5.1 Vad säger skollagen?
Skollagen5 anger att en kommun ansvarar för att folkbokförda ungdomar i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan antingen anordna utbildningen själv eller via samverkansavtal med annan kommun eller region. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser anpassas med hänsyn till ungdomars önskemål så långt det är möjligt.
5.2 Dimensionering och planering avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola i Västerås stad
För 2020 är prognosen om antal folkbokförda Västeråselever som studerar i hemkommunen 2 798 elever i kommunala gymnasieskolan exkl. elever som studerar på ett introduktionsprogram, 478 elever på introduktionsprogrammen därtill tillkommer ca 50 asylsökande elever samt 114 elever på gymnasiesärskolan.
I underlaget för budget 2021 beräknas antalet gymnasieelever folkbokförda i Västerås öka med ca 84 elever på de kommunala
gymnasieskolorna inkl. elever på introduktionsprogrammen. Prognosen för gymnasiesärskolan är en ökning med 6 elever folkbokförda i
Västerås jämfört med budget 2020. 2022-2025 är prognosen en ökning med ca 337 elever på de kommunala gymnasieskolorna inkl.
introduktionsprogrammen och en ökning med 12 gymnasiesärskoleelever folkbokförda i Västerås.
5 Skollagen kap.15 30§
VÄSTERÅS STAD Översyn av Västerås stads samverkansavtal avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola
2020-10-13
9
Förutom elever folkbokförda i Västerås går det även ca 922 elever från annan kommun i de kommunala gymnasieskolorna totalt, varav ca 105 elever på introduktionsprogrammen och 27 elever i gymnasiesärskola.
Från samverkanskommunerna är elevantalet 6 enligt nedan på de kommunala gymnasieskolorna:
Program gymnasieskola
exkl.IM
Introduktions-program (IM) Program
gymnasiesärskola
Surahammars kommun 130 26 7
Hallstahammars kommun 271 61 14
Sala kommun 140 2 3
Summa 541 89 24
Vid dimensionering och planering av gymnasieskolan behöver således förutom att ta hänsyn till volymförändringar utifrån folkbokförda ungdomar i Västerås, även hänsyn tas till inflödet av elever från andra kommuner som går på någon av Västerås stads gymnasieskolor.
Barn- och utbildningsförvaltningen har med början 2018 sett över den kommunala gymnasieskolan för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för bärkraftiga gymnasieenheter med god ekonomi. I december 2018 togs en handlingsplan fram för genomförande under 2019. Arbetet har fortsatt även under 2020 och är nu inne i slutskedet där en extern utredare har tagits in för att tillsammans med förvaltningens direktör slutföra utredningen med förslag om hur gymnasieorganisationen ska se ut framöver för att skapa bärkraftiga gymnasieenheter med god
ekonomi.
På utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden den 4 juni 2020
redovisades rapporten om preliminär dimensionering av programmen inom den kommunala gymnasieskolan. Rapporten var ett första beslut för nämnden att fatta i processen att fastställa utbildningsutbudet för läsår 2021/2022. Rapporten7 lyfter risken med dimensioneringen avseende att säkra att de elever som är obehöriga och som ska erbjudas en plats på ett introduktionsprogram verkligen får detta. Varje år är det cirka 270 elever som lämnar den kommunala grundskolans årskurs 9 och som då ska erbjudas plats på ett introduktionsprogram. Till det ska
6 Elevantalet 15 sep 2020
7 Utbildningsutbud i de kommunala gymnasieskolorna 2021-2022
VÄSTERÅS STAD Översyn av Västerås stads samverkansavtal avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola
2020-10-13
10
läggas de elever som kommer från fristående verksamheter,
kranskommuner samt nyanlända elever. Årsprognos är drygt 680 elever som läser på något av introduktionsprogrammen på de kommunala gymnasieskolorna.
Historiskt sett har den kommunala utföraren kunnat ta emot ett större antal elever men med ökande elevkullar visar rapporten på svårigheten att möta elever önskemål om plats på ett program; såväl de nationella som introduktionsprogrammen.
Kommunala utföraren har även gjort en översyn8 av gymnasiesärskolans programutbud och enheter vilken redovisar svårigheten att planera för verksamheten då det idag är ett mycket ojämnt sökmönster från år till år.
5.3 Vad säger den statliga utredningen, Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning (SOU 2020:33)?
Den statliga utredningen anser att en förändring behöver ske i dagens modell för dimensionering och planering av gymnasieskolan och att nya principer för planering och dimensionering behövs. Utredningen anser att det gemensamma ansvaret för utbildning behöver förstärkas genom ett ökat statligt inflytande men även genom ett ökat samarbete mellan huvudmän. Detta för att bland annat åstadkomma ett bättre
resursutnyttjande men även för att förbättra tillgången till ett allsidigt och brett utbud av utbildningar av hög kvalitet.
”Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i
samhällslivet9. Vidare ska ”utbildningen i gymnasieskolan utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn10”. Den statliga
utredningen visar på vikten av att ta hänsyn till ungdomars efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov.
Den statliga utredningen har gjort analyser11 som visar att elevers val av program har betydelse för sannolikheten att de ska ta examen, etablera
8 Gymnasieskolan- en första delrapport, Dnr: 2018/02248 - 1.3.6
9 Skollagen kap. 15 2§
10 Skollagen kap. 15 3§
11 SOU 2020:33 bilaga 5
VÄSTERÅS STAD Översyn av Västerås stads samverkansavtal avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola
2020-10-13
11
sig på arbetsmarknaden eller påbörja högre studier. Analyserna visar på skillnaderna mellan olika program i sannolikheten att ta examen och att skillnaden är störst bland elever med låga till medelhöga betyg från grundskolan. Programvalet har således större betydelse för eleverna med låga till medelhöga betyg från grundskolan. Även när det gäller
sannolikheten att etablera sig på arbetsmarknaden eller gå vidare till högre studier visar utredningens analys att valet av program har betydelse för elever med relativt låga betyg.
Den statliga utredningen visar att tillgången till de nationella
programmen i gymnasieskola generellt är god men sämre för elever som inte är behöriga till nationella program. Vidare visar utredningen på den konkurrens som finns idag mellan huvudmän kan bidra till en positiv kvalitetsutveckling men även ett resursanvändande som inte är till gagn för samhället.
Även om gymnasiesärskolan inte har ett uppdrag gällande
kompetensförsörjningen i landet belyser utredningen vikten av att undersöka hur utformningen av gymnasiesärskolans utbud påverkar möjligheterna för att komma in på arbetsmarknaden efter studierna.
Utredningen bedömer att dimensionering och planering av
gymnasiesärskola kräver lösningar som kan anpassas efter behoven hos varje enskild elev. Skollagen reglerar 12 att kommunen ska sträva efter att erbjuda ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar.