Gudrun Bremle. Miljökemist Länsstyrelsen i Jönköpings län

Full text

(1)Gudrun Bremle Miljökemist Länsstyrelsen i Jönköpings län 1.

(2) Visst har miljöarbetet kommit en bra bit i Sverige!!?. Blyföreningar i plastråvaror 2.

(3) Kemikalieanvändningen i världen 1959 jämfört med idag. 3.

(4) Tillförsel till Sverige 1999 .. Källa: NV:s rapport 5036. Nettotillförsel. Ton. Varor. 160 miljoner. Kemiska produkter. 40 miljoner. Farliga ämnen i kemiska produkter Vissa metaller. 30 miljoner. Lösningsmedel i kemiska produkter Allergiämnen i kemiska produkter PBT-ämnen i kemiska produkter. 350 000. 450 000. 120 000 130 000. 30 000 000 000 kg miljöoch hälsofarliga ämnen tillförs kretsloppet i Sverige per år. Två Finlandsfärjor om dagen!! 4.

(5) Punktutsläpp med hög exponering av enskilda ämnen Vårt system hanterar riskerna någorlunda bra här. ...men inte här. Diffus spridning, låg exponering av många olika ämnen. 5.

(6) Kunskapsbrist! För 90% av ämnena, och de som används mest har vi mycket lite data om egenskaper Och dålig kunskap om var de används. 400 med kända egenskaper 30 000 ”every-day chemicals” 100 000 används. 80 miljoner kemiska ämnen. 6.

(7) Vi exponeras för kemikalier från en mängd olika håll samtidigt. hem arbete yttre miljö 7.

(8) Greenpeace toxikologer dammsög 100 hem för att titta på vilka kemiska ämnen som finns i hemmiljön och som rymt från våra produkter och varor. • Hormonstörande alkylfenoler från hygienprodukter och kosmetika • Reproduktionsstörande Ftalater från PVC plast • Hormonstörande bromerade ämnen från flamskyddsmedel • Cancerframkallande klorerade paraffiner från färg, plast och gummi 8.

(9) Och vi människor har alla flera hundra ämnen i kroppen som inte fanns före 1920. Äldre människor mer av ”gamla” synder (PCB, DDT) Yngre människor mer nya miljögifter (PFOS, triclosan, Brom flamskydd,. 9.

(10) Vad betyder kemikaliebelastningen för folkhälsan ? De klassiska kemikalier man studerar visar sig vara inblandade i allt fler sjukdomar : skador i reproduktionsorgan, immunsjukdomar, neurologiska skador och cancer. Samma ämne kan ge många olika effekter Effekter redan vid låga halter av de främmande ämnena - de halter vi har i kroppen och under de som anses ”säkra” i riskbedömningar. Ämnena går in och härmar kroppsegna signalsubstanser (t ex hormoner) och andra genreglerande ämnen Fosterstadie och barndom är mest känsliga perioder - då slås många gener på och av - men skador kommer kanske först i vuxen ålder.. 10.

(11) Är kemikalier godkända? Några få grupper av kemikalier förhands-prövas innan de får sättas ut på marknaden. Dessa grupper är bekämpningsmedel, läkemedel och livsmedelstillsatser och fodermedelstillsatser. Kosmetiska produkter ska anmälas. För andra kemiska produkter och varor med kemikalier i krävs inget godkännande – företagens ansvar.. 11.

(12) Kemikalielagar finns förstås! Om kemiska produkter kan vara farliga enligt en klassificering så ska de märkas + säkerhetsdatablad Ca 3000 ämnen har en officiell klassificering Ca 1000 ämnen har begränsningar i hur de får användas En mängd annan lagstiftning där kemikalier kommer in Kemikalier i varor dåligt lagreglerat. Bättre lagstiftning kommer sommaren 2007 i och med REACH!!. 12.

(13) Riskbedömning görs inte på alla ämnen vi använder och användningssätt utifrån mycket begränsad kunskap om hur ämnet kan vara giftigt och hur vi exponeras. Vid Riskvärdring väger oftast hälsoriskerna mindre än ekonomi och teknik. Riskhantering görs i huvudsak fortfarande med utspädning. Övervakning för att larma och följa problemet mäter ämnen vi redan åtgärdat. 13.

(14) Utspädning är inget bra sätt att riskhantera ämnen som: CMR. PBT. ger cancer eller mutationer eller fortplantningsskador – det kan räcka med att bli exponerad en gång för låga halter vid fel tillfälle är hormonstörande och stör kroppens regler- och signalsystem – effekter kan uppkomma vid oerhört låga koncentrationer och efter lång tid är långlivade, giftiga och som ansamlas i organismer – de försvinner inte utan kommer tillbaka senare, på annat ställe och ger effekt när de ”uppkoncentrerat” sig. Dessa särskilt farliga ämnen ska Delmål 3 Giftfri miljö. inte användas alls!. SVHC. 14.

(15) DDT. ? ? ?. PCB 2000. 2010. Naturvårdsverkets miljögiftsövervakning ”Screening” 15.

(16) Bromerade flamskyddsmedel I elektronik, tyger, plast etc. Över 50 olika ämnen och ämnesgrupper Polybromdifenyletrar, Polybrombifenyler, HBCD, TBBFA. Mycket lika PCB och DDT på egenskaper och effekter ..men restriktioner och förbud dröjer 16.

(17) 17.

(18) Svårnedbrytbara miljögifter i urin från två 1- åringars blöjor:. Bröstmatad. Flaskmatad. Bush, B, et al. 1990.. 18.

(19) Ftalater i sjukvårdsutrustning spelar roll för exponering. DEHPs metabolit MEHP i urin från blöjor från spädbarn på neonatal avdelning (34 flickor och 20 pojkar) jämfört med exponeringen från DEHP i material på neonatalavdelningen grupperad i låg (13), medium (24) och hög (17). Green et al. 2005. 19.

(20) Bisfenol- A. Historien om som industrin bedyrar är ofarlig Del 1 – Användning. En av världens mest använda kemikalier!! Produktionen inom EU 700 000 ton/år Bl a plaster som monomer i polymeren eller som antioxidationsmedel i plast och gummi Insides plastfilm på matförpackningar bl.a konservburkar. Nappflaskor – lär läcka mycket när flaskorna blir över 2 år och i mikrovågsugn I tandlagningsmaterial – bl.a. plasttäckning av tuggytor för att förhindra kariesangrepp. 20.

(21) …men kan vi vara säkra på det?…. Del 2 – Effekter av Bisfenol-A som visats de sista åren Hormonstörande – inte bara könshormoner Mätt att ämnet exponerar mänskliga foster i livmodern för koncentrationer som bevisat påverkar utvecklingen hos djur. Schönfelder et al. 2002 Förändringar i hjärnans kemi, förändrade synapser, omvänd könsdimorphism Låga halter av Bisphenol A orsakar fel i celldelningen (meiotic aneuploidy) hos honor av möss – som orsakar spontana aborter, missbildningar, Down Syndrom, Cancer. Hunt et al. 2003 Bisfenol A ger i kombination med Insulin en ökning av antalet fettceller och ökad inlagring av fett i dessa. Masuno et al 2002 Fetma hos vuxna efter exponering i livmodern Långtids exponering vid låga doser inducerar insulin resistens – diabetes II Tidig pubertet Prostata sjukdomar Sämre immunfunktion Sämre antioxidant enzym nivåer Förändrade beteenden (hyperaktivitet, ökad aggressivitet, försämrad inlärning, förändrade sexuella beteenden, minskad omvårdnad, ökad känslighet för droger) 21.

(22) Perfluorerade ämnen Dom är många och här för att stanna (ex. PFOS, PFOA, FTOH) Lösningsmedel, hydraulolja, tillsatsämne plasttillverkning, impregneringsmedel, tensid, (släckskum, papperstillverkning, textil och läder ind., golvpolish, rengöringsmedel) m.m. termiskt, kemiskt & biologiskt stabila Brist på effektdata men misstänks störa cellmembranfunktioner, fettomsättning, reproduktion, lever och potentiellt cancerogena Vissa av ämnena har hittas i fisk, vatten och sediment i svensk miljö 22.

(23) Tidstrend sillgrissleägg, Stora Karlsö värden med felstaplar: medelvärden +/- 95% konfidensintervall värden utan spridningsmått: poolade prover. 1400. Konc PFOS, ng/g. 1200 1000 800 600 400 200 0 1965. 1970. 1975. 1980. 1985. 1990. 1995. 2000. 2005. Provtagningsår 23.

(24) 24.

(25) Perfluorkemikalier m. fl. (PFCs, Triclosan och Galaxolid) i blodet hos tre generationer svenska kvinnor i en familj. 9 8. ng/g blod. 7 6 KK KD. 5 4. ED. 3 2 1 0 PFOS. PFDoA. PFOSA. Triclosan. HHCB. 25.

(26) Myskämnen Grupp av ämnen Parfym i Tvättmedel, rengöringsmedel, tvål och parfym. 26.

(27) Triclosan Antibakteriellt medel i en mängd olika produkter (tandkräm, tvål, textilier, plastmaterial) Egenskaper och användningssätt som gör att det sprids lätt till luft och vatten. Användningen av triclosan i Sverige i kemiska produkter (Varor ej med!). 27.

(28) Triclosan – forts. Avloppsreningsverk huvudsaklig källa -1 ton /år går ut via slam Förbränning och solljus bildar dioxin Miljöfarlig – giftig för fisk – anses ej giftig för människa men håller på att omvärderas Misstänks leda till antibiotika resistens då det är samma verkningsmekanism hos bakterier Allmänt spritt i miljön (luft, vatten, fisk, bröstmjölk 60300 ug/kg lipid) 28.

(29) Tennorganiska föreningar - inte bara TBT i båtbottenfärg 48 ämnen i KemI produktregister, 7 stycken ämnen används med mer än 10 ton/år i Sv. Additiv i plast, PVC belagd plåt, förpackningsfolie, Vattenbas. lacker, fogmassa, lim, bakplåtspapper, blöjjor, disksvampar, tvättlappar och textilier. 29.

(30) Screenade: Många av tennföreningarna hittas i miljön – både diffus och industriell spridning. 30.

(31) Målet är en giftfri miljö!!. •Inom en generations tid ska miljön vara fri från ämnen som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa och den biologiska mångfalden 31.

(32) Delmål – Miljömålet Giftfri miljö 1. Data på egenskaper om ämnen 2. Varor märkas med miljö- & hälso-info om farliga ämnen 3. Utfasning av särskilt farliga ämnen (CMR och PBT) i varor och produktionsprocesser 4. Minskande hälso- och miljörisker med kemiska ämnen 5. Indikatorer och riktvärden (mkn) 6. och 7. Efterbehandling – sanering 8. Kontinuerlig minskning av dioxiner i livsmedel 9. Säker exponering för kadmium 32.

(33) Registrering, utvärdering, tillstånd & begränsningar av kemikalier Ca 30 000 ämnen. Ju större mängd desto mer data på egenskaper. Registrering Över 1 ton/år och tillv./imp. Ca 5 000 ämnen. Intermediärer. Utvärdering. Ämnen utanför REACH. Över 100 ton/år eller Misstänkt risk. Ingen åtgärd. Listade undantag Ämnen under 1 ton. Ca 2000 ämnen Särskilt farliga egenskaper. Tillstånd. Begränsningar 33.

(34) Registrering. ECHA. Säkerhetsrapport. Tillverkare Importör. Utvärdering Tillstånd. Riskbedömning Ämnestillverkare. Kemiskt ämne. Nedströmsanvändare Beredare. Kom. Kemisk produkt. mun. Leverantör. Endast registrerad användning tillåten!. n ikatio. Varor Yrkesmässig användare. Konsument. Återvinning Avfall 34.

(35) Hållbart kemikaliearbete Mer kunskaper om ämnens egenskaper, användningssätt och emissioner Utfasning av särskilt farliga ämnen Riskbedömd användning av prioriterade riskminskningsämnen Riskhantering i hela livscykeln. Genom Bättre kemikalieförteckningar Bättre säkerhetsdatablad Efterfråga kunskaper och information Produktkrav Mer kommunikation om kemikalier och risker 35.

(36) Lycka till med ert viktiga arbete med substitution av kemikalier. och TACK för att ni lyssnade! 36.

(37)

No results found