Energieffektiva transporter

Att ställa om till mera hållbara transporter innebär även att våra transporter behöver bli mer energieffektiva så att vi samtidigt kan minska efterfrågan på energi för transporter.

År 2017 gick 8% av energianvändningen åt till transporter och Örnsköldsvik växer stadigt vilket ger fler människor och därmed mer an-vändning av resurser.

Energieffektivisering av transporterna kan ske på flera sätt. Övergång från bil till andra trans-portslag som kollektivtrafik, cykel och gång samt energieffektiva fordon och effektivare användning av fordonen för de resor där inget alternativ finns. Även en överföring av gods- transporter från väg till järnväg eller sjöfart är en energieffektivisering. En minskning av antalet transporter/resor och kortare

transportsträckor med hjälp av logistikeffekti-viseringar, t.ex. ruttoptimering och samordnad varudistribution är andra exempel.

För centralorten innebär en hållbar stadsutveck-ling en avvägning mellan olika trafikslag.

En förtätning av centralorten ger ökad tillgäng-lighet och ökade konkurrensfördelar för gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik, vilka ska prioriteras i samtlig planering med undantag för sökarringen (Centralesplanaden, Viktoria-

esplanaden och Strandgatan) där framkomlig-heten för kollektivtrafik och godstrafik är prioriterad.

Geografiska kommunen

• Verka för en ökad överflyttning av god-stransporter från väg till järnväg och sjöfart.

Ansvar: KLF, Tillväxtavdelningen och Öviks Hamn och Logistik AB.

• Utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtra-fik. Ansvar: Samhällsbyggnadsförvaltningen.

• Verka för utbyggnad av dubbelspår på Ost-kustbanan mellan Gävle-Härnösand samt utbyggnad av järnväg mellan Umeå-Luleå i form av Norr Botniabanan. Ansvar: Kommunstyrelsen, Kommunledningsförvaltning och Region Väster-norrland.

Koncernen

• Distansarbete bland anställda fortsätter och utvecklas. Ansvar: Alla berörda förvaltningar och bolag.

3. Lokal produktion av förnybar energ ⁴ Riksdagen har slagit fast ett mål om 100%

förnybar elproduktion till år 2040. Målet är all-mänt hållet och inte styrt mot något specifikt kraftslag.

För att kunna öka användningen i samhället av förnybar energi behöver även produktionen öka, vilket vi har goda förutsättningar för i Örnsköldsvik.

3.1 Lokal produktion av förnybar el

All produktion av elektricitet har en miljöpåver-kan – oavsett om det är en förnybar produk-tion eller inte. Den absolut viktigast kilowat-timmen (kWh) är den som inte produceras och används.

År 2017 använde sektorerna inom Örnskölds-viks kommun 1719 GWh elektricitet. Samma år var den lokala produktionen av el totalt 1668 GWh. De två kraftslag som idag inte genererar en 100% förnybar elproduktion är industri-ellt mottryck och kraftvärmeverk (där el- och fjärrvärme produceras samtidigt). Dessa två kraftslag producerade under 2017 tillsammans

631 GWh eller 38% av total elproduktion inom kommunen. Förnybara bränslen för elpro-duktion via kraftvärmeverk eller industriellt mottryck är inte inkluderat i denna förnybara produktion. En fortsatt omställning av bränsle-användningen inom industriellt mottryck och kraftvärmeverk bidrar till ökad produktion av helt förnybar el.

Resterande 62% (1037 GWh) av den totala el-produktionen var helt förnybar producerad från vattenkraft, vindkraft eller solkraft.

Vindkraften stod för 38% av elproduktionen under 2017, följd av vattenkraften på 27%.

Solkraften utgjordes endast av 0,1% av total el-produktion men installerad effekt har ökat med 2,2 MW mellan 2016 och 2019.

Geografiska kommunenen

• Elproduktion från vind- och solkraft (t.ex.

solfarmar). Ansvar: Övik Energi AB och andra energibolag.

Koncernen

• Förutsättningar för solcellsinstallation utreds inför varje ny- och ombyggnad av kommunens byggnader/anläggningar. Ansvar: Alla berörda förvaltningar och bolag.

4.Förnybar energi definieras i detta dokument som en produkt av 100 % förnybara bränslen eller energislag.

3.2 Kraftvärme och fjärrkyla Kraftvärme

När el produceras genom att ånga under högt tryck och temperatur driver en turbin lämnar en relativt stor spillvärmerest turbinen som inte kan omvandlas till el. Om denna värmerest inte kan nyttiggöras på något sätt går energi-mängden till spillo och elproduktion sker då med låg verkningsgrad. I ett kraftvärmeverk är ångpanna och turbin ihopkopplad med ett fjärrvärmenät och spillvärmen kan på så sätt till del eller i sin helhet användas för att tillver-ka fjärrvärme. Därför är kraftvärmen resurs-effektiv med samtidig tillverkning av el och fjärrvärme med mycket hög verkningsgrad.

Om ångpannan eldas med biobränslen kan för-nyelsebar och fossilfri energi produceras helt oberoende av väder och årstid vilket är en stor tillgång för energisystemet.

Fjärrvärme

Övik Energi AB äger ett antal fjärrvärmeanlägg-ningar runt om i kommunen. Fjärrvärmean-läggningen i centralorten utgörs till största del av kraftvärmeverket vid Hörneborg, vilket förutom fjärrvärme även producerar ånga till industrin samt el till samhället. Fjärrvärmen tar vara på resurser som annars skulle gå för-lorade. I centralorten, vilken utgör den störs-ta delen av fjärrvärmen, utgår produktionen främst från biobränslen (rester från skogen), bioolja, lite biogas och förnybar el ingår. En icke förnybar andel av bränslet i produktionen utgörs av torv, olja och fossil el.

Det finns kapacitet att utveckla fjärrvärme- nätet i Örnsköldsvik centralort och övriga anläggningar i kommunen. Övik energi har som mål att förtäta näten och ansluta fler kunder längs befintliga fjärrvärmenät.

Fjärrkyla

Med fjärrkyla minskar miljöpåverkan, och energianvändningen är minimal, jämfört med kylning med lokala kylanläggningar.

Fjärrkylan i Örnsköldsviks centralort görs genom så kallad frikyla genom att kyla hämtas från 25 meters djup i Örnsköldsviksfjärden.

Det kalla vattnet pumpas till en produktionsan-läggning där havsvattnet förs över till vattnet i fjärrkylenätet. I fastigheterna där kylan ska användas finns en värmeväxlare som överför kyla i vattnet till fastighetens slutna kylsystem.

När det kalla vattnet inte länge är så kallt leds det tillbaka till produktionsanläggningen och kyls ner på nytt.

Det finns kapacitet att utveckla fjärrkylenätet i Örnsköldsvik centralort, men det är en stor installationskostnad att dra fjärrkylenät till enstaka fastighet som ligger långt från stam-nätet då de volymer en enskild fastighet för-brukar är små. Övik Energi ställer sig positiv till att utveckla fjärrkylenätet om intressenter finns som är beredda att ta kostnaden.

Geografiska kommunen

• Mer råvara (bränsle) ut ur skogen. Ansvar:

Alla markägare.

• 100% förnybara bränslen i energiproduktio-nen senast 2025. Ansvar: Övik Energi AB.

• Utveckla tillståndet att elda ex. rester från Må samt slam. Ansvar: Övik Energi AB.

4. Fysisk planering

Energianvändningen och den klimatpåverkan vi har beror till stor del på hur vi bygger och utformar samhället, vilket i sin tur kräver att vi också har ett långsiktigt och målmedvetet arbete.

4.1 Energi- och klimateffektiv samhällsutveckling Hur vi bygger och utformar samhället åter-speglas i var vi bygger och därmed vilket transportberoende vi får. Transporterna inom kommunen genererar inte bara växthusgas-utsläpp utan även hälsopåverkande partiklar, buller och säkerhetsrisker. Ett energieffektivt samhälle är också ett resurseffektivt samhälle där resurserna i olika form används väl och långsiktigt hållbart. Genom fysisk planering kan vi verka för såväl klimatvänliga transporter, utvecklingen av en attraktiv och effektiv

kollektivtrafik, utnyttjande av områden lämpliga för solkraftsproduktion, energi-

effektiva byggnader samt en grön infrastruktur som i sig själv bidrar till ett klimatarbete.

I och med att uppförandefasen är den del av byggprocessen som står för en allt större del av fastighetens totala växthusgasutsläpp kom-mer dessa utsläpp att få en allt större betydel-se. Då är det främst konstruktionsmaterialets tillkomst som orsakar utsläpp och där har trä generellt lägre klimatpåverkan än till exempel betong eller stål. Dessutom lagrar trähus kolet i byggnader under lång tid, vilket har en posi-tiv effekt på växthusgasutsläppen under det närmaste århundradet. Intresset för trä hus-byggande har ökat i hela landet och kommer förmodligen att fortsätta öka på grund av dess klimatfördelar. Örnsköldsvik med sin historia i skogs- och träindustrin har en potential att utveckla en ytterligare sida inom

bioekono-min genom att lokalt öka förädlingsvärdet av skogsråvaran genom trä husbyggande.

Att även använda den ekosystemtjänst, i form av kolinlagring, som våra ekosystem ger bidrar till ett klimatarbete som genom en grön infra-struktur ger goda möjligheter för såväl växt- och djurliv som rekreation för oss medborgare.

Kommunens eget markinnehav ger förutsätt-ning för att ha en balans mellan att skogen levererar skogsprodukter till att också i finnas kvar som koldioxid sänka samtidigt som den blir till nytta för naturen och ger oss rekreation.

Geografiska kommunen

• Utarbeta en trafikstrategi för hållbara transporter. Ansvar: Kommunledningsförvalt-ningen och SamhällsbyggnadsförvaltKommunledningsförvalt-ningen.

• Planera för och möjliggöra energiproduktion (solel, vindkraft mm). Ansvar: Kommunlednings-förvaltningen.

Koncernen

• Framtida kommunala byggnader ska uppfö-ras som träbyggnation där dom tekniska förut-sättningarna tillåter byggande i trä. Ansvar: Alla berörda förvaltningar och bolag.

• Identifiera kolförråd, årliga utsläpp och upp-tag av växthusgaser samt förslag på aktiva åtgärder för att öka de biologiska kolsänkorna inom kommunalt ägd mark. Ansvar: Kommun-ledningsförvaltningen.

4.2 Säker och tillräcklig energitillförsel Fysisk planering behöver även inkludera energiperspektivet för att säkerställa att den önskade samhällsutvecklingen kan tillgodoses genom tillräcklig överföringskapacitet.

Västernorrlands län exporterar el och det råder därmed ingen brist på elproduktion i regionen.

Det finns generellt inga större problem med att ansluta laster som bostäder, mindre industrier, köpcenter, sjukhus mm. En ökad elanvändning i transportsektorn leder dock till en ökad elan-vändning och ett ökat effektbehov.

Nyanslutning av större laster på regionnätet begränsas dock av långa ledtider för tillstånds-processen för utbyggnad av regionnät. Den bästa åtgärden för att minska risken för dessa flaskhalsar är att låta dialogen mellan elnäts-bolaget och den aktör som önskar ansluta större laster starta tidigt.

Geografiska kommunen

• Vid utpekande av verksamhetsområde pla-nera energianvändningen för hela området.

Ansvar: Kommunledningsförvaltningen.

• Planera för utvecklandet av befintliga samt framtida etableringar av energiintensiva verksamheter i tidig dialog med lokala och regionala elnätsägare. Ansvar: Kommun-

ledningsförvaltningen.

5. Konsumtion

Konsumtion är ett mycket vitt begrepp som berör alla de val av och inköp av varor och tjänster som under sin livscykel kräver resur-ser vid produktion och transport. Som konsu-ment signalerar man till marknaden vad man anser är viktigt och hur du vill konsumera på ett förhoppningsvis hållbart sätt.

Samhället i stort behöver en livsstilsförändring genom att ändra värderingen kring vikten av att äga saker. Klimat- och resursperspektivet bör finnas med vid beslutet att konsumera en produkt eller tjänst – finns det ett reellt behov av produkten eller tjänsten eller kan samma behov fyllas på annat sätt genom hyra av ut-rustning eller att låna?

Energi- och klimatperspektivet bör finnas med vid val av transportsätt, placering av ekono-miska medel, val av uppvärmning i bostaden, på vilket sätt elektriciteten är producerad, energikrav vid köp av teknisk utrustning, val av livsmedel, kläder mm. Det är viktigt att ha många olika perspektiv som konsument.

Livslängden på produkter behöver också bli längre och när produkten inte längre är önsk-värd eller brukbar ska den återanvändas eller återvinnas. Behov finns av att inom kommu-nen kunna nyttja fler ställen som ex. Start-punkten, vilken utgår från ett mera hållbart återanvändande.

Upphandling sker inom alla organisationer och företag varför krav på energieffektivitet eller andra hållbarhetskrav är både möjliga och behövliga från samtliga aktörer i samhället.

Tillsammans blir volymerna av upphandlade varor och tjänster stora och de specifika krav på varor och tjänster i upphandlingen ger incitament till marknaden att miljöanpassa

produkternas prestanda.

Upphandlingsmyndigheten har färdiga hållbar-hetskriterier som ska göra det möjligt att ställa drivande krav vid upphandling och kriterier, in-klusive kriterier för klimat vänligare produkter.

Geografiska kommunen

• Viktigt att återanvända och återvinna produk-ter. Ansvar: alla inom geografisk kommun.

• Lokalt bonussystem för bra miljö-/hållbar-hetsval. Ansvar: Handel och/eller näringsliv inom geografisk kommun

• Utveckla delningsekonomi med digitala verktyg. Ansvar: Handel och/eller näringsliv inom geografisk kommun

• Styrning mot lokal konsumtion samt effektiva produkter och 100 % förnybar energi-användning med hjälp av upphandling. Ansvar:

alla inom geografisk kommun.

• Verka för att fler handlar lokalt via kampan-jer och tex LEA-analyser. Verka/stödja att fler producerar och erbjuder lokala varor tex via bondens marknad, REKO-ring mfl. Ansvar: KLF/

Näringsliv i samverkan med Bygdsam och Cesam

Koncernen

• Nya avtal för energieffektiva och klimatvän-liga produkter inom ramen för eget målarbete och styrning. Ansvar: Alla berörda förvaltningar och bolag.

Varje aktör råder över sitt ansvarsområde

Kommunkoncernen är i dag en många sam-hällsaktörer i en samverkan kring omställning-en av det lokala omställning-energisystemet som helhet.

Koncernen agerar utifrån sina roller som offentlig aktör, myndighetsutövare, näringslivs-utvecklare, samhällsplanerare, upphandlare, kommunikatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till kommunala bolag. I egen-skap av dessa olika roller når kommunen an-dra viktiga aktörer som producerar, distribuerar och använder energi.

Kommunen som organisation har genom denna strategi tagit på sig en särskild roll bland aktörerna genom att förmedla bilden av det lokala energisystemet och behovet av en gemensam långsiktig inriktning till en mera klimatvänlig och hållbar framtid. Vi har också tagit rollen att visa vägen i klimatarbetet ge-nom koncernmålet om en energieffektiv och klimatneutral koncern till 2030. Detta innebär att Örnsköldsviks klimatstrategi i princip har två fokus: ett strategiskt övergripande fokus som gäller den geografiska kommunen, och ett mera operativt fokus med konkreta

åtgär-der för kommunens egen organisation och verksamhet.

Genom Örnsköldsviks gemensamma vision om ett mera hållbart Örnsköldsvik och där-med en gemensam vision för klimatarbetet, bjuds alla aktörer i vår geografiska kommun in till aktiva insatser. Acceptansen utanför kommunens organisation för klimatstrategins övergripande inriktning kommer att bero på att kommunen agerar konsekvent och som ett föredöme. En förutsättning för att bidra till att uppfylla de gemensamma målsättningarna i denna strategi är att även andra organisatio-ner, företag eller individer inom alla samhälls-sektorer bidrar i arbetet där man själv råder över sitt ansvarsområde. Uppnå målen måste vi göra tillsammans.

Hållbarhetsbedömning

Klimatstrategi för Örnsköldsviks kommun är en kombination av eget styrdokument för koncern internt energi- och klimatarbete sam-tidigt som den pekar ut kommunens politiska viljeyttring för fortsatt energi- och klimatarbete inom alla samhällssektorer inom den geogra-fiska kommunen.

Kommunens samlade bedömning är att kli-matstrategin inte kommer att medföra någon betydande negativ miljöpåverkan.

Örnsköldsviks kommuns målsättningar i denna klimatstrategi överensstämmer väl och är i enlighet med regionala, nationella och internationella energi- och klimatpolitiska beslut och målsättningar. Således bör konse-kvenserna inte betraktas som något unikt för Örnsköldsviks kommun.

Föreslagna åtgärder är oftast mycket över-gripande och kan genomföras på flera olika sätt. På vilket sätt klimatstrategins målsätt-ningar ska nås och åtgärder utföras fastställer respektive kommunal förvaltning, bolag eller annan aktör. Fysisk struktur och placering för eventuella energianläggningar behandlas i andra dokument som hanterar den fysiska planeringen.

Genom utgångspunkten i Örnsköldsviks vision, att de tre hållbarhetsperspektiven – ekono-misk, social och ekologisk hållbarhet är väg-ledande för vår verksamhet redovisas i do-kumentet Nuläge och hållbarhetsbedömning övergripande några olika konsekvenser som klimatstrategin bedöms medföra.

Sammanfattningsvis gör kommunen bedöm-ningen att ett aktivt och långsiktigt klimatarbe-te är avgörande för fortsatt hållbarhetsarbeklimatarbe-te – oavsett om det är lokal som global nivå. Ett mera offensivt klimatarbete ger positiva kon-sekvenser genom att verka för

miljökvalitets-målen samt Agenda 2030:s övergripande mål nummer 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14 och 15.

Ett långsiktigt klimatarbete genom omställning och energieffektivisering ger genom sin natur nya utmaningar i form av olika kostnader men även möjligheter genom teknik- och produktut-veckling, ökad konkurenskraft och effektivitet, minskade driftskostnader, nya arbetstillfällen, förbättrad folkhälsa och välmående samt öka-de möjligheter att värna biologisk mångfald på olika sätt.

För att uppnå detta kommer vi att behöva investera i klimatarbetet genom pengar och mänsklig kraft som utvecklar arbetet. Men, Stern rapporten konstaterade för många år se-dan att världen kommer att få lägre kostnader genom att arbeta förebyggande än att betala för konsekvenserna av framtida klimatföränd-ringar, vilka vi vet idag kommer att bli mycket stora om vi inte tar rätt beslut idag.

Uppföljning

Klimatstrategin är ett långsiktigt dokument som återspeglar såväl behovet av resurser som politisk viljeinriktning. Dokumentet bör utvärderas, aktualiseras och eventuellt revide-ras under 2025, vilket är halvvägs till mål året 2030.

Statistik för energianvändning och växthus-gasutsläpp redovisas övergripande för den geografiska kommunen på kommunens webbplats i enlighet med att uppgifterna finns tillgängliga och kvalitetssäkrade. Övriga indi-katorer för måluppföljning för den geografiska

kommunen sammanställs i samband med ut-värdering och aktualisering av klimatstrategin.

Mål och åtgärder som kopplar till kommunkon-cernens målarbete för en energieffektiv och klimatneutral koncern till 2030 styrs och följs upp årligen genom ordinarie verksamhetspla-nering och redovisning till kommunfullmäktige.

Förvaltningsorganisationens sammanfattade redovisning av målarbetet redovisas därefter tillbaka till samtliga nämnder som återkoppling av föregående års målarbete.