KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI

(1)

KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI

Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med Utskottet för stöd och strategi,

måndag den 15 oktober 2018, kl 9:00 i sammanträdesrum Näset, Lindesbergs kommunhus.

Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare.

OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten!

Bengt Storbacka Erika Johansson

Ordförande Sekreterare

Ledamöter

Bengt Storbacka, ordförande (S) Margareta Ahlm (S)

Anniette Lindvall (M) Bengt Evertsson (MP) Susanne Karlsson (C) Mats Seijboldt (SD) John Omoomian (S)

Ersättare

Linda Andersson (S) Daniel Andersson (S) Lillemor Bodman (M) Irja Gustavsson (S) Christina Pettersson (C) Göran Gustavsson ((-)) Vakant (SD)

Föredragningslista

Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid

Val av justerare

Förslag John Omoomian (S) med Margareta Ahlm (S) som ersättare.

Justering sker måndagen 22 oktober på sekreterarens rum

Beslutsärenden

1. Lägesrapport om samverkansformer mellan

äldre och barn för att skapa olika träffpunkter KS

2018/367 Madde

Gustavsson 09.00 2. Lägesrapport om kostpolitiskt program Louise Auer 09.15

(2)

3. Heltidsarbete som norm - heltidsresan KS

2018/372 Karin Bergström- Ingvarsson

09.30

4. Motionspeng och motionstimme för

medarbetare i Lindesbergs kommun KS

2018/364 Carina Fyrpihl 10.15 5. Information om MAS hälsosatsnings lokaler Carina Fyrpihl 10.30

6. Lägesrapport om förmånscyklar Carina Fyrpihl 10.40

7. Information om projekt Språkvän Svante

Forslund 10.50 8. Information om pilotprojekt prognosmodell Kerstin

Rogemyr 11.10 9. Internkontrollplan 2019 för

kommunledningskontoret KS

2018/362 Anette Persson 11.20 10. Information om sociala hänsyn vid

upphandlingar Magnus

Nordkvist 11.35 11. Meddelanden

(3)

Sida 2 av 12

1. Lägesrapport om samverkansformer mellan äldre och barn för att skapa olika träffpunkter

Föredragande förvaltningschef socialförvaltningen Madde Gustavsson kl. 9.00.

1.1. Handlingar

KS 2018-367-1 Aktivitetsplan för samverkan mellan Särskilt äldreboende och förskola.pdf (inkluderad nedan)

(4)

Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 kommun@lindesberg.se ORG NR 212000-2015 WEBB lindesberg.se 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg TEL 0581-810 00 BANKGIRO 821-3134

2018-10-02 Dnr SN 2018/101-2

Till: USS, utveckling för stöd och strategi

Aktivitetsplan för samverkan mellan Särskilt äldreboende och förskoleverksamhet inom Lindesbergs Kommun

Planen är att utföra cirka 6 stycken träffar mellan barn och boende på Solrosen fördelade varannan vecka mellan veckorna 41 - 51. De utvalda grupperna som kommer att delta i dessa träffar är 5 åringar på förskolan Lysmasken i Storå, vilka är cirka 10 st och de boende på avdelning Solrosen på Grönbodahemmet i Storå. Varje träff planeras vara cirka 45 minuter.

Den första träffens aktiviteter planeras av Jennifer Sparrenhag, Kristina Öhrn, Raija Spjuth, Anna Luth samt socionomstudent Marika Malm. Barngruppen kan efter behov delas upp i mindre grupp om fem barn/grupp och tillfälle alternativt indelning på själva avdelningen där barn och de boende på Solrosen kan delas in i två eller fler mindre grupper (där varje grupp består av relativt jämnt antal barn och de boende på Solrosen) utspridda på avdelningen solrosen.

Planerade tillfällen:

v. 41 – Tisdag 9/10 kl 10.00 – 10.45 v. 43 – Tisdag 23/10 kl 10.00 – 10.45 v. 45 – Tisdag 6/11 kl 10.00 – 10.45 v. 47 – Tisdag 20/11 kl 10.00 – 10.45 v. 49 – Tisdag 4/12 kl 10.00 – 10.45 v. 51 – Tisdag 18/12 kl 10.00 – 10.45 Aktiviteter/teman

Varje träff kommer bestå av två stycken aktiviteter. En fast aktivitet vilken är samma varje gång och en som är olika vid varje tillfälle. Den första träffens aktiviteter planeras av Jennifer Sparrenhag, Kristina Öhrn, Raija Spjuth, Anna Luth och Marika Malm. Personalen på Solrosen och Lysmasken ansvarar för att gemensamt planera kommande träffar och vilka material som kan tänkas behövas samt vem som står för detta material efter godkännande av Jennifer Sparrenhag och/eller Anna Luth. Nedan följer en lista med förslag på aktiviteter vilka kan nyttjas av personalen vid planering av träffar.

Planering första träffen:

Barnen får namn de boende på Solrosen som vill delta i träffarna och får rita hur de tror att dessa ser ut. Vid presentation får barnen sedan överlämna dessa porträtt till den boende de har ritat.

KS 2018/367-1

(5)

Detta följs av en fruktstund där barnen och de boende på Solrosen kan prata och lära känna varandra lite.

Fasta aktiviteter varje tillfälle:

Fruktstund – Grönbodahemmet ansvarar för att frukt finns tillgänglig till varje träfftillfälle.

Förslag på aktiviteter/teman:

Sång och musik – exempelvis sångstund där barnen sjunger för de boende på Solrosen.

Måla bondgård – exempelvis genom att de boende på Solrosen får berätta för barnen hur det såg ut på en bondgård under deras ungdom och barnen får rita på gemensamt stort papper utlagt på bord.

Träffa arbetsterapeut och sjuksköterska – barnen får se och testa på de olika hjälpmedel de boende på Solrosen använder exempelvis lyft, rullstol, deras justerbara sängar, använda stetoskop för att lyssna på hjärtat osv. Detta kan förslagsvis utföras i samband med annan aktivitet där halva barngruppen får spendera tid med arbetsterapeut och sjuksköterska medan andra halvan spenderar tid med de boende på Solrosen.

Pysselstund – Detta kan exempelvis vara att barnen tillsammans med de boende på Solrosen ritar, gör julkort, gör trolldeg, spelar något spel eller liknande.

Studiebesök på Lysmasken – Då det är cirka 10 – 15 minuters promenadväg mellan

Grönbodahemmet och Lysmasken skulle de boende på Solrosen kunna besöka lysmasken. Det skulle med fördel kunna göras när barnen och de boende på Solrosen börjat lära känna

varandra efter ett par träffar exempelvis någon av träffarna v. 45, 47, 49 eller 51.

Utvärdering av aktivitetsplan kommer ske i december för att ta ställning till fortsatt process.

2018-10-02

M Gustavsson Förvaltningschef Socialförvaltningen

(6)

Sida 3 av 12

2. Lägesrapport om kostpolitiskt program

Föredragande kostchef Louise Auer kl. 09.15.

(7)

Sida 4 av 12

3. Lägesrapport om heltidsresan - heltidsarbete som norm

Föredragande PA-konsult Karin Bergström-Ingvarsson kl. 9.30 3.1. Handlingar

Heltidsarbete-som-norm_januari-2018.pdf (inkluderad nedan)

(8)

1 Dnr KS 2018/372-1 2018-10-09

(9)

(10)

Vi börjar i det som kanske är det allra viktigast för oss arbetsgivare – nämligen kompetensförsörjningen och välfärdens rekryteringsbehov.

Fram till 2027 ökar antalet yngre och äldre markant mycket mer än de som befinner sig i arbetsför ålder. De som är i arbetsför ålder ökar inte alls i samma takt.

Kostnadsgapet mellan kostnader och intäkter i välfärden fram till 2021 beräknas till 59 miljarder kronor.

Antalet barn och äldre som behöver välfärdstjänster ökar samtidigt som många medarbetare går i pension. Den arbetsföra befolkningen minskar dessutom med 100 000 personer fram till 2025, om det inte var för att antalet utrikes födda i den

åldersgruppen ökar.

Enligt SCB:s Trender och prognoser 2014 beräknas 160 000 personer med vård och omsorgsutbildning saknas år 2035. (Prognosen utgår ifrån att den framtida

utbildningsvolymen är den samma som idag.)

Det krävs en rad åtgärder för att täppa gapet mellan kostnader och intäkter. De kommunala verksamheterna kommer att behöva ett ökat fokus på att arbeta

annorlunda med allt ifrån ny teknik till förebyggande vård. Det handlar också om att kommunsektorn och staten gemensamt behöver underlätta för att få fler i arbete och förbättrad integration.

3

(11)

(12)

Välfärdens behov av personal är mycket stort de närmaste åren, och efterfrågan ser inte ut att minska. De närmaste åren behöver 200 nya medarbetare varje dag rekryteras till kommuner, landsting och regioner. Att gå från deltid till heltid är en viktig pusselbit för att möta välfärdens kompetensförsörjningsbehov.

En viktig åtgärd för att möta välfärdens rekryteringsbehov blir att ta tillvara både befintlig kompetens och de som nyanställs på ett bättre sätt. Det förutsätter att deltidsarbete ersätts med heltidsarbete och att heltidsarbete blir norm. Då kan kommuner, landsting och regioner både minska rekryteringsbehovet och samtidigt få tillgång till mer personal.

Landets alla kommuner och landsting har totalt ungefär 210 000 deltidsanställda. Nio av tio av dem är kvinnor. Andelen heltidsanställda varierar stort mellan olika

verksamheter – särskilt vanligt med deltidsanställda är det inom vården och

omsorgen. Det varierar också mycket mellan olika arbetsgivare. I en del kommuner arbetar färre än varannan medarbetare heltid, medan andelen heltidsanställda på andra håll är drygt 90 procent (dessutom skillnad på heltidsanställda och

heltidsarbetare).

Över 200 000 medarbetare i välfärdsyrken arbetar alltså deltid. Om en större andel av dessa skulle arbeta heltid så behövs inte lika många nya medarbetare rekryteras.

Om alla deltidsanställda i välfärden skulle arbeta bara en timme mer i veckan skulle det motsvara nästan 6 000 heltidsanställda. Om arbetstiden höjs till 90 procent i

4

(13)

genomsnitt skulle rekryteringsbehoven minska med 22 000 personer. Och vid 95 procent minskar behovet med 60 000 personer.

(14)

Heltidsarbete som norm handlar också om jämställdhet.

Det skiljer 3,6 miljoner kronor i livsinkomst mellan kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden. Uppskattningsvis 2,2 miljoner kronor av dessa beror på kvinnors utbredda deltidsarbete. Huvudorsaken är att betydligt fler kvinnor arbetar deltid.

Inom kommuner, landsting och regioner är 4 av 5 anställda kvinnor.

För att kvinnor och män ska bli mer jämställda på arbetsmarknaden måste kvinnor få samma förutsättningar vad gäller arbete, både på jobbet och i hemmet. Kvinnor måste kunna arbeta heltid i samma utsträckning som män. Det förutsätter att man delar på föräldraledighet, VAB och obetalt hemarbete.

Det är en självklarhet att arbeta heltid i mansdominerande yrken. Ofta är det inte ens socialt accepterat att arbeta deltid. För kvinnor är situationen ofta spegelvänd. I kvinnodominerande yrken är deltid det normala. Det handlar dels om att de

traditionella kvinnodominerade yrkena erbjuder enbart deltid i större utsträckning, dels om att många kvinnor känner sig tvingade till att arbeta deltid eftersom de ofta tar ett större ansvar för hushållsarbetet. För att hinna hämta och lämna barnen på förskolan, handla och laga middag till familjen så kan deltidsarbete kännas som en lösning för att få vardagen att fungera.

Det är självklart att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till heltidsarbete och karriär. Men det ser inte ut så idag.

5

(15)

Deltidsanställda kan ha svårt att få ekonomin att gå ihop, både under sin

förvärvsaktiva period och när de går i pension. Genom att gå från deltid till heltid ökar inkomsten varje månad, vilket givetvis också gör det lättare att klara

räkningarna eller starta ett sparande.

Ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen skulle bidra till att höja kontinuiteten och kvaliteten i välfärden eftersom behovet av vikarier skulle minska. Studier visar dessutom att ett jämställt uttag har andra positiva effekter för jämställdheten.

Föräldrar som har ett jämställt uttag av föräldraledighet tenderar att även ha en jämställd fördelning av hushållsarbete och uttag av VAB (vård av barn). Samtidigt minskar även gapet i livslön mellan kvinnor och män.

Därmed blir arbetet för heltidsarbete som norm inom kommuner, landsting och regioner en av de mest centrala jämställdhetspolitiska insatser som kan göras. Det skulle bidra till en mer jämställd arbetsmarknad och i förlängningen också ett mer jämställt samhälle.

(16)

Det finns naturligtvis också ett medarbetarperspektiv på heltidsfrågan.

Deltidsanställda kan ha svårt att få ekonomin att gå ihop, både under sin förvärvsaktiva period och när de går i pension.

En heltidsinkomst gör det lättare att klara räkningarna och starta ett sparande.

Genom att gå från deltid till heltid ökar inkomsten varje månad och därmed även pensionen.

Kommunals beräkningar visar också att det finns en överhängande risk att många av de som arbetar deltid över långa perioder kommer att bli beroende av

garantipension. Om dessa medarbetare ska kunna förbättra inkomst, sjukpenning och pension ‐ så måste fler arbeta mer. En stabilare ekonomi och att vara ekonomisk självständig ger en förbättrad livskvalitet.

Att arbeta heltid innebär också ökade möjligheter till utveckling och karriär inom yrket.

6

(17)

Heltidsarbete som norm handlar också om attraktivitet.

Att arbetsgivare och fackförbund arbetar tillsammans för att införa en heltidsorganisation gör arbetsplatsen attraktivare.

Omstruktureringen kan vara tålamodskrävande men det ger resultat på sikt.

Samarbetat ger en ökad dialog och medarbetarna kan vara mer delaktiga i hur bemanningen och arbetstidsförläggningen ska se ut.

Det finns inte en universalmodell för införandet av heltid. Varje arbetsplats är unik.

Därför är det viktigt att man avsätter tid för att lyssna in de anställda och deras behov. Lösningarna kan se olika ut på olika platser. Exempelvis kan utökad

barnomsorg på obekväm arbetstid göra det möjligt för fler att arbeta heltid, eller att starta ett projekt för att stärka medarbetarnas kompetens, förmåga och vilja att välja heltidsarbete.

De kommuner, landsting och regioner som tagit steget upplever att

heltidserbjudandet varit en viktig faktor för att ses som en attraktiv arbetsplats.

(18)

8

(19)

Införandet av en heltidsorganisation är komplext och tar tid. Det finns många utmaningar och frågeställningar som med all sannolikhet kommer att dyka upp och som det är väsentligt att diskutera och resonera kring. Och svaren på dessa frågor finns lokalt.

EKONOMI

Att införa en heltidsorganisation är dellösning för att möta rekryteringsutmaningen.

Med en heltidsorganisation kommer ökade lönekostnader, vilket i kort perspektiv kan innebära ansträngningar på budgeten. Men med tanke på att det behövs nästan 200 nya medarbetare per dag i välfärden har vi inte råd att vänta. Arbetet med att införa en heltidsorganisation måste börja nu.

Samtidigt finns det vinster att göra. Flera av de kommuner som redan infört heltidsorganisation menar att det lönar sig på sikt. Heltid gör att det blir lättare att dra nytta av medarbetarna på bästa sätt och inte behöva ta in vikarier och

extrapersonal lika ofta. Genom att anställa på heltid och skola in personal som kan arbetet tas också medarbetarnas kompetens tillvara på ett bättre sätt, vilket också gör att brukare, patienter och elever får en bättre service.

FÖRÄNDRINGSTRYCK

Att heltidsarbete blir norm är nödvändigt. Alla kommuner, landsting och regioner har tagit fram en handlingsplan för hur just deras organisation ska gå över till en

heltidsorganisation. Att detta förankras så högt upp i organisationen som möjligt –

(20)

exempelvis genom ett politiskt beslut om att heltidsarbete ska vara norm –

underlättar övergången. Det är också viktigt att följa upp att heltidsorganisationen påverkar brukarna på ett positivt sätt, att den tid som tillkommer i verksamheten verkligen kommer brukarna till nytta.

9

(21)

ATTRAKTIVITET

Arbetsgivare behöver visa att möjligheten till heltidsanställning och heltidsarbete är attraktivt. För kommuner, landsting och regioner är det viktigt att gå från en

deltidskultur, där alla oavsett orsak kan önska sin sysselsättningsgrad (utöver lagstadgade ledigheter), till att heltidsarbete är norm. Det gynnar den enskilde arbetstagaren som genom att gå från deltid till heltid ökar inkomsten varje månad och får en högre pension samtidigt som avsättningarna till A‐kassa och

socialförsäkringar blir större.

Vi behöver göra förändringar om vi ska kunna klara rekryteringsutmaningen och göra förflyttningar i jämställdhetsfrågan. En bra start är att alla som nyanställs gör det på heltid och att de som idag arbetar deltid uppmuntras att gå upp till heltid.

BEMANNING

Införandet av heltidsorganisation innebär att arbetstidsförläggning och bemanning kan behöva förändras. Hur då? Det kommer alltid att se olika ut på olika ställen eftersom varje organisation och arbetsplats är unik. Men några förslag kan vara att definiera heltidsorganisationens kopplingar till budgeten, skapa rutiner för

kontinuerlig genomgång av bemanningsplan, tydliggöra för chefer att

bemanningsplanering är värdefullt ekonomiskt och arbetsmiljömässigt samt utbilda chefer och schemaläggare i bemanningsplanering.

ARBETSMILJÖ

(22)

När fler går från deltid till heltid ställs nya krav på verksamheten. Det behövs ett nytt sätt att tänka kring hur verksamheten ska organiseras och bemannas tillsammans med ett bibehållet fokus på arbetsmiljö. I verksamheter där arbetsbelastningen varierar under dagen, till exempel hemtjänsten, blir det också en stor utmaning att matcha heltidsbemanningen mot brukarnas behov. Det kan finnas flera olika skäl till att man inte kan eller vill jobba heltid. Men idag jobbar många deltid mot sin vilja.

Samtidigt vet vi att många som går upp i tid upplever att livskvaliteten förbättras med en stabilare ekonomi. I praktiken kan arbetsbelastningen också bli mindre. Det beror på att man som deltidsanställd normalt arbetar när det är som mest att göra medan heltidsanställda ofta har en mer varierande arbetsbelastning, vilket kan bidra till att arbetsmiljön upplevs som bättre.

10

(23)

(24)

Kollektivavtalet mellan SKL och Kommunal gör det mycket tydligt: Alla arbetsgivare i kommuner, landsting och regioner ska ha ta fram en plan för hur fler i verksamheten ska arbeta heltid. Tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala. Redan

anställda medarbetare ska arbeta heltid i högre utsträckning.

12

(25)

Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid.

Välfärdens behov av kompetens behöver tryggas. Samtidigt behöver välfärdssektorn erbjuda attraktiva anställningar. Heltid som norm kan i förlängningen dessutom minska behovet av visstidsanställningar och leda till ökad jämställdhet.

Målet är att tillsvidareanställning på heltid är det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare ska arbeta heltid i högre utsträckning än i dag. Heltidsarbete ökar det ekonomiska oberoendet och gör att fler klarar sin egen försörjning. När fler arbetar heltid uppstår dessutom positiva effekter för yrkenas attraktivitet, framtida kompetensförsörjning och jämställdhet.

SKL och Kommunal är överens om tre mål:

1. Alla medarbetare som nyanställs ska anställas på heltid.

2. Alla deltidsanställda ska erbjudas heltidsarbete.

3. Fler av dem som redan har en heltidsanställning men av olika anledningar jobbar deltid i dag, ska eftersträva heltidsarbete.

(26)

Sammanfattningsvis kan vi illustrera den utveckling som har skett i heltidsfrågan och det som vi vill uppnå med Heltidsresan.

När kvinnorna trädde in på arbetsmarknaden var det deltid som gällde – det vill säga en deltidsanställning i grunden och arbete på deltid.

De senaste decennierna har vi tagit ett steg i rätt riktning genom införandet av

”heltid som rättighet”. Trots detta så kvarstår det utbredda deltidsarbetet bland kvinnor eftersom rätt till heltid i praktiken kan innebära en rätt till DELTID!

Genom Heltidsresan vill vi komma längst upp på trappan, det vill säga att det normala ska vara tillsvidareanställning på heltid och arbete på heltid.

Sen är vi är medvetna om att denna utveckling av heltidsfrågan inte kan göras i en handvändning – det är en förflyttning som ska göras över tid

För det är ju så att tidigare har vi som arbetsgivare i offentlig sektor marknadsfört sektorn som tillåtande och jobben som attraktiva genom att det är enkelt att kombinera yrkesliv och familjeliv – för fa kvinnor. Vilket i praktiken inneburit att vi erbjuder jobb som möjliggör ett stort ansvarstagande för barn och hem och att det är möjligt och lätt att få arbeta deltid.

Vi tror att det är dags att skapa en ny bild av jobben i välfärden! Vår sektor behöver mer arbetskraft dvs. en ökad närvaro på arbetsplatsen och att det ska finnas samma

14

(27)

möjligheter till lön och karriär och ekonomisk självständighet oavsett kön, oavsett sektor.

(28)

Klicka på bilden för att komma till YouTube och en film om Heltidsresan.

15

(29)

Alla arbetsgivare ska planera för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka, vilket framgår av det centrala kollektivavtalet mellan Kommunal och SKL (HÖK 16). Från den 1 januari 2018 har alla kommuner, landsting och regioner en handlingsplan för införande av en heltidsorganisation. Planen utgår från verksamhetens behov och resurser, och stäms av årligen fram till den 31 maj 2021.

SKL vill nu uppmuntra arbetsgivarna att se över tidigare fattade beslut som i

praktiken innebär en rätt att arbeta deltid. Det är inte svårt att förstå att möjligheten att välja uppfattas som attraktiv. Men vi behöver göra förändringar om vi ska kunna klara rekryteringsutmaningen och göra förflyttningar i jämställdhetsfrågan.

Det finns i huvudsak tre situationer en arbetstagare har laglig rätt att få gå ner i arbetstid: partiell föräldraledighet, vid tjänstledighet för studier och sjukfrånvaro. I övriga fall står det arbetsgivaren fritt att neka eller bevilja en önskan om att gå ner i arbetstid. För närvarande har många arbetstagare en oinskränkt rättighet att själv bestämma sin sysselsättningsgrad, utan att behöva motivera varför. En möjlighet som i synnerhet används av, och erbjuds till, kvinnor i kvinnodominerande branscher.

Och i kommuner, landsting och regioner av fyra av fem anställda kvinnor.

På de arbetsplatser där frågan kan vara kontroversiell och motståndet stort bland medarbetarna så finns det möjliga delsteg att ta:

(30)

• Alltid nyanställa på heltid – medarbetaren förväntar sig att arbeta i enlighet med det avtal som skrivs på.

• Erbjuda redan anställda att gå från deltid till heltid

• Befintliga arbetstagare kanske inte ska få möjlighet att sänka

sysselsättningsgraden? Arbetsgivare kan välja att enbart tillmötesgå önskemål om höjning av sysselsättningsgraden.

16

(31)

(32)

18

(33)

(34)

20

(35)

Nu när handlingsplanerna ska vara på plats går Heltidsresan in i en ny fas. Fokus ligger nu på genomförande av dessa planer och införandet av heltidsorganisationer.

Vi uppdaterar det som händer i Heltidsresan via vårt nyhetsbrev och på heltid.nu.

(36)

22

(37)

Sida 5 av 12

4. Motionspeng och motionstimme för medarbetare i Lindesbergs kommun

Föredragande personalchef Carina Fyrpihl kl. 10.15.

4.1. Handlingar

KS 2018-364-1 Tjänsteskrivelse motionspeng och motionstimme.pdf (inkluderad nedan)

(38)

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2018-10-05 Dnr KS 2018/364

Personalenheten Carina Fyrpihl +46 0581-810 20

carina.fyrpihl@lindesberg.se

Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr:

Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se

Kommunstyrelsen

Motionspeng och motionstimme för medarbetare i Lindesbergs kommun

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår nämnden besluta

• Alla medarbetare med AB-anställning över 6 mån erbjuds motionspeng på max 1000 kr/år.

• De medarbetare som vill kan istället för motionspeng nyttja

motionstimme med max en timmes träning på arbetstid per vecka när arbetet så tillåter och vikarie inte behöver sättas in.

• Dokumentet ”Regler och instruktioner, förebyggande aktiviteter – motionstimme och motionspeng”, KS §252 antaget 2016-12-14 upphör att gälla 2018-12-31. Ersätts av nya regler och instruktioner som utarbetas och antas i kommunövergripande ledningsgrupp.

Ärendebeskrivning

27 februari 2007 togs beslut av kommunstyrelsen om möjlighet till en motionstimme per vecka på arbetstid när verksamheten så tillåter. Därefter har denna möjlighet förlängts och nuvarande beslut av kommunstyrelsen gäller till och med 2018-12-31. Från 2016 har det kommit synpunkter från verksamheterna men också fackliga organisationer att det blivit allt

svårare att kunna nyttja denna förmån. Det finns inte utrymme i verksamheterna att kunna nyttja motionstimmen.

Under 2018 har fackliga organisationer fått i uppdrag att undersöka bland sina medlemmar huruvida motionstimme eller motionspeng är att föredra framgent.

I kommunövergripande samverkansgrupp har genomgång av svaren gjorts och det framkommer att hälften av medarbetarna förordar motionspeng och den andra hälften förordar att kunna välja antingen eller. Det finns också en liten andel som vill ta bort möjligheten att ha motionstimme.

(39)

2 (2)

Det har från verksamheterna framförts via kommunens ledningsgrupp att det vore en klar fördel i rekryteringssammanhang att kunna ha erbjudandet om motionspeng. Det finns i princip ingen annan kommun i regionen som inte erbjuder motionspeng.

Kommunens förvaltningschefer är enade i att det vore positivt att från och med 2019-01-01 kunna erbjuda våra medarbetare motionspeng.

Kostnaden för detta blir en del i ordinarie personalbudget. Kombinationen av det rekryterings- samt hälsofrämjande i detta erbjudande gör att

förvaltningscheferna inte ser det som en belastning i nuvarande budget.

Ett steg i att vara en attraktiv arbetsgivare.

Ärendets beredning

Kommunövergripande samverkansgrupp, fackliga organisationers inhämtade synpunkter från sina medlemmar, kommunens övergripande ledningsgrupp, synpunkter från kommunens hälsoutvecklare, kontakter med Region Örebro län som idag har motionspeng samt kontakter med kringliggande kommuner som idag har motionspeng. Personalchef har varit ansvarig för sammanfattande bedömning.

Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet

Lindesbergs kommun kan ta ett steg framåt i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare genom att erbjuda förmånen motionspeng. Det främjar både rekryteringsarbetet såsom det hälsofrämjande arbetet att våra medarbetare kan få ett bidrag gällande hälsofrämjande aktiviteter.

Möjligheten till motionstimme som i dagsläget finns upplevs från verksamheterna allt svårare att nyttja.

Konsekvenser

Ett system för handhavande av motionspeng köps in och handhas genom personalenheten. Kostnaden för systemet belastar personalenheten.

Kostnaden för motionspeng med max 1000 kr/år och medarbetare belastar ordinarie verksamhets personalbudget. Nyttjandegraden bland de

kommuner som har motionspeng idag ligger runt 70 %.

Henrik Arenvang Carina Fyrpihl

Kommundirektör Personalchef

Meddelas för åtgärd:

Personalchef

(40)

Sida 6 av 12

5. Information om MAS hälsosatsnings lokaler

(41)

Sida 7 av 12

6. Lägesrapport om förmånscyklar

(42)

Sida 8 av 12

7. Information om projekt Språkvän

Föredragande projektledare Språkvän Svante Forslund ca kl. 10.50.

(43)

SPRÅKVÄN I

LINDESBERG

(44)

SYFTE:

SPRÅKET/NÄTVERKSBYGGANDE MED ETT ÖMSESIDIGT UTBYTE

• Underlätta integration med vardaglig språkträning

• Prata vardagssvenska med ”svenskar”

• Mer kunskaper om det svenska samhället

• Bygga vänskapsband

• ”Få” en kompis/ar

• Få tillgång till ett eget nätverk

• Lära sig mer av andra kulturer

(45)

VAD ÄR SPRÅKVÄN?

Språkvän är en metod för att skapa kompismatchningar mellan nyanlända flyktingar och personer som är etablerade i det

svenska samhället. Arbetsmetoden existerar under många olika namn och former runt om i landet.

I matchningarna möts nyanlända och personer som är

etablerade i det svenska samhället för att umgås i vardagen.

Språkvän handlar om ömsesidighet, språkinlärning, frivillighet och ett gemensamt lärande mellan olika kulturer och

bakgrunder. Dessa möten bidrar också till att skapa ett mer

inkluderande, öppet och välkomnande samhälle och till att öka

förståelsen mellan olika grupper i samhället. Att vara Språkvän

ger möjlighet till ett jämlikt möte människor emellan, som

aldrig annars skulle ha suttit ner tillsammans. Det handlar inte

om ett fadderskap eller mentorskap, utan om att alla deltagare

(46)

RESULTAT OCH EFFEKTER

• Två stora utbildnings/matchningsträffar/möten har vi haft på Masugnen i vuxenutbildningens lokaler i Lindesberg med ett 40 talet besökare och presumtiva språkvänner. Politikermöten, SFI, konstruktiva möten och utbyten av erfarenheter och information har skett löpande med kommunernas Integratörer och integrationskordinatorer/integrationsstrateg tillsammans med Lindesbergs

arbetsmarknadsenhet och flyktingmottagning. Nationella Språkvänsprojektet från Eskilstuna har varit på besök i Lindesberg och vi har även besökt Eskilstuna ett flertal gånger. Även studiedagar med andra kommuner som Flen, Strängnäs m.fl. har vi deltagit i. En heldag på Rättviksgården med Västerås stift och andra aktörer som Borlänge kommun från Dalarna med utbildning av Språkvänner.

Kommunnätverket Vem F-n konferens i Stockholm. SOFI konferens i Jönköping, ABF, Svenska Kyrkan, Navet Stråssa, ÖLIF, Rotary, Röda korset, Lions, Lindeskolan, Mobila asylteamet norr, Folkhälsoteamet norra Örebro län på Navet, IOGT, Studieförbundet vuxenskolan, Bilda, Coompanion, Föreningarnas Hus, Open Up, Mine, Kompis Sverige, Språkcaféerna på biblioteken, kulturföreningar m.fl., är de vi samverkat/samarbetat med gällande informationsutbyte och metodutveckling. Samarbetet med Bibliotekens Språkcafér är en konkret insats där vi hjälper till med föreläsningar från civila samhällets olika aktörer typ Coompanion, Naturskyddsföreningen gällande sociala företag mm. Nya grupper av asylsökande har vi lyckats sammanföra med de olika studieförbundens hjälp. Bilda i Kopparberg, IOGT i Kopparberg om lokal, Vuxenskolan i Fellingsbro med lokal, Storå och Stråssa, ÖLIF till Storå/Kopparberg. Vi har även deltagit i ett flertal konferenser och seminarier gällande integration med externa organisationer typ Bergslagsakademin. Även med Länsstyrelsen Örebro.

Kontinuerlig kontakt med styrgruppen och koordinatörerna i bägge kommunerna sker i stort veckovis. Matchningsmöten med

Språkvänner sker naturligtvis löpande.

(47)

RESULTAT OCH EFFEKTER

• Vi har tills i dag matchat ett 40 tal individer/familjer i alla orter, Fellingsbro, Frövi, Wedevåg,

Lindesberg, Storå, Stråssa, Kopparberg och Ställdalen. Men vi har också fått till Språkvänner i

Grängesberg, Hällefors och även i Nora! 9 Individer/familjer är avslutade på grund av flytt, inte

fungerat, eller av annan anledning. Vi har idag mer än 30 talet individer i kö och som vill ha en

Språkvän, de har alla kommit på "egen" kraft. Vi har inte "vågat" besöka våra egna SFI klasser i

Lindesberg och Ljusnarsberg så ofta då vi har brist på de som vill bli Språkvänner och vi vill

inte att man ska bli besviken på grund av för lång väntan mm. Utbildningsdagar med SFI elever

har hållits tillsammans med ABF och ÖLIF på Masugnen. Liknande utbildningar har även IM

klasserna fått ta del av på Lindeskolan tillsammans med Rotary. Men det stora vinsten är att vi

har varit nätverksbyggande och brobyggare.

(48)

http://sprakvan.se

https://www.youtube.com/watch?v=RQIGHlX9wXE https://www.youtube.com/watch?v=uMtoOZ6yShk

https://www.youtube.com/watch?v=yiYlFR4S_j0

(49)

Vänskap talar samma språk

Bli en

Språkvän!

Läs mer om vad en Språkvän är och hur du anmäler dig på

www.lindesberg.se/sprakvan

(50)

https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=2145261 42431293&id=100016217252280

Ett gott exempel från Enköping på nya

initiativ

(51)

Stort tack för att ni lyssnade 

Svante Forslund Projektledare

Språkvän

(52)

Sida 9 av 12

8. Information om pilotprojekt prognosmodell

Föredragande ekonomichef Kerstin Rogemyr ca kl. 11.10.

(53)

Sida 10 av 12

9. Internkontrollplan 2019 för kommunledningskontoret

Föredragande controller Anette Persson ca kl. 11.20.

9.1. Handlingar

Interkontrollplan 2019 (Kommunledningskontor).pdf (inkluderad nedan)

(54)

Interkontrollplan 2019

Kommunledningskontor

(55)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3 2 Nämndens arbete med intern kontroll ... 3 3 Nämndövergripande risker ... 3 4 Kommande fokusområden för intern kontroll .. Fel! Bokmärket är

inte definierat.

5 Förslag till beslut ... 5

(56)

Kommunledningskontor, Interkontrollplan 2019 3(5)

1 Inledning

Kommunledningskontoret har i uppdrag att kontrollera processer och rutiner i samband med delårs- och årsbokslut. Inför 2019 har kommunledningskontoret valt ut 13 områden. I samband med

delårsbokslutet kontrolleras sex områden och övriga områden kontrolleras vid årsbokslutet.

2 Nämndens arbete med intern kontroll

Internkontroll är en viktig del av styrningen och utvecklingen av verksamheten. Internkontroll syftar ytterst till att säkerställa att kommunfullmäktiges beslut och fastställda mål uppfylls genom att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande interkontroll, d.v.s. de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande uppnås:

• Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet

• Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten

• Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm

3 Nämndövergripande risker

Sannolikhet

4

3

2

1

1 2 3 4

Konsekvens

6

13 12 11

10 9 8

7 3

2 1 4 5

(57)

Medium Totalt: 13

Kritisk Medium

Låg

Sannolikhet Konsekvens

4 Mycket stor Allvarlig

3 Stor Kännbar

2 Liten Lindrig

1 Mycket liten Försumbar

Område Processer/rutiner Risknummer Risker Riskbedömning Ska kontrolleras

Verksamhet Inköp 1 Att kommunen

inte får bonus på upphandlade avtal, där det finns med att kommunen skall få bonus

8. Kännbar Ja

Arkiverade

handlingar 2 Fel hantering av

handlingar 6. Lindrig Ja

3 Handlingar

förvaras felaktigt eller i bristfälliga lokaler

6. Lindrig Ja

Hantering av

specialkost 4 Att person får

fel mat i samband med livsmedelsallerg ier/känslighet

8. Kännbar Ja

Avslut av personer i verksamhetssyste m

5 Att personal

kommer in i verksamhetssyst em efter avslut av tjänst

8. Kännbar Ja

Personal Anställningsavtal 6 Att

anställningsavta let blir

felregistrerat och att felaktig lön utbetalas eller felaktig LAS registrering

4. Lindrig Ja

Löneskuld 7 Att löneskuld

uppstår på grund av handlingar inte skickas in i tid alternativt frånvaro beviljas av chef i självservice för

6. Lindrig Ja 13

(58)

Kommunledningskontor, Interkontrollplan 2019 5(5) Område Processer/rutiner Risknummer Risker Riskbedömning Ska kontrolleras

Hantering av förlorad

arbetsförtjänst för politiker

8 Att felaktiga

belopp utbetalas för förlorad arbetsförtjänst

6. Lindrig Ja

Utbildningsplaner 9 Att personalen inte har kunskaper om regler och nyheter gällande hantering av livsmedel, som då kan leda till att personer som äter maten blir sjuka

6. Lindrig Ja

Ekonomi Attest för nya

användare 10 Att attest ges i ekonomisystem et till personer som saknas i den upprättade attestförtecknin gen

6. Lindrig Ja

Att alla nya leverantörer som användare med hög behörighet har lagts upp kontrolleras.

11 Att

utbetalningar till leverantörer blir felaktiga

6. Lindrig Ja

Bokföring 12 Att bokföringen

blir felaktig och otydlig

6. Lindrig Ja

Personliga utlägg 13 Att utlägg blir godkända och utbetalda som inte är korrekta enligt Regler och instruktioner för egna utlägg

6. Lindrig Ja

4 Förslag till beslut

Internkontrollplan för Kommunledningskontoret för år 2019 antas och överlämnas till kommunstyrelsen i Lindesberg för godkännande.

(59)

Sida 11 av 12

10. Information om sociala hänsyn vid upphandlingar

Föredragande upphandlare Magnus Nordkvist ca kl. 11.35.

(60)

Sida 12 av 12

11. Meddelanden

Meddelanden:

• Protokollsutdrag från Kommunstyrelsen (beslutande)s sammanträde den 18 september 2018 - Uppföljning av internkontroll januari - juni 2018 för alla nämnder och kommunala bolag.

• Protokollsutdrag från Kommunfullmäktiges sammanträde den 27 september 2018 - Plan för gestaltning av det offentliga rummet i Lindesbergs kommun 2019 - 2022.

• Protokollsutdrag från Kommunfullmäktiges sammanträde den 27 september 2018 - Mål och budget 2019 och VP 2020 - 2021.

• Protokollsutdrag från Kommunfullmäktiges sammanträde den 27 september 2018 - Delårsrapport januari - juni 2018 för alla nämnder.

11.1. Handlingar

Protokollsutdrag från Kommunstyrelsen (beslutande)s sammanträde den 18 september 2018 - Uppföljning av internkontroll januari-juni 2018 för alla nämnder och kommunala bolag.pdf (inkluderad nedan)

KS 2017-265-15 Protokollsutdrag från Kommunfullmäktiges sammanträde den 27 september 2018 - Plan.pdf (inkluderad nedan)

KS 2018-148-33 Protokollsutdrag från Kommunfullmäktiges sammanträde den 27 september 2018 - Mål.pdf (inkluderad nedan)

KS 2018-287-12 Protokollsutdrag från Kommunfullmäktiges sammanträde den 27 september 2018 - Delårsrapport.pdf (inkluderad nedan)

(61)

LINDESBERGS KOMMUN Protokollsutdrag 15 (40) Sammanträdesdatum:

Kommunstyrelsen (beslutande) 2018-09-18

§131/18 Dnr: KS 2018/286

Uppföljning av internkontroll januari-juni 2018 för alla nämnder och kommunala bolag

Beslut

Kommunstyrelsen godkänner uppföljningsrapport internkontroll januari-juni 2018.

Intern kontroll är en viktig del av styrningen och utvecklingen av verksamheten. Intern kontroll syftar ytterst till att säkerställa att kommunfullmäktiges beslut och fastställda mål uppfylls, genom att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, d v s de ska med rimlig grad av säkerhet säkerställa att följande uppnås:

 Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet

 Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten

 Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm.

Kommunledningskontoret har i Uppföljningsrapport internkontroll januari-juni 2018 sammanställt nämnder och utskotts intern kontroll rapporter för januari – juni 2018.

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunstyrelsen godkänner uppföljningsrapport internkontroll januari-juni 2018.

_____

För kännedom:

Alla nämnder och förvaltningar Kommunala bolag

(62)

Kommunfullmäktige 2018-09-27

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

KF §92/18 Dnr: KS 2017/265

Plan för gestaltning av det offentliga rummet i Lindesbergs kommun 2019-2022

Beslut

1. Plan för gestaltning av det offentliga rummet i Lindesbergs kommun 2019–2022 antas.

2. Enprocentsregeln gäller i Lindesbergs kommun, dock med maxbeloppet 1 000 000 kronor.

3. I ägardirektiven till de kommunala bolagen läggs till att enprocentsregeln följs av dem, dock med maxbeloppet 1 000 000 kronor.

4. En övergripande samverkansgrupp skapas rörande det offentliga rummet. Representanterna specificeras i plan för gestaltning av det offentliga rummet. Gruppen arbetar på uppdrag av verksamhetsansvarig nämnd.

Att ha en plan för gestaltning av det offentliga rummet är viktigt för att stärka kommunens identitet och varumärke. Det offentliga rummet utgörs av bebyggelsen ute samt inomhus där allmänheten har tillträde. Dit räknas gator, torg och parker samt utrymmen i allmänna lokaler och lokaler för skola, vård och omsorg. De

politiska församlingarna i kommunerna har det yttersta ansvaret för de offentliga rummen. Planen ska lyfta fram konstens betydelse i det offentliga rummet. Lindesbergs kommuns tidigare bild och

formstrategin var fastslagen 2013-09-12 av den dåvarande kultur- och fritidsnämnden.

I den nya planen ingår fyra delar; en inriktning då det gäller den offentliga konsten, resonemang kring enprocentsregeln, en samverkansgrupp kring det offentliga rummet samt resonemang kring begreppet den offentliga konsten. Det finns också riktlinjer kopplade till planen.

Syftet med planen är att tydliggöra hur Lindesbergs kommun vill arbeta med konsten i det offentliga rummet.

Planen har tidigare kallats Bild- och formstrategi för Lindesbergs kommun. Dokumentet ska dock fungera som en plan och har en bredare uppgift att fylla än endast bild och formområdena.

Förslaget till plan har skickats på remiss till Fastigheter i Linde AB

(63)

och Samhällsbyggnad Bergslagen. Deras svar har vägs in i den nya planen som också efter detta har beretts i Lindesbergs kommuns ledningsgrupp.

Kommunstyrelsens förslag till beslut

1. Plan för gestaltning av det offentliga rummet i Lindesbergs kommun 2019–2022 antas.

2. Enprocentsregeln gäller i Lindesbergs kommun, dock med maxbeloppet 1 000 000 kronor.

3. I ägardirektiven till de kommunala bolagen läggs till att enprocentsregeln följs av dem, dock med maxbeloppet 1 000 000 kronor.

4. En övergripande samverkansgrupp skapas rörande det offentliga rummet. Representanterna specificeras i plan för gestaltning av det offentliga rummet. Gruppen arbetar på uppdrag av verksamhetsansvarig nämnd.

Ledamöternas förslag till beslut

Mats Seijboldt (SD) föreslår ett maxbelopp på 500 000 kr i stället för liggande förslag på 1 000 000 kr.

Beslutsgång

Ordförande ställer Mats Seijboldts (SD) förslag mot

kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag.

Reservation

Mats Seijboldt (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.

_____

Kommundirektör Kulturenheten

Meddelas för kännedom:

Samtliga nämnder, förvaltningar och kommunala bolag

(64)

KF §88/18 Dnr: KS 2018/148

Mål och budget 2019 och VP 2020-2021

Beslut

1. Mål och budget för åren 2019 och VP 2020–2021, inklusive nämndernas verksamhetsplaner, budgetramar (nettokostnader) och investeringar antas.

2. Investeringsvolymen för va/renhållningsverksamheten

fastställs till 47 500 000 kronor år 2019. Finansiering kan ske genom nyupplåning. Övriga investeringar beräknas finansieras med lån till ett belopp av 20 000 000 kronor. Låneramen för långfristig upplåning fastställs till maximalt 67 500 000 kronor under 2019.

3. Finansiella mål- Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 99 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag och Soliditeten skall vara oförändrad eller öka under planperioden 2019-2021.

4. Leasing betraktas som en form av upplåning och får endast ske efter samråd med kommunledningskontorets upphandlare och undertecknas av firmatecknare.

5. Kommunstyrelsen medges rätt att besluta om omdisponeringar av budgeterade medel för projekt i investeringsbudget samt besluta om ombudgeteringar mellan åren för redan beslutade projekt.

6. Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen medges rätt att besluta om omdisponeringar av budgeterade medel för va- /renhållningsprojekt. Kommunstyrelsen skall informeras om detta i den månadsvisa uppföljningen efter beslut i direktionen.

7. De av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna ska hållas. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den

ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige.

(65)

Kommunstyrelsen mål- och budgetseminarium 1 – Att äga framtiden genomfördes 2018-05-04. På seminariet presenterades

omvärldsanalys, befolkningsutveckling och ekonomiska förutsättningar inklusive skatteunderlagsprognos och

volymjustering. Kommande framtidsfrågor, utmaningar, möjligheter på kort och lång sikt för kommunen presenterades. Förvaltningarnas konsekvensbeskrivning utifrån beslutad verksamhetsplan

presenterades. Gruppvisa diskussioner med syfte att ta fram ett förslag till mål- och budget 2019–2021 och på längre sikt, inklusive investeringar.

Kommunstyrelsen har på Mål- och budgetseminarium 2– Att äga framtiden 2018-05-29 tagit del av nämndernas

konsekvensbeskrivningar och på vilket sätt de givna ramarna bedöms påverka verksamheten och måluppfyllelse. Ramarna som gäller är de av kommunfullmäktige

2017-12-13 fastställda och ingår i verksamhetsplan 2019–2020 (VP).

De ekonomiska planeringsförutsättningarna har sedan planen antogs förändrats. Minskad befolkning innebär lägre skatteintäkter utifrån den framskrivna befolkningsprognosen.

Förvaltningscheferna fortsatte presentationen med fokus på följande frågeställningar: Organisation gällande för- och grundskola, kultur samt idrottsanläggningar, förebyggande arbete, samordning mm.

Majoriteten föreslog ytterligare kostnadsreduceringar med 7 Mnkr från 2019 och ytterligare 21 Mnkr från 2020. Fördelningen 2019 har presenterats av kommundirektörens ledningsgrupp.

Ramminskningen fördelas enligt följande, Mnkr:

2019 2020

Kommunstyrelsen 2,8 11,0

Samhällsbyggnadsförbundet 2,2 *)

Barn- och utbildningsnämnden 1,0 7,0

Socialnämnden 1,0 3,0

Totalt 7,0 21,0

*) Belopp ej angivet ingår som del i de 11 Mnkr som redovisas under kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen beslöt 2018-06-05, § 75 enligt följande:

1. Preliminära budgetramar för Mål- och budget 2019–2021 gäller enligt verksamhetsplan med reduceringar på 7 Mnkr från år 2019

(66)

2. Nämnderna ska besluta om tillkommande konsekvens-beskrivningar som fokuserar på effekterna för verksamheten av de givna ramarna.

Handlingar ska lämnas till ekonomienheten senast 17 augusti 2018.

Kommunstyrelsen har på Mål- och budgetseminarium 3- Att äga framtiden 2018-08-28 efter presentation av konsekvenser för de tillkommande kostnadseffektiviseringarna som respektive nämnd/utskott beslutat föreslå budget enligt

Fokus har skett på budgetåret 2019. Arbetet med att ta fram kostnadsreduceringar för åren 2020-2021 pågår.

Enligt tidplanen sker behandling på kommunstyrelsen 2018-09-18 och fastställande sker av kommunfullmäktige 2018-09-27.

Kommunstyrelsens förslag till beslut

1. Mål och budget för åren 2019 och VP 2020–2021, inklusive nämndernas verksamhetsplaner, budgetramar (nettokostnader) och investeringar antas.

2. Investeringsvolymen för va/renhållningsverksamheten

fastställs till 47 500 000 kronor år 2019. Finansiering kan ske genom nyupplåning. Övriga investeringar beräknas finansieras med lån till ett belopp av 20 000 000 kronor. Låneramen för långfristig upplåning fastställs till maximalt 67 500 000 kronor under 2019.

3. Finansiella mål- Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 99 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag och Soliditeten skall vara oförändrad eller öka under planperioden 2019-2021.

4. Leasing betraktas som en form av upplåning och får endast ske efter samråd med kommunledningskontorets upphandlare och undertecknas av firmatecknare.

5. Kommunstyrelsen medges rätt att besluta om omdisponeringar av budgeterade medel för projekt i investeringsbudget samt besluta om ombudgeteringar mellan åren för redan beslutade projekt.

6. Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen medges rätt att besluta om omdisponeringar av budgeterade medel för va- /renhållningsprojekt. Kommunstyrelsen skall informeras om detta i den månadsvisa uppföljningen efter beslut i direktionen.

(67)

7. De av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna ska hållas. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den

ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige.

Ledamöternas förslag till beslut

Irja Gustavsson (S), Jonas Kleber (C), Linda Svahn (S), Susanne Karlsson (C), Kristine Andersson (S), Christina Pettersson (C) och Jonas Bernström (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Pär-Ove Lindqvist (M) överlämnar budgetförslag från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna och föreslår bifall till deras budgetförslag istället för kommunstyrelsens beslutspunkt 1, samt föreslår bifall till beslutspunkt 2-8 samt föreslår att

Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen ska få i uppdrag att under budgetåret 2019 tillsätta interna resurser på planavdelningen.

Ulf Axelsson (V) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag med tilläggen att tillföra socialnämnden 500 000 kronor för att återinföra resor till och från daglig verksamhet, samt tillföra socialnämnden 1 500 000 kronor för att tillsätta boendestödjare. 1 mnkr tas från tillväxtförvaltningens näringslivsenhet och 1 mnkr tas från resultatet.

Margareta Tillas (L) och Ingrid Åberg (KD) föreslår bifall till Pär- Ove Lindqvists (M) förslag till beslut.

Per Söderlund (SD) överlämnar budgetförslag från

Sverigedemokraterna och föreslår bifall till deras budgetförslag.

Agneta Nilsdotter (MP) föreslår att ärendet ska återremitteras till kommunstyrelsen för att arbeta fram ett nytt förslag till budget.

Beslutsgång

Ordförande ställer frågan om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag.

Ordförande informerar om att han kommer att behandla tilläggsförslagen för sig.

Ordförande finner att det finns 3 förslag till beslut och föreslår följande beslutsgång:

(68)

Följande förslag ställs mot varandra:

Kommunstyrelsens förslag

Moderaterna, Liberalernas och Kristdemokraternas förslag Sverigedemokraternas förslag

Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen.

Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag.

Ordförande tar sedan upp Moderaterna, Liberalernas och

Kristdemokraternas tilläggsförslag och finner att förslaget avslås.

Ordförande tar därefter upp Vänsterpartiets tilläggsförslag om resor till och från daglig verksamhet och finner att förslaget avslås.

Ordförande tar till sist upp Vänsterpartiets förslag om boendestödjare och finner att förslaget avslås.

Reservationer

Agneta Nilsdotter (MP) och Bengt Evertsson (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för Agneta Nilsdotters (MP) förslag om återremiss.

Pär-Ove Lindqvist (M), Anniette Lindvall (M), Lillemor Bodman (M), Sven-Erik Larsson (M), Tomas Klockars (M), Fredrik Lindmark (M), Margareta Tillas (L) och Ingrid Åberg (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Pär-Ove Lindqvists (M) förslag till beslut.

Ulf Axelsson (V) och Gunilla Remnert (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för Ulf Axelssons (V) tilläggsförslag.

_____

Ekonomienheten För kännedom

Samtliga nämnder och förvaltningar Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen

(69)

KF §89/18 Dnr: KS 2018/287

Delårsrapport januari-juni 2018 för alla nämnder

Beslut

Delårsrapport januari-juni 2018 godkänns.

Ekonomienheten inkom den 10 september 2018 med en delårsrapport för januari-juni 2018 för antagande.

Kommunstyrelsens förslag till beslut Delårsrapport januari-juni 2018 godkänns.

_____

Meddelas för kännedom:

Samtliga nämnder och förvaltningar Ekonomienheten