STUDIEHANDLEDNING Hälsa Etik Lärande, del 1 HEL 1 Höstterminen 2013

Full text

(1)

STUDIEHANDLEDNING Hälsa Etik Lärande, del 1

HEL 1

Höstterminen 2013

(2)

Innehållsförteckning

Lärandemål för HEL I (från kursplanerna) ... 4

Specifika mål ... 4

Bibliotekskunskap och kurslitteratur ... 6

Obligatoriska moment i HEL 1 ... 6

Komplettering vid frånvaro eller passivitet i basgruppsarbetet. ... 10

Kriterier för bedömning av problembearbetning ... 11

Examinationen... 12

Allmänt... 14

Litteraturlista HEL 1, ht13 ... 16

Turlista Campusbussen = Expressbuss 73 ... 18

(3)

”HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, del 1”

det första interprofessionella utbildningsmomentet vid Hälsouniversitetet Hälsouniversitetets (HU) intentioner och arbetsformer präglas av ett hälsooffensivt och vetenskapligt förhållningssätt, helhetssyn på människan och ett självständigt livslångt lärande. Dessa intentioner är formulerade som lärandemål som ska ha uppnåtts efter att ha genomgått hela utbildningen.

Lokala lärandemål vid HU

Studenten ska efter genomgången utbildning,

• ha uppnått en interprofessionell kompetens för att bl a främja anställningsbarhet

• med problembaserat lärande som pedagogiskt verktyg kunna definiera problem, samt söka och värdera kunskap för att kunna lösa frågeställningar som uppkommer i det framtida yrkesutövandet

• uppnått en genusmedvetenhet som kommer till uttryck i det framtida yrkesutövandet

• erhållit kunskap om evidensbaserad vård och förbättringsarbete

• tillägnat sig kunskap och förståelse för andra länder och internationella förhållanden ur ett hälsoperspektiv för att främja kvalitet och internationell rörlighet

För att uppnå Hälsouniversitetets (HUs) lärandemål börjar du utbildningen med att studera

“Hälsa - Etik – Lärande, del 1“, (HEL 1). Under kursen ska du tillägna dig en helhetssyn på människan genom att studera samspelet mellan människan och hennes omvärld och hälsans villkor ur ett etiskt, existentiellt, sociologiskt, psykologiskt och biologiskt perspektiv.

Avsikten är att starta processen för att tillsammans utveckla en gemensam värdegrund för fortsatta studier och arbete. Detta utbildningsmoment möjliggör också att du kan träffa patienter redan under första terminen av sin utbildning.

Utbildningarna på HU bedrivs med problembaserat lärande (PBL) som är både en pedagogisk filosofi och metod. PBL innebär att studentens eget ansvar för lärandet är i fokus. Studenten tar ansvar för att bedöma vad han/hon behöver lära sig, genom att både i teoretisk och praktisk utbildning analysera och hantera situationer som har anknytning till det framtida yrket.

Centralt är arbetet i basgrupper. Varje basgrupp har en lärare som handledare. I basgrupperna under HEL 1 blandas studenter från de olika utbildningsprogrammen och studieorterna (Linköping och Norrköping). Det innebär att studenterna under HEL 1 kan ha schemalagda aktiviteter som innebär resor mellan orterna. Tre eller fyra basgrupper bildar en storgrupp, som har gemensamma seminarier för fördjupade diskussioner.

Programintegrationen, alltså organisationen för samverkan mellan olika utbildningar, arbetar för att främja framtida samarbete och fokuserar på det interprofessionella lärandet.

Interprofessionell kompetens tränas i form av gemensamma utbildningsmoment som en förberedelse för ett framtida lagarbete mellan professioner.

“Interprofessional education, occurs when two or more professions learn with, from, and about each other to improve collaboration and the quality of care”

Centre for Advancement of Interprofessional Education (CAIPE, 2002).

(4)

Under studietiden förekommer ytterligare programintegrationsmoment.

Lärandemål för HEL I (från kursplanerna)

Efter genomgånget moment ska studenten kunna

definiera och analysera begrepp i teoriområden kring hälsa, etik och lärande, samt använda dessa som teoretiska förklaringsmodeller för att kunna visa på en helhetssyn på människan och hennes hälsa

redogöra för huvuddragen inom lagstiftningen som reglerar hälso- och sjukvården, samt socialtjänsten

belysa konsekvenserna av etiska ställningstaganden med hjälp av olika etiska resonemangsmodeller

tillämpa ett problembaserat arbetssätt i lärprocessen

beskriva och analysera processer för lärande, individuellt och i grupp Innehåll

Under integrationsmomentet Hälsa – Etik – Lärande tillägnar sig den studerande en bred förståelse för teoretiska modeller och koncept inom

- hälsa och sjukdom relaterat till

o hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder ur ett biologiskt och psykosocialt perspektiv

o hälsorisker/riskfaktorer

o behandling och sjukdomsprevention - vetenskapligt förhållningssätt

- epidemiologi - etik

- kunskap och lärande

- kvalitetsarbete/förbättringskunskap

Specifika mål

Tema - Hälsa

Hälsoavsnittet tar sin utgångspunkt i hälsa snarare än i ohälsa, dvs. ett salutogent

betraktelsesätt. Detta inleds med en reflektion kring studentens egna föreställningar om de vanligaste folksjukdomarna. Sedan belyses hur man kan arbeta för att främja hälsa, och begreppen hälsa och livskvalitet förankras teoretiskt.

Det individuella hälsoperspektivet appliceras på samhällsnivå, där hälsan i befolkningen, dvs.

folkhälsan och hälsans villkor, bearbetas. Hälsoproblem i dagens moderna samhälle analyseras och ges en teoretisk förankring särskilt vad det gäller livsvillkor och miljö, arbetsliv och ohälsa, hälsans fördelning, livsstil samt hälsorisker i olika befolkningsgrupper.

Ett biopsykosocialt perspektiv introduceras. Även epidemiologisk metodik, prevention och hälsopolitik behandlas.

Mål Du ska

kunna redogöra för den lagstiftning som reglerar hälso- och sjukvården och socialtjänsten, samt känna till huvuddragen avseende mål och intentioner för dessa verksamheter

(5)

kunna identifiera hälsofrämjande åtgärder och förklara begreppen prevention och promotion

kunna analysera hälsa och sjukdom ur ett biopsykosocialt perspektiv

kunna analysera begreppen hälsa och livskvalitet ur olika perspektiv

kunna identifiera folkhälsoproblem ur både individ- och samhällsperspektiv med hänsyn till livsstil och livsvillkor, ålder, genus, klass och etnicitet

kunna identifiera olika grupper i samhället med speciella hälsorisker och behov av stöd

kunna tolka epidemiologiska data kring ohälsa och hälsorisker i befolkningen

Tema - Etik

Utifrån en reflektion kring egna värderingar, egen moral och egna ideologiska

ställningstaganden, diskuteras vilka konsekvenser dessa kan få för den framtida yrkesrollen.

Vardagliga etiska konflikter/dilemman i det kommande yrket identifieras och bearbetas genom en teoretisk förankring. Yrkesetiska koder och forskningsetiska regler appliceras på relevanta situationer.

Mål Du ska

kunna identifiera och analysera etiska dilemman som kan uppkomma i framtida yrkesverksamhet

kunna diskutera synen på människan ur olika perspektiv

förstå människosynens betydelse för vård- och omsorgsarbete samt för forskningen

kunna diskutera konsekvenserna av olika etiska resonemangsmodeller

Tema - Lärande

Utifrån en reflektion om det egna lärandet, samt med pedagogisk teori, läggs grunden för studier som präglas av problembaserat och studentcentrerat lärande. Betydelsen av livslångt lärande för att möta kraven på ett professionellt förhållningssätt i arbetet diskuteras.

Kontinuerliga diskussioner baserade på egna erfarenheter och upplevelser som förankras teoretiskt ska ge möjligheter att utveckla ett medvetet förhållningssätt till det egna lärandet.

Mål Du ska

kunna definiera och analysera begreppen kunskap och lärande

kunna dokumentera, analysera och styra ditt eget lärande

kunna använda fakta och teori i en problembearbetning för att visa på din förmåga att bygga upp egen kunskap

kunna analysera vad som sker i lärprocessen, i grupp och individuellt

Förbättringskunskap

Anställda inom hälso- och sjukvården har ett uppdrag att kontinuerligt arbeta med utveckling och förbättring av verksamheten. Förbättringskunskap är ett kompetensområde som bland annat handlar om hur metoder, verktyg och förmågor används för att förbättra vården, och om attityder som utgör hinder för en förbättrad vård. Utbildning inom förbättringskunskap är integrerat med utvecklingen av den professionella kompetensen. Det första

utbildningsmomentet genomförs i form av ett individuellt förbättringsarbete under HEL 1.

(6)

Mål

Du ska kunna

identifiera behov av förbättring, baserat på evidens och beprövad erfarenhet

beskriva förbättringskunskapsprojekt med lämpliga verktyg

genomföra mätningar och utvärdera resultatet av föreslagna åtgärder

identifiera lärprocesser i ett förbättringsarbete

Bibliotekskunskap och kurslitteratur

PBL innebär inte bara att formulera egna inlärningsmål, utan också att välja relevant litteratur av god kvalitet. Därför finns en litteraturlista som avser att vara en hjälp på vägen, men den innehåller ingen given kurslitteratur. Litteratur på listan har gjorts tillgänglig som

referensexemplar och finns på Hälsouniversitetets bibliotek, HUB och på Campus Norrköpings bibliotek, CNB. Fler tips för integrationsmomentet HEL 1 finns på http://guide.bibl.liu.se/hel

Under HEL 1 anordnas ett tillfälle att tillsammans med bibliotekarie lära och träna på att hitta relevant litteratur/information (se beskrivning av uppgiften nedan). Skulle du vara

frånvarande finns en möjlighet till komplettering - se särskilt schema.

Obligatoriska moment i HEL 1

Studentcentrerat lärande innebär att du som student har, och förväntas ta, ett eget ansvar för ditt lärande. Trots detta så är vissa utbildningsmoment obligatoriska, medan andra är erbjudanden (kallas lärstödjande moment) som du själv kan välja om du vill ta hjälp av för din lärprocess.

Obligatoriska moment:

alla basgruppsträffar, inklusive kommunikationsövningen

alla storgruppsseminarier

”Brevet till mig själv”, skrivuppgift inför HEL 1

biblioteksuppgift

läsuppgift inför första seminariet

etikuppgift

förbättringsarbete

skriftlig slutreflektion av HEL 1

När basgruppshandledaren har rapporterat till examinator (=studierektor för HEL 1) att samtliga moment är genomförda så registreras 4,0 högskolepoäng i LADOK

Basgruppsarbetet

Problembaserat lärande innebär att du som student ska identifiera och formulera inlärningsbehov utifrån ett verklighetsbaserat scenario. Den nyförvärvade kunskapen bearbetas och diskuteras i basgruppen för att slutligen tillämpas på scenariot. Ett sätt att stimulera basgruppens problembearbetning av ett scenario kan t ex vara att använda olika medier. Tyvärr har inte alla grupprum tillgång till dator, men det finns trådlös

internetuppkoppling (eduroam) i de flesta av universitetets lokaler.

(7)

I HEL 1 träffas basgruppen minst två gånger i veckan. En basgrupp består av cirka åtta studenter och en handledare. Basgruppshandledarens roll är att stödja gruppen och vägleda studenterna i deras arbete med problembearbetning, lärprocess och grupprocess. Som stöd för studierna finns lärandemål (se ovan) och kriterier (se nedan).

Utvärdering, d v s att bli bedömd och bedöma andra, samt att reflektera kring processer i gruppen, är både ett mål och ett medel och ska genomföras fortlöpande. Var och en i basgruppen - student och handledare - utvärderar sin egen, övriga gruppmedlemmars och gruppens arbete i slutet av varje uppgift/träff. Läs kompendiet ”Kontakt - Samtal - Intervju”

av K Forslund som finns i LISAM.

Bedömningskriterier för basgruppsarbetet Studenten

har förmåga att arbeta enligt en problembearbetningsmodell (se nedan)

kommer förberedd och är aktiv vid basgruppens träffar

tar ansvar för sitt eget och gruppens arbete och inlärning

har ett professionellt förhållningssätt (t ex förmåga att kommunicera, sammanfatta, bemötande osv)

ger och tar återkoppling samt åtgärda eventuella brister Kommunikationsövning

Basgruppsarbetet i PBL innebär ”ett lärande” om grupprocesser. För att medvetandegöra detta tränas kommunikation och arbete i grupp bl.a. genom att videofilma ett tillfälle där basgruppen arbetar med en uppgift. Videoinspelningen analyseras och diskuteras tillsammans med handledaren.

Storgruppsseminarier

Storgruppseminarierna är en kompletterande arbetsform till basgruppsarbetet där diskussionen kring de centrala temana i kursen fördjupas. Seminariet syftar till att träna studenternas förmåga att presentera ett problem inom ett givet teoriområde, och att leda ett samtal som leder till fördjupade kunskaperna. En hög aktivitetsnivå förväntas av alla studenter. Närvaro är obligatorisk.

Det är fyra seminarier under HEL 1 – en basgrupp i storgruppen har ansvaret, dvs värdskapet, för planering och genomförande av seminariet. Värdgruppen inbjuder de andra basgrupperna att komma med förslag på inslag eller aktivitet till seminariet. Värdgruppen ansvarar för att seminariet blir omväxlande och att inte helt likartade inslag görs av basgrupperna.

Planeringen av seminariet för både värdgruppen och de andra basgrupperna måste ske utanför schemalagd tid.

Vid seminariet utvärderas gruppens och dess medlemmars förmåga att presentera sitt innehåll, teorietisk förankring och kritiskt förhållningssätt som leder till en fördjupad diskussion i storgruppen. Denna utvärdering görs av både studenter och handledare.

Några frågor som kan hjälpa till vid utvärderingen av seminariet:

Diskuterade vi fakta och hur dessa hänger ihop?

Tränade vi på att generalisera och se mönster, likheter och skillnader?

Tränade vi på att relatera till det vi studerar?

Hade vi tillfälle att använda våra kunskaper och reflektioner kring dem och skapa något eget och nytt?

(8)

Skrivuppgift inför HEL 1

”Brevet till mig själv”

Centralt i problembaserat lärande är att synliggöra och utgå från det man kan, och att reflektera över vad och hur man lär. Att reflektera innebär att ”tänka om det man tänker”.

Detta underlättas om man samlar dokument kring olika lärsituationer, t ex basgruppsarbetet, i en så kallad portfolio. För att stödja din reflektion under HEL 1 så börjar du med att skriva ett brev till dig själv.

Skriv ett brev som innehåller dina tankar kring

Varför har jag valt den här utbildningen?

Vilken bild har jag av yrkesrollen/professionen?

Vad bär jag med mig för erfarenheter och kunskaper?

Vilka förväntningar har jag på utbildningen och mina studier?

Vad tror jag att problembaserat lärande kommer att innebära för mig?

Brevet till mig själv syftar till att träna på

reflektion och dokumentation på individuell nivå, om var jag börjar och hur jag utvecklas i mitt lärande.

kritiskt förhållningssätt

att skriva på olika nivåer till olika mottagare. Vad är skillnaden mellan officiell och inofficiell dokumentation (brev, anteckningar, dagbok eller blogg), mellan att skriva om sig själv respektive att skriva om andra människor (patienter, klienter, brukare eller kunder), mellan offentligt och privat? För att dokumentera saker om sig själv måste man ta ställning till om vad man vill delge andra och vad man vill hålla för sig själv.

Spara brevet. Läs det igen när du ska skriva din slutreflektion till den avslutande basgruppen i HEL 1.

”Hur hittar jag rätt i litteraturen?” – Bibliotekskunskapsundervisning (se särskilt schema)

Efter att basgruppen har formulerat problemställningar och inlärningsmål så är det dags att söka lämplig litteratur. Informationssökningsprocessen handlar om att formulera ditt behov av och att söka, göra urval och kritiskt värdera funnen information. Detta är en av de mest grundläggande kompetenserna i akademiska studier som behöver utvecklas tidigt under studietiden.

Undervisningstillfället förutsätter att ni i basgruppen har genomfört en litteratursökning i förväg för att sedan träffa en bibliotekarie där ni får återkoppling på uppgiften. Använd därför 20-30 minuter av basgruppstillfället några arbetsdagar före undervisningstillfället för

uppgiften. Om inte basgruppsrummet har en dator, se till att någon i gruppen har med sig utrustning för att jobba mot internet (Eduroam är LiUs trådlösa nätverk).

1) Utgå från den problembearbetning och inläringsmål som gruppen har kommit fram till. På bibliotekets hemsida http://guide.bibl.liu.se/hel finns en länk (nytt ht13) där gruppens resultat dokumenteras och skickas till bibliotekarien.

Dokumentet innehåller

 er problemställning/sökfråga

 hur ni gick tillväga i sökningen och vad ni har hittat

 svårigheter ni stött på

(9)

 identifierat lärbehov och frågor ni vill ta upp med bibliotekarien

 epostadress till basgruppen

Försök att hitta information som kan användas för att belysa problemställningen i följande material

- en bok

- en vetenskaplig artikel - ett bidrag i ett uppslagsverk - ev. övrig källa

Resurser som vi föreslår att ni provar att använda:

- Bibliotekskatalogen - Unisearch

- Scopus

Dessa resurser kommer man åt via bibliotekets hemsida www.bibl.liu.se På den sidan kan man också hitta Ämnesguider, klicka vidare till Hälsa – Etik – Lärande (HEL 1) 2) Genomgång med en bibliotekarie (se Schemat)

Vid genomgången träffar två basgrupper en bibliotekarie. Basgrupperna diskuterar hur sökuppgiften lyckades, och får återkoppling på sökfråga och sökvägar från bibliotekarien.

Läsuppgift

Inför första seminariet den 20 eller 23 september – läs Kapitel 1”What is Health?” i An Introduction to Health Psychology, av V Morrison and P Bennett. Boken finns som

elektronisk resurs på universitetsbiblioteket http://guide.bibl.liu.se/hel men med begränsad tillgänglighet.

Etikuppgift

Syftet med uppgiften är att medvetandegöra hur etiska ställningstagande kommer in och kan hanteras i den framtida yrkesrollen. Resultatet presenteras och diskuteras i

basgruppen/etikseminariet.

Starta etikuppgiften genom att i basgruppen ta upp exempel på etiska konflikter/dilemman som du kanske har stött på eller läst om inom svensk eller internationell hälso- och sjukvård.

Problematisera och reflektera kring värderingar och ideologiska ställningstaganden som är kopplade till din framtida profession.

Välj ett etiskt dilemma/konflikt. Det behöver inte vara dramatiskt, de ”små” i vardagen är lika viktiga.

Börja med att formulera en ”Bör …?”-fråga, gärna med positiv/bejakande formulering. Använd t ex Aktörsmodellen för att åskådliggöra och diskutera hur det råd du vill ge utifrån din bör-fråga har vuxit fram. Redovisa ditt arbete i en kort (400-800 ord inkl referenser) skriftlig rapport.

Spana efter förekomsten av etiska konflikter/dilemman under de programspecifika dagarna. Dina reflektioner kring dessa spaningar kan integreras i rapporten och/eller belysas av gruppen vid storgruppsseminariet om etik.

Den individuella skriftliga rapporten görs tillgänglig för basgruppen vid en tidpunkt som basgruppen kommer överens om.

(10)

Individuellt förbättringsarbete

Inom hälso- och sjukvården pågår ett ständigt arbete kring utveckling/forskning, implementering av ny kunskap och metoder, och kvalitetssäkring. Förbättringskunskap handlar om hur man kontinuerligt ska arbeta med kvalitet och patientsäkerhet i vården samtidigt som man utövar sitt yrke. Förbättringskunskapens metoder introduceras genom att alla studenter startar ett individuellt förbättringsarbete under HEL 1.

Sammanställ ditt förbättringsarbete i form av en poster (se kompendiet ”Individuellt förbättringsprojekt”, s 16). Postern presenteras vid det sista storgruppsseminariet.

Förbättringsarbetet utvärderas av både studenter och handledare enligt givna kriterier (se kompendiet ”Individuellt förbättringsprojekt”, s 17).

Slutreflektion

Innan HEL 1 avslutas ska du skriva en reflektion så att studiekamrater och handledare i basgruppen kan ta del av de erfarenheter som du gjort under kursen, och ”vad du tänker om det du tänker” om din egen utveckling under dessa veckor. Fundera över vad som är de viktigaste erfarenheterna som du tar med dig från HEL-kursen för dina fortsatta studier. Utgå från din text i ”Brevet till mig själv” som du skrev när du började din utbildning för ett par veckor sedan och din reflektion vid halvtidsutvärderingen.

Utgå t ex från följande perspektiv/aspekt:

- lärande i basgrupp/PBL

- olika yrkesrollers/professioners uppgifter och ansvar inom hälso- och sjukvård - betydelsen av genus/makt inom hälso- och sjukvård/universitetsutbildningen

Skicka din text till basgruppens deltagare så att ni kan ta del av varandras ”texter/berättelser”

inför det sista basgruppstillfället före examinationen.

Komplettering vid frånvaro eller passivitet i basgruppsarbetet.

Centralt för basgruppsarbetet är allas bidrag till diskussionen. När en student har varit frånvarande så ska basgruppens övriga medlemmar kompenseras genom att studenten gör en komplettering som bidrar till basgruppens lärande. Även passivitet vid basgruppsträffarna kan kräva komplettering. Studentens kompletteringsuppgift ska som regel vara färdig före det ordinarie examinationstillfället.

Frånvaro vid högst 2 obligatoriska tillfällen

Basgruppen ska ha en strategi för hur frånvaro hanteras och följs upp.

Kompletteringsuppgiften utgår ifrån basgruppens önskemål om fördjupning/breddning av den teori som har diskuterats vid en scenariobearbetning. Det måste inte vara kopplat till det scenario som var aktuellt vid frånvarotillfället. Omfattning, ska vara två-tre timmars arbete för ett frånvarotillfälle. Arbetet dokumenteras och skickas till basgruppen och

basgruppshandledaren. Basgruppshandledaren bedömer om kompletteringen är tillräcklig.

Studenten ska förutom kompletteringsuppgiften ha inhämtat den kunskap som bearbetats i basgruppen vid frånvarotillfället.

Frånvaro vid fler än 2, men mindre än 5 obligatoriska tillfällen Basgruppshandledaren handlägger frågan i samråd med examinator.

(11)

Frånvaro vid 5 eller fler obligatoriska tillfällen

Examinator för HEL 1 bedömer och beslutar om kompletteringen är tillräcklig för att få godkänt obligatoriskt moment. Vid underkänt är grundprincipen att studenten bereds ny möjlighet att genomföra integrationsmomentet vid en senare termin.

Alla kompletteringar granskas i Urkund. Urkund är ett system för att undersöka förekomst av plagiat (http://www.bibl.liu.se/upphovsratt-och-plagiering?l=sv). Hur Urkund fungerar kan du läsa på http://www.urkund.se/web2008/student_information.asp.

Om mer än 10% av texten markeras som plagiat kommer kompletteringen att

underkännas och måste revideras. Beslut om godkänt tas efter revideringen av examinator.

Kompletteringen kan komma att anmälas till Disciplinnämnden http://www.student.liu.se/regler/disciplinarenden?l=sv

Kriterier för bedömning av problembearbetning

Det finns utarbetade kriterier för att göra en kvalitativ bedömning av en problembearbetning, vilka också kan användas för bedömning av seminarier eller andra uppgifter. Kriterierna utgör också grunden för bedömningen i samband med examinationen.

Kriterierna gäller tre olika aspekter,

 förmågan att göra val och skapa överensstämmelse och inre sammanhang i problembearbetningen,

 förmågan att hantera teori och fakta med ett kritiskt förhållningssätt,

 förmågan att värdera sin egen insats.

1. Förmåga att göra val och skapa överensstämmelse och sammanhang Bedömningskriterierna gäller studentens:

förmåga att nå överensstämmelse mellan de olika delarna i problembearbetningen, alltså skapar en logisk struktur.

förmåga att skapa ett inre sammanhang i problembearbetningen, alltså en röd tråd i problembearbetningens innehåll.

Några frågor som förtydligar bedömningskriterierna:

Har du identifierat vad som är centralt i scenariot och sedan hållit dig till detta i din problembearbetning? Har du motiverat dina val? Hur relevanta är dina problemformuleringar i relation till de problemområden du sett i scenariot? Har du kopplat det du sett i scenariot till relevant teori och fakta?

Hur hänger hela din bearbetning ihop, finns det ett inre sammanhang/en röd tråd?

Hur har du tillämpat teori och fakta på scenariot?

2. Förmåga att hantera teori och fakta och kritiskt förhållningssätt Bedömningskriterierna gäller studentens:

förmåga att hantera teori och fakta, dvs kunskapens omfattning (mängd), och

förklaringsvärde i problembearbetningen, kunskapens karaktär (ytlig eller djup) och dess vetenskapliga förankring.

förmåga att hålla ett kritiskt förhållningssätt, dvs kunna skilja på egna åsikter i förhållande till vedertagen kunskap.

Några frågor som förtydligar bedömningskriterierna:

Hur relevant är ditt val av teori och fakta för att belysa dina problemformuleringar?

Har du använt tillräckligt med teori och fakta i din bearbetning för att kunna belysa problemformuleringen?

Hur har du kunnat förklara den teori och fakta du använt dig av?

I vilken grad har du lyft fram det som är relevant utifrån innehåll och mål i HEL?

Hur har du värderat den teori och fakta du använt dig av?

(12)

3. Förmåga att värdera sin egen insats (påverkar inte bedömningen av problembearbetningen vid examinationen)

Bedömningskriterierna gäller studentens förmåga att identifiera både styrkor och eventuella brister i den egna problembearbetningen.

Några referenser till de använda bedömningskriterierna av problembearbetningen:

Biggs J.,Collin K. Evaluating the Quality of Learning, The SOLO-taxonomy, Academic Press, NewYork, 1982.

Greeno, J. Process of understanding in problemsolving. In Castellan, N., Pison, D., Potts G. (eds.), Cognitive Theory, Lawrence Erlbaum Associats, New York, 1977.

Haverlock, R., The change agent´s guide to innovation in education, Englewood Cliffs, New Jersey, 1973.

Kvalitativ integrerad examination för högskolans vårdutbildningar, Charlotte Silén, Dag Domeij, Anne Göransson, Karin Kjellgren, Marie Louise Törnvall, Monika Qvicker-Andersson, Hälsouniversitetet, 1993.

Examinationen

Examinationsuppgiften går ut på att visa att du kan göra en problembearbetning av ett unikt scenario och att du har kunskap om och förmåga att använda för HEL 1 relevant kunskaper.

Formen för examinationen bygger på basgruppens arbetsätt. Examinationen är både skriftlig och muntlig, och bedömningen utgår från kriterierna (se ovan). Vid examinationen ska varje student också göra en reflektion/självvärdering av sin insats. Denna reflektion betygssätts inte, och påverkar inte heller bedömningen, men utgör underlag för individuell återkoppling.

Förutsättningar, kriterier mm presenteras vid en föreläsning ”Inför examinationen” och i

”Anvisningar för examinationen i HEL 1”, som har publiceras i LISAM i Mappen Kursmaterial/Examination före föreläsningen.

Regler/tider/anmälan till examination

Normalt ska varje student anmäla sig för att kunna delta i examinationer på universitetet. För att underlätta administrationen på HEL 1 så har vi tagit bort detta krav. Ta med legitimation till examinationen, se examinationsregler enligt “Ordningsföreskrifter vid

tentamensskrivningar“.

Examination av utbildningsavsnittet Hälsa - Etik – Lärande, del 1, äger rum vid två tillfällen (se schemat). Är du frånvarande från första dagen så är examinationstillfället förbrukat. Du genomför examinationen på samma ort som du har haft dina basgruppsträffar, med något enstaka undantag.

Inga andra hjälpmedel än blanka papper, penna och radergummi (se ”Anvisningar för

examinationen”) är tillåtna om det inte finns ett beslut om särskilt stöd som har lämnats in till examinator i förväg. Detta måste beviljas i god tid före examinationen. Vänd dig vid behov till http://www.student.liu.se/funkis eller din studievägledare

http://www.hu.liu.se/ledning_kansli/studentenheten/studievagledning?l=sv

Godkänt resultatet vid examinationen redovisas med 6,5 högskolepoäng i LADOK cirka 15 arbetsdagar efter genomförd examination. Du får automatiskt ett mail med resultatet. Är meddelandet ”tomt” så betyder det underkänt resultat.

Omexamination äger rum den 10 och 12 december. För att delta i omexaminationen så måste du anmäla dig skriftligen till Marianne Lindwall marianne.lindwall@liu.se senast

(13)

den 3 december. Tid och plats för omexaminationen annonseras i LISAM och på HEL 1 hemsida http://www.hu.liu.se/hel_1?l=sv i samband med resultatet på ordinarie examination.

Bedömningskriterier vid examinationen

Scenariot ska problematiseras på ett strukturerat sätt och minst två för HEL 1 relevanta aspekter i scenariot ska belysas. Varje aspekt kan belysas ut flera perspektiv, men det krävs inte för godkänt resultat. Motivera de val du gör i bearbetningen. Den teori/fakta som tas upp i den muntliga diskussionen ska beskrivas och förklaras (visar på kunskapsnivå), och

tillämpas på scenariot (relevans). ”Kritiskt förhållningssätt” visar på din förmåga att argumentera/försvara ditt teorival, och att du kan skilja på egna åsikter och vedertagen kunskap i argumentationen. ”Professionellt förhållningssätt” visar på dit förhållningssätt mot övriga deltagare i form av bemötande och förmåga att lyssna, vilket visas genom att t ex låta andra tala till punkt, genom att hålla den röda tråden i gruppens diskussion och att ställa fördjupande frågor. De olika delarna poängsätts och för Godkänt resultat vid examinationen krävs minst 70 poäng av 100 möjliga.

Problembearbetningen ska vara på nivå 3) enligt SOLO-taxonomin.

1) Prestuctural- Studenten har inte löst uppgiften på ett korrekt sätt vilket märks på att problematiseringen är bristfällig/inte logisk, och saknar inre sammanhang (den röda tråden saknas). Teorikunskaperna är för ytliga (omnämnandenivå), eller har inget förklaringsvärde (ej relevant) för scenariot.

2) Unistructural- Problematiseringen är relevant och har ett inre sammanhang men belyser bara scenariot ur en relevant aspekt.

3) Multistructural- Studenten har problematiserat och skapat överenstämmelse i

problembearbetningen, men har inte lyckats skapa ett inre sammanhang. Studenten har visat teoretiska kunskaper (kan förklara vald teori) och tillämpar dessa kunskaper på scenariot.

4) Relational- Studenten har visat förmåga att problematisera på ett strukturerat sätt, och har skapat ett inre sammanhang i problembearbetningen. Studenten demonstrerar ett

analytiskt förhållningssätt till teori/fakta (kan förklara och kritisera vald teori), och tillämpar dessa på scenariot.

5) Extended abstract – Studenten har visat förmåga att använda centrala fakta i ett vidare och djupare sammanhang där jämförelser och värderingar görs, och slutsatser dras.

(14)

Allmänt

Självstudier

Studierna är på heltid. Den schemalagda tiden är begränsad till ca 15 timmar per vecka för att ge tid för både individuella studier och gruppträffar utan handledare. Att lära sig att på ett effektivt sätt utnyttja den egna tiden är en del av lärandet i kursen. Det kan gälla att söka information, bearbeta kunskap, förbereda basgruppsträffar och seminarier mm. Det kan vara en god idé att dokumentera läst litteratur tillsammans med reflektionen över val och hantering av ny information i form av ett skriftligt underlag inför varje basgrupp. Detta underlag blir sedan en samlad dokumentation av lärprocessen i HEL 1.

Föreläsningar

Föreläsningar används för att ge en introduktion till ett tema, eller för att ge en

sammanfattning av ett ämnesområde (gröna i schemat). Några föreläsningar är mer av informationskaraktär (vita i schemat).

Litteraturlista

PBL innebär inte bara att formulera egna inlärningsmål, utan också att hitta relevant litteratur av god kvalitet (se Bibliotekskunskapsundervisning). Det finns en litteraturlista som avser att vara en hjälp på vägen, men den innehåller ingen obligatorisk kurslitteratur. Däremot har några titlar valts ut som särskilt relevanta. Litteratur på listan har gjorts tillgänglig som referensexemplar och finns på Hälsouniversitetets bibliotek, HUB och på Campus Norrköpings bibliotek, CNB. Fler tips för integrationsmomentet HEL 1 finns på http://guide.bibl.liu.se/hel

Resurspersoner

Som komplement till litteratur och föreläsningar kan studenterna själva kontakta

lärare/resurspersoner inom olika ämnesområden för att få specifika frågor belysta, hjälp med ytterligare litteratur mm

Digital lärplattform – LISAM

Linköpings universitet har höstterminen 2013 startat en gemensam webbaserad samverkansplats, kallad LISAM, som också utgör en lärplattform. I HEL 1 används

kursrummet för att göra samtliga dokument tillgängliga för deltagarna i HEL 1. Allt eftersom LISAM utvecklas kommer basgruppernas dokumentation att kunna sparas så alla kan nå dessa via kursrummet. LISAM kan också användas för kommunikation mellan individer eller grupper i HEL 1. Logga in via https://lisam.liu.se och Min sida. Under ”Mina kurser” ska du hitta Hälsa Etik Lärande, ht13. Får du problem så hör av dig till kursledningen.

Portfolio

Centralt i PBL är att synliggöra och utgå från det man redan kan, och att reflektera över vad och hur man lär. Att reflektera innebär att ”tänka om det man tänker”. Detta underlättas om man samlar dokumentation kring olika lärsituationer, t ex basgruppsarbetet, i en så kallad portfolio. Portfolion utgör i första hand en metod för att organisera, planera och utvärdera det självstyrda lärandet över tid. Portfolion ger också underlag för att kommunicera med andra om det egna lärandet och hur man utvecklas, bl.a. i basgruppens utvärdering. För att stödja din reflektion så börjar du med att skriva ”Brev till mig själv”.

(15)

Kursutvärdering

Det pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete av form och innehåll i HEL 1. För att kunna bedöma om förändringar leder till förbättringar krävs utvärderingar, och särskilt viktig är den värdering ni studenter gör. Denna termin kommer två olika enkäter för att utvärdera olika delar av HEL 1

1) en kursutvärdering kallad KURT från fakulteten 2) en utvärdering av föreläsningar och kursmaterial

Alla enkäter är elektroniska. Ta dig några minuter att fylla i dessa! Resultatet av tidigare terminers utvärderingar finns att läsa i LISAM.

Brandsäkerhet

Inför varje schemalagd aktivitet är var och en ansvarig för att lokalisera närmaste nödutgång.

Vid brandlarm ska alla lämna lokalen och samlas på anvisad plats. När räddningstjänstens insatsledare gett klartecken kan respektive verksamhet återgå.

Studierektor/Examinator Univ lektor Johanna Dahlberg E-post: johanna.dahlberg@liu.se Telefon: 013 – 286876

Administratör Marianne Lindwall

E-post: marianne.lindwall@liu.se Telefon: 010 103 8676.

Besöks/postadress Pedagogiskt Centrum

Hälsans Hus, ingång 14, plan 12 Campus-US, Linköping

LISAM

https://lisam.liu.se

Hemsida för HEL 1

http://www.hu.liu.se/hel_1/huvudsida

Ansvarig bibliotekarie Katarina Jonzon

E-post: katarina.jonzon@liu.se

(16)

Litteraturlista HEL 1, ht13

Kursens teman berör många ämnen och områden och listan ska ses som en guide till relevant litteratur. Utöver listans böcker finns en mängd likvärdig litteratur som kan användas. Det finns t ex vetenskapliga tidskrifter som berör kursens innehåll och som kan användas, många kan läsas på nätet via Universitetsbiblioteket

http://www.bibl.liu.se/?l=sv

Listan är uppdelad i ”Förstahandsval” och ”Resurslitteratur”.

Förstahandsval

Backman, Y, Gardelli, T, Gardelli, V, Persson, A. Vetenskapliga tankeverktyg.

Studentlitteratur 2012

Elg M (red) Att lyckas med förbättringsarbete - förbättra, förändra, förnya.

Studentlitteratur, 2007.

Hård af Segerstad, H, Helgesson M, Ringborg, M, Svedin, L. Problembaserat lärande – idén, handledaren och gruppen. Liber, 1998.

Morrison, V. An Introduction to Health Psychology (delas ut som kompendium men finns också i bergänsad omfattning som elektronisk resurs på Linköpings

universitetsbibliotek) 2012 http://guide.bibl.liu.se/hel

Läs första kapitlet före första seminariet 20/23 september.

Rostila, M & Toivanen, S. Den orättvisa hälsan. Liber, 2012

Statens folkhälsoinstitut Tio år med svensk folkhälsopolitik. Folkhälsopolitisk rapport 2013.http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Tio-ar-med-svensk-

folkhalsopolitik/

Wijma B, Smirthwaite G, Swahnberg K (red) Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. Studentlitteratur 2010

(17)

Resurslitteratur

Antonovsky, A. Hälsans mysterium. Natur och Kultur, 2005.

Bojestig M, Peterson A. Bästa möjliga varje gång Professionell kunskap och

förbättringskunskap – broar till bättre vård, Landstinget i Jönköpings län, Qulturum 2007 http://www.lj.se/info_files/infosida32905/kliniska_boken_flygblad2.pdf

Boorse C. Health as a Theoretical Concept, Philosophy of Science, Vol. 44, No. 4. (Dec., 1977), pp. 542-573

Brylde, B. & Tengland P-A. Hälsa och sjukdom – en begreppslig utredning.

Studentlitteratur, 2003.

Eriksson, K. Hälsans idé. Stockholm: Liber, 1997.

Nordenfelt, L. Livskvalitet och hälsa (elektronisk resurs på Linköpings universitetsbibliotek). 2004 http://guide.bibl.liu.se/hel

Orth-Gomér, K., Perski, A. Preventiv medicin i teori och praktik. Studentlitteratur, 2008.

Pellmer, K & Wramner B. Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber, 2002.

Collste, G. Inledning till etiken. Studentlitteratur, 2002

Länk till Statens Medicinsk-Etiska Råd SMER:s publikationer http://www.smer.se/publikationer/

Jersild, PC Medicinsk etik i fickformat Finns i LISAM

Hammar Chiriac, E. & Hempel A (red) Handbok för grupparbete – att skapa fungerande grupper i undervisning. Studentlitteratur, 2008

Partanen, P. Från Vygotskij till lärande samtal. Sanoma utbildning, 2008

Säljö, R. Lärande i praktiken. Norstedts akademiska förslag, 2005.

Thurén, T. Vetenskapsteori för nybörjare. Liber, 2007.

(18)

Turlista Campusbussen = Expressbuss 73

Giltig from 19 augusti tom 14 december 2013

http://m.liu.se

Basgruppsarbetet är schemalagt i Norrköping eller Linköping, medan alla föreläsningar genomförs i Linköping. Detta innebär resor mellan studieorterna.För gratis resor med Campusbussen måste du ha ett giltig LiU-kort eller annat av LiU utfärdat färdbevis.

Linköping (US-Universitetet-Mjärdevi)-Norrköping

US Maskincentralen 6.45 8.00 9.00 10.10 11.10 12.10 13.10 14.15 15.15 16.20 17.20 18.30

FOI X X X X X X X X X X X X

Vallfarten X X X X X X X X X X X X

Universitetet 6.55 8.10 9.10 10.20 11.20 12.20 13.20 14.25 15.25 16.30 17.30 18.40

Mjärdevi Center X X X X X X X X X X X X

Väster Tull X X X X X X X X X X X X

Söder Tull 7.45 9.00 10.00 11.10 12.10 13.10 14.10 15.15 16.15 17.20 18.20 19.30

Norrköping-Linköping (Mjärdevi-Universitetet-US)

Söder Tull 5.45* 6.50 7.55 9.05 10.10 11.10 12.15 13.15 14.15 15.15 16.20 17.25 18.25 Väster Tull 5.47* 6.52 7.57 9.07 10.12 11.12 12.17 13.17 14.17 15.17 16.22 17.27 18.27

Mjärdevi Center CenterCCenter

X* X X X X X X X X X X X X

Universitetet 6.27* 7.32 8.37 9.47 10.52 11.52 12.57 13.57 14.57 15.57 17.02 18.07 19.07

Vallfarten X* X X X X X X X X X X X X

FOI X* X X X X X X X X X X X X

US Maskincentralen 6.45* 7.50 8.55 10.05 11.10 12.10 13.15 14.15 15.15 16.15 17.20 18.25 19.25 OBS! Fler tider finns i Östgötatrafikens tidtabell.

Ändringar i tidtabellen kan förekomma.

För aktuell tidtabell, ladda hem den i PDF format eller besök Östgötatrafiken hemsida.

www.ostgotatrafiken.se/Tidtabeller/ Ange 73 som linjenummer

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :