Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen
MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLANER FÖR PLANOMRÅDEN 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13 och område A i
Tyresö Strand
OMRÅDEN HUVUDSAKLIGEN FÖR VILLABEBYGGELSE Inom Tyresö kommun, Stockholms län
__________________________________________________________________
INLEDNING
Pågående och kommande planarbeten för Tyresö Strand har som främsta syfte att omvandla befintlig, i huvudsak bebygg- else av fritidshuskaraktär till ny bostadsbebyggelse, främst villabebyggelser. Området är idag tomtmark till sin helhet.Denna miljökonsekvensbedömning berör utbyggnadsalter- nativet samt ett s.k. noll-alternativ där området lämnas som tidigare. I utbyggnadsalternativen avses de befintliga och nya fastigheterna bli anslutna till kommunens gatu- och va-nät.
Energiförsörjningen bedöms bli löst genom egna lösningar.
För eventuell tillkommande mer samlad bebyggelse kan andra former av gemensamma energilösningar i form av värmepum- par eller energiproduktion med andra förnyelsebara energi- källor användas. I mån av möjlighet kan fjärrvärmeanslutning också komma att övervägas.
De aktuella planetapper som berörs i denna miljökonsekvens- bedömning, inklusive vägar och vägområden omfattar cirka 131 hektar.
UTBYGGNADSALTERNATIV I samtliga planetapper planeras villabebyggelse, en- eller två- våningsbyggnader, som beroende på tomtstorlek, tillåts få maximal byggnadsyta om 160 eller 200 kvm. Planetapperna 6- 10 samt 12-13 beräknas fullt utbyggt kunna rymma cirka 360 villafastigheter efter styckningar.
För planområdet A är utbyggnad och exploatering inte be- stämd i dagsläget, men denna konsekvensbedömning utgår från att området kommer att utformas för någon form av mer samlad flerfamiljsbebyggelse. Slutligt antal lägenheter, hus- utformningar och förändringar på befintliga fastigheter i detta planområde är dock svåra att bedöma i nuläget. Bedömningen av miljökonsekvenserna vid exploatering av detta planområde måste därför beaktas som osäkra, men har här utgått från tillgängliga visionsdokument (Tyresö kommun, juni 2000) som då omfattar möjligheterna till något hundratal lägenheter i fler- familjsvillor och parhus.
Området ansluts till kommunens utbyggda gatu- och va-nät.
Energiförsörjningen ska i första hand lösas genom enskilda lösningar.
0-ALTERNATIV Befintlig bebyggelse på 263 fastigheter kvarstår och utgörs huvudsakligen av enklare fritids- och bostadshus. Avlopps- reningen sker lokalt i enskilda anläggningar.
MILJÖEFFEKTER
NOLL-ALTERNATIV Ingen förändring jämfört med dagsläget.
Området kvarstår med 263 fastigheter redan bebyggda med mindre hus av fritidshus-karaktär. Mark och berggrundförhåll- andena är av s. k. lågrisktyp ur radonsynpunkt.
UTBYGGNADSALTERNATIVET Trafik, transporter, luftmiljö och buller.
Utbyggnadsalternativet medför ökad trafikföring till planom- rådena och inom området samt tillfälligt ökad byggverksamhet vilket bedöms medföra viss påverkan på närområdet under utbyggnadsskedena. Sammantaget bedöms risken för luftutsläpp som kan medföra hälsorisker som mycket låga i utbyggnadsalternativet.
Yt- och grundvattenpåverkan Huvuddelen av planetapperna har naturlig tillrinning mot Erstaviken medan en mindre nordlig del av området som av- vattnas mot Öringesjön samt en mindre sydlig del som avvatt- nas mot Kalvfjärden. Större delen av dagvattnen avleds från befintliga fastigheter genom öppna diken. Befintliga kulver- terade ledningar kommer att bibehållas i förbättrade skick och nya kulvertledningar kan även komma att nyanläggas för vissa delsträckor i utbyggnadsalternativet. Övervägande andel dag- vatten från planområdet avleds till strandzonerna utmed Ersta- viken som i viss grad bidrar till att näringsämnen m.m. redu- ceras innan vattnets utflöde i Erstaviken.
Erstaviken är känslig på grund av att detta vatten idag har en relativt begränsad närsaltbelastning jämfört med motsvarande delar av Stockholms inre skärgård. Denna höga vattenkvalitet bör därför bibehållas så långt möjligt. Kalvfjärden är avsnörd från övriga Östersjön och har litet vattenutbyte varför denna fjärd är särskilt känslig för ökad belastning av näringsämnen.
Kalvfjärden har i kommunens översiktplan och naturinven- tering (1998) utsedd som utredningsområde beroende på vattenområdets ekologisk känslighet och höga naturvärden.
Öringesjön är redan i dagsläget eutrofierad (övergödd och därför mycket känslig för ytterligare belastning av närings- ämnen bl.a. från dagvatten inom sjöns tillrinningsområde.
Planeringen av det aktuella planområdenas bebyggelse måste därför ske så att negativa konsekvenser undviks i närliggande havs- och sjövattenområden. För att förhindra en ökad på- spädning av miljöskadliga ämnen och även näringsämnen till vattnen behövs ersättning för den uppbromsande effekt på nederbördsvattnet som den naturliga vegetationen har idag i planområdet.
Dagvattenmängder och näringsämnesbelastningarna från res- pektive planetapp har beräknats och redovisas i bilaga per etapp och recipient (vattenområde som mottar dagvattnen).
Dagvattenbelastningarna från respektive fullt utbyggd plan- etapp kan därmed även jämföras med nuvarande belastning, som motsvarar i stora drag dagsläget (noll-alternativet).
Dessa beräkningar visar på en förväntad ökning av dagvatten- flödena genom att samtliga kvarvarande etapper i Tyresö Strand planläggs. Vid fullt utbyggda planetapper minskar dock dagvattenflödenas innehåll av näringsämnena fosfor och kväve med cirka 40 respektive 20 %, främst beroende på införandet av kommunala VA-lösningar som ersätter mindre effektiva enskilda avloppsanordningar.
Dagvattnens innehåll av metaller såsom bly, koppar, zink samt oljor förväntas dock öka kraftigt jämfört med noll-alternativet.
Denna ökade belastning beror främst på ökat antal fastigheter genom avstyckningar samt att samtliga fastigheter inom en kort tidsrymd samtliga övergår från delvis fritidsboende till permanentbebodda hushåll. Detta innebär då att andelen hårdgjorda mark- och takytor samt att bilinnehav och
trafikföring ökar vilket då utgör de främsta orsakerna till den högre dagvattenbelastningen.
Åtgärder för att begränsa dessa ökade dagvattentillflöden och dessas innehåll av näringsämnen samt metaller och oljor bör därför så långt möjligt vidtas i samtliga deletapper.
En mer effektfull behandling av dagvattnen innan utflödena till recipienterna skulle kräva markåtgärder i form av ändrade för- lopp på de öppna dikena eller anläggande av dagvattenan- läggningar eller -dammar. Sådana åtgärder förutsätter dock att vissa allmänna ytor med goda markförhållanden finns tillgäng- liga. Samtidigt är tillgången på sådana ytor, utöver orörd natur- mark, relativt begränsat i de flesta planetapperna. Likaledes skulle dagvattenförbättrande förändringar av dikesförloppen i vägområden m.m. komma att inkräkta på flertalet fastigheter som gränsar till de allmänna vägområdena. I tidigare genom- förda planetapper i Tyresö Strand har alternativa dagvatten- åtgärder eftersträvats som dock förutsätter att berörda fastig- heter bidrar till åtgärderna. Detta skulle exempelvis innebära att i möjligaste mån välja andra alternativ till hårdgjorda ytor samt att utnyttja möjligheterna att lokalt på fastigheterna om- händerta huvuddelen av de uppkommande dagvattnen i in- filtrations- eller perkolationsanordningar i mark.
I utbyggnadsalternativet kommer befintliga enskilda avlopps- lösningar i området att anslutas till kommunalt avlopp som sammantaget medför en lägre påverkan på vattenmiljöerna.
Denna minskning av närsalter kommer dock, såvida lokalt omhändertagande av dagvatten inte sker i någon större om- fattning på de enskilda fastigheterna, till viss del att uppvägas av de ökade dagvattenmängderna med större innehåll av metaller och oljor från en ökad andel hårdgjorda tak- och markytor samt trädgårdar jämfört med noll-alternativet.
Samtidigt kommer området att erhålla kommunalt vatten varför grundvattenförbrukningen minskar, som är av betydelse för reservvattentäkter etc.
Utökade takytor och hårdgjorda markytor samt större bilinnehav och trafikföring bidrar till miljöproblem i delar av Erstavikens, Kalvfjärdens och Öringesjöns vattenmiljöer.
Denna tillkommande miljöbelastning bedöms dock kunna be- gränsas ytterligare genom att anpassade dagvattenåtgärder anläggs på de befintliga och tillkommande fastigheterna inom planområdena.
Kulturmiljö, landskapsbild och friluftsliv
De nu föreslagna planetapperna omfattar mycket liten andel fri naturmark. I områdena kring vissa etapper finns dock vissa naturmarksområden som i dagsläget har visst värde för rekreation. Delar av dessa naturområden har också relativt höga naturvärden, främst i form av höjdlägen bevuxna med slitagekänslig hällmarkstallskog. Dessa höjdlägen bör, av hänsyn till påverkan på landskapsbilden, inte exploateras.
I vissa delar inom området finns branta partier med ur
landskapssynpunkt värdefull vegetation, som är olämpliga och svåra att bebygga eller stycka av till nya fastigheter.
Naturvärden Stora delar av de kvarvarande planetapperna är tomtmark , cirka 85 hektar, med relativt lågt naturvärde vilket inte föränd- ras nämnvärt som följd av eventuellt ny bebyggelse.
Samtidigt uppgår arealen naturmark inom dessa planetapper till cirka 40 hektar även efter att utbyggnadsalternativet genomförts fullständigt.
Naturområdena inom de berörda etapperna av Tyresö Strand utgörs huvudsakligen av sprickdalsterräng som förekommer allmänt inom Södertörn. Terrängen har därför väldigt
varierande topografi med höjdlägen som på flertal platser ger mycket stora och vackra utblickar in över landområdena västerut samt ut över Erstaviken och havsområdena österut samt öarna i inre delen av Ingaröfjärden, Mellan höjdlägena löper ofta sprickdalar med rikligare mer fuktberoende lägre växtlighet och bland- eller lövskog.
Höjdlägena utgörs oftast av moss- och lavklädda berg och berghällar också ofta bevuxna med glesare hällmarkstallskog i vissa fall med magnifika senvuxna grövre martallar som också utgör spännande inslag i landskapsbilden. Höjdlägenas tunna marktäcken är mycket känsliga för slitage även från relativt litet tramptryck.
Denna växtlighet kan bl.a. på grund av höjdernas vindutsatta lägen med mycket tunna eller nästan obefintliga jordlager i många fall ta över 100 år innan en helt nedsliten eller avtäckt yta återställts.
Samma känslighet råder för höjdlägenas trädvegetation som i många fall består av mång-hundraåriga träd som på grund av klimat- och vindförhållandena inte nått högre höjd än 10 – 15 meter.
Utsiktpunkter, Tyresö Strand
Landskapsbild Med utbyggnadsalternativet kommer stora delar av planetap- perna att förändras från områden med blandning av fritidshus och permanenta bostadshus av enklare slag, till mer tradi- tionella villaområden. Påverkan på landskapsbilden bedöms kunna bibehållas på en relativt måttlig nivå såvida placeringen och utformning av tillkommande byggnader anpassas till de topografiska förhållandena inom fastigheter och områdena.
Mest angeläget är dock behovet av att beakta byggnadernas placering och ytterligare avstyckningar, främst avseende sluttningar eller de översta höjdlägena i etapperna 9, 10 samt 12. Generellt bör därför tillkommande bebyggelse undvikas i höjdlägena respektive ske med stor varsamhet i sluttningarna.
Kulturvärden Området har inga kända kulturvärden.
Friluftsvärden Andelen tillgänglig strövmark och närnatur är redan i dags- läget mycket begränsat i flertalet av de tilltänkta planetapper- na. Angränsande till vissa av dessa planområden finns dock relativt goda (etapperna 6, 9, 10) och i vissa fall unika
markområden för mer ostört friluftsliv (etapperna 12, 13 och A- området). De något sämre möjligheterna till närrekreationsom- råden finns inom de sydligaste planetapperna (7 och 8).
Närboende får inte nämnvärt mindre areal i planetapperna att använda för strövtåg, lek etc. som följd av eventuellt tillkom- mande villabebyggelse.
Luftmiljö Utvecklingen av planetapperna innebär en förtätning med i medeltal cirka 40 % fler fastigheter per etapp för villabebyg- gelse. Detta innebär en befolknings- och trafikökning som i viss mån kommer att påverka den lokala luftmiljön. En full- ständig permanentbosättning på samtliga fastigheter skulle innebära att områdena bebos av mellan 1 100 – 1 500 invå- nare. Denna bebyggelseutveckling sker under ett antal år framåt varefter den nästintill stannar av då de nybildade fastigheterna bebyggts klart.
I samband med beredning av ärendet har hänsyn tagits till gäl- lande och kommande miljökvalitetsnormer för utomhusluft.
Föreslagen exploatering av planområdet bedöms inte förorsa- ka att nu gällande normer för svaveldioxid, bly eller partiklar överskrids. Kommande nationella normer för kvävedioxid be- döms heller inte komma att överskridas som följd av bebyggel- sen inom planområdet. Områdets bebyggelse- och befolk- ningsutveckling bedöms ha en relativt kortsiktig och mycket marginell påverkan på förhållandena och luftkvaliteterna i regionens centrala delar. Samtidigt förbereder flertalet plan- etapper i Tyresö Strand en förbättrad gång- och cykeltrafik samt att kollektivtrafiken underlättas genom konstruktiva vägåtgärder. Bebyggelseutvecklingen i Tyresö Strand bedöms även ha en mycket marginell effekt från regional synpunkt avseende de samlade åtgärder som måste vidtas för att klara nuvarande och kommande miljökvalitetsnormer för vissa luftburna ämnen i regionens centrala delar.
Bostadsmiljö (buller, lokal- klimat, avfallshantering)
Elektromagnetiska fält samt radon i mark- och grundvatten
Konsekvenserna inom dessa ämnesområden motsvarar i sto- ra drag nollalternativet. Fastigheter i planområdet bedöms inte bli påverkade i någon större grad av trafikbuller.
Bostadsmiljöer bedöms inte påverkas avseende förändringar av lokalklimat. I detta alternativ förutsätts avfallshantering från bebyggelsen kunna lösas på traditionellt sätt genom hämtning i kärl vid varje enskild fastighet.
Inom området förekommer inga elektriska installationer av högspänningstyp. Mark och berggrundsförhållandena är av s.k. lågrisktyp ur radonsynpunkt. Elektromagnetiska fält samt radon i mark- och grundvatten bedöms inte utgöra hälsorisker för boende.
Sammanfattande slutsatser
Utbyggnadsalternativet tar i anspråk flera fastighetsområden som i dagsläget består av 263 fastigheter. Exploatering av det föreslagna planområdet innebär nybildning av fastigheter till totalt cirka 330 - 450 stycken. Osäkerheten här består främst av vilken inriktning och utformning som det s.k. A-området slutligen ges. Utbyggnad av samtliga planetapper medför oavsett detta totalt sett en måttlig ökning av trafikföringen till och inom området samt från tillfälligt ökad byggverksamhet, men som bedöms medföra liten påverkan på närområdet.
Gällande och kommande nationella miljökvalitetsnormer för vissa luftföroreningar bedöms inte komma att överskridas som följd av bebyggelsen inom planområdet.
Bebyggelseutvecklingen i resterande planetapper i Tyresö Strand bedöms ge en relativt kortsiktig och mycket marginell påverkan på luftkvaliteterna i regionens centrala delar.
Planområdets relativa närhet till befintlig kollektivtrafik och pla- nerade förbättringar av gång- och cykeltrafik medger möjlig- heter till minskad trafikföring till och från området.
De berörda etapperna av Tyresö Strand har mindre natur- värde inom tomtmarkerna, men består även av relativt opå- verkade naturområden med goda och i vissa fall unika värden för friluftslivet. Terrängen har väldigt varierande topografi med slitagekänsliga höjdlägen som på flertal platser medger
mycket stora och vackra utblickar in över land och havsom- råden. Dessa höjdlägen består i många fall också av mycket gamla trädbestånd som särpräglats av de skärgårdslika klimat- och vindförhållandena.
Påverkan på landskapsbilden bedöms kunna bibehållas på en relativt måttlig nivå såvida placering och utformning av tillkom- mande byggnader anpassas till de topografiska förhållandena på fastigheter och i områdena.
Byggnadernas placering och ytterligare avstyckningar bedöms dock bli särskilt känsliga ur landskapssynpunkt i sluttningar till eller på de översta höjdlägena i etapperna 9, 10 samt 12. För att uppnå minsta påverkan på landskapet bör tillkommande bebyggelse undvikas i höjdlägena eller ske med stor varsam- het i berörda sluttningar till dessa höjdlägen.
Den planerade bostadsmiljön bedöms inte påverkas av för- ändringar av lokalklimat och avfallshantering från byggnader- na bör i utbyggnadsalternativet kunna ske på traditionellt sätt genom hämtning i kärl vid varje enskild fastighet.
Elektromagnetiska fält samt radon i mark- och grundvatten be- döms inte utgöra eller komma att utgöra hälsorisker för boen- de inom planområdet.
Vid fullt utbyggda planetapper ökar dagvattenflödena.
Samtidigt innebär plangenomförandena att dagvattnens innehåll av näringsämnena fosfor och kväve minskar kraftigt främst beroende på införandet av kommunala VA-lösningar som ersätter mindre effektiva enskilda avloppsanordningar.
Dagvattnens innehåll av metaller såsom bly, koppar, zink samt oljor förväntas dock öka kraftigt jämfört med noll-alternativet.
Samtidigt kommer området att erhålla kommunalt vatten varför grundvattenförbrukningen minskar, som är av betydelse för reservvattentäkter etc.
Utökade takytor och hårdgjorda markytor samt större bilinne- hav och trafikföring bidrar till miljöproblem i delar av Ersta- vikens, Kalvfjärdens och Öringesjöns vattenmiljöer. Denna tillkommande miljöbelastning bedöms dock kunna begränsas
ytterligare genom att anpassade dagvattenåtgärder anläggs, där så är möjligt, på allmän mark eller i anslutning till vägom- råden. Dessutom bör motsvarande åtgärder också genom- föras på de befintliga och tillkommande fastigheterna inom planområdena.
---
Göran Bardun Bertil Eriksson
Kommunekolog 1:e miljöingenjör
Referenser
Översiktsplan för Tyresö kommun. Tyresö kommun, Stadsbyggnadskontoret, 1998.
Tyresån. Mål och åtgärder. Berörda kommuner och Länsstyrelsen i Stockholms län.
1996.
Naturinventering, Miljö- och hälsoskyddskontoret, Tyresö kommun, 1998.
Dagvattenberäkningar för områdena 6,7,8,9,10,12, 13 och A, Tyresö Strand. Underlag till MKB. November 2003. Planeringsavdelningen.
