområdet är i privat ägo. (80%?) Totalt omfattar området ca. 150 fastigheter.

Gator, vägar samt torg och parker ägs och förvaltas av Håbo kommun.

Även andra fastigheter ägs av kommunen som Medborgarhuset Borgen med biograf och bostäder med hyresrätt genom Håbobostäder AB.

Planprogrammet föreslår inga större förändringar vad gäller fastighetsinne- havet. I enstaka fall kan det bli aktuellt med att överföra allmän mark till pri- vat ägande vise versa.

Ett förslag gäller tex. en passage/väg över befintlig tomt för att få bättre tra- fiklösning.

På några ställen föreslås nybebyggelse som innebär sammanslagning av några villafastigheter.

4. Fortsatt arbete

Programförslaget kommer att delges berörda fastighetsägare samt andra be- rörda som hyresgäster och Bålstabor vid olika plansamråd. Detta skede kal- las för Samrådsskedet i planprocessen. När Planprogrammet varit ute på samråd och kommunen fått in synpunkter från olika håll kommer förslaget bearbetas igen för att därefter presenteras för de folkvalda politikerna.

Planprogrammet ”antas” inte som en detaljplan utan ”godkänns” av kommu- nens styrande organ, kommunfullmäktige, och skall därefter ligga till grund för kommande detaljplanering, dvs. nya detaljplaner.

Avsikten hittills har varit att med detta planprogram lägga grunden för en helt ny detaljplan som kan ersätta den äldre byggnadsplanen från 1956 samt några senare tillkomna detaljplaner från tiden före 1987 då den så kallade Äldre Plan- och bygglagen, ÄPBL började gälla.

Detta planprogram anger ramarna för den nya detaljplanens omfattning, in- nehåll och analys av möjliga nya byggrätter i hela området. Planprogrammet hanterar också frågor som krav på utformning för en bra anpassning till om- rådets kulturmiljövärden.

Planprogrammet och dess illustrationer är inte bindande men ska utreda och tydliggöra förutsättningar för den nya detaljplanen. Med ett genomarbetat planprogram kommer sen arbetet med detaljplanen förhoppningsvis att gå smidigare.

Nästa steg i arbetet är att efter ett politiskt beslut om planuppdrag för en ny detaljplan för Gamla Bålsta ta fram formella och tekniska underlag för de- taljplanen enligt nedan.

Grundkarta

En aktuell grundkarta som visar alla gällande fastighetsgränser, servitut och andra rättigheter. En inventering av ledningsrätter, servitut och lagfarna fas- tigheter i en fullständig fastighetsförteckning ska också tas fram.

Förorenade områden

En inventering av förorenade platser, utbredning, tidigare undersökningar och eventuella saneringar ska utarbetas.

Trafik- och verksamhetsbuller

Bullernivåer från både järnvägen och vägtrafiken ska utredas inför detaljpla- nen

Betydande miljöpåverkan

Undersökning om detaljplanens eventuella betydande miljöpåverkan ska ut- redas enligt miljöbalken

Dagvattenutredning

Vilka nya hårdgjorda ytor och byggnader kommer att alstra nya volymer dagvatten som måste renas och fördröjas?

Områden utsatta för översvämningsrisker

Låglänta områden kan utsättas för stora volymer vatten som vid häftiga sky- fall med stora regnmängder under kort tid kan orsaka nya översvämningsom- råden. Sådana riskområden bör fångas in som ett underlag till den nya pla- nen.

Kulturmiljöanpassning

Som en bilaga till den nya detaljplanen ska en vägledning tas fram kring hur tillbyggnader, kompletteringar och nya byggnader ska kunna anpassas till områdets kulturmiljövärden. Vi kallar denna vägledning för en ”Byggnads- ordning för Gamla Bålsta”

Genomförandefrågor

Som en del av den nya detaljplanen ska utarbetas ett kapitel som hanterar ge- nomförandefrågor. Detta kapitel ska visa hur nya fastigheter och rättigheter ska bildas, kommunens ansvar för allmänna platser, nya tomter som föreslås bildas och om kommunen tänker köpa eller sälja mark för att genomföra de- taljplanen. Även andra genomförandefrågor som kommunens ansvar för han- tering av renvatten, avlopp och dagvatten ska beskrivas i detta avsnitt.

Preliminär tidplan

Godkänt av KS som underlag för fortsatt planering hösten 2020

4.1 Ekonomiska konsekvenser

På kort sikt

Kommunstyrelsen har beslutat ”att detaljplanearbetet ska bekostas av kom- munen. Planavgift ska tas i samband med bygglov”. Det innebär att ingen kostnad hamnar på fastighetsägare så länge ingen ”gör något”! När det finns detaljplan antagen och som vunnit ”laga kraft” kan bygglov sökas för ändring av byggnad (till- alt. påbyggnad) eller nybyggnader. I samband med dessa byggnadslov kommer kommunen, förutom avgiften för byggnadslovet även ta ut en så kallad planavgift. Planavgiftens storlek följer en av Kommunfull- mäktige fastställd plantaxa och baseras på vilken åtgärd som bygglov söks för och dess storlek.

Kommer åtgärder vidtas för att förverkliga idéer som presenterats i detta pro- gram och som berör kommunens mark eller fastighet blir det kostnader/kon- sekvenser för kommunen.

På lång sikt

Det ändringar som medför kostnader på såväl privat som allmän mark på kort sikt får motsvarande konsekvenser även på lång sikt.

Beroende av hur kvalitén på infrastrukturen är för närvarande kan ett ökat byggande innebära investeringar på vatten- och avlopp- samt el-system.

4.2 Sociala konsekvenser

På kort sikt

I det korta perspektivet är bedömningen den att planprogrammet och kom- mande detaljplan inte kommer att ha så stora sociala konsekvenser annat än ökad trygghet över att kunna bo kvar, kunna bygga till eller på huset. En vik- tig aspekt av ett välbevarat och utvecklat Gamla Bålsta är en ökad känsla av identitet och stolthet över att bo i Bålsta.

På lång sikt

I det längre perspektivet är en översiktlig uppskattning av antalet tillkom- mande bostäder på lämpliga platser och arealer skulle kunna ge ett tillskott på ett par hundra bostäder (+200 lgh.) i varierande storlekar. Vi talar här om en tio- till tjugoårsperiod eller längre. Det motsvarar ett tillskott om ca. 400 personer.

För speciella grupper, som yngre och äldre personer, vet vi att centralt be- lägna bostäder är eftertraktade. För yngre kan ekonomin vara en faktor att ef- terfråga mindre lägenhetsstorlekar. Äldre personer som lämnat en villa kan efterfråga större och dyrare lägenheter med bra tillgänglighet och nära ser- vice. Önskvärt är att stadsdelens tillkommande bostäder möter dessa behov.

En dylik förändring i Gamla Bålsta bedöms bidra till ökad social trygghet.

Planhandlingarna har upprättats av Håbo kommun genom planarkitekt Ola Wikström och Stadsarkitekt Klas Klasson i samarbete med konsulten LINK Arkitektur, Stockholm som producerat en 3-D modell över området och il- lustrationer.

Bålsta 2020-04-30 Håbo kommun

Plan- och exploateringschef

Stadsarkitekt

Planarkitekt

Referenser

Kommunala dokument

Vision – Vårt Håbo 2030

Fördjupad översiktsplan för Bålsta tätort 2010 Kulturmiljöprogram

Naturvårdsplan Dagvattenpolicy

Kartor och foton

Om inget annat anges, är bilder och kartor fotograferade eller producerade av kommunen.