En rapport om Elevers hälsa och
levnadsvanor 2007
År 7-9: Alléskolan
År 7-9: Nästegårdsskolan Åk 2: Lagmansgymnasiet
2008-01-02
Drogförebyggande samordnare Anneli Fredriksson
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Om undersökningen ... 3
Resultat... 4
Trivsel i skolan ... 4
Skolmaten ... 4
Tobak ... 4
Alkohol... 5
Narkotika... 6
Diagram ... 7
Sammanfattning
• 86 % av eleverna på Lagmansgymnasiet, Allé- och Nästegårdsskolan uppger att de trivs mycket bra eller ganska bra i skolan
• Var 5:e elev i 7:an anger att de är rädda för en eller flera andra elever i skolan.
Denna rädsla avtar ju äldre man blir. När man är äldst på skolan är det få som är rädda för någon.
• Det är flickor som i större utsträckning än pojkar uppger att de känner stress i stort sett dagligen, 35 % av flickorna i 9:an och 33 % i åk 2. Motsvarande värden för pojkarna är 9 % resp. 11 %.
• Drygt 80 % av eleverna äter skolmaten varje dag – nästan varje dag. Endast 3 % uppger att de aldrig äter den lagade skolmaten.
• 17 % av pojkarna och 21 % av flickorna i 9:an uppger att de röker dagligen – bara ibland. I åk 2 på gymnasiet röker 32 % av pojkarna och 36 % av flickorna dagligen – bara ibland.
• 6 av 10 i åk 2 på Lagmansgymnasiet vet att det inte är tillåtet att röka på skolgården. Resten vet inte eller tror t o m att det är tillåtet.
• 18 % av pojkarna i 9:an och 22 % av pojkarna i åk 2 på gymnasiet anger att de snusar varje dag – bara ibland.
• 51 % av pojkarna och 36 % av flickorna i 9:an är inte alkoholkonsumenter.
Siffran för åk 2 på gymnasiet är 12 % resp. 7 %.
• 72 % av pojkar i åk 2 på gymnasiet intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare. Det samma gäller 66 % av flickorna. I 9:an är det 22 % pojkar och 26 % flickor.
• Det är kamrater som i första hand förser ungdomarna med den alkohol som ungdomarna i 9:an dricker. På gymnasiet är det lika vanligt att man får av de egna föräldrarna
• Var 5:e elev i 9:an uppger att deras föräldrar tycker att det är okej att de dricker alkohol, 10% att det är okej att de dricker sig berusade. På gymnasienivå har dessa siffror stigit till 63 % resp. 35 %.
• 3 % av ungdomarna i 9:an uppger att de någon gång använt narkotika. Det är 8%
av ungdomarna i åk 2 på gymnasiet som uppger samma sak.
Om undersökningen
Undersökningen baseras till stor del av det frågebatteri som CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) använder i riksundersökningar år 9*. Skillnaden är den att vissa frågor i riksundersökningen uteslutits för att minska mängden frågor samt att en del lokala frågor tillkommit för att fortsätta kunna ge det underlag man över tid använt sig av på de olika skolorna. Undersökningen genomfördes v.47 bland samtliga elever år 7-9 på Allé- och Nästegårdsskolan och alla elever i åk 2 på Lagmansgymnasiet. Resultatet har sedan bearbetats av drogförebyggandesam- ordnaren, Anneli Fredriksson. Så har skett sedan 2003.
Bortfallet har varierat på de olika skolorna.
Alléskolan Nästegårdsskolan Lagmansgymnasiet Antalet elever enligt listor: 462 226 252 Antalet besvarade enkäter: 421 203 206 Bortfall i procent: 9 % 10 % 18 %
Till vissa av diagrammen finns det jämförelsetal med CAN:s pressmeddelande
”Mindre narkotika och alkohol bland skolelever och mönstrande” 2007-09-27 och Rapport 103 från CAN ”Skolelevers drogvanor 2006”.
En undersökning av det här slaget ger en av flera möjliga bilder av ungdomarnas vanor i Vara kommun. Kompletterande bilder kan ges av ungdomarna själva och de vuxna som finns som del av ungdomarnas vardag.
* Sedan 1971 har årliga undersökningar av skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningsvanor genomförts av CAN. Undersökningarna har utförts på riksrepresentativa urval i årskurs 9. Fram till och med 1983 deltog årligen även elever i årskurs 6 och därefter har dessa studerats vartannat år. Sedan 2004 deltar även gymnasiets årskurs 2.
Undersökningarna har genomförts som anonyma gruppenkäter i klassrummen. I 2006 års undersökning deltog 9 752 från årskurs 9 och 7 864 från gymnasiets årskurs 2. Bortfallet uppgick till 15 respektive 22 procent.
Resultat
Trivsel i skolan
86 % av eleverna på Lagmansgymnasiet, Allé- och Nästegårdsskolan uppger att de trivs mycket bra eller ganska bra i skolan. Detta varierar något med deras ålder. 7:orna trivs överlag bättre än sina äldre kamrater. Mellan flickor och pojkar är skillnaden inte så stor.
I den riksomfattande CAN enkäten, 2006 uppger knappt 80 % av 9:orna och 82 % av pojkarna och flickorna i 2:an att de trivs mycket bra eller ganska bra i skolan.
När man är bland de yngsta på skolan anger fler elever att det finns andra elever på skolan som man är rädd för. I 7:an är det så många som var 5:e som är rädd för minst en annan elev på skolan. När man går i 9:an är det sällsynt att man har någon som man är rädd för (3 %). Om det är samma trend på gymnasiet går inte att fastställa, eftersom undersökningen endast genomförs på en årskurs, men var 10:e elev i 2:an är rädd för någon/några elever på skolan.
I samhället upplever många daglig stress. Detta gäller även våra elever i skolan. Det är stor skillnad mellan hur många flickor respektive pojkar som uppger att de är stressade. Var 3:e flicka och var 10:e pojke (9:an och åk 2) känner sig stressade i stort sett dagligen. Läggs siffrorna för någon gång i veckan till så stiger det till 7 av 10 flickor och var 3:e pojke. Som främsta orsak till stress uppger de allra flesta någonting med skolanknytning. Det kan vara skolan i helhet, men även läxor, inlämningsuppgifter, prov, betyg och att hinna med bussen mm.
Skolmaten
Andelen elever som äter den lagade skolmaten varje dag har under ett antal år ökat.
Vid undersökningen 2006 ändrades svarsalternativen från Äter varje dag till Äter varje dag – nästan varje dag. Därmed kan årets siffra endast jämföras med undersökningen 2006. En av orsakerna till ändringen är att få med dem som t.ex. slutar tidigt och äter hemma någon dag i veckan eller är på praktik någon/några dagar var vecka och därför inte äter i skolan.
Nu markerade 82 % av eleverna att de äter varje dag – nästan varje dag.
Det finns fortfarande elever som aldrig äter skolmaten, 3 % (23 elever).
År 2001 hade Alléskolan de lägsta siffrorna som mätts i skolans hälso- och levnads- vaneenkät vad gäller matvanorna. Då uppgav endast 37 % av eleverna att de åt den lagade maten i skolan varje dag. Årets undersökning visar är att det endast är små skillnader mellan matvanorna på de olika skolorna.
Tobak
Ungdomar i 9:an, som röker är fortfarande något färre i Vara kommun, jämfört med riket. Andelen rökande utgår från dem som svarat alternativen varje dag – bara ibland.
Idag svarar 21 % flickor och 17 % pojkar år 9 något av dessa alternativ i Vara kommun. I riket var 2006 motsvarande 26 % resp. 19 %.
Bland eleverna i 2:an på Lagmansgymnasiet uppger 36 % flickor och 32 % pojkar att de röker.
Jämfört med förra årets låga siffror närmar sig Varas ungdomar nu de högre nationella. Att fler ungdomar börjar röka ju äldre de blir är inte någon nyhet. Tittar man på de pojkar som idag går i 2:an så är det nu 32% som röker jämfört med 10%
då de gick i 9:an. Flickorna ökar från 20 % till 36 %. I åtanke bör man ha att det inte bara är ungdomar som gått i grundskolan i Vara som svara på gymnasieenkäten.
I stor utsträckning anger de ungdomarna som röker att de feströker (22 % av gymnasiets flickor i Vara)
Intar man ett annat perspektiv så ser man av undersökningen att i Vara kommun är det ca: 8 av 10 av eleverna i 9:an och 2 av 3 i åk 2 på gymnasiet som inte röker.
Andelen ungdomar som anger att de röker varje dag är relativt liten, 5 % av 9:orna och 7 % av gymnasiets 2:or. CAN:s resultat 2006 visar att det i stort sett är lika vanligt att vara vanerökare i riket som i Vara kommun. Enda undantaget är flickorna i åk 2. Där är det en större andel i riket än i på Lagmansgymnasiet (13 % mot 8 %).
1994 kom lagen som säger att det inte är tillåtet att röka på skolgårdar och i lokaler avsedda för barn. Trots att lagen funnits så länge vet inte alla ungdomar om man får röka på skolgården eller inte. Tveksammast är gymnasiets elever. Där är endast 6 av 10 är säkra på att man inte får röka på skolgården. Övriga är tveksamma eller tror att man får.
Snusning är fortfarande främst en företeelse bland pojkar. Det bekräftas såväl av den lokala enkäten som av den riksomfattande CAN enkäten 2006. De flesta av de snusande pojkarna i 2:an är dagligsnusare. Detta är inte fallet för pojkarna i 9:an där är det endast 6 % som snusar varje dag jämfört med 18 % dagligen – bara ibland.
På frågan hur ungdomarna får tag i den tobak de använder, svarar de flesta hög- stadieungdomarna i Vara kommun att det är från kompisar. När man går i åk 2 på Lagmansgymnasiet är det fortfarande vanligast att man får tag i det via kamrater men det följs tätt av att få tag i tobaken från annan person som är 18 år eller äldre eller köpa själv.
Alkohol
Andelen pojkar som väljer att inte konsumera alkohol har ökat i för andra året i rad.
Nu är det över hälften av pojkarna i 9:an som inte dricker alkohol (51 % i Vara kommun och 39 % i riket 2007). Även bland flickorna i 9:an är det vanligare att inte dricka alkohol jämfört med riket (36% mot 33 %)
När ungdomarna kommit upp till Lagmansgymnasiets åk 2 har dessa siffror sjunkit en hel del. Nu är det endast 12 % av pojkarna och 7 % av flickorna som aldrig dricker alkohol. I jämförelse med riket (2006) är det fler på Lagmansgymnasiet som dricker alkohol.
Intensivkonsumtion: Detta innebär att man dricker alkohol ungefär motsvarande minst 18 cl sprit (en halv kvarting) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle.
Mängden alkohol motsvarande 18 cl sprit kan för en ung småväxt person innebära en rejäl berusning om den intas under kort tid.
Andelen ungdomar som intensivkonsumerar någon gång i månaden eller oftare är större bland 2:orna på Lagmansgymnasiet än i riket (2006). I Vara är det 72 % av pojkarna och 66 % av flickorna, mot 56 % och 47 % i riket (2006).
För 9:orna är det inte så stor skillnad på andelen intensivkonsumenter i Vara och i riket. Inte heller är skillnaden mellan könen speciellt stor, 22% pojkar och 26%
flickor.
Andelen intensivkonsumenter kan över de senaste åren ses som relativt stabil. En viss minskning kan skönjas bland eleverna i 9:an, och en ökning på gymnasiet.
Ungdomarna i den här undersökningen anger att de dricker systemvaror med samma eller högre frekvens än folköl som kan köpas i livsmedelsbutik. Det som dricks mest bland ungdomarna i 9:an är ganska jämt fördelat mellan starksprit, starköl, starkcider och alkoläsk. På gymnasiet har pojkarna övergått till mest starköl, starksprit och starkcider och flickorna till starkcider, alkoläsk och starksprit.
För att få tag på den alkohol ungdomarna dricker används kamrater i störst utsträckning. Andelen ungdomar i 9:an, som i första hand får sin alkohol av sina föräldrar har minskat sedan 2004. Då var det var 4:e, av dem som dricker alkohol, som fått den av sina föräldrar, 2005 var 7:e och endast var 10:e 2006. 2007 är andelen något större (17 %) men eftersom det är färre ungdomar som dricker så ger det mer rättvisa att se på antal och det är endast 15 st ungdomar i 9:an som uppger att de i första hand får alkoholen av sina föräldrar (13 st 2006).
En ny fråga för detta år är om ungdomarna har telefonnummer till någon som direkt kan sälja alkohol till dem. Här svarar 3 av 10 i 9:an och varannan i 2:an att de har minst ett sådant nummer. Även bland dem som inte dricker alkohol förekommer det att man har ett telefonnummer.
Både pojkar och flickor råkar ut för olika problem i samband med alkoholförtäring.
Det skiljer inte mycket mellan könen men andelen problem ökar med ålder. Det enda problemet som fler flickor i 9:an uppger jämfört med sina äldre kamrater är att vid alkoholpåverkan utsatt sig för oskyddat och /eller oskyddat sex.
Flera studier har visat att en viktig faktor för om ungdomar ska börja dricka alkohol är om deras föräldrar anser att det är okej att de gör det. Det finns, även om det är relativt få, föräldrar som har denna tillåtande attityd innan ungdomarna går i 9:an.
När de sedan går i 9:an uppger var 5:e elev att deras föräldrar tycker att det är okej att de dricker. Denna siffra har stigit till 63 % när ungdomarna går i 2:an. På frågan om föräldrarna anser att det är okej att de dricker sig berusade har siffrorna i stort sett halverats (10 % i 9:an och 35% i 2:an)
Narkotika
Drygt var 10:e elev i 9:an och var 5:e elev i 2:an har blivit erbjuden narkotika.
Andelen elever som svarat något av alternativen ja eller tveksam på frågan om de haft lust att prova narkotika är 18 % bland eleverna åk 2 på Lagmansgymnasiet. När det gäller kommunens 9:or så är det 21 % som svarar något av de ovanstående alter- nativen. Det är ungefär lika många som svarar tveksam som ja de skulle vilja testa.
Steget mellan att vara nyfiken på narkotikan till att använda den är det ännu få som tar. Vid en jämförelse med riket så anger 6 % av pojkarna och 5 % av flickorna i 9:an i CAN:s enkät 2007 att de någon gång använt narkotika. Motsvarande siffra är 3 % respektive 4 % för Vara kommuns 9:or. När det gäller narkotikaanvändande sker en oroväckande stor ökning för flickorna på Lagmansgymnasiet. 10 % av flickorna i åk 2 på Lagmansgymnasiet uppger att de har använt narkotika, 6 % av pojkarna. CAN:s gymnasieundersökning 2006 visar att 14 % av gymnasieflickorna och 16 % av gymnasiepojkarna i riket använt narkotika.
På Lagmansgymnasiet ökade narkotikaanvändandet under ett antal år. Denna trend bröts förra året, men det var inte något bestående. I år är man tillbaka på samma nivå som 2004. På grundskolans sista år ligger narkotikaanvändandet på en stabil låg nivå.
Diagram
K ä n n e r d u d i g s t r e s s a d ?
7 1 % 7 0 %
3 4 %
3 1 %
0 % 1 0 % 2 0 % 3 0 % 4 0 % 5 0 % 6 0 % 7 0 % 8 0 %
F l i c k o r å r 9 F lic k o r å k 2 P o j k a r å r 9 P o j k a r å k 2
N å g o n g å n g i v e c k a n - I s to r t s e t t d a g l i g e n
F in n s d e t e le v e r i s k o la n s o m d u ä r r ä d d f ö r ?
2 1 %
1 8 %
3 %
1 2 %
0 % 5 % 1 0 % 1 5 % 2 0 % 2 5 %
å r 7 å r 8 å r 9 å k 2
J a , m in s t e n
H u r t r iv s d u i s k o la n ?
4 2 % 4 4 % 1 1 %
1 % 2 %
4 0 %
4 6 % 1 1 %
2 % 1 %
0 % 5 % 1 0 % 1 5 % 2 0 % 2 5 % 3 0 % 3 5 % 4 0 % 4 5 % 5 0 %
T riv s m y c k e t b r a i s k o la n T r iv s g a n s k a b r a i s k o la n T ri v s v a rk e n b r a e lle r d å lig t i
s k o la n
T r iv s g a n s k a d å li g t i s k o la n T r iv s m y c k e t d å li g t i s k o la n
P o jk a r F l i c k o r
H u r o f t a ä t e r d u s k o lm a t e n ?
8 2 %
1 5 %
3 % 8 1 %
1 7 %
3 % 8 4 %
1 4 %
2 % 0 %
1 0 % 2 0 % 3 0 % 4 0 % 5 0 % 6 0 % 7 0 % 8 0 % 9 0 %
Ä t e r s k o l m a t e n v a r j e d a g - n ä s t a n v a r j e d a g
Ä t e r s k o l m a t e n n å g o n g å n g i v e c k a n
Ä t e r a l d r ig s k o l m a t e n A l l é s k o la n N ä s t e g å r d s s k o l a n L a g m a n s g y m n a s i e t
H u r o ft a ä t e r d u d e n la g a d e s k o lm a t e n ? A ll é s k o l a n å r 7 - 9
5 4 %
4 1 % 4 1 % 4 0 %
3 7 %
5 1 %
6 8 %
7 3 % 7 2 %
8 0 % 8 2 %
0 % 1 0 % 2 0 % 3 0 % 4 0 % 5 0 % 6 0 % 7 0 % 8 0 % 9 0 %
1 9 9 4 1 9 9 8 1 9 9 9 2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7
V a r je d a g 1 9 9 4 - 2 0 0 5 , V a r je d a g - N ä s t a n v a rje d a g 2 0 0 6 - 2 0 0 7
R ö k e r d a g l ig e n - b a ra ib l a n d
0 % 5 % 1 0 % 1 5 % 2 0 % 2 5 % 3 0 % 3 5 % 4 0 %
2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7
P o jk a r å r 9 F lic ko r å r 9 P o jk a r å k 2 F lic ko r å k 2 2 %
4 %
2 %
1 3 %
9 %
8 %
6 %
2 7 %
0 % 5 % 1 0 % 1 5 % 2 0 % 2 5 % 3 0 %
Å r 7 Å r 8 Å r 9 Å k 2
J a V e t i n t e
R ö k e r d u ?
1 5 %
1 2 %
2 7 % 2 6 %
1 9 %
1 6 %
2 7 % 2 8 %
4 %
5 %
6 % 6 %
7 %
5 %
1 3 %
8 %
0 % 5 % 1 0 % 1 5 % 2 0 % 2 5 % 3 0 % 3 5 % 4 0 % 4 5 %
C A N p o jk a r å r 9
P o jk a r å r 9 C A N p o jk a r å k 2
P o jk a r å k 2 C A N f lic k o r å r 9
F lic k o r å r 9 C A N flic k o r å k 2
F lic k o r å k 2 R ö k e r v a rje d a g R ö k e r ib la n d
A lk o h o l - ic k e k o n s u m e n t
0 % 1 0 % 2 0 % 3 0 % 4 0 % 5 0 % 6 0 %
2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7
P o jk a r å r 9 F lick o r å r 9 P o jk a r å k 2 F lick o r å k 2
S n u s a r d u ?
9 %
1 2 %
9 %
5 % 5 % 4 %
7 % 7 %
1 1 % 6 %
2 2 %
1 7 %
2 %
0 %
4 % 4 %
0 % 5 % 1 0 % 1 5 % 2 0 % 2 5 % 3 0 % 3 5 %
C A N p o jk a r å r 9
P o jk a r å r 9 C A N p o jk a r å k 2
P o jk a r å k 2 C A N flic k o r å r 9
F lic k o r å r 9 C A N flic k o r å k 2
F lic k o r å k 2 S n u s a r v a rje d a g S n u s a r ib la n d
A lk o h o l - ic k e k o n s u m e n te r
3 9 %
5 1 %
1 4 %
1 2 %
3 3 %
3 6 %
1 2 %
7 %
0 % 1 0 % 2 0 % 3 0 % 4 0 % 5 0 % 6 0 %
C A N p o jk a r å r 9
P o j k a r å r 9 C A N p o jk a r å k 2
P o jk a r å k 2 C A N flic k o r å r 9
F lic k o r å r 9 C A N flic k o r å k 2
F lic k o r å k 2 D ric k e r a ld r ig a lk o h o l
2 %
5 %
2 0 %
6 3 %
0 % 1 0 % 2 0 % 3 0 % 4 0 % 5 0 % 6 0 % 7 0 %
å r 7 å r 8 å r 9 å k 2
S t ä m m e r g a n s k a b ra / m y c k e t b ra
F ö r m in a f ö r ä l d r a r ä r d e t o k e j o m j a g d r i c k e r m ig b e r u s a d
0 % 2 %
1 0 %
3 5 %
0 % 1 0 % 2 0 % 3 0 % 4 0 % 5 0 % 6 0 % 7 0 %
å r 7 å r 8 å r 9 å k 2
S t ä m m e r g a n s k a b r a / m y c k e t b ra
In ten s ivk o ns u m tio n m o ts va ra n d e 1 8 -2 4 cl star ks p rit
2 3 % 2 2%
5 6%
7 2%
2 3%
26%
47 %
66 %
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 %
C A N po jk ar å r 9
P ojk a r å r 9 C A N po jkar åk 2
P o jk ar å k 2 C AN flic ko r år 9
F lic kor år 9 C AN flic k or åk 2
F lic ko r åk 2 N å go n gå ng i
m å na de n e ller oftare
Hur får du för det mesta tag på alkoholen? (År 9)
Från kamrat 48%
Får av egna föräldrar 13%
Från egna föräldrar utan lov
9%
Från annan vuxen som bjuder eller köper ut
14%
På annat sätt 10%
Från syskon 6%
Köper alkohol själv i butik/systembolaget/i ett
grannland 0%
Hur får du för det mesta tag i alkohol? (åk 2 Lagman)
Köper alkohol själv i butik/systembolaget/i ett
grannland 5%
Från syskon 8%
Från kamrat 30%
Får av egna föräldrar 30%
Från annan vuxen som bjuder eller köper ut
10%
På annat sätt 15%
Från egna föräldrar utan lov 2%
Intensivkonsument (någon gång i månaden eller oftare)
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
2003 2004 2005 2006
År
Pojkar år 9 Fl ickor år 9 Pojkar åk 2 Fl ickor åk 2
D r i c k e r d e n h ä r s o r t e n e n g å n g i m å n a d e n e ll e r o ft a r e
1 6 % 7 %
1 6 % 9 %
1 7 % 9 %
5 1 % 1 1 %
4 8 % 3 8 %
6 6 % 2 4 %
0 % 1 0 % 2 0 % 3 0 % 4 0 % 5 0 % 6 0 % 7 0 %
S ta r k s p r it V in S t a rk c id e r A lk o lä s k S t a rk ö l F o lk ö l
P o jk a r å k 2 L a g m a n P o jk a r å r 9
D r i c k e r d e n ä r s o r t e n e n g å n g i m å n a d e n e ll e r o ft a r e
2 5 % 7 %
3 0 % 3 2 % 1 7 %
9 %
4 9 % 2 4 %
5 7 % 4 0 %
3 4 % 1 0 %
0 % 1 0 % 2 0 % 3 0 % 4 0 % 5 0 % 6 0 % 7 0 %
S ta r k s p r it V in S ta rk c id e r A lk o lä s k S ta rk ö l F o lk ö l
F l i c k o r å k 2 L a g m a n F l i c k o r å r 9 2 9 %
5 1 %
0 % 1 0 % 2 0 % 3 0 % 4 0 % 5 0 % 6 0 %
Å r 9 Å k 2
J a
H a r d u n å g o n g å n g h a f t m ö j l i g h e t a t t p r ö v a n a r k o t i k a ?
2 %
5 %
1 2 %
2 2 %
0 % 5 % 1 0 % 1 5 % 2 0 % 2 5 %
Å r 7 Å r 8 Å r 9 Å k 2
ja
H a r d u n å g o n s i n f å t t n å g o t a v f ö l j a n d e p r o b e l m p g a a t t d u d r u c k i t a l k o h o l ?
0 % 1 0 % 2 0 % 3 0 % 4 0 % 5 0 % 6 0 % 7 0 % 8 0 % 9 0 %
J a g h a r g r ä l a t J a g h a r b r å k a t e l l e r s l a g i t s J a g h a r r å k a t u t f ö r n å g o n s l a g s o l y c k a e l l e r s k a d a t s J a g h a r t a p p a t p e n g a r e l le r a n d r a v ä r d e s a k e r J a g h a r f ö r s t ö r t s a k e r e l l e r k l ä d e r J a g h a r f å t t p r o b l e m m e d f ö r h å l l a n d e t t i l l f ö r ä ld r a r n a J a g h a r f å t t p r o b l e m m e d f ö r h å l l a n d e t t i l l v ä n n e r J a g h a r f å t t p r o b l e m m e d f ö r h å ll a n d e t t i l l l ä r a r e J a g h a r p r e s t e r a t s ä m r e i s k o l a n e l l e r a r b e t e t D e t h a r l e t t t i l l o ö n s k a d s e x D e t h a r l e t t t i ll o s k y d d a t s e x J a g h a r b l i v i t b e s t u l e n e l l e r r å n a d J a g h a r r å k a t i b r å k m e d p o l i s e n J a g h a r h a f t s k b a k s m ä l la
P o j k a r å k 2 L a g m a n F li c k o r å k 2 L a g m a n
0 % 1 0 % 2 0 % 3 0 % 4 0 % 5 0 % 6 0 % 7 0 % 8 0 % 9 0 %
J a g h a r g r ä l a t J a g h a r b r å k a t e l l e r s l a g i t s J a g h a r r å k a t u t f ö r n å g o n s l a g s o l y c k a e l l e r s k a d a t s J a g h a r t a p p a t p e n g a r e l l e r a n d r a v ä r d e s a k e r J a g h a r f ö r s t ö r t s a k e r e l l e r k l ä d e r J a g h a r f å t t p r o b l e m m e d f ö r h å l l a n d e t t i l l f ö r ä l d r a r n a J a g h a r f å t t p r o b l e m m e d f ö r h å l l a n d e t t il l v ä n n e r J a g h a r f å t t p r o b l e m m e d f ö r h å l l a n d e t t i l l l ä r a r e J a g h a r p r e s t e r a t s ä m r e i s k o l a n e l l e r a r b e t e t D e t h a r l e t t t i l l o ö n s k a d s e x D e t h a r l e t t t i l l o s k y d d a t s e x J a g h a r b l i v i t b e s t u l e n e l l e r r å n a d J a g h a r r å k a t i b r å k m e d p o l i s e n J a g h a r h a f t s k b a k s m ä l l a
F li c k o r å r 9 P o j k a r å r 9
H a r d u h a ft lu s t a tt p ro v a n a rk o t ik a ?
1 %
4 %
9 %
1 1 %
4 %
5 %
1 2 %
7 %
0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 1 0 % 1 2 % 1 4 %
å r 7 å r 8 å r 9 å k 2 L a g m a n s g y m n a s ie t
Ja g h a r h a ft lu st a tt pr ö v a n a r ko tika T v e k sa m till att an vä n d a na rk o tika
H a r d u n å g o n g å n g a n v ä n t n a rk o t ik a ?
1 %
2 %
3 %
8 %
0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 % 9 % 1 0 %
å r 7 å r 8 å r 9 å k 2 L a g m a n s g y m n a s ie t
J ag h ar a nv ä n t n ar ko tika
Narkotikaanvändande
0%
1%
2%
3%
4%
5%
6%
7%
8%
9%
10%
2003 2004 2005 2006 2007
Skolår 9 Åk 2
