Gamla nyheter

(1)

Uppsala Universitet

Institutionen för informationsvetenskap Enheten för medier och kommunikation

C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 08

Gamla nyheter

– En studie av hur pensionärer ramas in och representeras i svensk press

Författare: Sofia Stenström Handledare: Ylva Ekström

(2)

2 Abstract

Title: Old news - A study of how pensioners are framed and represented in the Swedish press (Gamla nyheter – En studie av hur pensionärer ramas in och representeras i svensk press) Number of pages: 46

Author: Sofia Stenström Tutor: Ylva Ekström

Course: Media and Communication Studies C Period: Autumn 2008

University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.

Purpose/Aim: This essay explores the framing and representation of pensioners in Swedish press during the period of 2002-2008. The aim was to investigate what meaning news give elderly people on the manifest level, and also what meaning the media texts construct on the latent level.

Material/Method: For this paper I have investigated framing of pensioners using quantitative analysis of 100 news articles, followed by a qualitative hermeneutic analysis applied on the most frequent frames discovered in the quantitative study.

Main results: Four frames were identified concerning pensioners: crime victims, heroes in daily dues, economically advantaged and economically disadvantaged. The dualistic result in the economy frame was investigated in the qualitative research. The study revealed that pensioners as a group may have good economic standards, although there are individual differences. Three stereotypes were discovered in the articles: “kind granny”, “fragile and miserable” and “look what I can do”.

Keywords: elderly, pensioner, ageism, news, framing, representation, stereotypes

(3)

3 Sammanfattning

Denna studie undersöker förekomsten och representationen av pensionärer i nyhetsartiklar ur DN och Expressen från 2002-2008. Uppsatsen utforskar vilka föreställningar som media erbjuder kring pensionärer idag, och hur detta kan tolkas utifrån ett vidare samhällsperspektiv.

Två undersökningar har genomförts. Den ena gjordes genom kvantitativ innehållsanalys där jag undersökte genom vilka ramar pensionärerna framträdde, för detta ändamål användes framingteori. Därefter användes resultatet från den kvantitativa studien till att undersöka hur representationen var kring pensionärer i de mest frekventa ramarna, och om det förekom några stereotyper i materialet. Denna analys genomfördes med hjälp av representationsstudier, och metoden som användes var hermeneutisk, kvalitativ textanalys. Resultaten från de båda undersökningarna visade att pensionärer ofta uppmärksammas av pressen i händelser av brott, ekonomi och vardagliga fenomen. Från dessa ramar representerades pensionärerna som en grupp där det råder socioekonomiska skillnader, att de faller offer för brott och att deras vardagliga handlingar är sensationella med tanke på deras ålder. Uppsatsen bidrar också med en modell för hur framingteori och representationsstudier kan användas för att tolka nyhetstexters meningsskapande.

(4)

4 Innehållsförteckning

1 Inledning ... 5

1.2 Syfte och frågeställningar... 6

2 Pensionären – tidigare forskning ... 8

2.1 Livsloppet och åldrandet ... 9

2.2 Bilder av pensionären... 10

2.3 Hur ser verkligheten ut? ... 11

3 Teoretiskt ramverk... 12

3.1 Framing ... 12

3.1.1 Vilka nyheter väljs ut?... 12

3.1.2 Framing som teori ... 13

3.1.3 Framing som metod... 14

3.2 Representation ... 15

3.2.1 Stereotyper... 16

3.3 En teoretisk modell ... 17

4 Metodologi och metod ... 19

4.1 Kvantitativ innehållsanalys ... 20

4.2 Kvalitativ textanalys... 22

5 Material och urval... 24

6 Kvantitativt resultat och analys – framing ... 25

6.1 Teman... 25

6.2 Roller... 26

6.3 Ramar ... 28

6.4 Kön och aktörer ... 29

6.5 Värderingar... 30

7 Kvalitativt resultat och analys – representation... 32

7.1 Pensionären är drabbad inom brott ... 32

7.2 Pensionären är hjälte inom vardag/kuriosa... 35

7.3 Pensionären är gynnad inom ekonomi ... 36

7.4 Pensionären är drabbad inom ekonomi ... 40

8 Slutdiskussion... 42

9 Källförteckning... 45

Bilaga 1 ... 47

(5)

5 1 Inledning

”Ottomar, 77, trotsar döttrarna och tar den svarta pisten ner”¹

Vad tänker du på när du hör ordet pensionär? Vilka föreställningar kopplas egentligen samman med detta sociala påhitt? Och varifrån kommer i så fall en del av våra föreställningar? Denna studie har intentionen att ge svar på åtminstone den andra och tredje frågan. Den första frågan får du som läsare besvara, gärna innan du börjar läsa denna uppsats.

Det finns tre skäl till varför jag valt att skriva om pensionärer i media. För det första tycker jag att det är spännande att förstå hur olika sociala grupper återspeglas i medierna med avseende på kön, etnicitet, sexualitet och andra faktorer. Med andra ord är jag intresserad av vilken verklighetsbild får vi serverad av medierna. För det andra upplevde jag att pensionärer och äldre var relativt outforskade fenomen inom medievetenskapens representationsstudier.

Senare visade det sig att medievetenskap kring äldre och särskilt pensionärer också är knapp inom gerontologisk forskning. Jag beslöt mig därför för att avgränsa studien till att undersöka hur pensionärer skildras i media, alltså inte äldre människor generellt. Detta blev också en rimlig avgränsning för denna C-uppsats. Det tredje och mest övergripande motivet till denna studie är att jag vill förstå hur pensionärer beskrivs ur ett vidare samhällsperspektiv.

Produktivitet, effektivitet och prestation värderas högt i vår samtid – så hur ser man på de som inte arbetar och presterar? I västvärldens individcentrerade och prestationsinriktade kultur undrar jag vilken plats pensionärerna ges, i det här fallet av svenska medier.

Det finns 1,6 miljoner ålderspensionärer i Sverige.² Vad dessa människor har gemensamt är att de har lämnat arbetslivet och får pension³ att försörja sig med. Pensionen finansieras av staten genom skatter, av arbetsgivare samt från eget sparande. Det offentliga pensionssystemet infördes i Sverige år 1960 och bestod då av allmän tjänstepension (ATP), allmän folkpension samt tilläggspension. Det gällande pensionssystemet infördes 1999 och består nu av inkomst-, premie- samt garantipension. Pensionssystemets införande innebar att äldre människor började lyftas fram som en egen grupp – pensionärer.⁴ Innan pensionssystemets införande var det fysiska tecken och funktionsduglighet som avgjorde vem som var gammal.

Att pensionärer skulle utgöra en specifik social grupp med bestämda egenskaper är alltså i sig en felaktig uppfattning som enbart utgår från en numerisk ålder. Att reducera människor till bestämda egenskaper utifrån kön kallas sexism, liksom reducerade föreställningar om etniciteter heter rasism. Äldre människor och pensionärer som diskrimineras eller reduceras enbart pga. ålder har fått namnet ålderism. Begreppet myntades i Sverige efter den amerikanska motsvarigheten ”ageism”. Ålderism kan definieras som: stereotypa föreställningar eller diskriminering som utgår från en människas ålder.⁵

1 Expressen 080210

2 PRO, Fakta om pensionärer, http://www.pro.se/Press/Fakta-om-pensionarer/

3 Pension kommer av latinets ”avgift”

4 Andersson, Lars, Socialgerontologi.2002:108

5 Andersson, Lars, Ålderism. 2008:12

(6)

6 Eftersom pensioneringen är en social och politisk uppfinning som kommit att förknippas med ålderdom är jag nyfiken på vilka mediala föreställningar som finns kopplade till de som får pension, med specifikt fokus på ålderspensionärer. Vilka föreställningar om pensionärer förekommer i media i vår tid på 2000-talet? Studien har begränsats till nyhetsmedia, närmare bestämt nyhetsartiklar. Detta val baseras på att nyheter skildrar nutida händelser och därmed aktuella föreställningar av pensionären i dagens Sverige.

När jag under de senaste månaderna fått frågan om vad jag sysselsätter mig med har svaret varit: ”Jag skriver om hur pensionärer skildras i media”. Många har blivit nyfikna på vad jag kommit fram till. I mitt arbete med denna uppsats har jag kommit fram till att medierna och vår uppfattning om världen är komplicerade fenomen, och enligt mig tätt sammanlänkande.

Jag har under uppsatsarbetet varit tvungen att fråga mig själv hur jag ser på verkligheten, eftersom uppsatsen problematiserar var verkligheten börjar och slutar i mediesammanhang.

Således, är verkligheten kring pensionärer avspeglad i journalistens text, eller är texten endast en konstruktion av verkligheten? Och vidare, konstruerar texten i sig verkligheten till oss som läser den? Det är sådana här ontologiska⁶ frågor som jag har tvingats ställa mig själv under arbetets gång.

Uppsatsen bidrar med ett nytt sätt att se på hur nyheter konstruerar föreställningar om verkligheten. Detta sker genom att mediebilden av pensionärer undersöks genom kombinerade perspektiv från olika forskningstraditioner. Närmare bestämt kombineras två etablerade teorier som skildrar samma problem ur två olika synsätt. Ett perspektiv kommer från samhällsvetenskapen och handlar om hur medieproducenter och journalister väljer ut nyheter för publicering. Detta synsätt är alltså baserat på avsändarens roll i textskapandet. Det andra perspektivet är från kulturstudier och beskriver hur föreställningar konstrueras genom själva textinnehållet. Uppsatsen innehåller också ett mått av teoriprövning. Den empiri som mina undersökningar ger kommer att jämföras med och tolkas utifrån tidigare forskning om pensionärer och äldre i media.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att undersöka förekomsten och representationen av pensionärer i svenska nyhetsartiklar under 2000-talet. Uppsatsen undersöker i vilka sammanhang pensionärer förekommer och på vilka sätt de där porträtteras. En jämförelse görs också mellan DN och Expressens rapportering av pensionärer.

Först studeras genom vilka ramar pensionärerna porträtteras och för detta syfte används kvantitativ innehållsanalys med utgångspunkt i framingteori. Därefter kommer också framställningen att undersökas i de mest frekventa ramarna; hur pensionärerna omnämns.

Detta görs genom hermeneutiska analyser med förförståelse i tidigare forskning kring pensionärer och teori om representation. De konkreta frågeställningarna är:

F1: Genom vilka ramar representeras pensionärer i nyhetsartiklar?

F2: Hur representeras pensionärerna i de mest frekventa ramarna?

F3: Finns det några stereotypa konstruktioner kring pensionären i nyhetsartiklarna?

6 Ontologi: synen på verklighetens beskaffenhet

(7)

7 F4: Vilka skillnader förekommer i representationen av pensionärer i dags- respektive kvällspress?

F5: Varför skildras pensionärerna på det sätt som empirin visar?

Den sista frågeställningen är en öppen fråga som jag inte garanterar några självklara svar på.

Jag vill dock förstå problemet i ett vidare samhällsperspektiv och kommer därför att ha frågan liggandes i bakhuvudet under hela analysarbetets gång.

(8)

8 2 Pensionären – tidigare forskning

Vad finns då utforskat sedan tidigare om pensionärer i media? Efterforskningar på studier om pensionärer inom medie- och kommunikationsvetenskap visar att forskning kring mediebilden av pensionären i allmänhet är ganska knapp. Däremot finns det både inhemska och internationella studier om åldrandet; hur olika åldersgrupper skildras i media och hur stort utrymme de får, men få studier har haft specifikt fokus på pensionärers porträttering i media.

Mycket av den forskning som finns kring pensionärer handlar naturligt nog om åldrandet och ingår därför under gerontologin⁷. Det finns en inomvetenskaplig kritik bland sociologer och gerontologer som menar att forskningsansatserna har varit alldeles för inriktade på de äldres motgångar och elände, utan stöd i den empiriska verkligheten.⁸ Det finns t.ex. en allmän föreställning om att äldre hade det bättre förr i det gamla goda bondesamhället; att dåtidens seniorer var lyckligare, fick bättre vård och att man värdesatte och förvaltade deras kunskap på ett annat sätt än vad som sker i dagens informationssamhälle.⁹ Utvecklingen har förklarats som konsekvenser av industrialiseringen, ny teknik och urbanisering och man antar att äldre idag är ensamma, olyckliga och i behov av hjälp och stöd från andra. Flera undersökningar talar dock emot dessa antaganden då det visat sig att äldre varken hade det bättre förr eller är mindre lyckliga idag.¹⁰

Denna studie ämnar bidra till den knappa medieforskning som finns kring pensionärer inom gerontologin, liksom den vill fylla en lucka inom medievetenskapen när det gäller att undersöka bilden av pensionärer. Uppsatsen har inte för avsikt att utföras genom ett eländesperspektiv. Min förförståelse av pensionärer kommer att baseras på tidigare forskning, men i den empiriska analysen avser jag låta materialet styra vilka perspektiv som blir relevanta att undersökas; textanalysen blir så att säga objektstyrd¹¹. Den här studien kommer dessutom att utföras systematiskt då de tidningsartiklar som blir aktuella för analys ska gå genom ett antal urvalskriterier. Detta gör att uppsåtliga val av ramar undviks som skulle kunna bekräfta en negativ syn på pensionärerna.¹²

Som bakgrund till min förförståelse om synen på pensionärer kommer här att presenteras några olika perspektiv på livsloppet och åldrandet, eftersom pensioneringen kan ses som en social institution baserat på kronologisk ålder.¹³ Eftersom studien undersöker hur pensionärer skildras genom ett medium känns det relevant att ha en förståelse för pensioneringen som fenomen, för att sätta in det i en rättvis kontext. Under avsnitt 3.2 redogörs dessutom för vad tidigare forskare har kommit fram till när det gäller stereotyper¹⁴ som förknippas med pensionärer.

7 Gerontologi: läran om åldrandet

8 Tornstam, Lars, Åldrandets socialpsykologi. 2005:275

10 ibid

11 Ostbye, Helge mfl., Metodbok för medievetenskap. 2003:69

12 Deacon, David mfl., Researching Communications – A Practical Guide to Methods in Media and Cultural Anlysis. 2007:kap 7

14 Stereotyp: reducerad eller överdriven uppfattning om en företeelse.

(9)

9 2.1 Livsloppet och åldrandet

Tornstam beskriver hur man kan dela in livet i olika faser baserat på ålder, där varje fas kännetecknas av ett antal roller som medför olika förväntningar. Rollen man tilldelas baseras på dels tillskrivna värden och dels förvärvade sådana. Ett tillskrivet värde är

t.ex. kön, medan val av yrkesliv är ett förvärvat sådant. Rollförväntningar innebär att människor omkring oss, liksom vi själva, har föreställningar om hur man genom en viss roll ska bete sig. Dessa förväntningar är ofta baserade på vilken funktion man har i samhället.

Pensioneringstiden kan ses som ”den tredje åldern” då man lämnar arbetslivet och fortfarande är vid god hälsa. Gerontologer har framfört hypotesen att rolluppsättningen för pensionären medför många negativa effekter då övergången från arbetslivet medför en stark rollförlust som påverkar individens hälsa på olika plan. Tornstam menar dock att hypotesen är dåligt underbyggd eftersom det i flera studier visat sig att majoriteten av pensionärerna är nöjda med sin tillvaro.¹⁵

Pensioneringen kan uppfattas som att människan ger upp sin självständighet och hamnar i händerna på staten; genom att staten fastställer ålder för pensioneringen, storleken på pensionen, kvaliteten på vård och omsorg etc. Det har riktats kritik mot detta något förenklade synsätt då klasskillnader både före och efter pensioneringen kan ses som den grundläggande faktorn som avgör vilket beroende en människa har av staten, och vilken ekonomi man som pensionär kommer att ha. Över- och medelklassens pensionärer kommer att ha större valfrihet och oberoende än en pensionär från arbetarklassen i fråga om att styra över sin situation efter arbetslivet.¹⁶

Livsloppet kan också ses som en social institution där den kronologiska åldern är central. En uppdelning enligt detta system är studier, arbete, pensionärstillvaro. En del forskare talar dock om att uppdelningen i vår samtid blir vansklig då det blir allt vanligare att individen bestämmer tidpunkt för vidareutbildning och arbete. I och med denna upplösning blir också pensioneringstiden allt mer differentierad.¹⁷ Andersson menar att pensionsåldern har sjunkit därför att det kan vara svårt för den som överstigit 55-60 år att få ett nytt arbete. Allt fler inkluderas således i gruppen äldre. En konsekvens av detta är att bilden av äldre som friska och aktiva förstärks.¹⁸ Pensionärerna som grupp anses idag ha bättre hälsa och ekonomi och ses inte längre som beroende av offentliga tjänster utan betraktas allt mer som potentiella konsumenter. Detta kan också kopplas till en studie som visar att 40-taliserna framställs som en mäktig samhällsgrupp i medierna.¹⁹ I 3.2 följer en vidare genomgång av olika uppfattningar om pensionären.

15 Tornstam, Lars, Åldrandets socialpsykologi. 2005:133ff

16 Andersson, Lars, Ålderism. 2008:96.

17 Andersson, Lars, Ålderism. 2008:41.

18 Tornstam, Lars, Åldrandets socialpsykologi. 2005: 43

19 Grönborg, Ida, De ofrivilliga pensionärerna - En diskursanalytisk studie av medias bild av fyrtiotalisterna.

Linköpings universitet, 2005.

(10)

10 2.2 Bilder av pensionären

Tidigare forskning visar att det finns negativa attityder kring äldre som kan härledas till samhällets värdegrund om produktivitet, oberoende och ungdomlighet.²⁰ Man antar att attityderna uppkommer ur föreställningen att pensionärer är förslöade, beroende och skröpliga.

Det tycks vara lättare att föreställa sig en ömklig och eländig människa när vi tänker på en pensionär än en levnadsglad och lycklig sådan.²¹Andersson menar att detta är en överskattad bild av äldres problem och spekulerar i om denna syn kan ha framkommit ur de anspråk pensionärer och äldre som grupp har gjort på förbättrade politiska villkor.²² Eftersom problemen har synliggjorts när pensionärerna ställt krav skapas det en föreställning om att pensionären egentligen är fattig och eländig.

En studie av hur äldre människor gestaltas i folksagor bekräftar eländesbilden men visar också en annan, något motsägelsefull bild – äldre som ”hopplafigurer”, d v s visa och starka gamlingar.²³ Detta bekräftas av Andersson som hävdar att bilden av äldre i media dels består av en roll som drabbad och utsatt, och dels en ”titta jag kan”-roll där åldringen kan klara av något trots sin ålder.²⁴ Andersson menar vidare att det finns många äldrestereotyper; en undersökning visade på tre olika subtkategorier: ”mormorstypen” (hjälpsam, fridfull), ”äldre statsmannatypen” (auktoritär, intolerant), samt ”pensionären” (ensam, skröplig, gammalmodig och ängslig). Andersson påpekar att det finns fler men att det största problemet framför allt ligger i underrepresentationen av äldre i media.²⁵

I en rapport från BrÅ, Brottsförebyggande rådet, framkommer att det finns en falsk föreställning kring äldres rädsla. Att äldre skulle vara mer rädda att bli utsatta för brott än andra grupper är en vanlig uppfattning. Rapporten framhåller dock att det snarare är personliga erfarenheter och kön som spelar större roll i sammanhanget. Den bräckliga offerroll som framkommer när myndigheter och media rapporterar om äldres utsatthet för brott kritiseras starkt.²⁶ Bilden är att de äldre är otrygga och ständigt rädda, att de sällan agerar som gärningsmän, och att de ibland framställs som ”hjältar” i brottsfall, skildrat genom komiska undertoner: ”en äldre dam som stoppat en rånare genom att slå till med handväskan”.²⁷

Sammanfattningsvis kan man säga att det verkar finnas flera stereotypa bilder av pensionären:

en som pekar på elände, skröplighet och beroende, och en där pensionären ses som vis, hjälpsam och livskraftig. Denna andra stereotyp dras dock med fördomar om att pensionären är allt detta trots sin ålder. I och med pensioneringens differentiering verkar det också allt mer uppstå föreställningar om att pensionärerna är friska, aktiva och konsumerar. En annan bild som framkommer om 40-talisterna är att de är mäktiga och ställer krav.

20 Tornstam, Lars, Åldrandets socialpsykologi. 2005:85ff

22 Andersson, Lars, Ålderism. 2008: 47

26 Svendsrud, Catrin, ”Bilden av gamla är ofta stereotyp” Apropå- Brottsförebyggande rådets tidskrift, 2005, nr1.

27 Ibid.

(11)

11 2.3 Hur ser verkligheten ut?

Statistik från SCB, Statistiska centralbyrån, kan ge en fingervisning om hur verkligheten ser ut när det gäller pensionärers utsatthet för brott, samt pensionärers ekonomi och levnadsstandard.

En rapport från SCB som undersökte äldres levnadsförhållanden mellan år 1980 och 2003²⁸ visar att medias skildringar av brott skapar en otrygghet hos äldre. Enskilda våldshändelser som presenteras dramatiskt och detaljerat i media leder till att många människor känner rädsla. Rapporten visar att både den faktiska kriminaliteten och den allmänna debatten får välfärdskonsekvenser – både för de som är direkt drabbade och för den övriga befolkningen i form av oro och otrygghetskänslor.

I verkligheten förhåller det sig så att den yngsta åldersgruppen utgör den största riskzonen för att falla offer för våldsbrott, därefter minskar riskerna med stigande ålder. Ungdomar drabbas i ca 10 gånger så stor utsträckning som människor över 65 år. Av alla som är äldre än 55 år, drygt 1,8 miljoner personer, har ungefär två procent utsatts för våld eller hot under ett år.

Bland dessa är det ca en halv procent som säger sig ha blivit utsatta för faktiskt våld.

I en annan rapport från SCB²⁹ behandlas frågor om ekonomi och levnadsstandard efter pensioneringen. Tidigare generationer upplevde ofta en stor omställning när de lämnade arbetslivet då deras levnadsstandard sjönk väsentligt. Klasskillnaderna var större och fattigdomen mera utbredd förr. Enligt rapporten har pensionärerna sedan ATP-reformen och införandet av bostadsbidrag fått betydligt bättre ekonomi. Kvinnor som började förvärvsarbeta fick fler pensionsrättigheter och förbättrade sin ekonomiska situation genom tjänstepensionen.

Statistiken visar sammantaget att pensionärer som grupp har fått det bättre ekonomiskt jämfört med tidigare generationer, men att det förekommer skillnader inom gruppen, baserat på socioekonomisk klass.

_ _ _

Genom den förförståelse som avsnittet har gett kommer jag att empiriskt undersöka hur pensionärer skildras i nyhetsartiklarna. Särskilt synen på pensioneringen och de stereotyper som finns kring pensionären kommer nu konkret kunna byggas vidare på och jämföras med resultaten från min empiriska undersökning av nyhetsartiklar. Jag har också för avsikt att tillföra forskningen kring pensionärer i media nya perspektiv genom att kombinera två olika paradigm från samhällsvetenskapen och kulturstudier. Vilka dessa är presenteras i nästa kapitel.

28 Häll, Lars: ”Utsatthet för kriminalitet och andra otrygga förhållanden”

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_1980I05_BR_24_LE112SA0601.pdf

29 Vogel, Joachim: “Materiell levnadsstandard”

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_1980I05_BR_10_LE112SA0601.pdf

(12)

12 3 Teoretiskt ramverk

Studien använder två teoretiska perspektiv i kombination eftersom de i viss mån handlar om samma sak – nämligen hur mening framställs och skapas genom nyhetstext. Teorierna ska användas för att förstå hur nyheterna framställer pensionärer och därefter vilka föreställningar som skapas utifrån denna framställning.

Det första perspektivet går under namnet framingteori, eller ”framing” och är ett samhällsvetenskapligt bidrag som vill förklara hur nyheter väljs ut och ramas in för läsaren.

Framingteori kommer att användas för att utreda vad nyheterna reproducerar på den manifesta nivån. Med andra ord ska ”framing” kartlägga den övergripande skildringen av pensionärer i nyheterna.

Det andra perspektivet kommer från humanioran, närmare bestämt kulturstudier, och har samlingsnamnet representation. När jag analyserar vilka föreställningar som skapas ur det generella resultatet från framingteorin kommer detta perspektiv att anammas. Jag tolkar då de latenta betydelserna i nyheterna, d.v.s. de som finns under ytan. Nu följer en genomgång av de teoretiska perspektiven ”framing” (3.1) och representation (3.2). Därefter föreslås hur teorierna kan förstås genom en kombinerad modell (3.3).

3.1 Framing

”Framing” strukturerar vilka delar av verkligheten som blir uppmärksammade, genom att vissa nyheter publiceras och andra inte. För att förstå framingteorin ges här en bakgrund till andra faktorer som påverkar journalisters produktion och val av nyheter.

3.1.1 Vilka nyheter väljs ut?

Inte allt som händer kring pensionärer blir ju till nyhetsstoff, så vilka händelser väljs ut för publicering? En central omständighet är vilken typ av tidning det rör sig om. Expressen är en marknadsstyrd tidning som finanseras genom lösnummerförsäljning; DN är en morgontidning som i huvudsak har en annonsstyrd finansiering. Ägande- och produktionsförhållanden på en redaktion samt vilken politisk ideologi som tidningen representerar är viktiga faktorer bakom vilka nyheter som prioriteras.³⁰

Personifierade nyheter är ett redaktionellt grepp som kvällspressen använder för att skapa identifikation, konkretisera nyheten och framställa den som mer intressant; allt för att nå en vid publik.³¹ Individinriktade nyheter skapar tillsammans med andra tabloida grepp en trivialisering av nyheterna där enskilda händelser och livsöden prioriteras; i detta sammanhang har begreppet ”infotainment” använts för att beskriva nyheternas underhållande och personliga karaktär.³²

30 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – Press, Radio och TV i förvandling. l999:61

31 McQuail, Denis, Mass communication theory. 2005:312

32 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – Press, Radio och TV i förvandling. 1999:62

(13)

13 Dagstidningarna fyller en annan funktion är kvällspressen; de ska traditionellt sett skapa debatt och bilda opinion. Dagstidningarna har en mer seriös framtoning där nyheter ska bidra med information snarare än underhållning.³³

Vidare sorteras nyheter alltid in under olika s.k. nyhetsvärden. Dessa bestäms av flertalet faktorer där rumslig, tidsmässig och kulturell närhet till en händelse höjer nyhetsvärdet.³⁴ Dessutom prioriteras ofta negativa händelser framför positiva.³⁵ Nyhetsvärden är föränderliga över tid och ser olika ut på olika redaktioner. En annan aspekt som skapar nyhetsvärde är händelser som stämmer överens med läsarnas förväntningar, så att de kan placeras in i en välkänd kognitiv ram eller ”frame”³⁶. Hur detta sker förklaras i nästa delkapitel.

3.1.2 Framing som teori

Framingbegreppet myntades av Erving Goffman genom boken Frame analysis: An essay on the organization of experience från år 1974.³⁷ ”Framing” ligger i gränslandet mellan teori och metod och har med tiden kommit att utvecklas i olika riktningar.³⁸ Traditionellt sätt har dock

”framing” som metod använts på nyhetstexter.

I hjärtat av den process där nyheter sållas och väljs ut finns vissa principer av organisering, eller ”framing”. Principerna verkar för att skapa struktur och ordning bland olika händelser i den sociala världen och för att bistå läsaren med meningsfulla händelser.³⁹ ”Framing”

möjliggör för journalisten att hantera stora mängder informationsmaterial snabbt och rutinmässigt genom att sortera den i olika kognitiva kategorier.⁴⁰ Denna process bygger på att vi som läsare förstår världen och skapar mening utifrån tidigare kunskap; vi tolkar alltid ett innehåll genom olika referensramar.⁴¹ Framingteori kan därför förstås som en ständig växelverkan mellan journalister och läsare – med inriktning på vad avsändaren tror är intressant och gripbart för mottagaren.

In other words, frames are basic cognitive structures which guide the perception and representation of reality. On the whole, frames are not consciously manufactured but are unconsciously adopted in the course of communicative processes. On a very banal level, frames structure, which parts of reality become noticed.⁴²

33 Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier – Press, Radio och TV i förvandling. 1999:62

34 Hadenius, S & Weibull, L, Massmedier – Press, Radio och TV i förvandling. 1999:340ff

35 Allan, Stuart, News culture. 1999:63

36 Jag kommer att använda begreppet ”ram” när framingteorin operationaliseras till metod.

37 Goffman, Erving, Frame analysis – An Essay on the Organization of Experience. 1974:

40 Gitlin, Todd, The Whole World Is Watching: Mass Media in the Making and Unmaking of the New Left.1980:7

41 Se t.ex. Hård af Segerstad, Peder, Kommunikation och Information – en bok om människans förmåga att tala, tänka och förstå. 2002:296

42 Thomas Koenig Routinizing Frame Analysis through the Use of CAQDAS (odaterad)

http://www.lboro.ac.uk/research/mmethods/research/case_studies/hohmann/Frames_and_CAQDAS.pdf.

(14)

14

”Frames” är principer av val, betoningar och presentationer av vad som existerar, vad som händer och vad som räknas.⁴³ Vissa forskare talar om ett aktivt val av “framing”: [t]o frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text.⁴⁴

Ovanstående definition kan förstås ur journalistens perspektiv; genom detta synsätt gör journalisten ett medvetet och aktivt val bland de budskap som den uppfattade verkligheten erbjuder. Detta budskap framställs sedan, dvs. ramas in, som mer relevant och viktigt än andra budskap.

”Framing” organiserar alltså världen både för journalister som rapporterar den och för läsare som tar del av rapporteringen. Eftersom ”framing” bygger på en kognititv kategorisering av världen liknar ofta sättet att rapportera kring händelser varandra inom samma genre; det är genom repetition som de rådande ramarna får en uppenbar naturlig eller självklar status.⁴⁵

”Frames” blir med tiden standardiserade, dock ej helt orubbliga, eftersom återkommande ämnen skildras genom vedertagna mönster: In a journalistic context, stories are given meaning by reference to some particular ”news value” that connects one event with other similar ones”.⁴⁶

Med andra ord höjs nyhetsvärdet kring händelser som passar in under en välkänd kognitiv ram, eftersom denna ram redan etablerats för läsarna. Tidningens innehåll blir på så sätt mer hanterbart och läsaren känner större meningsfullhet inför nyheten. Nu närmar vi oss frågan hur ett ”frame”, eller en ram, kan utläsas från en nyhetstext.

3.1.3 Framing som metod

Frågan är om ”framing” ska ses som endast en metafor eller som någonting mer komplext.

När det gäller hur teorin kan operationaliseras, d.v.s. hur den kan användas som metod, finns det inga givna restriktioner eller regler. Deacon kritiserar att ”framing” i metodform används som en utläsning av vilka teman en text innehåller eftersom man då missar viktiga element som teorin/metoden i övrigt erbjuder.⁴⁷ Deacon menar nämligen att framinganalys innefattar två delar. För det första kan ”framing” hjälpa till att identifiera hur nyheter ramas in, detta är på den metaforiska nivån. För det andra kan ”framing” hjälpa till att urskilja olika maktförhållanden i texten, genom att analysera textens djupare innebörd. Det finns dock än så länge ingen standardiserad metod inom ”framing” för hur detta kan utföras konkret.⁴⁸

Eftersom ”framing” som metod kan tolkas ganska fritt tänker jag använda det som Deacon kallar för metodens första steg, d.v.s. ”framing” på den metaforiska nivån. Konkret innebär detta att jag kommer att använda ”framing” för att sålla ut vilka artiklar som har nyhetsvärde när det gäller pensionärer genom att undersöka frekvensmässighet. Jag har för detta

43 König, Thomas: Frame Analysis: Theoretical Preliminaries http://www.ccsr.ac.uk/methods/publications/frameanalysis/

44 ibid

46 McQuail, Denis, Mass communication theory. 2005:378

48 Ibid

(15)

15 tillvägagångssätt inspirerats av en amerikansk studie som undersökte hur medelåldern representerades i amerikanska dagstidningar⁴⁹. De använde dock en ram som ”tema” för artikeln; i min studie består en ram av vilken tidning artikeln tillhör, vilket tema artikeln har och vilken roll pensionären innehar i artikeln.

Det andra steget innebär att jag utreder vilket innehåll nyheten förmedlar och vilken mening som konstrueras. I denna studie ska ”framing” utreda i vilken kontext pensionärerna har nyhetsvärde, d.v.s. hur de ramas in. För att få en djupare förståelse av varför pensionärer är gångbara i dessa kontexter behövs dock en teori som kan hjälpa mig att tolka nyhetstexterna.

Detta andra steg kommer att tas med hjälp av teori inom representationsstudier.

3.2 Representation

Själva ordet representation antyder att det är något som återskapas, alltså att något presenteras igen. Detta var ordets ursprungliga innebörd men kom senare att betyda ”stå för”.

Representation handlar om hur saker framställs. Framställningen blir alltid på ett visst sätt – verkligheten kan aldrig avspeglas just som den är; den konstrueras snarare.⁵⁰

Utifrån ett s.k. konstruktionistiskt perspektiv betyder detta att medietexter i själva verket skapar, eller konstruerar verkligheten. Konstruktionismen förnekar inte att det finns en materiell värld, men denna bär ingen mening i sig. Vad som bär mening är vad vi människor tilldelar den materiella världen – språket är här ett givet system som vi använder som representanter för våra koncept.⁵¹

Världen är inte direkt återspeglad i vårt språk, men vår mening om världen är det, d.v.s. den mening vi tilldelar olika fenomen. Språket är ett system av representation vilket konkret innebär att de koncept vi bär med oss fungerar som kartor för hur vi skapar mening och gemensam förståelse. Hall kallar detta för ”konceptuella kartor”.⁵² Språket ska inte förstås enbart som grammatiskt språk utan kan innefatta symboler, tecken, kroppsspråk och alla tänkbara sätt genom vilka vi kommunicerar och skapar gemensam förståelse.⁵³ Representation är alltså den process som äger rum när mening/förståelse skapas mellan medlemmar i en viss kultur.⁵⁴ För att en gemensam förståelse ska komma till krävs det att medlemmarna delar samma koncept om världen, samma ”konceptuella kartor”.

Att analysera massmedieinnehåll är således viktigt för hur vi kan förstå vårt samhälle eftersom texter kan ses som sociala yttringar för hur mening skapas i kulturen.⁵⁵ Representationsstudier är viktiga inom fältet medie- och kommunikationsvetenskap eftersom det till stor del är i medierna som mening konstrueras.⁵⁶

49 Bailey, Ann & Park, Roy H.(2006) “Ageism in the Media: An Analysis of Discourse on Middle Age in Newspapers” http://www.allacademic.com/meta/p89130_index.html

50 Gripsrud, Jostein, Mediekultur, mediesamhälle. 2002:26

51 Hall, Stuart, Representation: Cultural representations and signifying practices. 1997: 17ff

52 Hall, Stuart, Representation: Cultural representations and signifying practices. 1997:18

53 Hall, Stuart, Representation: Cultural representations and signifying practices. 1997: 4

55 McQuail, Denis, Mass communication theory. 2005:341, Deacon, Gillespie & Toynbee, 2006:187

(16)

16 Representation betraktas som en så viktig samhällsfråga att det införts

begränsningar i den grundlagsbestämda yttrandefriheten när det gäller hur vissa grupper får framställas offentligt, inte minst i massmedia.⁵⁷

Gripsrud syftar här på lagar mot könsdiskriminerande reklam, samt förbudet mot att uttrycka sig nedlåtande mot olika grupper baserat på etnicitet, sexualitet och andra sociala faktorer.

Representationsstudier synliggör vilka föreställningar som medierna erbjuder, och ett varierat medieinnehåll kan leda till en ökad acceptans mellan människor.⁵⁸

Våra koncept om världen är arrangerade i kategorier och mening skapas när medlemmarna uppnår en gemensam förståelse av dessa. Kategorier uppstår när gemensamma faktorer för flera objekt kan förenas inom samma grupp, t.ex. människa/djur, svart/vit, gammal/ung, etc.

Ett fenomen som kan uppstå av kategoriseringar är dock när framställningen av olika sociala grupper blir begränsade och/eller överdrivna.⁵⁹ Då är vi inne på en stereotyp.

3.2.1 Stereotyper

Stereotyper fungerar som ett sätt att förstå världen på samma sätt som kategorier men med den viktiga skillnaden att stereotypisering förnekar flexibilitet.⁶⁰ Det innebär att stereotyper omfattar ett fåtal, enkla bestämda egenskaper som representeras som givna av naturen.⁶¹ Egenskaperna överdrivs och/eller förenklas för att sedan fixeras till beständiga värden som inte går att ändra eller utveckla. Detta innebär att stereotyper reducerar, fastställer och naturaliserar människor utifrån ett fåtal egenskaper. Om en social grupp eller en kategori stereotypiseras som lat, obegåvad, barnslig eller oärlig så fungerar dessa drag inte bara som en förevändning till nedsättande behandling utan också för att synliggöra de egenskaper som är önskvärda och adekvata.⁶²

Kännetecknande för en stereotyp är nämligen också att den delar upp det normala med det abnorma, det acceptabla med det oacceptabla, vad som tillhör och vad som utestängs.

Stereotypisering innefattar därför en väsentlig del makt; social och symbolisk ordning upprättas genom att det genom stereotypen fastställs vem som har eller inte har tillgång till makten. När sociala grupper representeras stereotypt skapas illusioner om hur saker och ting ska vara. Detta gynnar de existerande maktförhållandena eftersom det ger dem en stabil, säker och kontinuerlig status.⁶³ Av den anledningen uppstår och används stereotyper där makten är ojämnt fördelad.⁶⁴

Maktaspekten förklarar stereotypernas snävhet och brist på flexibilitet: The comfort of inflexibility which stereotypes provide reinforces the conviction that existing relations of power are necessary and fixed”.⁶⁵ Stereotyper förnekar alltså mångsidighet med intresse i

58 Curran, James & Park, Myung-Jin Park, De-westernizing media studies. 2000:7

60 Pickering, Michael, Stereotyping. 2001: 3

62 Hall, Stuart, Representation: Cultural representations and signifying practices. 1997:258f

63 Pickering, Michael, Stereotyping. 2001:3

65 Pickering, Michael, Stereotyping. 2001:3

(17)

17 maktstrukturen som de upprätthåller. Detta innebär också att stereotyper alltid är av negativ art, just för att normen, makten och det önskvärda ska framstå som positivt. På så sätt är stereotyper ofta uppbyggda genom dikotomiska⁶⁶ förhållanden för att förstärka skillnaden mellan norm och avvikare, och för att polarisera och förtydliga maktförhållanden.

På en mer grundläggande nivå handlar stereotypisering om det basala behovet av att tillhöra flocken. Stereotyper fyller funktionen att man separerar sig själv från det som avviker, för att själv bli en del av den accepterade gemenskapen.⁶⁷ Stereotypisering är alltså uppbyggd kring en av människans största rädslor – att inte få tillhöra gruppen.

3.3 En teoretisk modell

Hur hänger då framingteorin ihop med representationsperspektivet? Både ”framing” och representation bygger på att mening skapas genom att vi människor utgår från gemensamma referensramar/konceptuella kartor. Konceptuella kartor är ett begrepp Hall använder som skulle kunna ses som ”framings” motsvarighet på kognitiva referensramar. Vi kan kommunicera när vi använder samma referensramar/konceptuella kartor; vi förstår varandra och skapar mening när vi delar samma sätt att uppfatta världen.

Medierna kan ses som en central institution för konstruktionen av våra referensramar/kategorier. Sett genom den konstruktionistiska skolan är texterna inte bara en

”mediering” av verkligheten utan konstruerar de facto verkligheten genom menings- och identitetsskapande.⁶⁸ Här föreslår jag en modell för hur teorierna kan förstås tillsammans:

Fig. 1: Hur ”framing” strukturerar verkligheten genom de nyhetshändelser som framhävs – dessa nyheter konstruerar vår uppfattning om verkligheten. ”Framing” strukturerar sedan

denna verklighet i en återkopplingsprocess.

66 Dikotomi: motsatsförhållande

67 Hall, Stuart, Representation: Cultural representations and signifying practices. 1997:284f

68 McQuail, Denis, Mass communication theory. 2005: 342

(18)

18 Figur 1 beskriver hur journalisten strukturerar ”verkligheten” utifrån etablerade kognitiva referensramar. Dessa val av nyheter som struktureringen utgör konstruerar sedan vår uppfattning om verkligheten där vi använder konceptuella kartor för att förstå nyheternas innebörd. ”Verkligheten” baseras då på den förståelse vi skapat oss i texten, vilket sedan i sig blir föremål för fortsatt strukturering av nyheter. Denna process kan förtydligas genom ett citat från Deacon: A frame can […] be seen as either sense-making, or the sense already made of an issue, or both, […] since this is a classic chicken-and-egg situation.⁶⁹ I min modell utgör ”framing” både meningsskapare av verkligheten och som användare av den redan skapade verkligheten. Representationsperspektivet fungerar som en mellanhand som kan användas för att förstå vad nyheterna konstruerar.

De två huvudsakliga teoretiska perspektiv som nu har visats på, ”framing” och representation, kommer att operationaliseras till var sin metod som angriper empirin på olika sätt. Också dessa två metoder har av tradition använts från två helt skilda forskningsansatser; en positivistisk, ”räknande” metod och en tolkande och mer osystematisk sådan. I nästa kapitel redogörs mer om metodologi och hur jag kommer att använda metoderna.

(19)

19 4 Metodologi och metod

Man brukar i metodologiska sammanhang prata om två väsentliga forskningsinriktningar:

positivism och hermeneutik. Dessa inriktningar skiljer sig åt epistemologiskt, d.v.s. genom hur man ser på vad kunskap är och hur kunskap kan uppnås.

Positivismen efterliknar den naturvetenskapliga metodologin eftersom kunskap om världen baseras på statistiska fakta genom systematiska undersökningar. Positivismen lämpar sig därför för kvantitativa studier där man vill komma åt överskådliga karläggningar. Inom positivismen ses verkligheten som ett nätverk ”där ute” redo att plockas ner på forskningsbordet.⁷⁰

Hermeneutik betyder tolkningslära. Här utgör forskaren en integrerad del i arbetet genom att forskaren som subjekt tolkar ett material. Det hermeneutiska förhållningssättet används på kvalitativa studier där man vill utforska hur mening skapas i den sociala världen och hur den uttrycks genom text, bild, ljud och sociala riter.⁷¹ Det här perspektivet kallas ibland för konstruktionism eftersom hermeneutiken ser sociala praktiker som ständiga skapare och återskapare av konstruktioner av verkligheten.⁷²

Konkret innebär detta att jag använder kvantitativ metod för att kartlägga den mening som journalisterna skapat; därefter tillämpar jag kvalitativ analys på samma material för att förstå hur mening skapas ur själva texten. Fördelen med att använda två olika typer av metoder är att de kan komplettera varandra. Här är en jämförelse av metoderna i figur 2:

Fig. 2: Generella skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ metod.⁷³ Som figur 2 visar baseras epistemologin på positivistisk och hermeneutisk metodologi.

Den kvantitativa undersökningen vill utreda den manifesta meningen i ett material genom ett objektivt förhållningssätt. Objektiviteten uppnås genom att man behandlar det fragmenterade materialet systematiskt. Resultatet från undersökningen kan sedan generaliseras – det som är

”sant” grundas statistiskt. Detta innebär att kvantitativa studier har stor chans att uppnå god reliabilitet.⁷⁴

71 Ibid

72 Deacon, David mfl., Researching Communications – A Practical Guide to Methods in Media and Cultural Anlysis.2007:kap 1, Gillespie, Marie & Toynbee, Jason, Analysing media texts. 2006:190

73 Översatt från modellen i McQuail, Denis, Mass communication theory. 2005:366

74 Esaiasson, Peter mfl., Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 2007:230 Kvantitativ innehållsanalys Kvalitativ textanalys

Fragmenterad Holistisk

Systematisk Selektiv

Generaliserande Illustrativ

Manifest mening Latent mening

Objektiv Relativ till forskaren

(20)

20 Den kvalitativa undersökningen går däremot ut på att analysera undersökningsobjektets latenta mening genom forskarens relativa förhållningssätt (kunskapen ses som relativ till uttolkaren). Materialet angrips holistiskt och selektivt vilket med hermeneutiska termer innebär att helheten och delarna tolkas. Resultatet kan inte generaliseras – men det som är

”sant” för det specifika materialet grundas på djupgående analys.⁷⁵

Det har inom vetenskapsvärlden länge funnits motsättningar mellan positivismen och hermeneutiken där man kritiserar varandras perspektiv. Kritiken mot det kvantitativa förhållningssättet har handlat om att man endast studerar den manifesta betydelsen, d.v.s.

textens omedelbara innebörd.⁷⁶ Svagheten i kvalitativa studier menar man beror på de subjektiva tolkningarna samt att man inte har något generaliserbart empiriskt material. Idag upplöses dock skillnaderna allt mer eftersom fler och fler studier använder båda metoderna, och flera forskare är ense om att det finns stora fördelar med att kombinera dem.⁷⁷

Att använda båda dessa forskningshorisonter innebär att jag också förenar två olikartade sätt att se på verkligheten. När jag hämtar in min empiri, dvs. nyhetsartiklar, behandlas dessa som redan skapade artefakter i verkligheten som jag kartlägger systematiskt. Därefter byter jag fokus genom att jag tolkar vad texterna i sig själva konstruerar i den sociala världen. På så sätt kan man säga att jag har ett förenat perspektiv på positivism och hermeneutik. Nu följer en närmare beskrivning av metoderna.

4.1 Kvantitativ innehållsanalys

Den kvantitativa innehållsanalysen blev populär under 1950-talet som en lämplig metod inom samhällsvetenskaplig masskommunikationsforskning.⁷⁸ Metoden används till att mäta och räkna, alltså att kvantifiera ett visst förhållande. För att detta ska bli möjligt krävs att undersökningen bygger på likvärdiga och därigenom jämförbara värden från ett så stort antal analysenheter att de kan analyseras med siffror.⁷⁹

Det vore dock fel att säga att kvantitativ metod alltid frånsäger sig tolkningar i analysarbetet⁸⁰; de innehållsliga enheterna i ett material måste ju tolkas innan de kan insorteras under en viss kategori. Det är därför viktigt att ha tydligt separerade och uttömmande variabelvärden som analysenheterna kan delas in i. Tvetydiga uppgifter kan ställa till problem för vilket värde de ska få. Därför bör forskaren förhålla sig till ett antal tolkningsregler för hur sådant innehåll ska klassificeras. Genom att vara konsekvent när det gäller svårtolkade data försäkrar man sig om hög reliabilitet.⁸¹

75 McQuail, Denis, Mass communication theory. 2005:364ff

76 Deacon, David mfl., Researching Communications – A Practical Guide to Methods in Media and Cultural Anlysis. 2007: kap 6

78 Ostbye, Helge mfl., Metodbok för medievetenskap. 2004:64

79 Esaiasson, Peter mfl., Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 2007:223

80 Bjereld, Ulf mfl., Varför vetenskap? 2002:72

81 Esaiasson, Peter mfl., Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 2007:233f

(21)

21 Den kvantitativa undersökningen har lagts upp i fyra steg⁸². Kursiv stil beskriver hur jag gjorde:

1. Formulera ett problem eller en fråga

Genom vilka ramar porträtteras pensionärerna?

2. Bestäm storlek och räckvidd på ett ”sample”, en delmängd.

Sökordet ”pensionär” användes i Expressen och DN via Presstext. Genom olika urval (se kap. 5) slutade antalet analysenheter på 100 st vilket gav en räckvidd mellan åren 2002 och 2008.

3. Räkna inom delmängden, och koda data.

Ett antal variabler ställdes upp (se nedan).

4. Tolka och skriv ner dessa data.

Ett kodschema fylldes som utgjordes av 100 analysenheter.

Här visas kodschemat som användes vid den kvantitativa undersökningen:

Variabel Variabelvärde

1. Tidning Expressen

DN

2. Datum 20XX-XX-XX

3. Tema Brott

Vardag/kuriosa Arbete/sysselsättning Ekonomi

Politik Vård

Dödsfall/skada

4. Roll Gynnad

Drabbad Förövare Hjälte

Tvetydigt

5. Kön Kvinna

Man

Okänt/blandat

82 Gillespie, Marie & Toynbee, Jason, Analysing media texts. 2006:142

(22)

22 6. Värdering Positiv

Neutral Negativ

Variabelvärdena för tema och roll bestämdes när undersökningen påbörjades och jag skapade de värden som täckte upp analysenheternas helhet och kontext.⁸³

”Gynnad” innebär att pensionären har fördelar och/eller har en positiv roll i artikeln.

”Drabbad” innebär att pensionären upplever motgång eller har nackdelar. ”Hjälte” täcker upp artiklar där pensionärer bidrar med något till andra och/eller uppmärksammas för en spektakulär handling.

Värdet ”Vardag/kuriosa” samlar de enheter som hade något spridda teman, med gemensam nämnare att de handlar om levnadssätt och händelser i vardagen som inte kan sorteras in under något annat variabelvärde; såsom spelvinst, motion och livsstil i allmänhet.

På samma sätt som variablerna 3 och 4 gavs värden efterhand, skapade jag fler variabler utifrån aspekter som jag tänkte kunde vara intressanta att ta med. De variabler som tillkom under studiens gång var ”Kön” och ”Värdering”. Tolkningsregeln för ”Värdering” är att pensionären uttryckligen omnämns i värderande termer. Resultaten från dessa variabler kommer att analyseras i de fall där de kan tillföra intressanta aspekter.

De tre variablerna ”Tidning”, ”Tema” och ”Roll” bildar tillsammans de ramar som kommer att analyseras utifrån framingteori. För det vidare tolkningsarbetet kommer jag sedan att använda kvalitativ textanalys.

4.2 Kvalitativ textanalys

Kvalitativ textanalys kommer att göras på artiklar från de vanligast förekommande ramarna genom kvalitativ metod. På så sätt kan mer djupgående information utvinnas ur materialet om vilka föreställningar som media reproducerar kring pensionärer. Eftersom jag här innehar ett konstruktionistiskt perspektiv, där texten ses som skapare av en verklighetsbild, behövs en metod som kan hjälpa mig tolka hur verkligheten konstrueras i artiklarna, med specifikt fokus på pensionärer.

För detta ändamål kommer därför en kritisk tolkningsstrategi inom hermeneutiken att användas. Hermeneutiken är som vi tidigare sett en tolkningslära där kunskap ses som föränderliga strukturer i det kulturella livet. Det hermeneutiska förhållningssättet innebär att jag kommer att undersöka vilka latenta betydelser texten förmedlar under den manifesta nivån. Här antar man att avsändaren, i detta fall journalisten, sällan eller aldrig är medveten om vilka betydelser texten förmedlar i ett större samhällsperspektiv. Detta kritiska perspektiv på textanalys kallas också för symptomal hermeneutik. Man tänker sig att samhällets

(23)

23 värdegrund inom olika områden kommer till uttryck i texten, som symptom, där avsändaren fungerar som språkrör för dessa värderingar.⁸⁴

Hur kan man då som forskare använda denna tolkningslära konkret? För det första finns det alltid en rad omständigheter som forskaren bär med sig i tolkningsarbetet, en s.k.

förståelsehorisont. Förståelsehorisont är ett samlingsnamn på alla de förutsättningar forskaren har med sig i mötet med texten. Mina förutsättningar finns inkorporerade i mitt kön, min ålder, att jag lever i väst och en rad andra identitetsfaktorer. En del hermeneutiska textteoretiker föredrar begreppet förväntningshorisont snarare än förståelsehorisont. Vi förstår ju inte bara en text utifrån våra förutsättningar; vi har också väsentliga förväntningar på vad texten förmedlar, baserat på bl. a genre och kunskaper kring textens ämne.

Min förväntningshorisont utgår därför från flera faktorer: tidigare forskning som finns kring pensionärer, det teoretiska perspektivet från representation, samt i vilken tidning artikeln publicerats. I mötet med texten kommer jag att söka efter föreställningar som finns kring pensionärer. Konkret ställer jag frågor och för en dialog med texten utifrån min förväntningshorisont. Jag letar t.ex. efter stereotypa framställningar av pensionärer i en viss ram med bakgrund i de stereotyper som framkommit i tidigare forskning.

Den hermeneutiska spiralen är ett nyckelbegrepp som beskriver den process som hermeneutikern går igenom i tolkningsarbetet med en text. Syftet är att uppnå en helhetsförståelse av materialet genom att pröva olika vägar i texten. Helhetsförståelsen kommer av delar i texten. Om flera delar bildar en koherent helhet kan forskaren uttolka meningen ur denna helhet med stöd i delarna. Utifrån denna mening går forskaren vidare och penetrerar materialet för att hitta nya delar som stöder eller förkastar meningen. På det här sättet tömmer man texten på alla dess möjliga betydelser och drar sedan slutsatser utifrån hur mycket av delarna som täcker in textens struktur.⁸⁵

Det material som blir föremål för analys, d.v.s. de artiklar som ingår i de mest frekventa ramarna, kommer att undersökas enligt följande tillvägagångssätt: först läser jag alla artiklar inom varje ram som en helhet (jag tolkar ramarna separat från varandra). På så sätt får jag ett grepp om hur pass mycket artiklarna liknar varandra och hur de skiljer sig åt. Därefter undersöker jag om det förekommer stereotyper i artiklarna, detta är exempel på en del. Utifrån vad denna del ger gör jag en analys och nya frågor uppkommer. Jag pendlar mellan del och analys för att slutligen göra en helhetsbedömning av ramen, vilken jag då återigen kallar helhet.

Jag kommer följaktligen att ställa frågor till texten, gå från del till analys till del, läsa långsamt och noggrant, läsa snabbt och översiktigt; med anda ord så kommer jag här att göra en djupdykning i materialet för att så småningom kunna ge svar på min andra och tredje frågeställning F2: Hur representeras pensionärerna i de mest frekventa ramarna? F3: Finns det några stereotypa identitetskonstruktioner kring pensionären i nyhetsartiklarna?

(24)

24 5 Material och urval

Materialet utgörs av 100 nyhetsartiklar ur Expressen och DN. Jag ville förutom att se den generella förekomsten och representationen av pensionärer i nyhetspress också kunna göra en jämförelse mellan en morgon- och kvällstidning. Eftersom de redaktionella villkoren för DN och Expressen ser så pass olika ut vore det inte representativt att undersöka skildringen av pensionärer i endast en typ av tidning.

Materialet samlades in genom sökning på ”pensionär” på Presstexts sökmotor. Jag valde att inte trunkera⁸⁶ ordet eftersom antalet sökträffar då utgjorde en för stor population. Presstexts samlade artiklar kan presenteras i kronologisk följd, och detta kändes naturligt för mig då jag ville få en så ny empiri som möjligt att jobba med.

Urvalsprinciperna för vilka enheter som skulle bli föremål för analys var för det första att pensionären skulle figurera som subjekt eller starkt objekt i artikeln. I tveksamma fall var kriteriet att pensionären skulle omnämnas tre gånger. Jag har inte analyserat reportage, personporträtt eller nyheter om förtids/sjuk-pensionärer. Pensionärer som är äldre än 60 år har dock inkluderats i undersökningen eftersom jag gör bedömningen att dessa omtalas inom ramen för ålderspensionering. Utländska nyheter har valts bort eftersom jag vill kunna uttala mig om bilden av Sveriges pensionärer.

Sökningen gjordes först på Expressen, denna begränsades då till artiklar under avdelningen Nyheter. Efter att jag utifrån mina urvalskriterier uppnått ett antal om 50 artiklar från Expressen bedömde jag att jag hade uppnått en teoretisk mättnad då jag ansåg mig ha hittat samtliga relevanta kategorier, och kunde urskilja vissa mönster.⁸⁷ Dessa artiklar var publicerade mellan åren 2002 och 2008, och urvalet gjordes från samtliga artiklar från den perioden, vilket var 559 st.

Sökningen på DN gjordes under avdelningen Inrikes/Sverige, eftersom tillval för Nyheter inte var möjligt. DN gav dock inte lika många enheter under perioden 2002-2008, varför en sökning gjordes på avdelningen Ekonomi för att uppnå antalet 50. För att försäkra mig om att enheterna från DN inte skulle bli överrepresenterade från ekonomidelen gjordes en ospecificerad sökning på alla DN:s avdelningar och undersökte vilka artiklar som kom upp.

De relevanta artiklarna som uppnått urvalskriterierna tillföll under avdelningarna Inrikes/Sverige och Ekonomi vilket försäkrade mig om god validitet. Eftersom ekonominyheter är integrerade i Expressens avdelning Nyheter hade det blivit en dålig representation från DN om inte ekonomidelen tagits med. De 50 artiklarna valdes från 311 artiklar enligt urvalskriterierna ovan.

Det material som blir föremål för den kvalitativa analysen har sina begränsningar eftersom den omgivande kontexten i vilken artikeln placerats inte undersöks. Jag gör heller inte analys av bilder i artikeln eftersom nätbaserade pressarkiv inte erbjuder bildmässigt material. Det jag kan uttala mig om bygger alltså endast på skriftliga utdrag från tidningarna.

86 Att anpassa sökningen till alla ord som innehåller ”pensionär”.

(25)

25 6 Kvantitativt resultat och analys – framing

Den kvantitativa undersökningens främsta syfte var att utreda genom vilka ramar pensionären skildras i nyhetsartiklarna. För detta ändamål användes framingmetod där ramen beskriver vilket tema som nyheten har och vilken roll som pensionären tillskrivs. Innan jag presenterar detta huvudresultat vill jag dock först framhäva de enskilda variablerna för att tydliggöra vissa mönster och förenkla redovisningsförfarandet för läsaren.

6.1 Teman

När inkodningen av data påbörjade lät jag materialet styra vilka värden som behövdes. För variabeln ”Tema” krävdes endast sju variabelvärden för att alla artiklar skulle kunna täckas in.

Här visas först fördelningen av samtliga teman från DN och Expressen.

!

"

#!

#"

$!

$"

%!

%"

&'()

*+,-,(./%#0 12,33/$$0

4)25)67+82.,9)/ #:0

;2<'3'79=99'>9?33-@/ :0 A,>.3.+/:0

4B25/C0

DE59F)>>79+)5)/G0

Fig. 3: Total förekomst av teman från DN och Expressen.

Som figuren visar är ”Ekonomi”, ”Brott” och ”Vardag/kuriosa” de mest frekventa temana. En dryg tredjedel av samtliga artiklar handlar om pensionärernas ekonomiska situation, vilket kanske inte så förvånande med tanke på att pensioneringen i sig innebär en stor förändring i hur man försörjer sig efter arbetslivet. Temat ”Vardag/kuriosa” innefattar subkategorierna sport, välgörenhet, ny teknik, spelvinst samt exceptionella gärningar kopplade till hög ålder.

Jag återkommer till en mer detaljerad beskrivning av temat ”Vardag/kuriosa” i det kvalitativa analyskapitlet. ”Politik” och ”Arbete och sysselsättning” är teman som förekom i artiklarna, de är liksom ekonomi centrala ämnen rörande pensioneringens villkor. ”Vård” och

”Dödsfall/skada” var artiklar som beskrev äldreomsorgsfrågor och fall av skador och dödsfall som drabbat pensionären, men dessa artiklar var som synes relativt få.

För att sätta in ovanstående teman i en rättvis kontext, och för att kunna föra en fruktbar diskussion om förekomsten, visar jag här på skillnaden mellan DN och Expressens teman: