Basering flygplan
KOMMUNALFÖRBUNDET SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR 222000–3152
DATUM 2017-04-06 DNR KSA 17–2017
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ... 3
2. Bakgrund ... 3
2.1. Dagens situation ... 3
2.2. Tidigare arbete inom KSA ... 3
3. Strategi... 4
3.1. Placering ... 4
3.2. Påverkande faktorer ... 4
4. Underhåll ... 5
4.1. Planerat underhåll ... 5
4.2. Ej planerat underhåll ... 6
5. Alternativ ... 6
5.1. Norra Sverige ... 6
5.2. Södra Sverige ... 7
6. Förslag ... 7
1. Sammanfattning
Svenskt Ambulansflyg anser att man ska etablera de första baserna inför driftstarten i Umeå, Stockholm och Göteborg. Detta är tre stora orter som alla på olika vis både har anknytning till, och lång och stor erfarenhet av, flygambulans. Flygplatserna och den geografiska placeringen optimerar användandet av KSA’s flygplan på bästa sätt samtidigt som det utgör en långsiktig satsning med låg risk.
Detta dokument är en något förkortad och omarbetad version av tidigare rapport med förslag till beslut, som beredningsgruppen behandlat (vid två tillfällen), och som presenterades för förbundsstyrelsen till sammanträden den 15 december 2016.
2. Bakgrund
2.1. Dagens situation
Norra Sverige har idag två baser, en dygnsbemannad (”24/7”) bas i Umeå (ESNU) och en
dagsbemannad (”13/7”) bas i Luleå (ESPA). Luleå basen kom till på senare tid, och innebar att man flyttade ett flygplan ifrån Umeå basen där man fram tills dess hade två flygplan baserade. Skälen till att man flyttade ena flygplanet är många, varav en är patientflöden in till Luleå ifrån området.
Resterande Sverige har ingen upphandlad flygambulans så som i norra Sverige, men marknaden/operatörer har etablerat baser i Stockholm och i Göteborg.
2.2. Tidigare arbete inom KSA
Tidigare har upphandlingsgrupp och arbetsgrupp arbetat utifrån antagandet att baserna skulle vara Luleå (ESPA), Umeå (ESNU), Stockholm/Arlanda (ESSA) och Göteborg/Landvetter (ESGG), med följande tentativ beredskapsplan:
Bas Antal flygplan Beredskap
ESPA 1 Dag (”13/7” = 13 timmar)
ESNU 1 Dygn (”24/7” = 24 timmar)
ESSA 2 Flygplan 1: Dag - Flygplan 2: Dygn
ESGG 2 Flygplan 1: Dag - Flygplan 2: Dygn
Svenskt Ambulansflyg beslutade 2016 att transporter av organ och transplantationsteam inte ska vara inkluderad i ambulansverksamheten. Detta betyder att flygplanens utformning och basernas placering inte påverkas av hur behovet för dessa transporter av organ och transplantationsteam ser ut.
KSA har själva tagit upp baseringsfrågan tidigt under 2016. Tillsammans med en grupp experter kom man fram till att följande bas-system var att föredra:
Bas Antal flygplan Beredskap
ESNU 2 Flygplan 1: Dag - Flygplan 2: Dygn
ESSA 2 Flygplan 1: Dag - Flygplan 2: Dygn
ESGG 2 Flygplan 1: Dag - Flygplan 2: Dygn
3. Strategi
3.1. Placering
Att satsa på de stora orterna där man vet att det finns specialistvård med stort upptagningsområde, samtidigt som man säkerställer tillgänglighet nationellt inom viss flygtid, är att hålla riskerna låga och att satsa långsiktigt. Ändringar i patientflöden, centralisering, traumavård etc. kommer inte påverka baseringen på samma sätt om man väljer de stora städerna före de mindre. I tillägg får man genom att basera flygplanen i en stor stad också direkt tillgång till bra infrastruktur både på marken och i luften, vilket ökar tillgängligheten nationellt, framför allt för specialtransporterna. Att ta till vara på den
erfarenhet som finns av ambulansflyg på orten, t ex inom sjuksköterskebemanning, bidrar till att sänka risker och kostnader i detta stadie.
Vid senare utbyggnad av bas-systemet finns det mer data tillgänglig att basera analyser på.
3.2. Påverkande faktorer
Faktorer som kan påverka basernas placering kan vara:
Faktor Beskrivning
Patientflöden Hur ser patientflöden ut till/ifrån olika orter/sjukhus och hur stora är de i omfattning? Är det primär, sekundär eller specialtransporter och hur många flygtimmar/uppdrag rör det sig om?
Beredskap Hur många timmar per år ska flygtransporter inom ett visst område finnas tillgängligt?
Responstid Hur snabbt ska flygplanet inklusive besättning (piloter och medicinsk personal) kunna vara i luften efter att beställningen kommit?
Upptagningsområde Hur stort är upptagningsområdet och var finns det?
Tillgänglighet När ska flygplanet kunna vara tillgängligt inom ett visst område och var är det?
Flygplatsen Vilka förutsättningar ger flygplatsen för att möta krav på beredskap, responstid och tillgänglighet? Vilka inflygningshjälpmedel, ground handling, faciliteter och infrastruktur finns det? Vilka tider är flygplatsen öppen? Kommer flygplatsen finnas kvar om 10–20 år – kommer den vidareutvecklas? Passar den vår verksamhet?
Hangarer och byggnader
Hur ser möjligheterna ut för etablering av egna hangarer och bas- faciliteter, och hur väl kan dem anpassas till de krav som ställs av oss?
Hur tillgängliga, prisvärda och långsiktigt hållbara lösningar finns det att tillgå? Vad är kostnaden? Vilka risker finns det förbundna med långsiktiga satsningar?
Positionerings- flygningar
Hur väl fungerar basens placering logistiskt sett till majoriteten av transporterna som man ska genomföra med basens flygplan?
Positioneringsflygningar är kostsamma och ineffektiva.
Personal Hur attraktiv är orten för personal som ska jobba på basen? Erfarenhet och kompetens som byggs upp och stannar bidrar till ökad kvalitet i verksamheten.
Tekniskt underhåll Finns det tillgång till underhållsverksamhet som har eller kommer kunna ha tillstånd och kapacitet/kompetens att underhålla våra flygplan? Finns det möjlighet att upprätta eventuellt reservdelslager i rätt storlek för att minimera risker och konsekvenser av oförutsägbara tekniska fel? Finns det goda möjligheter att via flyg eller annan snabb transport få tillgång till reservdelar till basen?
Långsiktighet Kommer flygplats och sjukhus att finnas kvar och utvecklas på lång sikt?
Är orten attraktiv på lång sikt?
I tillägg till faktorerna ovan så tillkommer ju också kostnader för antalet baser specifikt. Det bedöms vara dyrare att ha fler och mindre baser än få och större. Just den aspekten påverkar inte bara var basen ska ligga utan också hur många baser man ska ha.
4. Underhåll
4.1. Planerat underhåll
Inte alla 6 st. flygplan som planeras att upphandlas kommer kunna vara i beredskap hela tiden.
Uppskattningsvis kommer ca 0,5–0,6 st. flygplan att stå i planerat underhåll (MX) varje år. Det är svårt att veta mer exakt in tills dess att flygplanstypen och därtill tillhörande underhållsprogram blir känt. Om man utgår ifrån 0,5 flygplan per år så kan man uppskatta hur det påverkar beredskapen och hur man
på olika sätt kan lösa logistiken och bemanningen i förhållande till detta. Troligtvis blir en av baserna också platsen för det tunga underhållet.
Följande alternativ finns:
Bas a/c Beredskap Planerat MX #1 Planerat MX #2 Planerat MX #3 Nr 1 2 Flygplan 1: Dag
Flygplan 2: Dygn
6 månader 0 månader
2 månader 0 månader
1 månad 1 månad Nr 2 2 Flygplan 1: Dag
Flygplan 2: Dygn
0 månader 0 månader
2 månader 0 månader
1 månad 1 månad Nr 3 2 Flygplan 1: Dag
Flygplan 2: Dygn
0 månader 0 månader
2 månader 0 månader
1 månad 1 månad
Totalt 0,5 0,5 0,5
Spar på kostnader avseende Bemanning Positionering Positionering
Bas 1 i alternativ 1 är en bas där man har minst behov av kapacitet och beredskap av de tre baserna som ges i exemplet. Detta är Göteborg om man ser på det som en bas tillsammans med Umeå och Stockholm.
Not: beredskapsmodellen är i exemplet ovan förenklad.
4.2. Ej planerat underhåll
Placerar man basen där det finns goda förbindelser och kommunikationer så minskar kostnader och risker, eftersom man inte behöver stort och kostsamt eget reservdelslager. Stora flygplatser är således sett ifrån denna aspekt att föredra. En viss mängd reservdelar krävs dock oavsett lösning, och färre antal baser har då en positiv inverkan, eftersom man inte behöver lika många uppsättningar av samma reservdelar på utebaserna.
5. Alternativ
Att i starten av verksamheten ha en bas i norr, en i mellersta och en i södra Sverige är i utgångspunkt en bra hållbar och långsiktigt plan som innebär låg risk – så länge de förläggs vid de stora
flygplatserna som ligger vid de stora orterna som har de stora sjukhusen nära. Tre större baser istället för fler mindre är kostnadseffektivt och innebär lägre risk.
5.1. Norra Sverige
Att ha två baser i norra Sverige anses inte nödvändigt vid driftstart. Bland annat så förlorar man mycket av stordriftsfördelarna.
Umeå har specialistvården, flygläkarjouren och neonatalteamet och är en central punkt/navet för norra Sveriges sjukvård, och inte minst inom flygambulans.
En kortare responstid dygnet runt på Umeå basen, än vad som finns idag, kan på ett enkelt sätt kompensera för en tidsförlust som teoretiskt sett skulle kunna finnas för akuta flygningar som skulle kunnat gå ifrån Luleå.
5.2. Södra Sverige
En av baserna i systemet måste av flera skäl placeras i Stockholm. Bland annat patientflöden in till och utifrån stadens sjukhus men också typen av verksamhet och tillhörande behov av tillgängliga och anpassade specialtransportlösningar med hög beredskap och kort responstid är avgörande.
Stockholmsbasen kommer också användas av Akademiska sjukhuset i Uppsala, som ju bland annat har rikssjukvård av brännskadade.
Att ha en bas på Bromma flygplats är uteslutet eftersom flygplatsen inte har öppet nattetid. För Akademiska sjukhuset i Uppsala är Arlanda också betydligt närmare.
Längre ner i södra Sverige är det Göteborg eller Malmö som är dem mest aktuella alternativen. Antal flygtimmar är enligt estimat något högre för Göteborg än för Malmö. Det finns också erfarenhet från ambulansflygsverksamhet hos medicinsk personal i Göteborg i större utsträckning än i Malmö. Totalt sett är Göteborg ett något bättre alternativ i detta skede.
6. Förslag
Beredningsgruppen har berett ärendet. Förslaget är att KSA vid driftstart ska ha etablerat tre baser:
Bas Nr Flygplats Antal flygplan Beredskap
1 ESNU 2 Flygplan 1: Dag
Flygplan 2: Dygn
2 ESSA 2 Flygplan 1: Dag
Flygplan 2: Dygn
3 ESGG 2 Flygplan 1: Dag 50%
Flygplan 2: Dygn
Förslaget innebär god tillgänglighet och är långsiktigt hållbart och kostnadseffektivt. Ungefärlig och estimerad tillgänglighet på en timmes flygtid (första flygtimmen) blir med detta bas-system ungefär så här:
