forskare & företag Kvinnor och företag Din guide till innovationer Nätverk för änglar Medicin mot alkoholberoende

forskare

&

företag

tema :

Kvinnor och företag

Din guide till innovationer

Nätverk för änglar Medicin mot

alkoholberoende

intresset för innovation och entre­

prenörskap växer alltmer. I början av hösten speglades det extra tydligt under EU­

konferensen i Göteborg som hade begrep­

pet »kunskapstriangeln« på agendan. Här tog man upp kopplingen mellan forskning, utbildning och innovation som ett viktigt tema för Europas utveckling och tillväxt.

Nytt var att utbildningen kopplades tydligt till innovation och entreprenörskap. Det är emellertid inga nyheter för oss i Göteborg.

Vi har lång erfarenhet av entreprenörs­

utbildningar och när vi gemensamt sökte medel för att stärka vår samverkan med Chalmers för »Gothenburg Schools of Entrepreneurship« blev vi rankade som nummer ett i Sverige av Högskoleverket.

Det som skiljer vårt koncept från övriga lärosätens är att studenterna kombinerar teoretisk utbildning med att samtidigt arbeta med idéer som utvecklas till företag.

Det innebär att om du har en bra idé så kan studenter utveckla den inom ramen för sin utbildning och med tillgång till professionellt stöd.

i somras, närmare bestämt den 1 juni, invigde vi Institutet för innovation och entreprenörskap vid Göteborgs universitet.

Handelshögskolan utgör noden för Göteborgs universitets forskning och utbildning inom området. I ett första steg samverkar Handelshögskolan och Sahlgrenska akademin, och allt fler fakul­

teter kommer att kopplas till institutet fram över. Ett samarbete kommer också att ske mellan institutet, Forsknings­ & inno­

vationsservice, GU Holding och CIP­PS för att värdera tillgångar inom strategiska forskningsområden och rekommendera

hur de kan nyttiggöras på bästa sätt. På så vis samlar vi våra bästa kompetenser.

det är ofta män som är huvudidégivare i vårt innovationssystem. Det vill såväl vi som Västra Götalandsregionen ändra på, och därför samarbetar vi för att stimulera kvinnligt företagande. Vi behöver goda förebilder från många olika områden och ägnar därför extra omsorg åt det i detta nummer av Forskare & Företag som du nu håller i din hand.

jag hoppas att du får nytta och inspira tion av tidningen. Även om du inte själv idag arbetar med innovationer och entreprenörskap är jag övertygad om att du kan ha glädje av att öka ditt vetande om vad som pågår och vilka möjligheter som finns.

Margareta Wallin Peterson

Prorektor vid Göteborgs universitet

Vi behöver goda förebilder

4 Fler kvinnor borde pröva vingarna

6 Det svenska systemet är väldigt bra

9 Entreprenörskolor av högsta klass 10 Minskat lidande

med nya implantat

12 Pris till innovativa forskare 13 Nyttan med forskningen

kan inte bara mätas i pengar 16 De vill få fler kvinnor

att ta steget

17 Din guide till innovationer 18 De gör en höna av en mussla 20 Satsa på bra design!

21 Ta fram affären i din forskning!

22 Nätverk för änglar 24 Våga säga ja!

26 Är jämställdhet möjligt?

28 Har vi råd att inte vara jämställda?

bilaganärframtagenav

GU Holding i samarbete med enheten för Forsk nings- och innovationsservice vid Göteborgs universitet och GU Journalen.

omslagsbild

Suzanne Dickson, professor vid sektionen för fysiologi. Foto: Johan Wingborg.

innehåll

bilagan finansieras av:

ansvarigutgivare

Klementina Österberg

redaktörer

Andreas Albertsson Isabel Fernandes Linda Olofsson Niklas Fernqvist

skribenter

Eva Lundgren Allan Eriksson Viveca Bladh Bitti Ingemansson

foto

Johan Wingborg Göran Olofsson

grafiskform ochillustrationer

Björn S Eriksson

upplaga

9 000 ex

issn

1402-9626

postadress

GU Holding Erik Dahlbergsg. 11A 411 26 Göteborg

e-post & tel. info@holding.gu.se 031 - 786 51 53

tryck

Geson Hylte tryck, 2009

Medicin mot missbruk

mat och alkohol hänger ihop.

båda triggar belönings­

systemet. men för mycket av det goda kan leda till stora problem. suzanne dickson är forskar

en som är

på jakt efter ett läkemedel som kan lindra ber oendet.

Var tredje har ont i ryggen

istället för att patienten ska vänja sig vid en standar d­

protes kan man göra pr

oteser som är anpassade efter

individen. billigare och enklar

e diskproteser är idén

bakom företaget ortoma som sara Pellmé driver .

Nytta är inte bara pengar

Är företagande mindr

e vanligt inom humaniora och

samhällsvetenskap?

nej, så behöver det inte vara.

men det vore för ensidigt att bara mäta nytta i pengar ,

menar två dekaner .

Till nytta för mänskligheten

ida är de kvinnliga investerar

nas egna nätverk av

affärs änglar. de stöttar mindr

e företag i västsverige

och tycker att kvinnor bor

de lära mer av varandra.

21

18

10

6

egentligen handlardet om två olika sorters satsningar, båda lika viktiga, förklarar Pam Fredman när jag träffar henne för att diskutera forskning och företagande.

– Det gäller dels att uppmuntra de forskare som har bra idéer att starta företag, dels att utbilda individer i entreprenörskap så att de kan ägna sig åt företagande när de lämnar universitetet. Just utbildning i entreprenörskap har börjat komma in på allt fler program och föreslås numera också för gymnasieskolan. Göteborgs universitet satsar redan mycket på båda områdena men det går förstås alltid att göra mer. Inte minst viktigt är att informera om att universitetet erbjuder professionell hjälp till den som vill omsätta sina idéer i praktisk verksamhet.

kvinnor står för ungefär en tredjedel av alla nystartade företag i Sverige. Men Pam Fredman menar att fler kvinnor borde pröva vingarna.

– Under den period i livet då man har småbarn är det säkert svårare för kvinnor att få tid över till eget företagande. För även om båda föräldrarna delar på ansvaret är det ju kvinnan som oftast är hemma den första tiden – och att vara borta från ett nystartat företag ett halvår är mycket svårare. Men det finns andra perioder i livet, innan man fått barn eller när de blivit lite äldre. Inom den konstnärliga sektorn satsar både kvinnor och män på företagande, det skulle kunna inspirera andra.

Pam Fredman har inte själv varit med och startat företag. Men hon har varit engagerad forsknings­

mässigt i patentansökningar och vet att det krävs mycket av både kunskap och arbete för att ta en idé till produkt.

– Det handlar om att skapa kontakter med finan­

siärer och att känna till regler och lagar. På den tiden då jag forskade fanns inte speciellt mycket hjälp att få

Fler kvinnor borde pröva vingarna

– varför inte se våra konstnärer och designers som förebilder?

de har ju ett kreativt synsätt redan innan de kommer till univer sitetet och är inställda på att bli

entreprenörer.

så säger rektor Pam fredman.

Hon vill uppmuntra intresserade forskare att våga ta steget att göra affärer av sina forskningsresultat.

text Eva Lundgren

foto Johan Wingborg

notiser

kurs i affärsplanering

venturecuporganiserar tillsammans med Göteborgs universitet och Chalmers en forskar- utbildningskurs som heter Business Planning for Researchers (7,5 hp), där man är med och tävlar i Venture Cup. Sedan anordnas även work- shoppar och aktiviteter som hjälper forskarna att förstå affärsplanerings processen utifrån deras synvinkel. Det är baserat på fem delmoment:

idégene rering, immateriella rättigheter, försälj- ning, lönsamhet samt orga nisation.

Kursen, som ges på engelska, är öppen för forskare och doktorander och går i Göteborg.

Venture Cup är en utmärkt miljö att pröva sina idéer samt att få ett kvitto på sina ansatser till kommer sialisering.

www.venturecup.se/vast

gMV på plats

göteborgsmiljövetenskapliga Centrum, GMV, är på plats i Köpenhamn under FN:s klimat förhandlingar i december. Göteborgs universitet har sedan tidigare status som ackrediterad organisa tion, och under COP15 utnyttjas detta av GMV. Tillsammans med en grupp forskare och studenter från Göteborgs universitet och Chalmers kommer vi att bevaka förhand lingar och alla kringaktiviteter under COP15. Inför klimatmötet organiserar GMV en blogg som kommer att vara tillgänglig via GU:s hemsida under tiden mötet pågår. Här kommer vi att dagligen skriva om de nyheter och framsteg som rapporteras under förhandlingarna, samt också erbjuda möjligheterna för en dialog med forskare och studenter på plats i Köpenhamn.

www.gu.se

sök fou-pengar

västragötalandsregionen vill stärka region- ens små och medelstora företag genom kontakt med akademisk forskning. Därför utlyses ett så kallat FoU-kort Bas (max 35 000 kr) som i första hand är till för att identi fiera och definiera företagets behov. FoU-kort Avancerat (max 500 000 kr) är till för specifika forsk nings- och utvecklingsprojekt som tar fram ny vetenskaplig kunskap för att utveckla tjänster, varor och processer för bättre pris, prestanda eller stärkta immateriella tillgångar.

Programmet täcker kostnaderna för insatser utförda av forskare vid universitet. Företaget ansvarar för ansökan, rapport och rekvirering.

Man måste även kunna medfinansiera 50 pro- cent i pengar eller i egen tid.

Forsknings- & innovationsservice kan bistå vid ansökan. Kontakta niklas.fernqvist@gu.se

Ansökningsblanketter med mera finns på:

www.vgregion.se/fou­kortet och själv var jag inte särskilt insatt, så om vi inte

hade haft en mentor hade det kunnat gå illa.

Men idag erbjuder Göteborgs universitet de forskare som vill satsa på ett företag väldigt mycket stöd och det tycker jag är viktigt.

För det är viktigt att inse att man faktiskt inte kan kunna allting själv.

– Men det är också betydelsefullt att betona att företagande inte bara handlar om produkter och patent utan också om olika sorters tjänster. Vi har en stor offentlig sektor i Sverige med skola, vård och omsorg som behöver kreativa lösningar på sina problem. Där finns många möjligheter för våra forskare.

varför försöker då inte fler forskare kommer sialisera sina resultat? Ett skäl kan

vara att det sällan finns något meritvärde för akademiska tjänster i att vara entre­

prenör, påpekar Pam Fredman.

– Den som lämnar sitt lärosäte under en tid för att satsa på ett eget projekt måste förstås veta att han eller hon är välkommen tillbaka. Det måste ses som något positivt att människor vågar satsa på något annat än bara universitetet.

Den så kallade kunskapstriangeln – utbildning, forskning och innovation – är något som diskuteras alltmer, inte bara i Sverige, utan också exempelvis inom EU. Men samtidigt som kommersialisering av forskningsresultat är viktigt menar Pam Fredman att universitetet måste värna om sin fria ställning.

Forskning och utbildning är trots allt universitetets huvuduppgifter.

– Det finns en tendens numera att tala om universi­

tetet som en affärsverksamhet, som big business. Men det är inte det vi är. Själva värdet med universitetet som organisation är att vi inte styrs av vinning. Istället ska vi förvalta, utveckla och förmedla ny kunskap och det måste vi göra fritt från andra intressen. Men självklart måste universitetet också samverka med sam hället, som vi förstås är en del av, och där är kommersialisering av forskningsresultat en viktig bit.

hon står själv i begrepp att starta ett företag. Det handlar dock inte om övervikt den här gången utan om en behandlingsform för alkoholism.

Det finns ett samband mellan sjukdomarna som heter ghrelin.

– Det är ett hormon som produceras i magen och som ger ökad hungerkänsla, förklarar Suzanne Dickson, professor vid sektionen för fysiologi. Om ghrelinets receptorer blockeras minskar hungern.

Tillsammans med professor Jörgen Engel, som sedan länge forskar om alkoholberoende, har Suzanne Dickson visat att man med samma metod också kan blockera det belöningssystem som ger känslor av välbehag när man dricker alkohol. Och det har lett till idén att ta fram ett läkemedel mot alkoholmissbruk.

– Alkoholism är på sätt och vis enklare att studera än missbruk av mat, förklarar Suzanne Dickson. Att känna begär efter alkohol är inte naturligt, man måste ju inte dricka. Men att bli hungrig när man inte ätit på ett tag är förstås fullständigt normalt. Det gör det svårt att skilja vanlig hunger från det sjukliga begäret efter mat.

Alkoholberoende och överkonsumtion av mat har ytterligare en sak gemensamt.

– Det är sjukdomar som det finns många fördomar kring. Dessa patienter får ofta höra att det bara handlar om att rycka upp sig och att missbruket beror på dålig karaktär.

upptäcktenatt både hunger och alkoholberoende påverkas av ghrelin har fått Suzanne Dickson och Jörgen Engel att ta de första stegen mot att starta ett företag kring sina rön.

Det svenska systemet är väldigt bra

LäkemedeLsutveckLing

Hur reagerar en patient på nya mediciner? och vilket är det bästa sättet att få en behand­

ling prövad och godkänd så att den kan användas i praktiken?

det är frågor som forskare faktiskt sällan ställer.

– men för en företagare som vill lansera ett nytt läkemedel är just sådana problem grund­

läggande, förklarar fetma­

forskaren suzanne dickson.

text Eva Lundgren

foto Johan Wingborg

– Ett skäl till att jag överhuvudtaget började fundera i de här banorna var att min man startade ett företag för en tid sedan och det har gått bra. Men om vi inte hade fått hjälp av Göteborg Bio och Sahlgren­

ska Science Park hade det knappast blivit av.

I Storbritannien, som Suzanne Dickson kommer från, finns inte den typen av hjälp som svenska forskare får.

– Där får den som vill starta ett företag klara sig själv. Brittiska forskare är heller inte lika medvetna om möjligheterna att kommersialisera sina resultat som svenska forskare verkar vara. I Storbritannien uppfattas helt enkelt inte kommersialisering som en del av en forskares normala verksamhet.

den hjälp sahlgrenska Science Park ger, handlar bland annat om råd när det gäller patentering: de undersöker vilka patent som redan finns inom området och ger råd om vad patentet ska skydda. Man hjälper också till med affärsplanen samt med kunskap om lagar och regler. Tidig finansiering och kontakter med andra investerare som kan föra projektet vidare är andra saker man hjälper till med.

Svenska forskare som vill kommer sialisera sina resultat befinner sig i en ganska speciell situation. Det så kallade lärar undantaget innebär att forskarna själva äger sina idéer, även om de utvecklats vid lärosätet, och alltså har rätt att bilda företag kring resultaten. Så är det inte i Stor britannien.

– det svenska systemet är väldigt bra och jag hoppas att man aldrig ändrar på det, förklarar Suzanne Dickson. Men det är trots allt inte särskilt enkelt att kommersialisera en idé. Det handlar om att utveckla en företagsplan, söka patent och få investerare intres­

serade, något som den ekonomiska krisen knappast gjort lättare. Som forskare tänker man också på ett

suzanne dickson tycker att det svenska systemet, där forskarna själva äger sina resultat, är bra.

så är det inte i storbritannien.

Om vårt arbete ytterst handlar

om att få fram en ny behandling

för en sjukdom måste vi vidga

våra mål till att omfatta även

andra frågor.

Suzanne Dickson inledde sin aka- demiska bana vid University of Edin- burgh i Storbritannien, där hon studerade farmakologi. Hon disputerade 1993 vid University of Cambridge med avhand- lingen Neural control of growth hormone secretion och verkade sedan också som akademisk lärare i Cambridge under några år. Till Sahlgrenska akademin kom hon 1999. Hon ansvarar för EU:s stora forskningssatsning mot övervikt och dia- betes, ett femårigt forskningsprojekt värt

över 100 miljoner kronor. Inom projektet samarbetar 27 forskare från 11 länder för att bekämpa fetman.

Den forskning Suzanne Dickson, tillsam mans med professor Jörgen Engel, nu är engagerad i, rör nya behandlingar av olika beroendetillstånd, bland annat alkoholberoende.

Varje år dör cirka 8 000 svenskar av alkoholrelaterade sjukdomar. Cirka 5 procent av den vuxna befolkningen i Sverige är beroende av alkohol.

Fakta | Suzanne DickSon annat sätt än företagare måste göra. Att inte genast

publicera en idé som man prövat och testat känns helt enkelt ovant.

Ändå menar Suzanne Dickson att alla medicinska forskare åtminstone borde ta sig en funderare på om deras resultat går att kommersialisera.

– Man kan ju fråga sig varför forskare bara ska lämna över sina idéer och låta industrin exploatera

självklart borde forskarna själva ta aktiv del i kommersialiseringen, menar suzanne dickson.

Det handlar om en möjlighet att börja tänka på ett nytt sätt, utifrån andra perspektiv.

deras arbete? Självklart borde det vara intressant för oss forskare att själva ta aktiv del i en kommersiali­

sering. Det handlar inte så mycket om att tjäna pengar, även om det förstås vore roligt, utan om en möjlighet att börja tänka på ett nytt sätt, utifrån andra perspektiv. Vi forskare har ju ofta ganska begränsade mål, exempelvis att få en artikel publicerad i en ansedd tidskrift. Men om vårt arbete ytterst handlar om att få fram en ny behandling för en sjukdom måste vi vidga våra mål till att omfatta även andra frågor. Vi måste studera hur hela kroppen reagerar på en behandling, undersöka bieffekter, ta reda på vilka studier och tester som måste göras för att få behandlingen godkänd. Alla dessa nya frågor gör forskningen mer spännande. Och de gör oss också till bättre forskare.

Entreprenörskolor av högsta klass

göteborgs universitets och Chalmers utbildningar i entreprenörskap är bäst i sverige. det visar en utvärdering. de fyra utbildningarna ligger under ett paraply, gothenburg schools of Entrepreneurship.

– entreprenörsutbildningarna är en viktig funktion i ett fungerande innovations system, säger Niklas Fernqvist, som är innovationsrådgivare vid Göteborgs universitet. Primärt utbildas entreprenörer som kan utveckla innovationer och komplettera idégivare med kunskaper inom företagsutveckling, immaterialrätt, marknad och försäljning. Men eftersom utbildningarna baseras på riktiga innova­

tioner från högskola och näringsliv, fyller de även en idéutvecklande funktion. Ett upplägg som har gjort dem bäst i landet.

I somras fattade regeringen beslut om att satsa 10,2 miljoner kronor på Chalmers och Göteborgs universitets entreprenörs­

utbildningar. Orsaken är att universitetet och Chalmers gjorde en gemensam ansökan och hamnade på första plats i expertpanelens utvärdering bland de tio ansökningar från olika svenska universitet och högskolor som utvärderades.

Vid Göteborgs universitet är utbild ningen och forskningen inom entre prenörskap samlad under Institutet för innovation och entreprenörskap, som har Handelshög skolan som bas. Samarbetet

mellan Göteborgs universitet och Chalmers går under namnet Gothenburg Schools of Entrepreneurship och kretsar kring fyra entreprenörsskolor där var och en representerar ett särskilt värde för det omgivande näringslivet.

de fyra entreprenörsskolorna som ligger under Schools of Entrepreneurship är:

– ICM – Intellectual Capital Management är en interdisciplinär magister utbildning fokuserad på kunskapsbaserad företagsutveckling och ledarskap. www.handels.gu.se/iie – GIBBS – Gothenburg International

Bioscience School är en tvåårig masters­

utbildning som integrerar praktik och

Har du en affärsidé sprungen ur din forskning?

Var med och delta i vår idétävling som riktar sig till dig som forskar vid Göteborgs universitet.

Syftet är att främja forskares företagande.

Priset är 30 000 kr i konsultcheckar!

– Håll utkik efter en ny utlysningsomgång under 2010!

göteborgsuniversitet ska bli bättre på entreprenörskap.

Forskningen ska vara till nytta för samhället, nyttjas och förvaltas. För att åstadkomma detta finns sedan mer än ett år tillbaka Institutet för inno- vation och entreprenörskap vid Handelshögskolan, Sahl- grenska Akademin och Göte- borgs universitet. Som ett led i verksamheten skall institutet arbeta med nyttiggörande av

forskningsresultat som på sikt kommer att genomsyra hela forskningsverksamheten vid universitetet.

Ulf Petrusson är dess chef och samordnare.

– Nu ska vi slå våra påsar ihop och hela Göteborgs universitet ska bli en stark aktör när det gäller att föra ut forskningen så att den kommer till nytta i samhället, säger Ulf Petrusson.

fakta

– formellt en institution på Handelshögskola, som initialt samverkar med Sahlgrenska Akademin – startade den 1 november

2008

– har 16 anställda, varav 8 kvinnor (då ingår Sahlgrenska akademin) – www.hgu.gu.se/item.

aspx?ID=17007

institutet för innovation och entreprenörskap

För mer information, se: www.holding.gu.se eller kontakta Isabel Fernandes, tel. 031 - 786 5158, isabel@holding.gu.se

teori för entreprenörskap och innova­

tion inom bio och läkemedelsindustri.

www.entrepreneur.chalmers.se/gibbs – CSE – Chalmers School of Entre­

preneurship för samman teknologi med motiverade studenter och vägleder mot en lyckad kommersialisering. CSE har lyckats brygga över mellanrummet mellan innovation och marknad ända sedan 1997.

www.entrepreneur.chalmers.se/cse/

– Entreprenörsutbildningen vid Handels högskolan startade år 2000 och är en tvåårig masters­

utbildning. Utbildningen inriktar sig på utveckling av projekt och affärsidéer till tillväxt företag.

www.entreprenorsutbildningen.nu

ont i ryggen? I så fall är du inte ensam. Cirka 30 procent av svenskarna har ryggproblem i någon form och långt ifrån alla som skulle behöva hjälp kan idag få det.

Lider man av ryggont till följd av slitna diskar innebär dagens behandling ofta steloperation, vilket visserligen får smärtan att försvinna, men till priset av minskad rörlighet i ryggen.

– Det finns redan konstgjorda diskar på marknaden som kan opereras in, men de har sällan någon bra långsiktig prognos, förklarar Sara Pellmé. Dessa diskar är masstillverkade vilket innebär att patienten måste anpassas till protesen istället för tvärtom.

Det Ortoma utvecklar är något helt nytt inom ortopedin. Det handlar om implantat, special­

designade för varje patient.

– Tanken är att läkaren gör en bedömning med hjälp av datortomografi och magnetröntgen och designar därefter protesen i Ortomas mjukvara.

Protesen beställs och tillverkas direkt vid Ortomas produktionsanläggning. Därefter

skickas den tillbaka till kliniken, där operation sker med hjälp av våra kirurgiska instrument, specialanpas­

sade för ingreppet.

trots att implantaten är särskilt utformade för varje patient blir total­

kostnaden för ingreppet inte högre än dagens, bland annat på grund av

att man inte kommer att ha några lagerkostnader.

– Vår metod skulle också kunna användas för alla möjliga andra delar av kroppen, inte bara ryggdiskar.

Minskat lidande

med nya implantat

– det som är spännande med att leda ett litet företag är att man får en helhetssyn över verksamheten, både vad gäller affärsutveckling och utveckling av själva produkten, säger sara Pellmé. Hon är vd för företaget ortoma som bland annat tillverkar diskproteser.

målet är att tillverka olika sorters ortopediska implantat som är skräddarsydda för varje enskild patient.

– Vår metod skulle kunna användas för alla möjliga andra delar av kroppen.

text Eva Lundgren

foto Johan Wingborg

Det kan handla om nya delar i fingrar eller i höften.

Möjligheterna till utveckling är väldigt stora.

Först om något år kommer protesen att testas på människor. Än så länge pågår försök på grisar.

– Testerna tar lång tid eftersom försöken måste hålla på länge för att vi ska kunna se om protesen verkligen håller. Men om resultaten blir så lyckosamma som vi hoppas, kommer patienten att bli helt åter­

ställd, både fri från smärta och med normal rörlighet i ryggen.

det var 2002 som tandläkaren Matts Andersson startade Ortoma. Sara Pellmé har varit vd i drygt ett år.

– Jag disputerade i inflammations medicin 2007 och arbetade därefter under en period på ett franskt läkemedelsföretag. Men jag kände att jag ville arbeta närmare forskningen och sökte mig därför vidare. Nu är jag anställd på GU Holding men uthyrd till Ortoma och det passar mig perfekt. Jag tar del av det mesta som sker inom företaget, allt från att fundera över upplägg på experiment till att skriva affärsplan och ha kontakt med industrin. Det är en väldigt kreativ

och rolig miljö att arbeta i.

kvinnliga ledare

inom företags­

världen är det än så länge ont om. Men Sara Pellmé tror att det är något som är på väg att ändras.

– Vår styrelse består av fyra män och två kvinnor, tre om man räknar med mig som rappor­

terande vd. Det är förstås viktigt att ha olika sorters människor med olika erfarenheter i en styrelse, något som jag tror att företagen alltmer inser, inte minst i takt med att en yngre generation tar plats. Samtidigt får man inte glömma att också ta tillvara den äldre generationens erfaren heter. Men en skillnad mellan äldre och yngre ledare är nog att både män och kvinnor idag vill kunna kombinera lednings uppdraget med ett liv utanför arbetet. Som förälder till två små flickor vet jag att det inte alltid är så lätt, men min man och jag får lyckligtvis stöd och hjälp av släkt och vänner. Jag försöker hålla helgerna fria från arbete och fixa en del jobb hemifrån på kvällarna. Och våra svenska förskolor och fritids är fantastiska!

∂ bcd defi jkl

nop

s20h

Hej, Jonas Lindh,

forskare vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori och vd för företaget voxalys ab – ett kunskaps­

företag från göteborgs universitet.

vad säljer ditt företag?

– Vi säljer framför allt tjänster och expertis inom ämnet forensisk fonetik (eller rättsfonetik).

Största andelen ärenden handlar om att jämföra röster eller transkription av omtvistade inspel- ningar. Vi har också utvecklat en mjukvaru- plugin, Voxalys 1.3, som hjälper till att spela in, analysera, dokumentera och presentera rösten med hjälp av datorn.

vilka säljer ni till?

– När det gäller tjänster, framför allt till polis, rättsväsende och säkerhetsföretag. Program- varan har vi sålt till universitet, sjukhus och privat praktiserande logopeder.

Har din forskning påverkats positivt av att nyttiggöras?

– Det har väckt min nyfikenhet om hur mina resultat kan vara till nytta för andra än dem inom mitt forskningsområde. Det ger också drivkraft till nya experiment och utvärderingar, som ofta leder till publikationer och resultat som ger uppslag till nya forskningsprojekt, tjänster eller produkter.

om du fick välja, vem blir din nästa kund?

– Rikspolisstyrelsen.

Hur är det att kombinera forskning med företagande?

– Väldigt inspirerande, tidskrävande och roligt.

Det går inte att förneka att det ofta är svårt att få tiden att räcka till, men det driver också fram en organisationsförmåga och ett projektledar- skap som jag tror krävs vare sig man driver forsknings projekt på universitetet, undervisar eller har en större verksamhet.

sara Pellmé, som är vd för ortoma, tar fram en produkt som hjälper patienter med ryggont.

Fakta

Idétävlingen riktar sig till kvinnor vid Göteborgs univer- sitet. Som antingen är profes- sorer, forskare, doktorander eller lärare som har en idé baserat på sitt forsknings- resultat som skulle kunna nyttiggöras på en kommersiell marknad. Tillväxt verket har fått i uppdrag av regeringen att driva programmet »Främja kvinnors företagande«. Syftet är att främja för kvinnors före- tagande och därigenom bidra till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt i Sverige.

Idétävlingen finansieras av GU Holding, Forsk nings- och innovationsservice vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Science Park och Västra Götalandsregionen.

P r i s t i l l

! n n o v a t i v a f o r s k a r e

– minidé handlarom att ta fram en bönkokare, förklarar Marcia Grimes. Bönor är både nyttigt och gott men har rykte om sig att vara tråkigt. Det hoppas jag ändra på, bland annat genom att göra kokningen lättare. Det här stipendiet kom- mer i precis rätt tid för mig, jag behöver stöd för att kunna göra en prototyp av produkten.

– jagforskar om livmoder- cancer, förklarar Afrouz Beh- boudi, och försöker utveckla en bättre behandlingsmetod. Jag vill gärna lära mig så mycket som möjligt om företagsvärlden men inser att jag behöver hjälp och det får jag råd till nu.

Doktoranden Sofia Andersson tog emot stipendiet på uppdrag av sin handledare Kerstin Broo.

tre kvinnliga forskare vid göteborgs universitet får dela på totalt 120 000 kronor i konsultcheckar för att vidare­

utveckla sina affärsidéer.

Pristagarna i årets idétävling är afrouz behboudi, marcia grimes och Kerstin broo.

afrouz behboudi, marcia grimes och Kerstin broos doktorand, sofia andersson, tog emot diplom.

– vi är sjupersoner i en forskargrupp som undersöker hur man kan testa risken för kontaktallergi hos olika ämnen utan att använda försöksdjur.

Det här stipendiet ger oss ett välbehövligt stöd att fortsätta.

prisceremonin ägde rum den 28 oktober i universitetets huvud byggnad i Vasaparken, och prisutdelare var prorektor Mar gareta Wallin Peterson. Även representanter för Göteborgs universitet, GU Holding och Sahlgrenska Science Park var på plats.

– Vi ser ett ökat intresse för kommer sialiserings frågor från forskarna och årets tre vinnare i idétävlingen är alla goda exempel på innovativa forskare, säger Klementina Österberg, vd för GU Holding.

PriStagare 2009 Docent afrouz behboudi Idétitel: A novel intervention approach to endometrial carcinogenesis

Konsultcheck till ett värde av 50 000 kronor.

Docent Kerstin broo

Idétitel: In vitro test av ämnens allergi framkallande förmåga Konsultcheck till ett värde av 50 000 kronor

Forskaren marcia grimes Idétitel: LeguPro

Konsultcheck till ett värde av 20 000 kronor

sally boyd:

– Det stämmer inte att humanister har svårare än andra att få jobb efter examen, enligt en undersökning som gjorts vid Lunds universitet. Men de får oftast jobb inom offentlig sektor, inte inom privat sektor.

Offentlig sektor är liksom näringslivet en del av samhället. Humanister är inte heller så dåliga på att starta egna företag utan ligger på samma nivå som andra fakulteter.

helena lindholmschulz:

– Vi samverkar väldigt intensivt med samhället. Men samverkan sker framför allt med offentlig sektor – exempelvis myndigheter, försäkringskassan, polisen och Utrikesdepartementet – där forskningen nyttogörs varje dag i olika sammanhang. Som samhällsvetare är vi inte så bra på att göra oss kommersiellt nyttiga. Våra forskningsrön leder oftast inte till kommersialiserbara produkter. Vi är kanske inte så bra på att närma oss företagen för att tala om att vi har forskningsresultat som kan vara nyttiga på andra sätt. Vårt bidrag är snarare att tänka kritiskt och självständigt vilket säkert är nog så viktigt i företags världen. Ett annat problem uppstår när man talar om vetenskap i medierna, då det nästan alltid handlar om teknik, medicin och naturvetenskap. Vetenskapssidan i Dagens Nyheter skriver aldrig om samhällsvetenskaplig eller humanis­

tisk forskning. Det tror jag påverkar hur företagare ser på humanister och samhällsvetare. Det finns en kulturkrock som är svår att bryta ner.

sally boyd:

– Det skulle vara intressant att höra vad företagare anser att en humanist kan bidra med. I våras arrang­

erade vi en serie seminarier på Jonsereds herrgård under rubriken »Humanister möter näringslivet«, där vi bjöd in alumner för att diskutera hur närings liv och inom naturvetenskap,

medicin, ekonomi och it är det självklart att samverka med närings­

livet, men varför inte inom humaniora och samhällsvetenskap?

– det handlar om en kulturkrock.

vi har båda en resa att göra, menar Helena schulz Lindholm.

– varför måste samhällsnytta enbart ses i kommersiella termer? att vara nyttig handlar inte bara om vinstmaximering, säger sally boyd.

två dekaner, sally boyd från huma­

niora och Helena schulz Lindholm från samhälls vetenskap, i ett samtal om mötet mellan två världar.

Nyttan med forskningen

kan inte bara mätas i pengar

text allan Eriksson | foto Johan Wingborg

humanister kan närma sig varandra. På andra och tredje seminariet bjöds små och medelstora företag in. Det fanns åtskilliga idéer om hur man skulle kunna förbättra kontakterna. Företagen tyckte att det var väldigt spännande att träffa oss. Man tror att de inte är intresserade av oss, men jag tror att det finns en potential som vi inte är medvetna om. Vi har planer på att skapa nya program med inslag av praktik på företag i slutet av utbildningen.

helena lindholmschulz:

– Vi har praktik inom samtliga professions­

utbildningar plus en fakultetskurs som man kan söka som fristående kurs, med en praktiktermin. Men majoriteten av dessa praktikplatser är inom offentlig sektor. Vi har en resa att göra, dels att förmedla utåt vad vi faktiskt står för och vilken typ av kunskap och forskning som kan vara nyttig för olika delar av näringslivet, dels att själva börja diskutera om vi vill vara nyttiga i den meningen. Alla forskare vill inte det, av olika skäl. En grundläggande princip är den nyfikenhetsbaserade och självständiga forskningen som långsamt och gradvis kan leda fram till resultat men som man inte kan beställa fram i forskningspro positioner eller inom uppdragsutbildning. Det långsiktiga gör nytta. I den senaste forskningspro­

positionen blev det väl stort fokus på innovation, nyttoforskning och att lösa samhällsproblem. Men för att lösa sam tidens problem – miljöproblem, segrega tion, krig och fattigdom – måste det finnas samhälls­

vetenskapliga och humanistiska perspektiv.

Vi behöver en debatt kring detta för att förändra värderingar i sam hället.

sally boyd:

– Man tror att det finns en genväg mellan ett problem och en teknisk lösning, men då bortser man från människan. Männi skan, det är vad vi sysslar med. Huma nistiska och samhällsvetenskapliga inslag behövs för att tekniska och medicinska lösningar ska fungera. Inom till exempel havsmiljö vet vi ganska mycket om vad som händer i havet, men eftersom problemet har att göra med mänskligt beteende behövs en annan förståelse som vi humanister och samhällsvetare kan bidra med. Vi behöver också samverka mer mellan vetenskaps­

områden. Detta är också ett uttalat mål från universitetets ledning. De nya styrke­

områdena ska vara tvärvetenskapliga och innefatta så många vetenskapsområden som möjligt. Sedan får man inte glömma bort att det alltid kommer att finnas en grupp forskare som vill hålla sig lite avskilda från samhällsproblemen. All forskning handlar inte om att vara till direkt nytta.

helena lindholmschulz:

– Just det. När det gäller tvärvetenskaplig forskning måste man satsa långsiktigt och uthålligt på forskargrupper som arbetar tvärvetenskapligt. Utmaningen är att få fram forskare och enskilda forskargrupper som håller på med samma sak, stimulera och motivera dem att arbeta tillsammans.

Ett aktuellt exempel är »Sustainable Urban Future«, som forskningsrådet Mistra satsade på. Det är ett samarbete mellan universitetet och Chalmers, men också med staden, regionen och företag. Ett avgörande skäl för att Mistra gick in var att det finns en stark samhällsvetenskaplig bas

– Man måste satsa lång- siktigt och uthålligt på forskar grupper som arbetar tvärvetenskapligt.

Helena Lindholm Schulz

i Göteborg men att man tyckte den borde stärkas ännu mer i framtiden.

sally boyd:

– Man kan lägga ett genusperspektiv på regeringens lista över prioriterade områden, som i stor utsträckning är mans­

dominerade. Därför är det glädjande att GU kammade hem satsningen på vårdvetenskap. Vad vi behöver är en bättre balans och satsningar på mer varierande områden.

helena lindholmschulz:

– Inom forskarutbildningen har vi disku­

terat hur vi kan närma oss närings livet.

Vi har haft karriärseminarier tillsammans med humanister, där vi pratat om vad man kan bli efter disputationen. Det är inte säkert att alla vill fortsätta eller får plats i det akademiska systemet. Jag kan mycket väl tänka mig att vi i fortsättningen bjuder in folk från näringslivet som kommer och berättar hur man startar företag.

Jag har inga exakta siffror men det finns många små tjänsteföretag bland våra yrkesgrupper: psykologer, journalister, utredare och en del disputerade som startat kunskapsföretag.

sally boyd:

– Det mesta hos oss handlar om språk och text av olika slag. De vanligaste yrkena är översättare, redaktörer och arkivarier.

Många läser humaniora vid sidan av en yrkesutbildning, så de kan driva en annan typ av företag. Majoriteten hos oss har så kallade kunskaps­ och tjänsteföretag. Inom styrkeområdet språkteknologi har flera

före tag växt fram, bland annat ett som heter Talkamatic.

Kommersialisering är inte universi tetets främsta uppgift men man får en känsla av att regeringen vill att universitetet ska vara en grogrund för innovationer och det är inte så enkelt för oss att ta på oss det uppdraget.

helena lindholmschulz:

– Om målet är att vi ska bli mer nyttiga genom kommersialisering och innovation, på det sätt som departementet definierar begreppen, då har vi svårt att leva upp till målen. Men man bör se innovation i ett bredare perspektiv, hur forskningen kan bli nyttig för samhället på andra sätt och att forskning inte bara är nyttig för att man kan tjäna pengar på den. Syftet med forskningen är inte vinstmaximering men den kan ändå vara samhällsnyttig. Man kan närma sig näringslivet på olika sätt, men det måste ske försiktigt. Vi vill inte sitta i knäet på uppdragsgivare. Det kan också finnas en konflikt om man är anställd som forskare och lärare och samtidigt har ett eget företag, det kan vara frågan om konkurrerande bisyssla.

Hej, staffan Larsson,

forskare vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori och en av grundarna till bolaget talkamatic ab.

Hur startades talkamatic ab?

– Under 2005 handledde jag två studenter från språkteknologiprogrammet som gjorde sitt examens arbete på Volvo Technology. De byggde ett dialogsystem baserat på en plattform som jag skrev om i min avhandling 2002. Det blev ett väldigt lyckat exjobb och ledde så småningom till ett Vinnova-finansierat forskningsprojekt där vi sam arbetade med bland annat Volvo AB och Volvo Technology. Det verkade som att fordonsindustrin hade börjat inse problemen med existerande talstyrda gränssnitt i fordon, och sökte efter något nytt. Fredrik Kronlid som var i slutfasen av sitt avhandlings arbete tog initiativet och frågade om jag tyckte det vore värt att försöka kommersialisera det aktuella dialog sys temet.

Det tyckte jag. Vi startade ett handelsbolag och lyckades sälja in ett projekt till Volvo Cars. Vi bör- jade samarbeta med GU Holding och ombildade nyligen bolaget till ett aktiebolag.

vilka säljer ni till?

– Vi riktar oss till fordonsindustrin i nuläget.

När det gäller interaktion i fordon blir dialog- systemens nytta väldigt tydlig, man måste ju hålla händerna på ratten och ögonen på vägen så mycket som möjligt.

vad är din roll i företaget idag?

– Som teknisk chef har jag det övergripande ansvaret för utvecklingen av vår tekniska plattform, men även för patentfrågor. Jag sitter också i styrelsen. Den dagliga driften och de flesta möten sköter Fredrik, som är vd i bolaget.

Hur är det att kombinera forskning och företagande?

– Det går ganska bra, mycket tack vare lärar undantaget som ger forskare rätt att kom- mersialisera sina forskningsresultat. Men det är en omställning att gå från forskarens öppen het med idéer och uppslag, till företagarens hemlighetsmakeri och patentjakt.

Har din forskning påverkats positivt av att nyttiggöras?

– Ja, det har nog fått mig att tänka lite mer på hur olika teoretiska ansatser kan omsättas i praktiken. Jag har samtidigt – och kanske lite paradoxalt – förflyttat min forskning till områden som ligger längre från det som är kommersiali- serbart i dagsläget. Forskningen får handla som saker som vi i dagsläget vet mindre om och som är långt ifrån färdiga för kommersialisering.

frågor

– Man tror att det finns en genväg mellan ett problem och en teknisk lösning, men då bortser man från människan.

Sally Boyd

Fakta

Sally Boyd, dekan vid Humanistiska fakulteten, professor i lingvistik. Forskar om ungdomars språk i flerspråkliga stor stads miljöer.

Helena Lindholm Schulz, dekan vid Samhälls vetenskapliga fakulteten, professor i freds- och utvecklings- forskning. Forskar om nationalism och identitet, särskilt formandet av en palestinsk nationell identitet.

sally boyd:

– Det finns också en könsaspekt: Är det några skillnader på manligt och kvinnligt företagande? Är kvinnor verkligen sämre på det än män? Jag vet inte, men statisti­

ken visar att kvinnor i större utsträckning väljer fasta anställningar inom offentlig sektor, men det håller kanske på att ändra sig. Majoriteten av våra studenter är kvin­

nor. Vi måste självklart uppmuntra kvinnor att starta företag, i dagens samhälle har det nästan blivit ett tvång att starta företag.

Kvinnor är bättre utbildade än män och tar för sig på mansdominerade områden, men män gör det inte i samma utsträckning på traditionellt kvinnliga områden.

helena lindholm schulz:

– Min bild är att universitetet redan är bra på kommersialisering, vi har ett framgångsrikt holdingbolag. Men jag tycker att man mer aktivt kunde inkludera det humanistiska och samhällsveten­

skapliga området, vidga begreppet om samhällsnytta. Vad är en nyttig innovation?

Vad är nyttiga forskningsresultat?

det är, inte helt överraskande, en ojämn könsbalans i många av de företag som vuxit fram ur forskningen vid universitetet. Bland innovatörer är männen i klar majoritet.

Men i den högsta ledningen i GoINN är två av fyra kvinnor. Det går framåt, om än långsamt, konstaterar Claes Brismar.

– Den ojämna balansen avspeglar hur det ser ut i bolagen och i Företags­

sverige generellt. Det är klart vi måste få bättre balans och jobba mycket mer med detta. Samtidigt är det inte lätt att ersätta ledande personer, säger Claes Brismar som efterlyser konkreta förslag på att öka jämställdheten.

linda olofsson tror att en orsak till att kvinnor inte syns är att det handlar om traditionella manliga strukturer.

– Jag tror dels att kvinnor vill vara mer säkra på sin idé innan de kommer till oss, dels att de kan ha svårare att få acceptans i sin forskarmiljö för sina nya idéer.

Linda Olofsson vet vad hon talar om.

Hon har själv gjort den här resan. Som

doktorand i teknisk fysik tog hon patent på en idé som hon sedan kommersialiserat.

– Det viktigaste är att man tror på sin idé, för det är en tuff resa. Nu finns det mycket mera stöd för den som vill förverkliga en idé än det fanns för åtta år sedan när jag startade.

linda olofsson är ofta ute och före läser och försöker inspirera kvinnor att börja tänka i andra banor än de strikt akademiska.

– Eftersom jag själv har egna erfaren­

heter kan jag berätta om hur det är att ta patent på en produkt. Det tror jag betyder mycket. Många gånger handlar det om att väcka ett intresse och så ett frö av nyfikenhet.

Just den uppsökande verksamheten, att gå och ut och föreläsa, ägnar sig både Linda Olofsson och Claes Brismar åt. Men utöver det har även Innovationsbron satsat på äldre erfarna innovationsrådgivare som också fungerar som inspiratörer. Även om de tre är män jobbar de aktivt för att få kvinnor att bli intresserade, menar Claes Brismar.

att ändra på förutfattade meningar tar tid. Om makten ska delas lika måste män­

nen ta ett steg åt sidan, vilket är lättare sagt än gjort, påpekar Claes Brismar.

– Fast det är mycket lättare när det gäller nyrekryteringar. I grunden är jag emot könskvotering. Jag tror inte att man genom tvång kan få in kvinnor på ledande poster, utan det måste vara kompetens i ett vitt begrepp, avseende såväl fack mässig erfarenhet och social förmåga som

ledaregenskaper och gruppgemenskap som styr rekryteringen.

Andra argument som biter, är att det faktiskt går bättre för företag som har en jämnare könsbalans.

– Undersökningar visar att om det finns 40 procent kvinnor i bolagen, då ökar avkastningen. Så frågan är: Har man råd att tänka annorlunda? Den produkt som man håller på att utveckla ska ut på en marknad, det gäller att få in alla synsätt och stöta och blöta strategier. Annars går det käpprätt åt helvete.

Claes Brismar nickar instämmande.

Men han vill också lyfta tanken att det inte bara handlar om jämställdhet.

– Det gäller att få en bra mix i grup­

perna av kön, ålder och etnicitet. Man stirrar sig ibland blind på att det ska vara fifty­fifty bland män och kvinnor, vilket är bra, men att det finns olika åldrar representerade i bolagen kan vara nog så viktigt. En gång var jag med i ett projekt på ett bolag där vi alla var gubbar över 50 år som skulle förutspå framtidens marknad.

Hur kan man göra det när de yngre är framtidens kunder?

– Ta vara på den stora potentialen, uppmanar Linda Olofsson. Den mångfald som finns i samhället måste också avspeglas i de bolag som växer fram.

första hjälpen. det är, enkelt uttryckt, vad goinn erbjuder.

det är hit forskare kan vända sig med frågor och funderingar om hur man kan gå vidare med en idé. Linda olofsson och Claes brismar har märkt ett ökat intresse från kvinnor.

De vill få fler

kvinnor att ta steget

text allan Eriksson | foto Johan Wingborg

Fakta

GoINN är ett så kallat nyckelaktörs program som gemensamt drivs av Göteborgs univer- sitet och Chalmers i form av ett konsortium.

Inom GoINN finns ett antal aktörer, exempel vis Forsknings- & innovations- service på Göteborgs univer sitet.

Hit kan forskare redan från början vända sig för att få oberoende rådgiv ning och stöd. Innovationsrådgivarna har kompetens inom affärsverksamhet, patent och licens samt projektutveckling, men de har också kunskap om vilka finansierings möjligheter som finns. Goda idéer kan fångas upp tidigt och slussas vidare till den organisation som bäst kan hjälpa forskaren.

Claes brismar och Linda olofsson arbetar med goinn.

forsknings- & innoVationsserVice www.gu.se/forskninginnovation

erbjuder: Idé- och affärsrådgivning, avtals- hantering och forskningsfinansiering

målgrupp: Forskare, lärare och studenter vid Göteborgs universitet

kontakt: niklas.fernqvist@gu.se Holdingbolaget

Vid göteborgs uniVersitet www.holding.gu.se

erbjuder: Affärskompetens och kapital i tidig fas

målgrupp: Forskare och anställda vid Göteborgs universitet

kontakt: jenny.almkvist@holding.gu.se HandelsHögskolans

entreprenörsutbildning www.entreprenorsutbildningen.nu

erbjuder: Företag, enskilda entreprenörer eller forskare kan få hjälp med att utveckla sina idéer tillsammans med entreprenörsstudenter

målgrupp: Studenter, forskare och entreprenörer

kontakt: jenny.andersson@handels.gu.se göteborg international

bioscience business scHool (gibbs) www.entrepreneur.chalmers.se/gibbs

erbjuder: Entreprenörsutbildning

målgrupp: Studenter och forskare

kontakt: kristina.henricson@chalmers.se Mare noVuM

www.marenovum.se

erbjuder: Affärsutveckling för marina innovationer

målgrupp: Forskare med anknytning till den marina och kustnära miljön

kontakt: johan.norling@loven.gu.se goinn

www.goinn.se

erbjuder: Hjälp med att lotsa vidare idéer till den aktör som kan ge stöd i kommersialiserings processen.

målgrupp: Forskare

kontakt: claes.brismar@gu.se

i samarbete med göteborgs universitet

saHlgrenska science park www.sahlgrenskasciencepark.se

erbjuder: Utvärdering och hjälp med förädling och finansiering av affärsidéer samt kontors lokaler

målgrupp: Forskare inom hälsovetenskap

kontakt: gunilla.bokmark@sahlgrenska- sciencepark.se

driVHuset

www.goteborg.drivhuset.se

erbjuder: Praktisk vägledning, utbildning och kontakter

målgrupp: Studenter vid Göteborgs universitet och Chalmers

kontakt: andreas.bensalem@drivhuset.se Venture cup

www.venturecup.se/vast

erbjuder: Affärsplanstävling, utbildning handledning och inspiration

målgrupp: Blivande entreprenörer

kontakt: niklas.delersjo@venturecup.se bioMedicinsk utVeckling i VästsVerige (bMV) www.goteborgbio.se

erbjuder: Plattform för utveckling av produkter inom biomaterial, cellterapi, kardiovaskulära och metabola sjukdomar

målgrupp: Forskare

kontakt: eva-carin.tengberg@businessregion.se föreningen fraMtidens företag www.framtidensforetag.nu

erbjuder: Utvecklingsplats med affärsfokus

målgrupp: Nyföretagare

kontakt: malin@framtidensforetag.se connect Väst

www.connectvast.se

erbjuder: Nätverksprocesser och kontakter med finansiellt kapital

målgrupp: Tillväxtföretag

kontakt: lw@connectvast.se

Hej, bo norrman,

senior rådgivare, goinn

du arbetar som senior innovation adviser inom goinn, vad innebär det?

– Senior innovation adviser eller SIA, som vi kallas, är en ny funktion inom Göteborgs inno- vationssystem, som ska komplettera inkuba- torer och innovationsrådgivare inom till exempel GU Holding, SSP och Chalmers Innovation.

SIA kombinerar egen forskningsbakgrund med industriell erfarenhet och arbetar nära forskarna i tidiga projekt och kan hjälpa dem att utveckla sina idéer mot ett nyttiggörande, i form av ett kommersialiserbart projekt.

På vilket sätt kan forskare vid göteborgs universitet få hjälp av dig?

– Jag förmedlar kontakter med både finansiärer, som Vinnova, och externa kontakter. Jag hjälper också till att formulera ansökningar när det gäller innovationsdelen, utveckling av innova- tionsstrategier för forskargrupper och projekt.

ditt specialområde är life science, finns det fler rådgivare inom andra områden?

– Jag har två kollegor, Jesper Vasell och Mats Rydehell. Deras områden är ICT respektive miljö/energi. Men vi samverkar både i projekt och i hur vi arbetar med forskare. Många projekt idag är gränsöverskridande och då krävs samverkan. Likaså är många av utmaningarna samma oavsett område.

du arbetar ju med forskare som kommer­

sialiserar sina resultat, vilka positiva effekter tänker du att de får tillbaka till sin forskning?

– Genom att utveckla en kombinerad forsk- nings- och innovationsstrategi kan både forskningen och nyttiggörandet utvecklas. Att öka medvetenheten om var det finns begräns- ningar för innovationer i form av patent med mera kan också göra att man blir medveten om var det finns nya områden att arbeta med inom sin forskning.

goda innovationer uppstår ofta i tvärveten­

skapliga miljöer, har du några goda exempel?

– Ett aktuellt exempel finns inom medicinsk teknik. I dagarna invigs Medtech West, som är ett gemensamt initiativ hos Göteborgs univer- sitet, Chalmers, Högskolan Borås och Västra Götalandsregionen. För att ta fram nya idéer och projekt inom den medicinska tekniken krävs dels kliniskt relevanta frågeställningar, dels teknisk och vetenskaplig kompetens, som ofta finns inom flera områden, och dessutom en god förståelse för vilka krav som sjukvården ställer för att kunna använda en framtida produkt.

frågor

Här är din guide till

i N N o V a T i o N S S y S T E M E T

De gör en höna av en mussla

förstaintrycket av mare novum är att det döljs väldigt mycket inom verksam hetens väggar. Och så ska det vara;

många av de affärsidéer och resultat av forskning som når detta projekt för marin innovations­ och näringslivsutveckling måste garanteras sekretess. Detta för att till exempel en entreprenör ska kunna ta patent på en idé eller utveckla en ännu inte färdig plan på verksamhet.

Peter Adolfsson, som är innovations­

rådgivare på mare novum, talar gärna om det som passerat genom mare novum.

– Det finns till exempel forskning om hur man kan hjälpa till att få bort svavelväte på havsbottnar, och för en tid sedan fick en idé om vattenreningsteknik plats inom Chalmers entreprenörsskola.

För att utöka projektet från akvarienivå till stor skala har projektet fått finansiering, och på så vis kan man ta upp kampen att ta fram en mer energisnål metod för vattenrening än de som finns just nu.

inomett helt annat område – snabbmat – finns ett företag som också håller på att utöka sin marknad.

– I Norge har man nappat på idén som företaget MicVac har utvecklat och där finns idag de största kunderna. I Sverige finns en stor framtida marknad.

Företaget har tagit fram teknik för att laga till och paketera rätter från havet.

Deras produkter har visat sig bevara sma­

ken och näringsinnehållet bra. Maten tål med denna metod upp till fyra veckor i kyl och när maten ska värmas kan den läggas in direkt i mikrovågsugn. Förpackningen har en ventil, som företaget har tagit patent på.

– När maten är klar tjuter det från ventilen precis som med en vattenkokare, berättar Peter Adolfsson.

mare novum startade ur pilotprojektet Tjärnö Innovationssystem (TIS), som bland annat hjälpte fram företaget Ostrea.

Företaget satsar på storskalig odling av ostron för en världsmarknad. För att spinna vidare på TIS har mare novum bildats med Göteborgs universitet som huvudman, i samarbete med norra Bohusläns kommuner.

– Nu arbetar vi under en längre period och med fler anställda med olika bakgrund från näringsliv, affärsutveckling, forskning och så vidare, säger Peter Adolfsson.

Förhoppningen är att fortsätta ännu längre. Marie Rådbo, ordförande i styr­

gruppen för mare novum, berättar att både universitetet och kommunerna är överens om att verksamheten ska bli permanent.

– Vi arbetar för att hitta en form som alla kan vara nöjda med efter våra olika förutsättningar, säger Marie Rådbo.

– Styrkan har varit kopplingen mellan universitet och kommuner, en slags kontakt­

förmedling för forskare och kommuner med ett behov av att gå vidare med idéer. Nu jobbar vi för att göra oss kända innan pro­

jektet går ut i december 2010, säger Johan Norling, projektledare på mare novum.

peter adolfssonser också en möjlighet att utöka verksamheten ännu mer utanför regionen.

– Man brukar räkna att utvecklingen från idé till produktion tar ungefär sju år,

från mikrovågsvänlig snabbmat till rening av havsvatten utanför

afrikas kust. många olika slags affärsidéer kan utvecklas till fullödig verksamhet genom mare novum.

text viveca bladh

– Styrkan har varit kopplingen mellan

univer sitet och kommuner.

forskningsstationen vid tjärnö.

marie rådbo ordförande i styrgruppen för mare novum.