KLIMATSTRATEGI FÖR ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

2020 – 2030

”Vi bygger bäst tillsammans”.

SAMMANFATTNING Utgör tillsammans med dokumentet

Nuläge & Hållbarhetsbedömning Örnsköldsviks kommuns energiplan samt klimatstrategi.

Förord...1

Inledning...2

Energi- och klimatpolitik i Örnsköldsviks kommun...3

Vision för Örnsköldsvik...3

Kommunfullmäktiges övergripande mål...3

Sveriges Ekokommuner, (SEkom)...3

Energi- och klimatmål för Örnsköldsvik kommun...4

Avgränsningar...5

Fokusområden...6

1. Bebyggelse och näringsliv...6

1.1 Omställning till förnybara energikällor...7

1.2 Optimera energianvändningen...7

1.3 Bioekonomi...8

2. Transporter...9

2.1 Fossil oberoende transportsystem...9

2.2 Energieffektiva transporter...10

3. Lokal produktion av förnybar energi...11

3.1 Lokal produktion av förnybar el...11

3.2 Kraftvärme och fjärrkyla...13

4. Fysisk planering...14

4.1 Energi- och klimateffektiv samhällsutveckling...14

4.2 Säker och tillräcklig energitillförsel...15

5. Konsumtion...16

Varje aktör råder över sitt ansvarsområde...17

Hållbarhetsbedömning...18

Uppföljning...19

Miljö- och klimatfrågorna står i fokus inom väl- digt många områden. Hur vi värmer upp våra hus, vad vi tankar våra bilar med, att vi väljer att resa och hur vi reser eller hur vi får el till den tekniska utrustning vi behöver.

Det gemensamma är att vi alla är beroende av energi av olika slag. Enligt vår gemensamma vision för den geografiska kommunen

Örnsköldsvik ska Agenda 2030 vara vägledan- de för våra verksamheter och beslut. För att vi i utifrån ett energiperspektiv ska bli mer håll- bara så är utgångspunkten att Örnsköldsvik ska vara en energieffektiv kommun och att den energi vi använder ska på sikt vara helt förnybar.

Tillsammans kan vi – invånare, näringsliv, föreningar, förvaltningar och kommunala bolag – göra skillnad. Genom kloka val och beslut, kan vi vara med och vända klimattrenden och skapa en hållbar framtid. Örnsköldsvik vill agera drivande i arbetet för en klimatomställ- ning. Vår framgång påverkas i hög grad av beteendet inom egen kommunkoncern men även hos våra invånare, besökare, föreningar och företag i kommunen – något som

koncernen inte har rådighet över. Koncernen har dock en viktig uppgift i att skapa förutsätt-

ningar för hållbara val och att främja hållbara beteenden. Med Örnsköldsviks historia att kunna ställa om utifrån nya utmaningar har vi goda möjligheter att även ta oss an denna ut- maning. Rätt hanterat och med rätt inställning når vi våra mål.

Vi vill ta oss an uppgiften att klara klimatkrisen genom att ställa om. För att klara klimatför- ändringar som värmeböljor, bränder och stora nederbördsmängder behöver vi samla våra resurser för kraftfulla klimatåtgärder och agera nu!

En aktiv klimatpolitik är också politik för fram- tidens jobb - Att gå före och investera i klimat- vänlig teknik, skapa bra miljöer för forskning och nya innovationer - skapar nya jobb.

Innehåll Förord

Klimatstrategin utgör tillsammans med dokumentet Nuläge & Hållbarhetsbedömning Örnsköldsviks kommuns energiplan samt klimatstrategi. Klimatstrategin har utarbetats i samverkan inom kommunkoncernen under 2020.

Uppdrag och samordning har delegerats till kommunledningsförvaltningen.

Vid frågor - kontakta: Marianne Dahlbäck, Miljöstrateg, 0660 - 883 72 eller marianne.dahlback@ornskoldsvik.se

Per Nylén Anna-Belle Strömberg

Ordf kommunstyrelsen 1:e vice ordf kommunstyrelsen

Det finns två starka skäl att ha ett aktivt för- hållningssätt till energifrågorna. Det första är att ca 75–80% av utsläppen av klimatpåver- kande växthusgaser beror på energianvänd- ningen. Då energi- och klimatfrågan är en av de största utmaningarna som världen står inför är det nödvändigt att vi fortsätter energi- omställningen - från fossil energi till förnybar samtidigt som vi använder energin mer effek- tivt. Om Örnsköldsvik ska lyckas nå Sveriges energi- och klimatmål och i ett längre perspek- tiv Parisavtalet krävs omfattande samhälls- förändringar. Omställningen behöver ske genom samhällsinvesteringar, nya tekniska lösningar samt beteendeförändringar för att göra oss fria från det beroende av fossila bränslen som präglat samhällsutvecklingen under lång tid.

Det andra är att energi är en utgångsfaktor som ger möjlighet till god tillväxt. Att säker- ställa att det finns tillräcklig effekt och överföringskapacitet för den hållbara

utveckling som vi önskar inom vår kommun är en mycket viktig strategisk fråga.

Klimatfrågan är också en av de viktigaste as- pekterna att arbeta med för att världen ska ha en chans att uppnå de globala hållbarhets- målen – Agenda 2030.

All produktion, distribution och användning av energi påverkar natur och miljö. Inriktningen för energipolitiken i Örnsköldsvik är att vi ska minska vår energianvändning samt använda energi på ett effektivt sätt. Andelen förnybar energi ska öka väsentligt - både den som produceras och konsumeras. Vi ska fortsätta att ersätta fossila bränslen med ökad förnybar energiproduktion genom exempelvis sol, vind, vatten och biobränsle. Vid planering och prövning av ny bebyggelse ska energifrågorna beaktas och energisnåla lösningar eftersträvas. Den minst skadliga kWh är den som inte används.

Effektbehovet för kommunens energiförsörjning ska värnas genom strategisk energiplanering samt dialog med nätägare för fortsatt positiv samhällsutveckling inom kommunen.

Inledning Energi- och klimatpolitik i Örnsköldsviks kommun

Vision för Örnsköldsvik

”Vi bygger bäst tillsammans! 2030 är Örnsköldsvik ett kreativt nav med stark

utveckling där initiativ och idéer tas till vara. En plats för 65 000 nyfikna med framtidstro. Här känner människor trygghet, gemenskap och glädje.”

Energi- och klimatpolitik i Örnsköldsviks kommun

Agenda 2030 är en av utgångspunkterna i kommunens vision och ska vara vägledande för verksamhet och beslut. Ett aktivt miljö- och klimatarbete genomsyrar kommunkoncernens verksamheter.

Kommunfullmäktiges övergripande mål Örnsköldsviks kommunkoncern ska vara klimatneutral och energieffektiv år 2030.

Varor som köps in ska i huvudsak vara giftfria, återvunna eller av förnybar råvara

Sveriges Ekokommuner, (SEkom)

Sveriges Ekokommuner är en frivillig samar- betsorganisation för kommuner, landsting och regioner i form av en ideell förening för han-

tering av gemensamma strategiska frågor av betydelse för en långsiktig hållbar utveckling.

Sveriges Ekokommuner ska främja utveckling- en för ett hållbart samhälle utifrån en ekolo- gisk grundsyn med en tydlig koppling till det ekonomiska och sociala perspektivet. De fyra hållbarhetsprinciperna utgör ramen för det hållbara samhället och föreningens verksam- het.

Agenda 2030 definierar 17 mål för global utveckling som är integrerade och odelbara. Målen balanserar de tre dimensioner- na av hållbar utveckling, den sociala, den ekologiska och den ekonomiska.

Klimatfrågan är en av de viktigaste utmaningarna världen står inför samtidigt som den globalt påverkar möjligheten att uppnå de flesta hållbarhetsmålen.

Energi- och klimatmål för Örnsköldsviks kommun

Med utgångspunkt från att under 2020 vända utsläppskurvan¹ och Carbon Law² har Örnsköldsviks kommuns energi- och klimatmål satts för den geografiska kommunen.

Med denna utsläppsminskning – där samtliga sektorer tar ett solidariskt ansvar för sina respektive utsläppsminskningar – når Örnsköldsviks kommun etappmålet för 2030 samt sätter an fortsatta utsläppsminskningar men också Parisavtalet.

Geografiska kommunen

• Det kollektiva resandet (antal påstigande) ska öka med 1% årligen fram till år 2030.

• Den totala energianvändningen har ökat med maximalt 5% till 2030 jämfört med 2017.

• Den totala elanvändningen har ökat med maximalt 10% till 2030 jämfört med 2017.

• Den totala förnybara elproduktionen ökar med 3 TWh till 2030 jämfört med 2019.

• Den totala förnybara elproduktionen från vindkraft ökar med 2,5 TWh till 2030 jämfört med 2019.

• Installerad effekt genom solceller ökar med 200% till 2030 jämfört med 2019.

• Totala mängden växthusgasutsläpp för samt- liga sektorer minskar med 55% till 2030

jämfört med 2017.

• Mängden växthusgaser från transportsektorn har minskat med 60% till 2030 jämfört med 2018.

Kommunkoncernen

Kommunkoncernens egna etappmål för målet om en energieffektiv och klimatneutral koncern 2030:

• Total energianvändning för värme och el till kommunägda fastigheter/anläggningar har till 2030 minskat med 20% jämfört med 2020.

• Växthusgasutsläppen (CO2-ekvivalenter) från koncernens egenägda fordon och anläggning- ar minskar med 50% vardera till 2025 jämfört med 2020.

• Växthusgasutsläppen (CO2-ekvivalenter) från koncernens egenägda fordon och anläggning- ar minskar med 50% vardera till 2030 jämfört med 2025.

• Örnsköldsviks kommun utarbetar ett ställ- ningstagande kring hur kommunalt ägd mark ska förvaltas och skötas med avseende på som koldioxidsänka och i relation till ekologisk och social hållbarhet.

• Kommunala byggnader, anläggningar och mark har år 2030 ökat installerad effekt med 3 MW för elproduktion från sol eller vind, jämfört med 2019.

Carbon Law visar på den ut- släppsminskning som krävs av alla sektorer i samhället världen över för att klara Parisavtalets 2 graders mål, det vill säga att begränsa den globala uppvärmningen till högst två grader.

Carbon Lawfastslår att utsläppen måste halveras varje decennium, en unge- färlig minskningstakt med sex - sju procent per år, från 2020 för att nå en fossilfri världsekonomi 2050 – 2060.

Utöver utsläppsminskningar- na behöver världen även;

• omvandla jordbruket från utsläpp av växthusgaser till ett upptag av växthusgaser.

• sköta alla kvarvarande naturliga ekosystem så att de fortsätter att ta upp och

lagra koldioxid.

•investera i och skala upp teknologier för koldioxid-av- skiljning från kraftverk och genom biomassa.

1 Three years to safeguard our climate – Nature, juni 2017

2 A roadmap for rapid decarbonization – Science, mars 2017, A ”car- bon law” offers pathway to halve emissions every decade – Science Dailey, march 2017.

3 Enligt kommande målavgränsning.

Avgränsningar

Klimatstrategin gäller för Örnsköldsviks kommuns geografiska område. Lagkrav anger att det ska finnas en plan för tillförsel, distri- bution och användning av energi inom den geografiska kommunen. Denna klimatstrategi utgör denna energiplan samt Örnsköldsviks kommuns bidrag till att Sverige når sina

klimatmål. För detta behöver samtliga sektorer inom kommunen arbeta med samma mål om att vi ska nå en hållbar energiomställning och användning.

Klimatstrategin inkluderar även dokumentet benämnt Nuläge, som innehåller en beskriv- ning av kommunen samt tillförsel, distribution, produktion och användning av energi inom den geografiska kommunen, växthusgasutsläpp och behovet av minskade utsläpp samt håll- barhetsbedömning.

Klimatstrategin ska även förtydliga kommun- koncernens strategiska arbete för en hållbar utveckling på energiområdet, vilket ligger i linje med koncernens övergripande mål om att till 2030 bli en klimatneutral koncern. Klimatstra- tegin ska därför användas som vägledning och styrdokument i det fortlöpande målarbe- tet samt löpande kommunal verksamhet och fungera som underlag till översikts- och de- taljplaner, handlingsplaner och utredningar.

Indikatorer att följa upp

• Mängd energi använd per samhällssektor (KRE)

• Mängd förnybar energi använd per samhällssektor (KRE)

• Mängd förnybart producerad el inom kommunen (respektive energislag).

• Andel lokalt producerad förnybar el (respektive energislag) av den totala elanvändningen.

• Installerad effekt, solceller inom den geografiska kommunen samt på kommunala byggnader och mark.

• Växthusgasutsläpp (CO2-ekvivalenter) totalt och för respektive sektor.(SMED)

• CO2-ekvivalenter totalt, per scope och för persontransporter inom koncernen.

Fokusområden

Sveriges klimat- och energimål är att till 2030 ska utsläppen vara minst 63% lägre jämfört med 1990 och energianvändningen 50% effektivare jämfört med 2005. För att stödja arbetet för de utsläppsminskningar vi behöver vidta för att nå Parisavtalet bedömer kommunen att följande fokusområden är viktiga att arbeta med.

1. Bebyggelse och näringsliv

Värme, ex. fjärrvärme är en energiform med smalt användningsområde men passar väl till uppvärmning av bostäder och lokaler. Elenergi är däremot en energiform med högre kvalitet och som lämpar sig bra till belysning eller industriprocesser. Medvetna val och åtgärder är viktiga för att öka användningen av förnybar energi och av lämplig kvalitet.

Bostäder och verksamhetslokaler

Inom bebyggelsesektorn används energi för uppvärmning, tappvarmvatten och el till drift av hushåll eller verksamheter och anlägg- ningar. En ny plan- och bygglag trädde i kraft 2010, vilken bland annat belyser vikten av en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållan- den. Nära-nollenergiregler är också införda i Boverkets byggregler (BBR), vilka är Sveriges implementering av energikrav från EU-nivå.

Skärpta krav träder dessutom i kraft 2020. En stor del av bebyggelsen som kommer att ut- göra huvuddelen av den totala bebyggelsen de

närmaste decennierna är redan byggd. Dessa byggnader har äldre energilösningar och en låg energieffektivitet.

Hushåll var under 2017 kommunens tredje största energianvändaren och står för den näst största elanvändningen i kommunen, 16% av kommunens totala elanvändning. Av hushål- lens energianvändning under 2017 var 53% el.

Näringsliv

Örnsköldsvik har ett blandat näringsliv med små och stora energianvändare. Tillverknings- industrin har en stark ställning med några energiintensiva industrier. Energianvändningen inom industri och byggsektorn har sedan 2009 ökat totalt, vilket är produktionsberoende.

Industri och byggsektorn är den sektor som står för den största energianvändningen i Örnsköldsviks kommun år 2017 då 82% av den totala energianvändningen användes av sektorn. Sektorn stod för 65% av den totala elanvändningen inom kommunen och 30% av användningen av icke förnybara bränslen.

1.1 Omställning till förnybara energikällor Andelen fjärrvärme som använts inom hus- hållen har minskat men i stället har andelen el ökat. Detta skulle kunna vara en övergång från pelletspannor till bergvärmepumpar. Inom sektorerna industri och byggverksamhet har användningen av förnybara bränslen ökat med 15% sedan 2009 men det finns fortfarande en andel fossil energi att ställa om från.

De flesta av byggnaderna i de kommunala förvaltningarna och bolagen har konverterats till pellets eller fjärrvärme, men det återstår ett antal anläggningar med fossil drift. Kommun- koncernens inköpta energi för drift och upp- värmning bestod under 2019 av 6% förnybar energi (biobränsle och bioolja), 49% fjärrvär- men samt 36% el. Bränslen för produktion av el och fjärrvärme är inte inkluderade i förnybar eller icke förnybar kategorin.

Geografiska kommunen

• Detaljplanering möjliggör lokal produktion av solkraft genom att reglera byggnaders och byggnadsdelars placering och utformning, bl.a.

avseende taklutning och tekniska installationer som t.ex. solpaneler. Ansvar: Samhällsbygg- nadsförvaltningen.

Koncernen

• Senast 2030 används endast 100% förnybar energi för el, värme och kyla i kommunalt ägda anläggningar. Ansvar: Alla berörda förvaltningar och bolag.

1.2 Optimera energianvändningen

Energianvändningen inom hushållssektorn har minskat totalt från 2009 till 2017 men från 2015 ökat igen till 2017. Industri- och byggsektorns energianvändning har pendlat lite upp och ned under samma period men utgör den i särklass största energianvändaren i kommunen med en andel på cirka 80% av total energianvändning inom kommunen under samma period.

I de kommunala verksamheterna inom förvalt- ningsorganisationen har elanvändningen minskat något under senare år medan total energianvänd- ning leget mer eller mindre konstant.

Örnsköldsvik har under senare år haft en fram- gångsrik industri- och byggsektor. Byggsektorn bidrar i sin produktion av fler bostäder och verk- samheter till en energianvändning både under byggfasen och senare under driftsfasen. För att bidra till att hålla energianvändningen så låg och så hållbar som möjligt är det avgörande att energief- fektivt byggande och hållbara upphandlingar finns med i alla exploateringar och vid all byggnation.

Lika viktigt är att optimera energianvändningen ge- nom att energieffektivisera vid ex. renovering eller tillbyggnation av olika byggnader samt att ersätta elenergi för uppvärmning av bostäder och lokaler.

Geografiska kommunen

• Rådgivning och information om energieffektivt byggande och förnybara energikällor erbjuds i samband med samtliga bygglov. Ansvar: Samhälls- byggnadsförvaltningen.

Koncernen

• Styr mot större energieffektivitet än kraven i BBR vid eget byggande inom kommunkoncernen. An- svar: Alla berörda förvaltningar och bolag.

• Energieffektivisera kommunalt ägda anläggning- ar. Ansvar: Alla berörda förvaltningar och bolag.

1.3 Bioekonomi

I Örnsköldsviks kommun finns producerande företag inom bioekonomin men också företag som är inriktade på utveckling av nya produk- ter inom bioekonomin. Forskningsinstitutet RISE har flera olika verksamheter i kommunen och Umeå universitet och Mittuniversitetet bedriver FoU inom bioekonomin. Arbetet med bioraffinaderi påbörjades tidigt inom bio- raffinaderiområdet. Företag som bl.a. Domsjö, Metsä, Processum, MoRe och Sekab har varit föregångare i Sverige.

Bioekonomin står inför en brytpunkt. Flera av de produkter och processer som utvecklas är nu redo att skalas upp till kommersiell skala.

De storskaliga applikationerna inom bioekono- min har en stor potential i klimathänseende, eftersom de kan fungera som en kolsänka. I Örnsköldsvik kommer också RISE att göra en omfattande satsning på pilotutrustning för uppskalning av bioekonomitekniker. De pro- dukter som avses kan exempelvis vara bioma- terial, biodrivmedel, biokemi eller motsvarande.

Geografiska kommunen

• Två producerande etableringar inom bioeko- nomiområdet. Ansvar: Alla berörda aktörer.

• Etablera Örnsköldsvik som ett av världens fem viktigaste centra inom utveckling av nya bioekonomiprodukter. Ansvar: Alla berörda aktörer.

• Utveckla minst 10 nya produkter som görs i full skala och som bidrar med väsentliga kol- sänkor. Ansvar: Alla berörda aktörer.

• Minskande utsläpp av CO₂ vid de produceran- de bioekonomianläggningarna i kommunen.

Ansvar: Alla berörda aktörer.

Koncern

• Bidra till två företag/utvecklingsprojekt via aktiva insatser från kommunkoncernens bo- lag. Ansvar: Rodret.

2. Transporter

Transportsektorn står för en stor andel av så- väl energianvändningen som koldioxidutsläpp.

Sektorn är den näst största energianvändaren inom kommunen. Under perioden 2009 till och med 2017 var sektorns andel av total energi- användning mellan 8-10%. Sektorn har den övervägande största användningen av icke förnybara bränslen i kommunen år 2017, med en andel på 61% av icke förnybara bränslen av total mängd använd inom kommunen.

2.1 Fossiloberoende transportsystem Enligt nationellt etappmål för sektorn ska växthusgasutsläppen minska med 70% till 2030 jämfört med 2010. Utredningen Fossilfri- het på väg visar på att det kommer att krävas långtgående insatser för omställningen mot en fossil oberoende fordonsflotta. Biodrivmedel kan inte som enda åtgärd ersätta volymerna av fossila bränslen som används idag.

Elektrifiering av framtida transporter är till- sammans med förnybara drivmedel förutsätt- ningar för fossil oberoende transporter. En begränsning är infrastrukturen för laddstolpar för elfordon. Med kommunens stora yta behö- ver en infrastruktur etableras längs lämpliga transportkorridorer. Inom den geografiska kommunen finns idag ett 40-tal laddpunkter varav majoriteten i anslutning till centralorten.

Fortsatt elektrifiering av arbetsmaskiner och lastbilar behöver dessutom synkroniseras med utbyggnad av laddinfrastruktur och framtida lastuttag från elnätet.

Geografiska kommunen

• Bidra till att utveckla ladd infrastruktur för privat laddning inom den geografiska kommu- nen. Ansvar: Övik Energi AB.

• Örnsköldsvik Airport skapar möjligheter för operatörer att tanka fossilfritt flygbränsle på flygplatsen samt tillhandahålla laddplatser för elflygplan. Ansvar: Örnsköldsviks Airport AB.

• Utarbeta en laddinfrastrukturstrategi för den geografiska kommunen. Ansvar: Kommunled- ningsförvaltningen.

Kommunkoncernen

• Ställa om koncernens fordonsflotta, använd- ning av egna bilar. Ansvar: Konsult- och service- förvaltningen.

• Att vid varje om-/till-/nybyggnad av parke- ringsplats/carport på kommunens fastigheter sätta ett krav på antalet parkeringsplatser som ska ha laddplats för el/hybridbil. Kravet sätts utifrån ramen för målarbetet för klimatneutral koncern. Ansvar: Konsult- och service-

förvaltningen.

• Tillskapa laddmöjligheter av elfordon på kommunens befintliga fastigheter (drift av KSF) samt tillskapa fler laddplatser för elbilar på kommunens befintliga parkeringsplatser för att kunna genomföra en omställning av for- donsflottan inom ramen för koncernens målar- bete. Ansvar: Konsult- och serviceförvaltningen.

2.2 Energieffektiva transporter

Att ställa om till mera hållbara transporter innebär även att våra transporter behöver bli mer energieffektiva så att vi samtidigt kan minska efterfrågan på energi för transporter.

År 2017 gick 8% av energianvändningen åt till transporter och Örnsköldsvik växer stadigt vilket ger fler människor och därmed mer an- vändning av resurser.

Energieffektivisering av transporterna kan ske på flera sätt. Övergång från bil till andra trans- portslag som kollektivtrafik, cykel och gång samt energieffektiva fordon och effektivare användning av fordonen för de resor där inget alternativ finns. Även en överföring av gods- transporter från väg till järnväg eller sjöfart är en energieffektivisering. En minskning av antalet transporter/resor och kortare

transportsträckor med hjälp av logistikeffekti- viseringar, t.ex. ruttoptimering och samordnad varudistribution är andra exempel.

För centralorten innebär en hållbar stadsutveck- ling en avvägning mellan olika trafikslag.

En förtätning av centralorten ger ökad tillgäng- lighet och ökade konkurrensfördelar för gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik, vilka ska prioriteras i samtlig planering med undantag för sökarringen (Centralesplanaden, Viktoria-

esplanaden och Strandgatan) där framkomlig- heten för kollektivtrafik och godstrafik är prioriterad.

Geografiska kommunen

• Verka för en ökad överflyttning av god- stransporter från väg till järnväg och sjöfart.

Ansvar: KLF, Tillväxtavdelningen och Öviks Hamn och Logistik AB.

• Utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtra- fik. Ansvar: Samhällsbyggnadsförvaltningen.

• Verka för utbyggnad av dubbelspår på Ost- kustbanan mellan Gävle-Härnösand samt utbyggnad av järnväg mellan Umeå-Luleå i form av Norr Botniabanan. Ansvar: Kommunstyrelsen, Kommunledningsförvaltning och Region Väster- norrland.

Koncernen

• Distansarbete bland anställda fortsätter och utvecklas. Ansvar: Alla berörda förvaltningar och bolag.

3. Lokal produktion av förnybar energ ⁴ Riksdagen har slagit fast ett mål om 100%

förnybar elproduktion till år 2040. Målet är all- mänt hållet och inte styrt mot något specifikt kraftslag.

För att kunna öka användningen i samhället av förnybar energi behöver även produktionen öka, vilket vi har goda förutsättningar för i Örnsköldsvik.

3.1 Lokal produktion av förnybar el

All produktion av elektricitet har en miljöpåver- kan – oavsett om det är en förnybar produk- tion eller inte. Den absolut viktigast kilowat- timmen (kWh) är den som inte produceras och används.

År 2017 använde sektorerna inom Örnskölds- viks kommun 1719 GWh elektricitet. Samma år var den lokala produktionen av el totalt 1668 GWh. De två kraftslag som idag inte genererar en 100% förnybar elproduktion är industri- ellt mottryck och kraftvärmeverk (där el- och fjärrvärme produceras samtidigt). Dessa två kraftslag producerade under 2017 tillsammans

631 GWh eller 38% av total elproduktion inom kommunen. Förnybara bränslen för elpro- duktion via kraftvärmeverk eller industriellt mottryck är inte inkluderat i denna förnybara produktion. En fortsatt omställning av bränsle- användningen inom industriellt mottryck och kraftvärmeverk bidrar till ökad produktion av helt förnybar el.

Resterande 62% (1037 GWh) av den totala el- produktionen var helt förnybar producerad från vattenkraft, vindkraft eller solkraft.

Vindkraften stod för 38% av elproduktionen under 2017, följd av vattenkraften på 27%.

Solkraften utgjordes endast av 0,1% av total el- produktion men installerad effekt har ökat med 2,2 MW mellan 2016 och 2019.

Geografiska kommunenen

• Elproduktion från vind- och solkraft (t.ex.

solfarmar). Ansvar: Övik Energi AB och andra energibolag.

Koncernen

• Förutsättningar för solcellsinstallation utreds inför varje ny- och ombyggnad av kommunens byggnader/anläggningar. Ansvar: Alla berörda förvaltningar och bolag.

4.Förnybar energi definieras i detta dokument som en produkt av 100 % förnybara bränslen eller energislag.

3.2 Kraftvärme och fjärrkyla Kraftvärme

När el produceras genom att ånga under högt tryck och temperatur driver en turbin lämnar en relativt stor spillvärmerest turbinen som inte kan omvandlas till el. Om denna värmerest inte kan nyttiggöras på något sätt går energi- mängden till spillo och elproduktion sker då med låg verkningsgrad. I ett kraftvärmeverk är ångpanna och turbin ihopkopplad med ett fjärrvärmenät och spillvärmen kan på så sätt till del eller i sin helhet användas för att tillver- ka fjärrvärme. Därför är kraftvärmen resurs- effektiv med samtidig tillverkning av el och fjärrvärme med mycket hög verkningsgrad.

Om ångpannan eldas med biobränslen kan för- nyelsebar och fossilfri energi produceras helt oberoende av väder och årstid vilket är en stor tillgång för energisystemet.

Fjärrvärme

Övik Energi AB äger ett antal fjärrvärmeanlägg- ningar runt om i kommunen. Fjärrvärmean- läggningen i centralorten utgörs till största del av kraftvärmeverket vid Hörneborg, vilket förutom fjärrvärme även producerar ånga till industrin samt el till samhället. Fjärrvärmen tar vara på resurser som annars skulle gå för- lorade. I centralorten, vilken utgör den störs- ta delen av fjärrvärmen, utgår produktionen främst från biobränslen (rester från skogen), bioolja, lite biogas och förnybar el ingår. En icke förnybar andel av bränslet i produktionen utgörs av torv, olja och fossil el.

Det finns kapacitet att utveckla fjärrvärme- nätet i Örnsköldsvik centralort och övriga anläggningar i kommunen. Övik energi har som mål att förtäta näten och ansluta fler kunder längs befintliga fjärrvärmenät.

Fjärrkyla

Med fjärrkyla minskar miljöpåverkan, och energianvändningen är minimal, jämfört med kylning med lokala kylanläggningar.

Fjärrkylan i Örnsköldsviks centralort görs genom så kallad frikyla genom att kyla hämtas från 25 meters djup i Örnsköldsviksfjärden.

Det kalla vattnet pumpas till en produktionsan- läggning där havsvattnet förs över till vattnet i fjärrkylenätet. I fastigheterna där kylan ska användas finns en värmeväxlare som överför kyla i vattnet till fastighetens slutna kylsystem.

När det kalla vattnet inte länge är så kallt leds det tillbaka till produktionsanläggningen och kyls ner på nytt.

Det finns kapacitet att utveckla fjärrkylenätet i Örnsköldsvik centralort, men det är en stor installationskostnad att dra fjärrkylenät till enstaka fastighet som ligger långt från stam- nätet då de volymer en enskild fastighet för- brukar är små. Övik Energi ställer sig positiv till att utveckla fjärrkylenätet om intressenter finns som är beredda att ta kostnaden.

Geografiska kommunen

• Mer råvara (bränsle) ut ur skogen. Ansvar:

Alla markägare.

• 100% förnybara bränslen i energiproduktio- nen senast 2025. Ansvar: Övik Energi AB.

• Utveckla tillståndet att elda ex. rester från Må samt slam. Ansvar: Övik Energi AB.

4. Fysisk planering

Energianvändningen och den klimatpåverkan vi har beror till stor del på hur vi bygger och utformar samhället, vilket i sin tur kräver att vi också har ett långsiktigt och målmedvetet arbete.

4.1 Energi- och klimateffektiv samhällsutveckling Hur vi bygger och utformar samhället åter- speglas i var vi bygger och därmed vilket transportberoende vi får. Transporterna inom kommunen genererar inte bara växthusgas- utsläpp utan även hälsopåverkande partiklar, buller och säkerhetsrisker. Ett energieffektivt samhälle är också ett resurseffektivt samhälle där resurserna i olika form används väl och långsiktigt hållbart. Genom fysisk planering kan vi verka för såväl klimatvänliga transporter, utvecklingen av en attraktiv och effektiv

kollektivtrafik, utnyttjande av områden lämpliga för solkraftsproduktion, energi-

effektiva byggnader samt en grön infrastruktur som i sig själv bidrar till ett klimatarbete.

I och med att uppförandefasen är den del av byggprocessen som står för en allt större del av fastighetens totala växthusgasutsläpp kom- mer dessa utsläpp att få en allt större betydel- se. Då är det främst konstruktionsmaterialets tillkomst som orsakar utsläpp och där har trä generellt lägre klimatpåverkan än till exempel betong eller stål. Dessutom lagrar trähus kolet i byggnader under lång tid, vilket har en posi- tiv effekt på växthusgasutsläppen under det närmaste århundradet. Intresset för trä hus- byggande har ökat i hela landet och kommer förmodligen att fortsätta öka på grund av dess klimatfördelar. Örnsköldsvik med sin historia i skogs- och träindustrin har en potential att utveckla en ytterligare sida inom bioekono-

min genom att lokalt öka förädlingsvärdet av skogsråvaran genom trä husbyggande.

Att även använda den ekosystemtjänst, i form av kolinlagring, som våra ekosystem ger bidrar till ett klimatarbete som genom en grön infra- struktur ger goda möjligheter för såväl växt- och djurliv som rekreation för oss medborgare.

Kommunens eget markinnehav ger förutsätt- ning för att ha en balans mellan att skogen levererar skogsprodukter till att också i finnas kvar som koldioxid sänka samtidigt som den blir till nytta för naturen och ger oss rekreation.

Geografiska kommunen

• Utarbeta en trafikstrategi för hållbara transporter. Ansvar: Kommunledningsförvalt- ningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen.

• Planera för och möjliggöra energiproduktion (solel, vindkraft mm). Ansvar: Kommunlednings- förvaltningen.

Koncernen

• Framtida kommunala byggnader ska uppfö- ras som träbyggnation där dom tekniska förut- sättningarna tillåter byggande i trä. Ansvar: Alla berörda förvaltningar och bolag.

• Identifiera kolförråd, årliga utsläpp och upp- tag av växthusgaser samt förslag på aktiva åtgärder för att öka de biologiska kolsänkorna inom kommunalt ägd mark. Ansvar: Kommun- ledningsförvaltningen.

4.2 Säker och tillräcklig energitillförsel Fysisk planering behöver även inkludera energiperspektivet för att säkerställa att den önskade samhällsutvecklingen kan tillgodoses genom tillräcklig överföringskapacitet.

Västernorrlands län exporterar el och det råder därmed ingen brist på elproduktion i regionen.

Det finns generellt inga större problem med att ansluta laster som bostäder, mindre industrier, köpcenter, sjukhus mm. En ökad elanvändning i transportsektorn leder dock till en ökad elan- vändning och ett ökat effektbehov.

Nyanslutning av större laster på regionnätet begränsas dock av långa ledtider för tillstånds- processen för utbyggnad av regionnät. Den bästa åtgärden för att minska risken för dessa flaskhalsar är att låta dialogen mellan elnäts- bolaget och den aktör som önskar ansluta större laster starta tidigt.

Geografiska kommunen

• Vid utpekande av verksamhetsområde pla- nera energianvändningen för hela området.

Ansvar: Kommunledningsförvaltningen.

• Planera för utvecklandet av befintliga samt framtida etableringar av energiintensiva verksamheter i tidig dialog med lokala och regionala elnätsägare. Ansvar: Kommun-

ledningsförvaltningen.

5. Konsumtion

Konsumtion är ett mycket vitt begrepp som berör alla de val av och inköp av varor och tjänster som under sin livscykel kräver resur- ser vid produktion och transport. Som konsu- ment signalerar man till marknaden vad man anser är viktigt och hur du vill konsumera på ett förhoppningsvis hållbart sätt.

Samhället i stort behöver en livsstilsförändring genom att ändra värderingen kring vikten av att äga saker. Klimat- och resursperspektivet bör finnas med vid beslutet att konsumera en produkt eller tjänst – finns det ett reellt behov av produkten eller tjänsten eller kan samma behov fyllas på annat sätt genom hyra av ut- rustning eller att låna?

Energi- och klimatperspektivet bör finnas med vid val av transportsätt, placering av ekono- miska medel, val av uppvärmning i bostaden, på vilket sätt elektriciteten är producerad, energikrav vid köp av teknisk utrustning, val av livsmedel, kläder mm. Det är viktigt att ha många olika perspektiv som konsument.

Livslängden på produkter behöver också bli längre och när produkten inte längre är önsk- värd eller brukbar ska den återanvändas eller återvinnas. Behov finns av att inom kommu- nen kunna nyttja fler ställen som ex. Start- punkten, vilken utgår från ett mera hållbart återanvändande.

Upphandling sker inom alla organisationer och företag varför krav på energieffektivitet eller andra hållbarhetskrav är både möjliga och behövliga från samtliga aktörer i samhället.

Tillsammans blir volymerna av upphandlade varor och tjänster stora och de specifika krav på varor och tjänster i upphandlingen ger incitament till marknaden att miljöanpassa

produkternas prestanda.

Upphandlingsmyndigheten har färdiga hållbar- hetskriterier som ska göra det möjligt att ställa drivande krav vid upphandling och kriterier, in- klusive kriterier för klimat vänligare produkter.

Geografiska kommunen

• Viktigt att återanvända och återvinna produk- ter. Ansvar: alla inom geografisk kommun.

• Lokalt bonussystem för bra miljö-/hållbar- hetsval. Ansvar: Handel och/eller näringsliv inom geografisk kommun

• Utveckla delningsekonomi med digitala verktyg. Ansvar: Handel och/eller näringsliv inom geografisk kommun

• Styrning mot lokal konsumtion samt energi- effektiva produkter och 100 % förnybar energi- användning med hjälp av upphandling. Ansvar:

alla inom geografisk kommun.

• Verka för att fler handlar lokalt via kampan- jer och tex LEA-analyser. Verka/stödja att fler producerar och erbjuder lokala varor tex via bondens marknad, REKO-ring mfl. Ansvar: KLF/

Näringsliv i samverkan med Bygdsam och Cesam

Koncernen

• Nya avtal för energieffektiva och klimatvän- liga produkter inom ramen för eget målarbete och styrning. Ansvar: Alla berörda förvaltningar och bolag.

Varje aktör råder över sitt ansvarsområde

Kommunkoncernen är i dag en många sam- hällsaktörer i en samverkan kring omställning- en av det lokala energisystemet som helhet.

Koncernen agerar utifrån sina roller som offentlig aktör, myndighetsutövare, näringslivs- utvecklare, samhällsplanerare, upphandlare, kommunikatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till kommunala bolag. I egen- skap av dessa olika roller når kommunen an- dra viktiga aktörer som producerar, distribuerar och använder energi.

Kommunen som organisation har genom denna strategi tagit på sig en särskild roll bland aktörerna genom att förmedla bilden av det lokala energisystemet och behovet av en gemensam långsiktig inriktning till en mera klimatvänlig och hållbar framtid. Vi har också tagit rollen att visa vägen i klimatarbetet ge- nom koncernmålet om en energieffektiv och klimatneutral koncern till 2030. Detta innebär att Örnsköldsviks klimatstrategi i princip har två fokus: ett strategiskt övergripande fokus som gäller den geografiska kommunen, och ett mera operativt fokus med konkreta åtgär-

der för kommunens egen organisation och verksamhet.

Genom Örnsköldsviks gemensamma vision om ett mera hållbart Örnsköldsvik och där- med en gemensam vision för klimatarbetet, bjuds alla aktörer i vår geografiska kommun in till aktiva insatser. Acceptansen utanför kommunens organisation för klimatstrategins övergripande inriktning kommer att bero på att kommunen agerar konsekvent och som ett föredöme. En förutsättning för att bidra till att uppfylla de gemensamma målsättningarna i denna strategi är att även andra organisatio- ner, företag eller individer inom alla samhälls- sektorer bidrar i arbetet där man själv råder över sitt ansvarsområde. Uppnå målen måste vi göra tillsammans.

Hållbarhetsbedömning

Klimatstrategi för Örnsköldsviks kommun är en kombination av eget styrdokument för koncern internt energi- och klimatarbete sam- tidigt som den pekar ut kommunens politiska viljeyttring för fortsatt energi- och klimatarbete inom alla samhällssektorer inom den geogra- fiska kommunen.

Kommunens samlade bedömning är att kli- matstrategin inte kommer att medföra någon betydande negativ miljöpåverkan.

Örnsköldsviks kommuns målsättningar i denna klimatstrategi överensstämmer väl och är i enlighet med regionala, nationella och internationella energi- och klimatpolitiska beslut och målsättningar. Således bör konse- kvenserna inte betraktas som något unikt för Örnsköldsviks kommun.

Föreslagna åtgärder är oftast mycket över- gripande och kan genomföras på flera olika sätt. På vilket sätt klimatstrategins målsätt- ningar ska nås och åtgärder utföras fastställer respektive kommunal förvaltning, bolag eller annan aktör. Fysisk struktur och placering för eventuella energianläggningar behandlas i andra dokument som hanterar den fysiska planeringen.

Genom utgångspunkten i Örnsköldsviks vision, att de tre hållbarhetsperspektiven – ekono- misk, social och ekologisk hållbarhet är väg- ledande för vår verksamhet redovisas i do- kumentet Nuläge och hållbarhetsbedömning övergripande några olika konsekvenser som klimatstrategin bedöms medföra.

Sammanfattningsvis gör kommunen bedöm- ningen att ett aktivt och långsiktigt klimatarbe- te är avgörande för fortsatt hållbarhetsarbete – oavsett om det är lokal som global nivå. Ett mera offensivt klimatarbete ger positiva kon- sekvenser genom att verka för miljökvalitets-

målen samt Agenda 2030:s övergripande mål nummer 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14 och 15.

Ett långsiktigt klimatarbete genom omställning och energieffektivisering ger genom sin natur nya utmaningar i form av olika kostnader men även möjligheter genom teknik- och produktut- veckling, ökad konkurenskraft och effektivitet, minskade driftskostnader, nya arbetstillfällen, förbättrad folkhälsa och välmående samt öka- de möjligheter att värna biologisk mångfald på olika sätt.

För att uppnå detta kommer vi att behöva investera i klimatarbetet genom pengar och mänsklig kraft som utvecklar arbetet. Men, Stern rapporten konstaterade för många år se- dan att världen kommer att få lägre kostnader genom att arbeta förebyggande än att betala för konsekvenserna av framtida klimatföränd- ringar, vilka vi vet idag kommer att bli mycket stora om vi inte tar rätt beslut idag.

Uppföljning

Klimatstrategin är ett långsiktigt dokument som återspeglar såväl behovet av resurser som politisk viljeinriktning. Dokumentet bör utvärderas, aktualiseras och eventuellt revide- ras under 2025, vilket är halvvägs till mål året 2030.

Statistik för energianvändning och växthus- gasutsläpp redovisas övergripande för den geografiska kommunen på kommunens webbplats i enlighet med att uppgifterna finns tillgängliga och kvalitetssäkrade. Övriga indi- katorer för måluppföljning för den geografiska

kommunen sammanställs i samband med ut- värdering och aktualisering av klimatstrategin.

Mål och åtgärder som kopplar till kommunkon- cernens målarbete för en energieffektiv och klimatneutral koncern till 2030 styrs och följs upp årligen genom ordinarie verksamhetspla- nering och redovisning till kommunfullmäktige.

Förvaltningsorganisationens sammanfattade redovisning av målarbetet redovisas därefter tillbaka till samtliga nämnder som återkoppling av föregående års målarbete.