Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se
2014-11-06
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ledamöter och ersättare
KALLELSE
På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen måndagen den 17 november 2014
Plats: Konferenscentrum, Slottsgränd 1,
09.00 gruppmöte för majoriteten
10.00 gruppmöte för oppositionen
11.00 Information
13.00 – 17.00 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens fortsatta sammanträde
Välkomna!
Cecilia Lidén sekreterare
Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: 018-611 60 45, mail:
cecilia.liden@lul.se
FÖREDRAGNINGSLISTA
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde
den 17 november 2014 kl 11,00 konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala
Information klockan 11.00
Resultat Nationell patientenkät somatisk och psykiatrisk vård – Henrik Andréasson,
Utvärdering av vårdval psykoterapi, Jan Andersson, klockan
Nr
Ärenden Dnr
176 Val av justerare. I tur: Vivianne Macdis (S) Tid för justering:
177 Fastställande av föredragningslistan
178 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS 2014-0003
179 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS 2014-0003
180 Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport HSS 2011-0001 181 Information
Resultat Nationell patientenkät somatisk och psykiatrisk vård – Henrik Andréasson, klockan 11.00 – 12.00,
Utvärdering av vårdval psykoterapi, Jan Andersson, klockan 11.00 – 12.00,
Norra länsdelsberedningen, Mellersta länsdelsberedningen
182 Information om uppföljning av köerna 2014 HSS 2014-0009
183 Utvärdering av vårdval psykoterapi HSS 2014-0112
184 Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval i Uppsala län gällande privat psykoterapi
HSS 2011-0017
185 Mottagning för unga män, pilotprojekt HSS 2014-0203 186 Revidering förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval i Uppsala län
gällande medicinsk fotvård för patienter med diabetes
HSS 2009-0100
187 Begäran om anstånd med avrapportering av förutsättningarna för tillnyktringsverksamhet
HSS 2014-0133
188 Internkontrollplan 2015 HSS 2014-0115
189 Återrapportering – hantering av vårdtunga patienter och vårdtungt material
HSS 2014-0161
190 Aktiv hälsostyrning med vårdlots HSS 2011-0161
191 Beslut om finansiering av multiprofessionellt barnskyddsteam HSS 2011-0061 192 Specialistanknuten hemsjukvård och jämlik vård HSS 2014-0200
193 Anmälan av delegationsbeslut HSS 2014-0007
194 Skrivelser för kännedom
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-11-17
§ 176
Val av justerare Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Vivianne Macdisi (S) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll.
Tid för justering:
§ 177
Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista.
Ärendet
Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har
utsänts till ledamöter och ersättare.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-11-17
Dnr HSS 2014-0003
§ 178
Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2014
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger rapporten till handlingarna.
Ärendet
Landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet.
Bilaga §
2014-10-15
Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2014
Vårdavtalsarbetet
Avslutande förhandlingsmöten är genomförda med samtliga förvaltningar och fördelningen av målrelaterad ersättning är klar. Ekonomiavsnitten i sjukhusens vårdavtal är uppdaterade utifrån den nya ersättningsmodellen och bilaga med
finansiering för 2015 är avstämd och inlagd i vårdavtalen. Förvaltningarna har sagt ok till den version som är inlämnad till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för fastställande den 22 oktober. Tilläggsbeslut kommer fattas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen senare i höst gällande fördelning av struktursatsning för löner. Akademiska sjukhuset har meddelat att de kommer framföra skriftliga synpunkter till landstingsstyrelsen gällande avsaknad av resursförstärkning inom vissa områden. Planering inför 2016-2018 års styrdokument startar i december/januari 2015.
Utveckling av värdebaserade ersättningssystem
Värdebaserade ersättningssystem har aktualiserats i debatten under de senaste åren och lyfts fram som ett viktigt instrument för att styra mot en mer sammanhållen och
högkvalitativ vård. Utgångspunkten är att vårdens utförare ska ersättas utifrån det värde (längre och friska liv) de skapar snarare än att ersättas utifrån vad de gör, t.ex. utifrån antal åtgärder eller producerade DRG-poäng. Genom att flytta fokus från produktion till värdeskapande förväntas vårdgivare att organisera och producera vård utifrån vad som skapar mesta möjliga hälsa för varje skattekrona.
För att öka kunskapen om värdebaserade ersättningssystem inom specialistvården initierade Socialdepartementet 2012 ett nationellt utvecklingsarbete (SVEUS), ett arbete som Landstinget i Uppsala län, tillsammans med sex andra landsting, medverkar i. Det lokala projektansvaret för detta arbete har hälso- och sjukvårdsavdelningen.
Landstingets bidrag i det nationella utvecklingsarbetet är att utveckla ett värdebaserat ersättningssystem för bröstcancervård.
De övriga deltagande landstingen utvecklar motsvarande ersättningssystem för diagnosområdena höft- och knäproteser, förlossning, osteoporos, ryggkirurgi, fetmakirurgi och stroke. Utvecklingsarbetet slutförs under år 2015.
Inom ramen för socialdepartementets initiativ har landstinget också bedrivit ett lokalt utvecklingsarbete som resulterat i att värdebaserade ersättningssystem utvecklats för koloncancerbehandling, diabetesvård och hudsjukvård. Det utvecklade
ersättningssystemet för diabetesvård tillämpas i regelboken för vårdcentralsuppdraget från och med år 2015.
Fördjupad uppföljning
Hälso- och sjukvårdsavdelningen har under hösten 2014 genomfört en kompletterande
fördjupad uppföljning av läkare verksamma vid Luthagsgården. Granskningen visade
att det fortfarande kvarstår vissa brister, men bedömningen är att tillräckliga
2 förbättringar gjorts och kommer att fortsätta att göras under den nya
verksamhetschefens ledning. Därutöver har hälso- och sjukvårdsavdelningen genomfört en fördjupad uppföljning av en läkare verksam enligt den nationella taxan. Ingen
ytterligare åtgärd kommer att vidtas med anledning av granskningen av berörd läkare.
För att ytterligare strukturera och utveckla arbetet med fördjupad uppföljning har hälso- och sjukvårdsavdelningen tagit fram rutiner för vilka åtgärder som ledningskontoret bör vidta i de fall en granskning uppmärksammat allvarliga brister avseende medicinsk kvalitet eller misstankar om ekonomiska oegentligheter.
Inom utvärderingsområdet har hälso- och sjukvårdsavdelningen genomfört en
utvärdering av vårdval psykoterapi med hjälp av konsultinsatser. Ärendet kommer att beslutas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen i november 2014.
Läkarbehov palliativt centrum
En större verksamhet inom närvården är Palliativt centrum och de senaste åren har den palliativa vården förändrats. Fler vårdinsatser än tidigare görs för att tiden i livets slutskede ska bli så bra som möjligt vilket medför ett ökat behov av läkarresurser. Det närmaste halvåret kommer Hälso- och sjukvårdsavdelningen i samarbete med
geriatriken på Akademiska sjukhuset utreda läkarbehovet på Palliativt centrum
inklusive om ändrade administrativa arbetssätt kan frigöra resurser. Tillsvidare kommer antalet vårdplatser upprätthållas genom att ge utökade läkarresurser med hjälp av prestationsmedel från äldresatsningen
Munhälsoprojekt vid Folktandvården i Gottsunda
I Gottsunda bor människor från cirka 100 olika länder. Ungefär 4700 barn behandlas på Folktandvården i Gottsunda och skillnader i tandhälsan är stor. Generellt har barn med invandrade föräldrar mer karies. Även faktorer som utbildningsnivå, socioekonomiska faktorer och föräldrars tandvårdsrädsla påverkar kontakten med tandvården. Vad gäller vuxna söker man i många länder tandvård enbart vid akuta besvär och man är inte van vid förebyggande tandvård. Projektets mål är att förbättra munhälsan. Personalen har fått utbildning för att förbättra bemötandet av patienter med en annan kulturell bakgrund på ett professionellt och pedagogiskt sätt samt motivera till regelbunden tandvård, öka kunskapen om förebyggande vård och att presentera kliniken på ett välkomnande sätt.
Resultatet är att antalet klagomål från patienter har minskat betydligt och att bra informationsmaterial finns tillgängligt. Hälsotal behöver följas upp på längre sikt.
Folktandvården kommer fortsätta med att delta vid bland annat informationsträffar på förskolor, apotek samt genomföra aktiviteter i centrum två gånger per år.
Ny mottagning med bröstsjuksköterskor
I september öppnade Akademiska sjukhuset en mottagning på Samariterhemmet med två nya tjänstgörande bröstsjuksköterskor. Hit kan kvinnor som känner en knöl i bröstet själva ringa för råd och få tid för mammografi utan remiss från husläkare. Målet med bröstmottagningen är förbättrad service till patienterna och effektivisering av flödet i omhändertagandet av kvinnor med misstänkt bröstcancer. Satsningen är ett komplement till primärvården och precis som tidigare kan kvinnor kontakta sin vårdcentral.
Upphandling av mammografiverksamhet
Landstinget har upphandlat drift av mammografiverksamhet enligt LOU sedan år 2009.
Upphandlingen omfattar mammografiscreening och klinisk mammografi. Målgruppen
för screening är kvinnor från 40 år till och med 74 år. Med klinisk mammografi avses utredning av kvinnor där fynd gjorts på screeningundersökning samt patienter som kommer på remiss från exempelvis primärvården.
Tiden för pågående avtal med nuvarande vårdgivare Unilabs AB löper ut den 31 mars 2015. Landstinget har nu upphandlat ett nytt avtal med det norska företaget Curato Röntgen AS. Curato Röntgen AS är ett radiologföretag som grundades år 2009 genom en fusion av två företag som bedrivit radiologi i många år i Norge. Det ena av dessa företag, Centrum röntgeninstitut, har bedrivit medicinsk röntgen sedan 1977. Curato Röntgen AS bedriver i nuläget mammografi på ett antal orter i Norge bland annat i:
Oslo, Trondheim och Bergen. Företaget har cirka 230 anställda med mer än 30 radiologer och 90 röntgensjuksköterskor.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott beslutade den 6 oktober att anta anbudet från Curato Röntgen AS.
Akademiska bästa universitetssjukhuset för AT-läkare
I den årliga ranking av AT-orter som görs av Sylf, Sveriges yngre läkares förening, hamnade Akademiska sjukhuset i år överst av landets universitetssjukhus. När Sylf genomförde sin årliga AT-ranking hösten 2010 kom Akademiska sjukhuset på 67:e och sista plats. Sedan dess har sjukhuset klättrat för varje år och ligger nu på första plats bland universitetssjukhusen, och på en sammanlagd elfte plats bland samtliga sjukhus.
Sjukhuset har skapat en tydligare organisation och tillhörighet för AT-läkare. De är idag 20 till antalet jämfört med åtta tidigare, vilket gör att enheterna på sjukhuset kan räkna med AT-läkarna som en kontinuerlig resurs. De räknas in i läkarstaben på ett annat sätt, vilket i sin tur gör det lättare att hitta arbetsuppgifter där de får ta stort eget ansvar i en nivå som är anpassad för deras kunskaper och erfarenheter.
Väntetider i vården per 2014-08-31
Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden under augusti månad 2014.
Nivån för målrelaterad ersättning är 90 procent för både telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök inom sju dagar. Den offentliga primärvården klarar ersättningsnivån för telefontillgänglighet (91 procent). Tillgänglighetsmålet till
läkarbesök inom sju dagar uppnås däremot inte (89 procent). Den privata primärvården klarar varken nivån för telefontillgänglighet (87 procent) eller nivån för tillgängligheten till läkare inom sju dagar (89 procent).
Kömiljardens grundkrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås inte, varken för väntande till första besök (53,0 procent) eller till operation/åtgärd (49,7 procent). Kömiljardens prestationskrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås inte heller, varken för faktiskt utförda besök (56,6 procent) eller för faktiskt utförda operationer (51,8 procent).
Antal väntande till första besök ökar med 86 st i augusti (10 751) jämfört med juli (10
665). Antal väntande till operation minskar med 83 st i augusti (3 713) jämfört med juli
(3 796). Antal utförda besök är i augusti 4 701 st att jämföras med juli då antalet var 3
819 vilket således innebär en ökning med 882 st fler utförda besök i augusti. Antal
operationer i augusti är 1 128 st vilket är 370 st fler än i juli. Antal utförda besök i
augusti är i nivå med augusti föregående år. Antal faktiskt utförda operationer/åtgärder
är dock lägre i augusti i år jämfört med augusti 2013.
4 Akademiska sjukhuset klarar inte grundkravet varken för väntande till första besök
(51,4 procent) eller för väntande till operation/åtgärd (43,9 procent). Akademiska sjukhuset klarar inte heller prestationskravet för varken faktiska första besök (58,5 procent) eller för faktiska operationer (51,9 procent). Lasarettet i Enköping klarar inte grundkravet varken för väntande till första besök (63,8 procent) eller för väntande till operation/åtgärd (67,7 procent). Lasarettet klarar inte heller prestationskravet för varken faktiska första besök (55,5 procent) eller för faktiska operationer (47,2 procent).
Sammantaget uppnår Landstinget i Uppsala län inte kravet för utdelning från kömiljarden i augusti månad.
Granskning om landstingets lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner
Diskrimineringsombudsmannen, DO, har efter granskning av landstingets
lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner beslutat att avsluta ärendet.
Landstinget kommer i det fortsatta arbetet att beakta av DO påpekad brist och lämnade rekommendationer. Landstinget ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för
jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen.
Avtal för språkutbildning
Landstinget har efter direktupphandling tecknat avtal t.o.m. 2016 med två leverantörer av språkutbildning, Folkuniversitetet i Uppsala och Sundbybergs folkhögskola. Avtalen avser utbildning i svenska språket med individuellt anpassade kurser i såväl uttal och kommunikation som samhällskunskap/svenskt samhälle o svensk kultur (inkl.
patientsäkerhetslagen, PUL, kommuner och landsting mm).
Hälsa och habilitering
Den 22 augusti invigdes Uppsalas första närvårdsavdelning. Avdelningen har 13 vårdplatser och tillhör Hälsa och habilitering.
Planering pågår för en utökning av antalet platser under 2015. Närvårdsavdelningen tar emot patienter som behöver inneliggande vård under en begränsad tid (3-8 dagar) men som inte behöver avancerad diagnostik och behandling vid ett sjukhus.
I början av september besökte Hälsoäventyret tillsammans med elever från Ärentunaskolan Rosenbad i Stockholm. Där fick de träffa riksdagens talman Per Westerberg och överlämna ett exemplar av boken "Hej då tobak! - Ungdomars tankar om ett tobaksfritt Sverige". Boken är framtagen av Hälsoäventyret i samarbete med Länsstyrelsen i Uppsala län. Den innehåller kloka tankar, idéer och reflektioner från länets elever om möjligheten till ett framtida tobaksfritt Sverige. Hälsoäventyret vill med boken uppmärksamma de ungas engagemang och synliggöra deras tänkvärda ord som berör djupt i hjärtat.
Den 8 september invigdes Center för kommunikativt och kognitivt stöd vid
Hjälpmedelscentralen, Hälsa och habilitering. Centret ska vara en kunskapsresurs med allt från en visningsmiljö som vänder sig till länets invånare till en specialistkompetens dit förskrivare kan vända sig.
Folkhälsoenheten har tillsammans med personal vid länets ungdomsmottagningar haft ett första möte. Syftet var att ta fram ett underlag som stöd för det kommande
projektuppdraget avseende samordning av länets ungdomsmottagningar.
Kultur och bildning
Som ett led i satsningen ”Kultur för alla äldre” med stöd av Kulturrådet arrangerades en heldag den 17 september på Wiks slott för kulturombud inom kommun och landsting.
Inbjudan gick till alla länets kommuner. Antal deltagare var 45 st. Många av dessa var aktivitetsansvariga på äldreboenden i kommunerna.
Dagen inleddes med föreläsning följt av olika praktiska pass på förmiddag och eftermiddag. Föreläsningen hölls av Ulla Friberg, trädgårdsdesigner och kreatör, och handlade om livskvalitet och sätt att arbeta med kultur för äldre. De praktiska passen var dansa och måla, slöjda och animera med iPad. Målet med dagen var att i en vacker och stimulerande miljö sprida kunskaper och erfarenheter kring vikten av kulturaktiviteter för var och ens välbefinnande samt praktiska exempel på vad som kan göras för att stötta det friska. Ett av målen var även att ge utrymme för möten för de som arbetar ute i verksamheten.
Utvärdering av dagen visar på att den var mycket uppskattad och att önskemål finns att liknande dag ska genomföras vartannat år.
Tidigare satsningar inom ”Kultur för alla äldre” har varit seminarium ”Kultur och hälsa”
och ”Kultur på recept” för chefer inom kultur och omsorg samt andra intresserade, stärka nätverket i länet kring de som handlägger kultur i vården, samt sprida exempel på kultur genom dansföreställningen ”Kärleken till tangon och karaoken”.
Skördefesten på Wiks Slott den 21 september hade över 3000 besökare. Evenemanget som drivs av Wiks Slott och Wiks folkhögskola i samverkan med Upplandsstiftelsen och deltagande lokala entreprenörer är väldigt populärt med bl.a. visning av slottet, ponnyridning, hantverk och äppelmusttillverkning. Wikområdets popularitet visade sig även under sommaren, då Slottscaféet hade en jämn tillströmning av besökare,
badgäster och turister. Även under sommaren har många visningar av Slottet genomförts.
Ny Länsbibliotekarie Malin Ögland tillträdde sin tjänst den 1 september. Kommer senast från Regionbibliotek Stockholm.
Mediebilden av landstinget 1 – 30 september 2014 Större nyheter
Medierapporteringen i september präglades inte oväntat av landstingsvalet. En av frågorna som belystes var vårdköerna, där olika partier redogjorde för sina
ståndpunkter. Nyheter om vårdköer skapar ofta en negativ bild av landstinget, men det lyftes även positiva exempel på verksamheter som lyckats korta vårdköerna.
Hotet om ebolasmitta började dyka upp även i lokala medier, där experter fick kommentera den pågående epidemin i Afrika, men även landstingets beredskap togs upp.
Årets AT-läkar-rankning presenterades, där Akademiska hade klättrat i rankningen
medan Enköping låg långt ner i listan.
6 Andra exempel på mediernas rapportering
Positivt:
Transplantationskirurg belönas med prestigefyllt forskarpris Akademiskas venerologmottagning öppnar för webbokning Årskort erbjuds till bilpendlare mellan Uppsala och Västerås Ny satsning för äldre ska avlasta
Ambulansöverläkare prisas
Landstinget stöttar historiskt center Ny forskning enligt muffinsmetoden Nattöppet på magnetkameran
Nytt katastroftält testades i Uppsala
Ny mottagning för bröstcancerpatienter i Uppsala Negativt:
Fortfarande lång väntan på akuten
Brister i arbetsmiljön vid bussdepå i Skutskär Barnmorskor kritiserar Akademiska
Sämre vård efter hjärtinfarkt
3 av 10 på Akademiska skulle inte rekommendera arbetsgivaren Trängd ekonomi i Uppsalas landsting
Sifferexercis kortade köerna
Ytterligare 100 miljoner i underskott för Akademiska
Psykiatrisk avdelning riskerar stängas på grund av personalbrist Neutralt:
Landstingsanställda får billigare UL-resa Kulvertar ska byggas om
Ny entré för Akademiska Inget riktat stöd till Gaza UL ser över biljettpriserna igen
Landsting anmäler fyra fysioterapeuter Mål om fördubblat resande ser inte ut att nås Mer ström till Akademiska
5 000 i stöd till runstenspark
Omfördelning av personal gör att psykiatriavdelning kan hållas öppen Patientkommentarer i nätjournaler stoppade efter facklig kritik
Svenskar nobbar hälsostudie
Färre drabbas av klamydia
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-11-17
Dnr 2014-0003
§ 179
Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger den muntliga rapporten till handlingarna.
Ärendet
Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och
pågående verksamhet.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-11-17
Dnr HSS 2014-0001
§ 180
Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport november 2014
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner ekonomirapporten.
Ärendet
Ärendet skickas som komplettering till styrelsen
Bilaga §
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-11-17
Dnr HSS 2014-0009
§ 181
Information om uppföljning av köer Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna.
Ärendet
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen informeras om uppföljning av kösituationen i landstinget
i Uppsala län.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-11-17
§ 182
Information Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna.
Ärendet
Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område:
- Resultat Nationell patientenkät somatisk och psykiatrisk vård – Henrik Andréasson 1 ,
- Utvärdering av vårdval psykoterapi i Uppsala län, Jan Andersson2 - Norra länsdelsberedningen,
- Mellersta länsdelsberedningen
%LODJD
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-11-17
Handläggare: Jan Andersson Dnr HSS 2014-0112
§ 183
Utvärdering av vårdval psykoterapi i Uppsala län Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av utvärderingen av vårdvalet inom psykoterapi.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge i uppdrag till hälso- och
sjukvårdsdirektören att beakta utvärderingens rekommendationer vid revidering av regelbok/förfrågningsunderlag för vårdval privat psykoterapi inom följande områden:
Principerna för prioritering av patienter och åtgärder ska tydliggöras med stöd i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Avtal ska på sikt endast slutas med vårdgivare som verkar inom de
behandlingsområden där Socialstyrelsens nationella riktlinjer påvisat att det finns evidens för god effekt och där vårdgivaren har dokumenterad kompetens att utföra behandling.
Uppföljning per vårdgivare och remittent ska möjliggöras för att stärka landstingets överblick och kontroll av vårdvalet.
Tak ska införas för antal behandlingstillfällen.
Ärendet
Vårdvalet beslutades i maj 2011 och avtal med privata vårdgivare inom vårdavtalet upprättades i oktober 2011. Idag finns 47 avtal med utförare inom vårdvalet. Till följd av en stor ökning av antalet behandlingstillfällen mellan 2012 och 2013, samt
indikationer på att reglerna i regelboken inte tillämpats på ett likartat sätt av
vårdgivarna, har landstinget tagit initiativ till att genomföra en utvärdering av vårdval psykoterapi. Utvärderingen genomfördes under maj och juni 2014. (Se bilaga
Utvärdering av Vårdval Psykoterapi i Landstinget i Uppsala län )
Kostnaden för och omfattningen av vårdval psykoterapi har blivit betydligt större än vad som förväntades när det infördes. Av utvärderingen framgår att anledningen är att antalet behandlingstillfällen inom psykoterapin har ökat sedan införandet. Under åren 2012-13 var ökningen 40 % och prognosen för 2013-14 är en ytterligare ökning med 7 %. Ökningen av antal behandlingstillfällen kan framförallt härledas till att fler patienter behandlas inom vårdvalet.
Utvärderingen åskådliggör att ökningen av antal behandlingstillfällen framförallt kan härledas till att fler patienter behandlas inom vårdvalet. En bidragande orsak till detta är att regelbokens målgruppsintervall, patienter med behov av 10 till 20
behandlingstillfällen, inte efterlevs. Även patienter med behov av fler eller färre
behandlingstillfällen behandlas inom ramen för vårdvalet. Det innebär att patienter som
inte är lämpade för behandling inom vårdvalet ändå remitteras dit. Därmed finns det en
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-11-17
risk för att den patientgrupp som definierats för vårdvalet delvis trängs undan av patienter som egentligen bör vårdas av annan vårdgivare, samtidigt som vissa patienter inte får hjälp av den vårdgivare som mest effektivt kan hantera och hjälpa dem.
I de intervjuer som genomfördes i samband med utvärderingen uttryckte både
remittenter och utförare behov av att få bättre stöd för hur man ska prioritera. Otydlighet gällande vilka patienter som bör behandlas inom ramen för vårdvalet har resulterat i att ett ökat antal patienter remitteras dit. Samtidigt har man både inom primärvården och inom den specialiserade psykiatrin delvis sett vårdvalet som en väg att erbjuda vård trots egna ansträngda resurser. Bedömningen är att antal behandlingstillfällen troligen kommer att fortsätta ligga högt och öka, om inte tydligare avgränsningar införs för vilka patienter som ska erbjudas vård inom vårdvalet.
Mot bakgrund av utvärderingens resultat är bedömningen att regelboken för vårdvalet ska revideras. Utgångspunkten ska vara att vårdvalet utformas så att invånarna erbjuds en evidensbaserad psykoterapivård som på bästa sätt kompletterar övrig verksamhet inom primärvård och psykiatri. Genom kravet på evidens kan regelboken tydligare anknyta till den lagstiftning inom hälso- och sjukvårdsområdet som slår fast att den behandling som erbjuds ska stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
2Slutsatsen är att utvärderingens rekommendation, att använda Socialstyrelsens nationella riktlinjer som princip i regelboken för prioritering av åtgärder, ska beaktas vid regelbokens revidering. Riktlinjerna ger beslutsfattare och yrkesverksamma
rekommendationer om prioriteringar och omfattar samtliga psykiatriska diagnosgrupper där behandling med psykoterapi är relevant. Socialstyrelsens rangordning innebär att varje tillstånds- och åtgärdskombination får en rekommendation efter
angelägenhetsgrad. Angelägenheten baseras på en samlad bedömning av
hälsotillståndets svårighetsgrad, effekten av åtgärden, kostnadseffektivitet och evidens mot bakgrund av slutsatser i vetenskapliga underlag. Tillämpningen bör utformas så att de stora patient- och diagnosgrupperna omfattas av prioriteringen och de flesta formerna av psykoterapi inkluderas. Samtidigt bör åtgärder uteslutas som har låg grad av
angelägenhet och som saknar en tydlig vetenskaplig evidens.
Det innebär också att hänsyn ska tas till utvärderingens rekommendation om tydligare krav på vårdgivarna. De grundkrav som rör behandlarkompetens i gällande regelbok bör kompletteras. Innebörden ska vara att behandlingsformer ej ersätts som inte omfattas av prioriteringen utifrån de nationella riktlinjerna. Vidare bör också utvärderingens förslag om stärkt uppföljning genom ersättningssystemet ses som en viktig förutsättning för att landstinget bättre ska kunna kontrollera och följa utvecklingen inom vårdvalet. Inte minst för att följa effekterna av de förändringar i regelboken som beslutas.
2
Se 7 kap 1 § patientlagen (2014:821) och 2 kap 1 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso‐ och
sjukvårdens område.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-11-17
I utvärderingen rekommenderas även att regelboken ska vara oförändrad vad gäller ersättnings- och remitteringssystem. Där är dock bedömningen att det med anledning av den problembild som redovisas i utvärderingen även krävs justering i dessa delar.
Avslutningsvis är det viktigt att understryka betydelsen av att de föreslagna
förändringarna kan genomföras på ett patientsäkert sätt. Möjligheter till en gradvis övergång bör tillvaratas. Patienter som idag är under pågående behandling måste få avsluta denna och vårdgivare som inte uppfyller villkoren bör ges rimlig tid att ställa om eller avsluta sin verksamhet. Samtidigt är det viktigt att även förutsättningarna och resurssituationen för andra delar i vårdkedjan ses över, för att på sikt undvika att patienter ges utrymme inom vårdvalet på grund av bristande förutsättningar inom primärvård eller psykiatri. Landstingsrevisionens pågående granskning av
psykiatriområdet är ett viktigt led i detta, liksom landstingets handlingsplan för psykisk ohälsa.
Bilaga:
Utvärdering av Vårdval Psykoterapi i Landstinget i Uppsala län Kopia till:
Akademiska sjukhuset, Psykiatridivisionen Primärvården
Privata vårdcentraler
Privata psykoterapeuter inom vårdvalet
Landstingets resurscentrum
Utvärdering av Vårdval Psykoterapi i Landstinget i
Uppsala län
Slutrapport | juni 2014
www.healthnavigator.se
Innehåll
Sammanfattning ... 3
1 Bakgrund ... 8
2 Analys av nuläget ... 11
3 Vårdprocess inom vårdvalet ... 17
4 Identifierade utvecklingsområden inom vårdvalet ... 20
5 Rekommendationer ... 29
6 Appendix ... 41
7 Litteraturförteckning ... 49
Sammanfattning
Bakgrund och syfte
Landstinget i Uppsala län öppnade upp för fri etablering inom psykoterapi med stöd av lagen om valfrihetssystem (LOV) under 2011. Syftet med införandet av vårdvalet var huvudsakligen att:
Bättre tillgodose behovet av psykoterapi
Ge länets invånare möjlighet att välja vårdgivare
Öka konkurrens, producera vård av högre kvalitet och med högre effektivitet
Analyser visar att antalet behandlingstillfällen har ökat sedan vårdvalets införande, 2012‐13 med 40 procent och prognosen för 2013‐2014 är en ökning med ytterligare 7 procent. Antalet behandlingstillfällen har
framförallt ökat på grund av ett ökat antal behandlade patienter men också påverkats av att 22 procent av patienterna ligger över det enligt
regelboken tillåtna antalet behandlingstillfällen. Samtidigt har man haft tillgänglighetsutmaningar inom den specialiserade psykiatrin, och det är oklart hur detta har påverkats av vårdvalets införande.
Med detta som bakgrund initierade Landstinget i Uppsala län en
utvärdering av vårdvalet inom psykoterapi. Syftet med utvärderingen är att skapa sig en förståelse för dagens situation för remittenter, utförare och patienter i vårdvalet. Utvärderingen ska inte ta ställning till om vårdvalet ska behållas eller avvecklas utan endast ge rekommendationer avseende förbättringsmöjligheter för vårdvalet utifrån dess nuvarande form.
Övergripande ansats och metod
Utvärderingen bygger både på en kvantitativ och kvalitativ analys. Den kvantitativa analysen har byggt på landstingets egen statistik av antal behandlingstillfällen, antal remitteringar, längd på behandlingarna och remitteringsmönster. Den kvalitativa analysen har byggt på intervjuer med vårdgivare som berörs av vårdvalet, både privata psykoterapeuter,
primärvården och den specialiserade psykiatrin, samt jämförande studier mellan LUL och andra landsting som också har vårdval inom psykoterapi.
Avstämningar med en referensgrupp bestående av representanter för
psykoterapeuter inom vårdvalet, primärvården, den specialiserade psykiatrin och förvaltningen har varit en del av arbetet.
Identifierade utvecklingsområden
Utvärderingen har identifierat tre utvecklingsområden där den tänkta vårdprocessen inte sker som planerat enligt regelboken. För varje utvecklingsområde har analysen resulterat i ett antal identifierade huvudorsaker.
1. Patienter med behov av psykoterapeutisk behandling med fler
än 20 behandlingstillfällen som remitteras till vårdgivare i vårdvalet
Patienter som är i behov av mer omfattande psykoterapi (behandlingar som överstiger 20 behandlingstillfällen) bör få denna inom den
specialiserade psykiatrin. Anledningen till detta är att man anser att dessa patienter är sannolikt i behov av teaminsatser där en specialist i psykiatri bör vara involverad samt kombinationsbehandlingar med läkemedel och psykoterapi. Patienter som är i behov av psykoterapeutisk behandling om fler än 20 behandlingstillfällen men som remitteras till en psykoterapeut inom vårdvalet riskerar därför att inte få komma till den vårdgivare landstinget bedömer kunna hjälpa patienten på bästa sätt. Det finns även en risk att de nationella riktlinjernas anvisningar om att byta form av behandling efter givet tidsintervall inte efterlevs. Detta kan resultera i ett ökat antal patienter som vårdas inom vårdvalet samt långa
behandlingsserier för patienterna som vårdas inom vårdvalet. Analysen visar att det är främst tre faktorer som bidrar till detta:
1. Ojämn resursfördelningen inom vårdkedjan som påverkar vårdgivarens möjligheter att erbjuda behandling
2. Bristande kommunikationen mellan psykiatrin och övriga vårdgivare
3. Vagt definierad patientgrupp för vårdvalet resulterar i otydlighet om psykoterapins uppdrag inom vårdkedjan
2. Patienter som initialt bedömts vara i behov om 10 till 20 behandlingstillfällen, men som efter ytterligare bedömning remitteras till vårdvalet för fortsatt behandling om fler än 20 behandlingstillfällen
Patienter som är i behov av psykoterapeutisk behandling med mer än ca 20 behandlingstillfällen bör få denna i den specialiserade psykiatrin.
Patientens behov av psykoterapi kan dock vara svårt att initialt bedöma
när man påbörjar behandlingen. Vårdgivare ska när de upptäcker att
patientens behov överstiger 20 behandlingstillfällen remittera patienten
till psykiatrin då man bedömt att dessa patienters problematik mest
effektivt behandlas där. Risken med att patienterna återremitteras till vårdgivare i vårdvalet är att patienter som är i behov av psykiatrisk vård istället behandlas av en privat psykoterapeut samt att landstingets resurser för behandling av patienten används ineffektivt. Två huvudsakliga faktorer har identifierats som orsaker till återremittering för fortsatt behandling till vårdvalet privat psykoterapi efter 20 behandlingstillfällen:
1. Ojämn resursfördelningen inom vårdkedjan som påverkar vårdgivares möjligheter att vårda
2. Oklarheter råder för remittenter angående reglerna för remittering till fortsatt behandling
3. Patienter i behov av psykoterapeutisk behandling med färre än 10 behandlingstillfällen
De patienter som bedöms ha ett behov av psykoterapi som understiger ca 10 behandlingstillfällen bör enligt regelboken vårdas hos psykologer i primärvården. Om patienten bedöms vara i behov av längre
psykoterapeutisk behandling bör primärvården remittera patienten till psykoterapeut i vårdvalet eller till psykiatrin.
När patienter vars vårdbehov bedöms understiga tio behandlingstillfällen remitteras till psykoterapeuter inom vårdvalet finns det en risk för ett ineffektivt administrativt arbete vid övertagande av patient. Det finns också risk att patienten inte mottar behandling till den mest effektiva omhändertagandenivå vilket kan driva onödig resursanvändning. Den kvalitativa analysen visar att den huvudsakliga anledningen till remittering till psykoterapeuter i vårdvalet av patienter med ett behov som understiger 10 tillfällen är begränsade resurser hos primärvården. Detta medför att primärvården inte har möjlighet att vårda de patienter som bör vårdas av dem och remitterar istället iväg dessa till vårdgivare inom vårdvalet.
Intervjuade vårdgivare lyfter också fram patientfall där psykiatrins
ansträngda resurser resulterar i att patienter som inte är lämpliga för vård inom primärvården remitteras från psykiatrin till primärvården. Det finns också fall där patienter på eget bevåg valt att avsluta behandlingen i förtid.
Sammanfattningsvis visar utvärderingen att vissa av vårdgivarna i vårdvalet anser att psykoterapin är en så kallad ”fri nyttighet”. Från primärvården kan man nu erbjuda psykiatri utan att behöva använda egna resurser och ribban har sänkts för vem man remitterar. Inom den
specialiserade psykiatrin har man ytterst begränsade resurser och nyttjar därför denna nya möjlighet att erbjuda patienter hjälp, även om man egentligen hellre hade fått förstärkning av de egna resurserna. Vårdgivare uppger även i intervjuer att det finns otydligheter om vilka patientgrupper som bör behandlas inom ramen för vårdvalet vilket resulterar i att ett ökat antal patienter remitteras dit.
Utan tydligare avgränsningar för vilka patienter som bör erbjudas vård inom vårdvalet kommer sannolikt antal behandlingstillfällen och därmed även utbetald ersättning att fortsätta öka. Dessa medel behöver tas från den övriga hälso‐ och sjukvårdsbudgeten och risken är att det framöver kan behöva tas från övriga vårdgivare inom vårdkedjan för psykisk ohälsa.
En viktig sak i sammanhanget är att vårdvalet för privat psykoterapi är en av pusselbitarna i arbetet med att utforma en så bra psykiatrisk vård som möjligt men kan aldrig bli lösningen på det resursproblem som för närvarande upplevs i Landstinget i Uppsala län.
Rekommendationer
Utifrån de identifierade utvecklingsområdena har ett antal rekommendationer tagits fram för Landstinget i Uppsala län.
Rekommendationerna kan delas in i två kategorier, se Tabell 2.
1. Rekommendationer relaterade till revidering av regelboken för vårdval inom privat psykoterapi
1. Övriga rekommendationer
Utvärderingen rekommenderar att landstinget i ett första steg reviderar regelboken för vårdvalet med politiskt beslut hösten 2014 och därefter fortsätter arbetet med att se över resursfördelningen inom vårdkedjan för behandling av psykisk sjukdom och ohälsa.
Alla insatser och förändringar i regelboken bör kontinuerligt följas upp och utvärderas för att säkerställa att de övergripande målen nås och att
oönskade effekter kan åtgärdas. Det skall inte krävas särskilda analysprojekt för att få en överblick av hur vårdvalet faller ut.
Tabell 1: Utvärderingens rekommendationer för vårdval privat psykoterapi
Kategori Område Förslag
Revidering av regelboken
Ersättningstak Införa ett ersättningstak för vårdvalet som indirekt begränsar antalet patienter Målgrupp
Definiera målgruppen efter psykiatriska diagnoser där Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att det finns stark evidens för behandling i form av psykoterapi
Vårdgivare
Införa nya krav om att behandlingar som ersätts inom vårdvalet måste ha en bevisad god effekt enligt Socialstyrelsens nationella
riktlinjer. Därtill bör det även säkerställas att vårdgivaren har kompetens att utföra behandlingen.
Uppföljning
Möjliggör för bättre uppföljning av vårdvalet på landstingsnivå genom att komplettera med indikatorer i Privera. Detta bör bland annat omfatta remitterande vårdgivare och diagnoser Remittering Behåll regel om vilka yrkeskategorier har rätt
att remittera enligt aktuell regelbok
Ersättningsnivå Bibehåll ersättningsnivå enligt aktuell regelbok
Övriga
rekommendationer
Resursfördelning Utvärdera resursfördelningen inom vårdkedjan för psykisk ohälsa
Kommunikation Inled förbättringsarbete för att förbättra kommunikationen mellan psykiatrin och övriga vårdgivare
1 Bakgrund
Landstinget i Uppsala län öppnade upp för fri etablering inom psykoterapi med stöd av lagen om valfrihetssystem (LOV) den 1 maj 2011.(1) Avtalen för vårdvalet började sedan verka i oktober samma år. Syftet med
införandet av vårdvalet var huvudsakligen att: (2)
Bättre tillgodose behovet av psykoterapi
Ge länets invånare möjlighet att välja vårdgivare
Öka konkurrens, producera vård av högre kvalitet och med högre effektivitet
Efter vårdvalets införande har produktionen inom vårdområdet ökat kraftigt. En intern analys visar på en fyrtioprocentig ökning av både behandlingstillfällen och kostnader mellan 2012 och 2013.(3)
Landstinget har samtidigt tillgänglighetsutmaningar inom psykiatrin, och det är oklart hur detta har påverkats av vårdvalets införande. Landstinget i Uppsala län har därför tagit initiativ till att genomföra en utvärdering av vårdvalet inom psykoterapi, för att baserat på en grundläggande förståelse av dagens situation utforma rekommendationer gällande hur vårdvalet bör utformas framgent.
Målet med en revidering av vårdvalet inom psykoterapi är att det ska utformas så att invånarna erbjuds en evidensbaserad psykoterapivård som på bästa sätt kompletterar övrig verksamhet inom primärvård såväl som psykiatrin. Regelboken skall vara utformad så att rätt patientgrupper erhåller evidensbaserad behandling. Den skall även vara enkel att förstå och följa för anslutna psykoterapeuter och remittenter. Revideringen syftar också till att förbättra landstingets möjligheter till uppföljning av
psykoterapivården. Precis som inom övrig hälso‐ och sjukvård inom landstinget är en uppföljning av vem som får vilken vård en viktig
grundförutsättning för att få den förståelse som krävs för att fortsatt kunna utveckla hälso‐ och sjukvården inom Landstinget i Uppsala län.
1.1 Metodbeskrivning
För att skapa en faktabaserad förståelse av nuläget samt identifiera möjliga
utvecklingsområden av vårdvalet och regelboken har en kombination av
kvantitativ och kvalitativ analys använts i utvärderingen.
1.1.1 Kvantitativ analys
Kvantitativ analys genomfördes huvudsakligen för att ge en faktabaserad beskrivning av nuläget. Analyserna fokuserar på att beskriva situationen för vårdvalet angående:
Totala antalet behandlingstillfällen
Antal behandlingstillfällen per patient
Vårdprocesser
Vårdgivare
Marknadskonkurrens
Remittenter
Förutom nulägesanalys fokuserar de kvantitativa analyserna på att beskriva förändringar som skett på marknaden inom vårdvalet sedan införandet. Insikter ifrån de kvantitativa analyserna har sedan legat som grund för de kvalitativa analyserna och intervjuerna.
1.1.2 Jämförande studie
En jämförande studie gjordes för att skapa en förståelse för de likheter och skillnader som finns i regler och riktlinjer mellan olika landsting.
Jämförelser rörande utformning av regelbok, exempelvis målgrupp för behandling, remittering samt ersättning har genomförts mellan
Landstinget i Uppsala län, Region Skåne och Örebro läns landsting. Två landsting, Stockholms läns landsting samt Västra Götalandsregionen, har studerats med avseende på regionala vårdprogram inom psykoterapi med fokus på vilka diagnoser och behandlingar som rekommenderas i
vårdprogrammen.
1.1.3 Intervjuer
För att skapa en djupare förståelse för de bakomliggande faktorerna till de resultat som observerats i de kvantitativa analyserna samt vårdvalets möjligheter och begränsningar har intervjuer genomförts utifrån en semistrukturerad intervjumall. Intervjuer har ägt rum med totalt nio privata vårdgivare med avtal inom vårdvalet, tre remittenter varav två inom landstingsdriven primärvård och en inom privat primärvård, en psykiatriker och en psykolog vid psykiatriska divisionen vid Akademiska sjukhuset samt en psykoterapeut verksam i Örebro läns landsting.
Intervjuerna fokuserade på att skapa en bättre förståelse för dagens situation, möjligheter och begräsningar angående målgrupp och
behandling, remittering, ersättning samt kommunikation och vårdgivarens
funktion inom vårdkedjan.
1.1.4 Referensgruppsmöte
För att möjliggöra ytterligare kunskapsinhämtning tillsattes även en referensgrupp bestående av representanter för vårdgivare inom vårdvalet, privata och offentliga remittenter samt tjänstemän från
landstingsförvaltningen. Referensgruppen träffades vid ett möte och har även gett inspel till utvärderingen via mejl under arbetets gång.
Referensgruppen har tagit del av genomförda analyser och beskrivningar av marknaden för vårdvalet och har också haft möjlighet att lämna åsikter och inspel för fortsatt utveckling av vårdvalet.
1.2 Avgränsningar
Utvärderingens analyser för beskrivning av nuläget begränsas av tillgången till data. Följaktligen har analyser för exempelvis diagnos, sjukdomsgrad och kön inte genomförts. Genomförda intervjuer har avgränsats till vårdgivare, remittenter samt representanter för psykiatrin som för utvärderingen bedömts vara relevanta.
Utvärdering ska inte ta ställningen till om vårdvalet ska behållas eller avvecklas – rekommendationer ges därför endast avseende
förbättringsmöjligheter för vårdvalet utifrån dess nuvarande form.
2 Analys av nuläget
Vårdvalet infördes under maj 2011 och avtal med privata vårdgivare inom vårdavtalet upprättades i oktober 2011.(1) Efter införandet har det skett ett förtydligande till regelboken i januari 2013. Till följd av ett stort ökat antal behandlingstillfällen mellan 2012 och 2013 samt att landstinget fått indikationer på att reglerna i regelboken inte tillämpades på ett uniformt sett av vårdgivarna inom vårdvalet genomförs utvärderingen av vårdvalet under maj och juni 2014, se Figur 1 för tidslinje för vårdvalet.
Figur 1 Tidslinje för vårdval inom privat psykoterapi
Under vårdvalets första kvartal fanns totalt 28 vårdgivare med avtal inom vårdvalet psykoterapi. Antal vårdgivare har därefter ökat och varit konstant kring ett 40‐tal mellan åren 2012 och 2014, se Figur 2.
Maj 2011 Vårdvalet infördes
2012‐2013
Antalet besök ökade med 40 %
Jan 2013
Förtydligande av regelboken till följd av ökningen av antalet besök
Maj‐juni 2014
Granskning av vårdvalet genomförs Prognos 2014 Antal besök förväntas öka 7 %
jämfört med 2013
Figur 2 Antal unika vårdgivare 2012‐ kvartal 1 2014 inom vårdvalet privat
psykoterapi(3)
Analyser av antal behandlingstillfällen indikerar att konkurrensen på marknaden varit relativt stabil sedan införandet av vårdvalet. De vårdgivare inom vårdvalet som utförde flest antal behandlingstillfällen 2012 gjorde även det 2013 och första kvartalet 2014, se Figur 3.
Figur 3 Andel av totala antalet behandlingstillfällen per år, tio största
vårdgivarna 2012 och övriga vårdgivare(3)
Under 2012 utfördes totalt ca 13 100 behandlingstillfällen. Mellan 2012 och 2013 ökade antal behandlingstillfällen med närmare 40 procent och 2013 behandlades ca 1 900 patienter vid totalt ca 18 000
behandlingstillfällen. Den totala ersättningen, där ersättning utgår per 41 42 44
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
År 2013
2012 2014
Kvartal 1 Antal vårdgivare
48% 52%
57%
43% 36%
64%
2012 100 % = 13 074 Andel behandlingstillfällen
2013 100 % = 18 286
2014 – kvartal 1 100 % = 5 126 2012
100 % = 13 074
2013 100 % = 18 286 2012
100 % = 13 074 Övriga vårdgivare
10 största vårdgivarna 2012
behandlingstillfälle, ökade därför med motsvarande mängd. En prognos
1för 2014 över antal behandlingstillfällen påvisar en fortsatt ökning, dock inte i samma takt som mellan åren 2012 och 2013. Totalt förväntas antal behandlingstillfällen under år 2014 uppgå till närmare 20 000 och den totala ersättningen till strax över 17 miljoner kronor, se Figur 4 nedan.
Figur 4: Antal behandlingstillfällen och ersättning för vårdvalet inom privat
psykoterapi, 2012, 2013 och prognos för 2014(3)
Ökningen av antal behandlingstillfällen och ersättningen kan främst härledas till att ett ökat antal patienter behandlas inom vårdvalet. Antal patienter inom vårdvalet ökade ifrån ca 1 300 under 2012 till ca 1 900 patienter under 2013. Detta innebär en ökning av antalet patienter med 44 procent. Ökningen av antalet patienter kan inte härledas till ett fåtal vårdgivare då majoriteten av vårdgivarna upplevt en ökning i antal
patienter mellan år 2012 och 2013. Det har vid införande av andra vårdval skett en stor ökning av antal patienter då det innan vårdvalet ofta funnits ett uppdämt behov. En liknande förklaring kan finnas för vårdval
psykoterapi. Detta indikerar att delmålet med vårdvalet att bättre tillgodose patienters behov av psykoterapi uppfyllts till viss del.
En annan möjlig faktor som kan påverka antal behandlingstillfällen är behandlingsmängden, dvs. antal behandlingstillfällen per behandlad patient. Analyser visar dock att den genomsnittliga behandlingsmängden per patient har minskat något mellan 2012 och 2013. Detta kan således inte förklara ökningen av antal behandlingstillfällen, se Figur 5 nedan.(3)
1 Prognos baserat på absolut förändring i behandlingstillfällen/ersättning januari‐mars 2014 och januari‐mars 2013; under antagande om linjär förändring per månad.
16 18 20
2 4 10
6 8 12 14
0 År
+40% +7%
Prognos 20141
19,6
2013 18,3
2012 13,1
Antal behandlingstillfällen (tusental)
8 10
6 4 2 0 16 18
14 12
+41%
Prognos 20141
17
2013 16
År +6%
2012 12 Ersättning (miljoner kronor)
Figur 5: Antal behandlingstillfällen och genomsnittligt antal
behandlingstillfällen/patient, 2012 och 2013(3)
Inledningsvis avgränsades vårdvalet i regelboken till patienter i behov av behandlingar bestående av ca 10 – 20 behandlingstillfällen. Analyser visar att hälften av de patienter som påbörjat sin behandling under oktober 2011 till oktober 2013 har mottagit färre behandlingstillfällen än 10 eller fler behandlingstillfällen än 20 i mars 2014, se Figur 6 nedan.
Figur 6: Antal behandlingstillfällen/patient, andel patienter i olika sektioner(3)
Det är värt att notera att analyser av antal behandlingstillfällen per patient visar att det finns patienter som mottar flerdubbla antal
behandlingstillfällen än vad regelboken tillåter. Det finns ett flertal exempel på patienter som mottar behandling med psykoterapi inom vårdvalet motsvarande över 80 behandlingstillfällen. Mot denna bakgrund och samtidigt som landstinget fick indikationer på att reglerna inte tillämpas uniformt av samtliga utförare i vårdvalet införde landstinget ett
förtydligande till regelboken från januari 2013. Förtydligandet innebar att antal behandlingstillfällen skulle begränsas till maximalt 20 per patient. En analys över patienters behandlingsmängd visar att förtydligandet har haft en viss effekt för antalet patienter som vårdas med fler än 20
behandlingstillfällen. Figur 7 visar att det kan observeras en minskning i
0,4 0,2 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0
0,0
2012 1,3
År +44%
2013 1,9 Antal patienter
(tusental)
12 11
0 2 4 6 8 10 12
År
‐7%
2013 2012
Genomsnitt antal behandlingstillfällen/patient
50%
28%
Antal besök > 20
Andel patienter 22%
Antal besök < 10 Antal besök 10‐20
skillnad i andel patienter som mottog fler än 20 behandlingstillfällen efter införandet av förtydligandet i regelboken.
För de patienter som påbörjade sin behandling första kvartalet 2013 (i samband med förtydligandet till regelboken) behandlades ca 18 procent med fler än 20 behandlingstillfällen. Detta kan jämföras med de patienter som påbörjade sin behandling i första kvartalet 2012 där nästan var fjärde patient behandlades med mer än 20 behandlingstillfällen.(3)
Figur 7: Patienter med olika startperioder för behandling, andelen patienter
grupperat utifrån antal behandlingstillfällen 12‐15 månader efter påbörjad behandling(3)
Att närmare hälften av alla patienter behandlas utanför det intervall som beskrivs i regelboken (10 till 20 behandlingstillfällen) kan vara en
indikation på att patienter som har behov av annat stöd eller behandling än den som ges inom vårdgivare ändå remitteras dit. Även om andelen
patienter som hamnar inom regelbokens ram gällande antal
behandlingstillfällen har ökat sedan förtydligandet till regelboken är det fortfarande en stor grupp patienter som inte får behandling i det intervall regelboken stipulerar.
Det går inte att härleda de patienter som erhåller fler än 20
behandlingstillfällen till ett fåtal vårdgivare. Nästan alla vårdgivare inom vårdvalet (44 av 45) har behandlat patienter med mer än 20
behandlingstillfällen.
En analys över remitterande vårdgivare till vårdvalet inom privat
psykoterapi visar att landstingsdriven primärvård och psykiatri står för 61 procent av remitterade patienter till vårdvalet. Det är noterbart att 29 procent remitteras från psykiatrin, se Figur 8. För att behandlas inom
27%
31%
28%
48%
46%
54%
24%
23%
18%
80%
70% 90% 100%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
319
Andel patienter Tidpunkt för
påbörjad behandling
Kvartal 1 2013
Kvartal 3 2012 204
249 Kvartal 1 2012
Patienter < 10 besök Patienter 10‐20 beösk Patienter > 20 besök
27%
31%
28%
48%
46%
54%
24%
23%
18%
80%
70% 90% 100%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
319
Andel patienter Tidpunkt för
påbörjad behandling
Kvartal 1 2013
Kvartal 3 2012 204
249 Kvartal 1 2012
Patienter < 10 besök Patienter 10‐20 beösk Patienter > 20 besök
psykiatrin krävs huvudsakligen remiss alternativt att patienten kommit in akut.
Figur 8: Antal remitterade patienter till vårdvalet privat psykoterapi per
vårdgivare(3)
Sammanfattningsvis visar genomförda analyser att det ökade antalet behandlingstillfällen framför allt drivits av ett ökat antal patienter som behandlas inom vårdvalet. Vid analyser av antal behandlingstillfällen per patient kan det observeras att regelbokens intervall om 10 till 20
behandlingstillfällen inte efterlevs vilket också kan vara en indikation på att patienter som inte är lämpade för behandling inom vårdvalet ändå remitteras dit. Detta påverkar också antalet patienter som behandlas inom vårdvalet.
1 247
930 1 056
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 1 100 1 200 1 300
Psykiatrik
Primärvård
Antal remitterade patienter
Privata vårdgivare
Landstinget i Uppsala Län Privata vårdgivare
3 Vårdprocess inom vårdvalet
Den vård för psykisk ohälsa som landstinget ersätter består huvudsakligen av landstingsdriven primärvård, psykiatri, samt privat psykoterapi inom vårdvalet. Vårdvalet inom privat psykoterapi ska komplettera vårdkedjan för patienter med psykisk ohälsa genom att till viss del fylla gapet mellan primärvården och psykiatrin. Utgångspunkten är att patientens vårdbehov ska ligga till grund för vilken vårdnivå som patienten behandlas på.
Behandlingen inom vårdvalet ska dock vara en avgränsad insats med behandlingsserier på mellan 10 och cirka 20 behandlingstillfällen per patient inom vårdvalet.
De patienter som är i behov av kortare behandlingsserier, upp till 10 behandlingstillfällen bör vårdas hos primärvårdens psykologer. De patienter som på grund av diagnos och/eller sjukdomstyngd är i behov av behandlingsserier som överstiger 20 behandlingstillfällen bör
huvudsakligen behandlas inom psykiatrin, se Figur 9.(4)
Figur 9: Planerade vårdprocesser inom vårdkedjan för psykisk ohälsa och
lidande,
Målgruppen som kan behandlas inom vårdvalet för privat psykoterapi är utöver reglerna om antal behandlingstillfällen i regelboken också
definierade som(1):
Barn och vuxna…
… med diagnostiserbara
2psykiska besvär och lidanden
… där det inte bedöms riskfyllt att sprida behandling på fler vårdgivare
… för vilka mindre intensiv behandling inte bedöms tillräckligt (t.ex. enbart konsultation, självhjälpslitteratur/program, kort psykologisk behandling i primärvården exempelvis kristerapi, stödsamtal)
… vars psykoterapibehandling förhindrar risk för ytterligare nedsättning av funktionsförmågan
Vid remittering till vårdgivare inom vårdvalet ska remittent upprätta remiss till en vårdgivare som patienten själv väljer. Remittenten ska enligt regelboken vara behjälplig i val av psykoterapeut när patienten så önskar.
Remittering till vårdvalet får endast ske av läkare med specialistkompetens inom psykiatri eller legitimerad psykolog. Om remitteringen sker för barn måste även remittenten antingen ha specialistkompetens inom barn‐ och ungdomspsykiatri eller vara legitimerad psykolog med barnkompetens.
Patienten kan också vid bedömning hänvisas till psykologisk behandling i primärvården, psykiatrin eller annan instans. I undantagsfall kan
2 Enligt DSM‐IV
