Tjänsteutlåtande - Översyn av samverkansavtal för gymnasieskola och gymnasiesärskola- återrapport av uppdrag

(1)

Barn- och utbildningsförvaltningen Karin Mattsson

Epost: karin.mattsson@vasteras.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Sida

1 (1)

Datum

2020-10-13

Diarienr

UAN 2020/00880- 1.5.2

Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Tjänsteutlåtande - Översyn av samverkansavtal för

gymnasieskola och gymnasiesärskola- återrapport av uppdrag Förslag till beslut

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner återrapport, daterad 2020-10-13, avseende översyn av samverkansavtal för gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Ärendebeskrivning

På utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde 2020-08-26 § 182, gav nämnden barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att göra en översyn av befintliga samverkansavtal avseende gymnasieskola och

gymnasiesärskola. I översynen ingår inte samverkansavtalen gällande nationellt godkända idrottsutbildningar då utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden beslutade gällande dessa under våren 2020.

Uppsägning av då gällande avtal gjordes och nya avtal beslutades kring för att anpassas efter Sveriges kommuner och regioners (SKR) nya

rekommendationer gällande ersättningsnivåer för nationell idrottsutbildning.

Bilaga

Översyn av Västerås stads samverkansavtal avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola, daterad 2020-10-13.

P.9

(2)

2020-10-13

Barn o utbildningsförvaltning 721 87 Västerås

021-39 00 00 • www.vasteras.se Mattsson, Karin

karin.mattsson@vasteras.se

Översyn av Västerås stads samverkansavtal

avseende

gymnasieskola och

gymnasiesärskola

(3)

VÄSTERÅS STAD Översyn av Västerås stads samverkansavtal avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola

2020-10-13

2 Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

2. Bakgrund ... 3

3. Syfte ... 5

4. Samverkansavtal ... 5

4.1 Samverkansavtal med Hallstahammars kommun och Surahammars kommun ... 5

4.2 Samverkansavtal med Sala kommun ... 6

4.3 Samverkansavtal med Skinnskattebergs kommun ... 7

5. Dimensionering och planering ... 8

5.1 Vad säger skollagen? ... 8

5.2 Dimensionering och planering avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola i Västerås stad ... 8

5.3 Vad säger den statliga utredningen, Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning (SOU 2020:33)? ... 10

6. Samverkansavtalet syfte ... 11

6.2 Hur tillämpar Västerås stad skollagen? ... 12

7. Ekonomiska förutsättningar ... 13

7.2 Hur regleras de ekonomiska förutsättningarna i Västerås stads samverkansavtal avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola?... 13

8. Vilka kommuner bör samverkansavtal tecknas med? ... 15

9. Förslag om förändringar i gällande samverkansavtal avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola och fortsatt analys ... 16

9.1 Förslag om förändringar i gällande samverkansavtal avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola ... 16

9.2 Fortsatt analys ... 17

(4)

2020-10-13

3

1. Inledning

Alla ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden om inte annat följer av särskilda bestämmelser i skollagen.

Hemkommunen ansvarar för att dess ungdomar som är behöriga till nationella program erbjuds ett allsidigt urval ¹av nationella program och inriktningar. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas

önskemål². Hemkommunen har ansvar för de ungdomar som är behöriga till introduktionsprogrammen och att de erbjuds detta samt att ge elever med utvecklingsstörning³ en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

2. Bakgrund

Västerås stad har nu gällande samverkansavtal med tre kommuner avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola; Sala där

samverkansavtalet började gälla 2014 och Surahammar och

Hallstahammar där nuvarande samverkansavtal började gälla 2018. Ett nytt samverkansavtal med Skinnskatteberg har fattats beslut om på utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och börjar gälla 1 januari 2021.

Barn- och utbildningsförvaltningen såg ett behov av att se över

samverkansavtalen utifrån dimensionering och planering och bad därför utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden om att få ett sådant uppdrag. I översynen ingår även att titta på avtalets syfte, ekonomiska

förutsättningar samt vilka kommuner avtal bör tecknas med utifrån dimensionering och planering.

1 Skollagen 16 kap 42 §

(5)

2020-10-13

4

Samverkansavtalen för nationellt godkända idrottsutbildningar behöver dock inte ingå i översynen då utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade gällande dessa under våren 2020. Uppsägning av då gällande avtal gjordes och nya avtal beslutades kring för att anpassas efter Sveriges kommuner och regioners (SKR) nya rekommendationer⁴ gällande ersättningsnivåer för nationell idrottsutbildning.

Det pågår en utredning för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för bärkraftiga gymnasieenheter med god ekonomi för den kommunala gymnasieskolan i Västerås. Under våren 2019 intensifierades arbetet med att skapa bärkraftiga gymnasieenheter och är nu inne i slutskedet där en extern utredare har tagits in för att slutföra utredningen

tillsammans med förvaltningens direktör.

Målet med gymnasieutredningen är att det ska finnas en samsyn mellan nämnd och förvaltning gällande:

1. Vilka skolenheter ska finnas på längre sikt?

2. Vilken dimensionering ska enheterna ha?

3. Att det ska finnas en realistisk programersättning som täcker den kommunala utförarens

programkostnader.

4. Att ambitionsnivån för utbildningen ligger i balans med den ekonomi som finns.

Det ska även vara enheter som är bärkraftiga, vilket avser att det ska vara realistiskt

dimensionerade enheter:

1. Att antal elever per program och enhet stämmer överens med den planering som

genomförs

2. Rätt lokaler, det vill säga lokaler som är eller har a. Rimliga kostnader

b. Dimensionerade efter den kommunala gymnasieskolans behov c. Kostnadseffektiva lokaler

3. Likvärdigt stöd per enhet, att det finns en minsta gemensam nämnare när det gäller

a. Administration b. Elevhälsa

c. Övrigt tex vaktmästeri

4 Cirkulär 19:36

(6)

2020-10-13

5

Under 2018 gav regeringen ett uppdrag till Lars Stjernkvist att utreda och komma med förslag på hur utbildningen inom gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och särvux bättre kan planeras och

dimensioneras utifrån regionala och nationella kompetensbehov. Syftet är att främja en likvärdig utbildning och minska segregationen inom gymnasieskola. Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola (SOU 2020:33) är nu klar och har skickats ut på remiss till bland annat Västerås stad.

Den interna utredningen för bärkraftiga gymnasieenheter och den statliga utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola tas båda i beaktande i översynen av samverkansavtal.

3. Syfte

Översynen ska visa på eventuella förändringar som behöver göras i nuvarande samverkansavtal utifrån dimensionering och planering;

avtalens syfte, ekonomiska förutsättningar och vilka kommuner som Västerås stad ska ingå samverkansavtal med avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola.

4. Samverkansavtal

Västerås stad har för närvarande samverkansavtal med tre kommuner;

Sala kommun, Hallstahammars kommun och Surahammars kommun.

Hösten 2019 sades samverkansavtalet med Köpings kommun upp i syfte att utforma nytt samverkansavtal. Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden beslutade om nytt samverkansavtal med Skinnskatteberg avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola på nämndsammanträdet i september 2020.

4.1 Samverkansavtal med Hallstahammars kommun och Surahammars kommun

Avtalen syftar till att:

- erbjuda elever från Hallstahammars kommun och Surahammars kommun möjlighet att söka till Västerås nationella program och

(7)

2020-10-13

6

introduktionsprogram på Västerås gymnasieskolor på samma villkor som elever bosatta i Västerås

- erbjuda elever från Hallstahammars kommun och Surahammars kommun möjlighet att söka till Västerås nationella program och individuella programmen på Västerås gymnasiesärskolor på samma villkor som elever bosatta i Västerås

- erbjuda utbildningar av hög kvalitet med brett urval av inriktningar - skapa goda planeringsförutsättningar för dimensionering av

utbildningskapaciteten

- ange former för en långsiktig och fördjupad planering och samverkan

Asylsökande elever tas emot på både introduktions- och nationella program.

Ersättning utgörs av Västerås programpris för interkommunala elever (IKE) på nationella program och sökbara introduktionsprogram. Elever på individuellt alternativ ersätts med 157 000kr/elev och år. Elever på språkintroduktion ersätts med 122 500 kr/elev och år. Räknas upp med skolindex varje år från och med 2018.

För elever i behov av särskilt stöd träffas särskilda avtal i förväg, per individ, mellan mottagande skola och hemkommunen.

För elever som behöver ett 4:e år avtalas om ersättning utifrån antalet poäng som eleven läser i förhållande till hel årskurs.

För asylsökande elever betalas interkommunal ersättning motsvarande priset för språkintroduktionselever.

4.2 Samverkansavtal med Sala kommun

Avtalet syftar till att erbjuda elever inom samverkansområdet:

- fler gymnasieutbildningar av hög kvalitet och ett breddat urval av inriktningar

- fler utbildningar av hög kvalitet inom gymnasiesärskolan - förbättrad resursanvändning och ökad kostnadseffektivitet i

gymnasieskola och gymnasiesärskola

Avtalet ger ungdomar, folkbokförda inom samverkansområdet rätt att söka till samtliga nationella program och inriktningar samt till samtliga

(8)

2020-10-13

7

de av Skolverket godkända särskilda varianter inom samverkansområdets kommunala gymnasieskolor.

Avtalet omfattar inte introduktionsprogrammen individuellt alternativ, yrkesintroduktion samt språkintroduktion.

Elevernas val av program ska vara vägledande vid planering och dimensionering.

Ersättning beräknas utifrån den av samverkanskommunerna som har lägsta programpriset för berörd utbildning. Ingen reglering i

samverkansavtalet gällande elever med omfattande behov av särskilt stöd.

4.3 Samverkansavtal med Skinnskattebergs kommun Avtalet syftar till att:

- erbjuda elever från Skinnskattebergs kommun möjlighet att söka till Västerås nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion på samma villkor som elever bosatta i Västerås

- erbjuda elever, som tillhör målgruppen för gymnasiesärskola, rätt att söka till de nationella och individuella programmen på

Västerås kommunala gymnasiesärskolor.

- erbjuda utbildningar av hög kvalitet med brett urval av inriktningar

- skapa goda planeringsförutsättningar för dimensionering av utbildningskapaciteten

- ange former för en långsiktig och fördjupad planering och samverkan

Ersättningen utgörs av Västerås programpris för interkommunala elever (IKE) på nationella program och sökbara

introduktionsprogram.

Bedömning och beslut gällande en elevs behov av extraordinära stödinsatser görs av Västerås stads områdesteam för gymnasieskolan

(9)

2020-10-13

8

i enlighet med Skollagen kap 3 § 8-9. För elever som bedöms behöva extraordinära stödinsatser sker debitering av självkostnad utifrån beslutad insats i varje enskilt fall.

5. Dimensionering och planering

5.1 Vad säger skollagen?

Skollagen⁵ anger att en kommun ansvarar för att folkbokförda ungdomar i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan antingen anordna utbildningen själv eller via samverkansavtal med annan kommun eller region. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser anpassas med hänsyn till ungdomars önskemål så långt det är möjligt.

5.2 Dimensionering och planering avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola i Västerås stad

För 2020 är prognosen om antal folkbokförda Västeråselever som studerar i hemkommunen 2 798 elever i kommunala gymnasieskolan exkl. elever som studerar på ett introduktionsprogram, 478 elever på introduktionsprogrammen därtill tillkommer ca 50 asylsökande elever samt 114 elever på gymnasiesärskolan.

I underlaget för budget 2021 beräknas antalet gymnasieelever folkbokförda i Västerås öka med ca 84 elever på de kommunala

gymnasieskolorna inkl. elever på introduktionsprogrammen. Prognosen för gymnasiesärskolan är en ökning med 6 elever folkbokförda i

Västerås jämfört med budget 2020. 2022-2025 är prognosen en ökning med ca 337 elever på de kommunala gymnasieskolorna inkl.

introduktionsprogrammen och en ökning med 12 gymnasiesärskoleelever folkbokförda i Västerås.

5 Skollagen kap.15 30§

(10)

2020-10-13

9

Förutom elever folkbokförda i Västerås går det även ca 922 elever från annan kommun i de kommunala gymnasieskolorna totalt, varav ca 105 elever på introduktionsprogrammen och 27 elever i gymnasiesärskola.

Från samverkanskommunerna är elevantalet ⁶ enligt nedan på de kommunala gymnasieskolorna:

Program gymnasieskola

exkl.IM Introduktions-

program (IM) Program

gymnasiesärskola

Surahammars kommun 130 26 7

Hallstahammars kommun 271 61 14

Sala kommun 140 2 3

Summa 541 89 24

Vid dimensionering och planering av gymnasieskolan behöver således förutom att ta hänsyn till volymförändringar utifrån folkbokförda ungdomar i Västerås, även hänsyn tas till inflödet av elever från andra kommuner som går på någon av Västerås stads gymnasieskolor.

Barn- och utbildningsförvaltningen har med början 2018 sett över den kommunala gymnasieskolan för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för bärkraftiga gymnasieenheter med god ekonomi. I december 2018 togs en handlingsplan fram för genomförande under 2019. Arbetet har fortsatt även under 2020 och är nu inne i slutskedet där en extern utredare har tagits in för att tillsammans med förvaltningens direktör slutföra utredningen med förslag om hur gymnasieorganisationen ska se ut framöver för att skapa bärkraftiga gymnasieenheter med god

ekonomi.

På utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden den 4 juni 2020

redovisades rapporten om preliminär dimensionering av programmen inom den kommunala gymnasieskolan. Rapporten var ett första beslut för nämnden att fatta i processen att fastställa utbildningsutbudet för läsår 2021/2022. Rapporten⁷ lyfter risken med dimensioneringen avseende att säkra att de elever som är obehöriga och som ska erbjudas en plats på ett introduktionsprogram verkligen får detta. Varje år är det cirka 270 elever som lämnar den kommunala grundskolans årskurs 9 och som då ska erbjudas plats på ett introduktionsprogram. Till det ska

6 Elevantalet 15 sep 2020

7 Utbildningsutbud i de kommunala gymnasieskolorna 2021-2022

(11)

2020-10-13

10

läggas de elever som kommer från fristående verksamheter,

kranskommuner samt nyanlända elever. Årsprognos är drygt 680 elever som läser på något av introduktionsprogrammen på de kommunala gymnasieskolorna.

Historiskt sett har den kommunala utföraren kunnat ta emot ett större antal elever men med ökande elevkullar visar rapporten på svårigheten att möta elever önskemål om plats på ett program; såväl de nationella som introduktionsprogrammen.

Kommunala utföraren har även gjort en översyn⁸ av gymnasiesärskolans programutbud och enheter vilken redovisar svårigheten att planera för verksamheten då det idag är ett mycket ojämnt sökmönster från år till år.

5.3 Vad säger den statliga utredningen, Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning (SOU 2020:33)?

Den statliga utredningen anser att en förändring behöver ske i dagens modell för dimensionering och planering av gymnasieskolan och att nya principer för planering och dimensionering behövs. Utredningen anser att det gemensamma ansvaret för utbildning behöver förstärkas genom ett ökat statligt inflytande men även genom ett ökat samarbete mellan huvudmän. Detta för att bland annat åstadkomma ett bättre

resursutnyttjande men även för att förbättra tillgången till ett allsidigt och brett utbud av utbildningar av hög kvalitet.

”Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i

samhällslivet⁹. Vidare ska ”utbildningen i gymnasieskolan utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn¹⁰”. Den statliga

utredningen visar på vikten av att ta hänsyn till ungdomars efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov.

Den statliga utredningen har gjort analyser¹¹ som visar att elevers val av program har betydelse för sannolikheten att de ska ta examen, etablera

8 Gymnasieskolan- en första delrapport, Dnr: 2018/02248 - 1.3.6

9 Skollagen kap. 15 2§

10 Skollagen kap. 15 3§

11 SOU 2020:33 bilaga 5

(12)

2020-10-13

11

sig på arbetsmarknaden eller påbörja högre studier. Analyserna visar på skillnaderna mellan olika program i sannolikheten att ta examen och att skillnaden är störst bland elever med låga till medelhöga betyg från grundskolan. Programvalet har således större betydelse för eleverna med låga till medelhöga betyg från grundskolan. Även när det gäller

sannolikheten att etablera sig på arbetsmarknaden eller gå vidare till högre studier visar utredningens analys att valet av program har betydelse för elever med relativt låga betyg.

Den statliga utredningen visar att tillgången till de nationella

programmen i gymnasieskola generellt är god men sämre för elever som inte är behöriga till nationella program. Vidare visar utredningen på den konkurrens som finns idag mellan huvudmän kan bidra till en positiv kvalitetsutveckling men även ett resursanvändande som inte är till gagn för samhället.

Även om gymnasiesärskolan inte har ett uppdrag gällande

kompetensförsörjningen i landet belyser utredningen vikten av att undersöka hur utformningen av gymnasiesärskolans utbud påverkar möjligheterna för att komma in på arbetsmarknaden efter studierna.

Utredningen bedömer att dimensionering och planering av

gymnasiesärskola kräver lösningar som kan anpassas efter behoven hos varje enskild elev. Skollagen reglerar ¹² att kommunen ska sträva efter att erbjuda ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar.

6. Samverkansavtalet syfte

Vid upprättande av samverkansavtal ¹³ med andra kommuner behöver syftet vara tydligt och utgå från skollagens syfte med samverkansavtal.

Varje kommun har ett ansvar för att erbjuda gymnasieutbildning av god kvalitet¹⁴. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. En kommun kan erbjuda utbildning som den själv anordnar

13 Skollagen kap.15 30§, kap.18 27§

14 Skollagen kap.15 §30

(13)

2020-10-13

12

eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt samverkansavtal med kommunen eller regionen. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för

utbildningen.

6.2 Hur tillämpar Västerås stad skollagen?

I två av tre av de pågående samverkansavtal Västerås har är syftet att bredda utbudet för elever med hemkommun Hallstahammar eller Surahammar. Detsamma gäller i samverkansavtalet med

Skinnskatteberg som utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

beslutade om att ingå på nämndsammanträdet i september 2020 och som börjar gälla från 1 januari 2020.

I samverkansavtalet med Sala kommun gäller avtalet för samverkansområdets samtliga elever men omfattar inte

introduktionsprogrammen individuellt alternativ, yrkesintroduktion samt språkintroduktion. Genom samverkansavtalet kan ungdomar med

Västerås som hemkommun även söka till naturbruksprogrammet som Sala kommun erbjuder och som inte ingår i Västerås egna

programutbud.

Utredningen ger förslag om att det ska bli obligatoriskt för kommuner att ingå samverkansavtal avseende gymnasieskola som omfattar ett geografiskt område med minst ett visst antal invånare som ingår i gymnasieskolans målgrupp och med minst två andra kommuner.

Samverkansavtalet ska avse planering, dimensionering och erbjudande av nationella program, programinriktat val samt yrkesintroduktion.

Utredningen ger ett förslag om obligatoriska samverkansavtal i syfte att förbättra utbudet¹⁵ och kunna erbjuda ett allsidigt urval av utbildningar med hänsyn till ungdomars efterfrågan och behov samt

arbetsmarknadens behov¹⁶. Samverkansavtalet ska utformas med hänsyn till ett effektivt utnyttjande av samhällets resurser till exempel kan samverkan få ett effektivare resursutnyttjande om samma utbildningar

15 SOU 2020:33 s.496

16 SOU 2020:33 s. 498

(14)

2020-10-13

13

inte erbjuds i samverkanskommunerna om utbildningen har halvtomma klasser i flera skolor inom ett och samma pendlingsområde. Vidare kan samverkan handla om vilka kommuner som har kompetens att

genomföra vissa typer av utbildningar.

7. Ekonomiska förutsättningar

I skollagen finns ingen reglering av interkommunal ersättning mellan kommuner som har ingått ett samverkansavtal. Regleringen i skollagen gäller för de elever som tas emot från annan kommun utanför ett samverkansområde. Regeringen ansåg inte ¹⁷ att en reglering av ersättningar mellan kommuner som ingår ett samverkansavtal skulle göras i skollagen. Regeringen menade att den ekonomiska regleringen mellan kommunerna i ett samverkansområde skulle vara en naturlig komponent.

7.2 Hur regleras de ekonomiska förutsättningarna i Västerås stads samverkansavtal avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola?

I samverkansavtalet med Hallstahammars kommun och Surahammars kommun utgörs ersättningen av Västerås programpris för

interkommunala elever (IKE) på nationella program och sökbara introduktionsprogram. För elever på individuellt alternativ utgår avtalet från en fast ersättning om 157 000 kr/elev och för elever på

språkintroduktion en ersättning om 122 000 kr/elev och år. Ersättningen avseende individuellt alternativ och språkintroduktion räknas upp årligen med skolindex.

För elever som behöver gå ett fjärde år utgår ersättning utifrån antalet poäng eleven läser i förhållande till hel årskurs.

För elever i behov av särskilt stöd träffas särskilda avtal i förväg, per individ, mellan mottagande skola och hemkommun.

I samverkansavtalet med Sala kommun utgår ersättning efter den av samverkanskommunerna som har lägst programpris för berörd

17 SOU 2020:33 s. 674, från prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper

(15)

2020-10-13

14

utbildning. Kostnader avseende särskilda elevvårdsinsatser ersätts av hemkommunen.

I samverkansavtalet med Skinnskatteberg utgörs ersättningen av Västerås programpris för interkommunala elever (IKE) på nationella program och sökbara introduktionsprogram.

För de elever som studerar på nationellt godkända

idrottsutbildningar, utgår NIU ersättning, vilken finns specificerad i prislistan för gällande kalenderår. Räknas upp årligen med skolindex inför varje nytt kalenderår.

För förlängd studietid sker debitering av programpriset för det

program eleven går på i enlighet med av nämnd beslutad prislista och i enlighet med Västerås stads riktlinjer för förlängd undervisning. (Se även §4 och bilaga 1)

För elever som bedöms behöva extraordinära stödinsatser sker debitering av självkostnad utifrån beslutad insats i varje enskilt fall.

Utredningen föreslår ett förtydligande i skollagen avseende bestämmelse om interkommunal ersättning, att det regleras att även kommuner inom ett samverkansområde ska betala interkommunal ersättning till varandra.

Detta då det i utredningen ges förslag om obligatorisk samverkan med andra kommuner.

Utredningen föreslår även att interkommunal ersättning för elever som antagits på ett nationellt program eller programinriktat val ska baseras på budgeterade kostnader för det kommande kalenderåret. Med

budgeterade kostnader ska antingen avses hemkommunens kostnader för motsvarande utbildning eller anordnarkommunens självkostnad.

Förslaget om att basera den interkommunala ersättningen på budget är för att den i högre grad ska baseras på samma grunder som bidraget till de fristående utförarna. Utredningen bedömer dock att kommunerna även fortsättningsvis bör ha möjlighet att komma överens om de vill ha gemensamma prislistor eller inte.

Den kommunala ekonomin står inför utmaningar, inte minst på grund av att antalet barn och ungdomar ökar snabbare än gruppen i arbetsför ålder. Detta medför att resursbehovet ökar i snabbare takt än

(16)

2020-10-13

15

skatteintäkterna. Den statliga utredningen visar på ekonomins betydelse i den framtida dimensioneringen och planeringen samt finansieringen av gymnasie- och gymnasiesärskola. Utredningen pekar också på att det finns stora skillnader i elevers måluppfyllelse och att skolorna har blivit mer segregerade. Utredningen ger därför förslag om en mer

kompensatorisk resursfördelning med ett avdrag eller tillägg av programersättningen med 5 000 kr/elev och år utifrån elevernas förutsättningar, vilket ska gälla för de nationella programmen och programinriktat val. Ersättningen för elever på övriga

introduktionsprogram bestäms vanligen på individuell nivå och därför anser utredningen att det inte är nödvändigt att använda en schablon för dessa elever. Påslaget eller avdraget ska göras utifrån fördelningen av elevernas meritvärden från grundskolan för respektive program på nationell nivå.

8. Vilka kommuner bör samverkansavtal tecknas med?

Skollagen ger möjlighet för kommuner att ingå samverkansavtal¹⁸ med andra kommuner och därmed bilda ett samverkansområde. Skollagen ger enbart möjlighet till samverkan mellan kommuner men anger inte några villkor för hur det ska utformas.

I den statliga utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola anses att det gemensamma ansvaret för utbildning behöver förstärkas dels genom ökat statligt inflytande men även genom ökad samverkan mellan huvudmän. Utredningen ger förslag om ett krav avseende primära samverkansområden, vilket skulle innebära att

primära samverkansavtal måste skrivas med två andra kommuner med ett visst invånarantal.

18 Skollagen kap.15 30§, kap. 18 27§

(17)

2020-10-13

16

Det föreslås ett krav på att alla kommuner inom ramen för ett primärt samverkansområde ska erbjuda all utbildning i gymnasieskolan som anordnas av kommunerna inom det primära samverkansområdet när det gäller nationella program och programinriktat val samt

yrkesintroduktion, utformade för en grupp elever. Detta för att

åstadkomma ett allsidigt utbud av likvärdig kvalitet på en regional nivå.

Vidare föreslås att alla huvudmän som verkar inom ett primärt samverkansområde som avser gymnasieskolan ska ingå i samma gemensamma antagningsorganisation.

Utredningen föreslår inget krav på kommunal samverkan avseende gymnasiesärskolan. Skollagen anger ¹⁹ att utbildningen ska erbjudas nära hemmet så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

9. Förslag om förändringar i gällande

samverkansavtal avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola och fortsatt analys

9.1 Förslag om förändringar i gällande samverkansavtal avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola

De gällande samverkansavtalen som Västerås stad har föreslås uppdateras med:

• förtydligande att bedömning och beslut om ersättning för ett fjärde år ska ske i enlighet med Västerås stads riktlinjer för de elever med annan hemkommun som studerar i Västerås. För förlängd studietid sker debitering av programpriset för det program eleven går på i enlighet med av nämnd beslutad prislista och i enlighet med Västerås stads riktlinjer för förlängd undervisning.

• förtydligande gällande bedömning och ersättning då en elev har ett extraordinärt stödbehov. I samverkansavtalen föreslås skrivas in att ersättning utgår utifrån anordnande kommuns självkostnad och att bedömning och beslut gällande en elevs behov av

(18)

2020-10-13

17

extraordinära stödinsatser görs av Västerås stads områdesteam för gymnasieskolan i enlighet med Skollagen kap 3 § 8-9.

• att ersättning utgår i enlighet med beslutad prislista för interkommunalersättning.

• att det för de elever som studerar på nationellt godkända

idrottsutbildningar, utgår NIU ersättning, vilken finns specificerad i prislistan för gällande kalenderår. Räknas upp årligen med skolindex inför varje nytt kalenderår.

• Om den statliga utredningens förslag går igenom gällande primära samverkansområden kommer det att vara obligatoriskt att samverka med andra kommuner med ett visst antal invånare. Detta kan

innebära att befintliga samverkansavtal inte bör ingås utifrån vad Västerås stad klarar av att dimensionera och planera för om de kommuner som Västerås stad har samverkansavtal med idag inte kommer ingå i det primära samverkansområdet. Därför föreslås att nuvarande samverkansavtal skrivs om men med avtalsperiod som längst till och med när förslaget om primära samverkansområden börjar gälla om förslaget går igenom.

9.2 Fortsatt analys

Översynen av de samverkansavtal som Västerås har med andra kommuner visar att fortsatt analys behöver ske kring nedan punkter inför eventuell uppdatering av gällande samverkansavtal:

• Vad ska syftet med samverkansavtalen vara? Att bredda utbudet?

Varför bredda utbudet, är det till exempel för att gymnasieskola saknas i en kommun eller för att utöka antalet erbjudna program?

För vilka elever ska utbudet breddas?

• Vilket ansvar har Västerås stad för att bidra till att utbudet breddas för ungdomar på gymnasieskola och gymnasiesärskola med annan hemkommun?

• Hur mycket ska utbudet anpassas efter ungdomars önskemål?

Skollagen anger att det ska erbjudas ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar. Den statliga utredningen SOU 2020:33 anger förslag om att betydande hänsyn ska tas till ungdomars efterfrågan av utbildningar.

(19)

2020-10-13

18

• Ska elever ha möjlighet att läsa ett program i annan kommun om programmet finns i hemkommunen eller ska mer specifika samverkansavtal skrivas där enstaka program ingår som hemkommunen inte erbjuder?

• Har Västerås stad ekonomiska förutsättningar för att planera och dimensionera för andra kommuners elever också och i så fall i vilken omfattning?

• Vilka program har få elever? Bör Västerås stad istället erbjuda dessa program genom samverkan med annan kommun?