Revisionsrapport
Vatten- och
avloppsledningsnätets underhåll och förnyelse Staffanstorps kommun
Mattias Haraldsson, projektledare
Sammanfattande bedömning
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Staffanstorps kommun har PwC genomfört en uppdatering av en granskning av tekniska nämndens planering och uppföljning av underhåll och förnyelse av ledningsnätet för vatten och avlopp.
Granskningen genomfördes år 2012 och uppdateringen år 2014. Granskningen belyser hur situationen ser ut 2014 jämfört med år 2012.
År 2014 gör vi bedömningen att det skett en positiv utveckling, jämfört med
statusen år 2012, mot en mer ändamålsenlig planering av underhåll och förnyelsen av va-ledningssystemet.
Det vi bedömer har utvecklats positivt är att:
resurserna som lagts på ledningsnätet, i form av underhåll och reinvestering, har ökat kraftigt de senaste åren,
det år 2014 finns en saneringsplan för Hjärup (saknades år 2012),
bristerna avseende dokumentation av ledningsnätet, driftstörningar och framtagande av nyckeltal som framkom år 2012 åtgärdas nu genom implementering av VA-BANKEN, som är ett verktyg för att digitalisera, strukturera och analysera väsentlig information om t ex ledningsnätet.
Baserat på informationen i VA-BANKEN rekommenderar vi att nämnden begär en årlig rapport som beskrivet va-systemets kvalitet över tiden (genom t ex nyckeltal) för att ge nämnden ett underlag att bedöma kvaliteten hos sin va-verksamhet.
Följande punkter anser vi kvarstår som brister och bör åtgärdas av tekniska nämnden:
Det finns ingen dokumenterad långsiktig underhållsplan.
Det finns ingen beslutad investeringsplan.
Vi anser att detta är väsentligt att utveckla för att nämnden bättre skall kunna följa upp arbetet på ett långsiktigt sätt.
Vi noterar att utgifterna för underhåll väsentligen har överskridit internbudgeten för underhåll mellan åren 2010-2012 samt underskridit år 2013 och vi vill betona vikten av en underhållsplan för att bedöma behovet av underhåll som inte är drivet av akuta situationer.
Avslutningsvis, lite utanför granskningens inriktning, kan det konstateras att va- verksamheten fortsatt har ett negativt eget kapital vilket beror på historiska obalanser mellan kostnader och va-intäkter. Det är i sammanhanget viktigt att identifiera åtgärder så att underskotten kan återhämtas inom en treårsperiod, vilket är den tidsram för att återställa underskott som förarbetena till Vattenstjänstlagen (SFS 2006:412) anger.
Innehållsförteckning
Sammanfattande bedömning 2
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund, revisionsfråga och metod 1
2 Granskningsresultat 2
2.1 Organisation 2
2.2 Ledningsnätet 2
2.2.1 VA-systemet 2
2.2.2 Dokumentation av ledningsnätet 3
2.2.3 Förekomst av kombinerade system 3
2.2.4 Ledningsnätets standard/Kvalitetsindikatorer 3
2.3 Förnyelseplanering 4
2.3.1 Allmänt 4
2.3.2 Systemstöd 4
2.3.3 Kartläggning inför förnyelse/åtgärdsplaneringen 5
2.3.4 Saneringsplan 5
2.3.5 Investeringsplan 6
2.3.6 Underhållsplan 7
2.3.7 VA-översikt med hänsyn till kommunens tillväxtplaner 7
2.4 Ekonomi 8
3 Slutsats och bedömning 11
1 Inledning
1.1 Bakgrund, revisionsfråga och metod
För kommunen och dess medborgare representerar kommunens vatten- och avloppssystem ett stort bruksvärde som förmodligen vida överstiger värdet i
balansräkningen, ett värde som endast kan bevaras genom underhåll och förnyelse.
Brister underhållet kan det leda till försämrad service och kvalitet samt att det kan bli mycket kostsamt att återställa tillgångarna till normal standard. Vidare är det viktigt för en expanderande kommun att det finns en beredskap för hur den framtida fysiska utvecklingen påverkar VA-systemets kapacitet och ekonomi.
År 2012 genomfördes en revision av huruvida tekniska nämndens planering och uppföljning av underhåll och förnyelse av ledningsnätet för vatten och avlopp är ändamålsenligt ur ett långsiktigt perspektiv.
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Staffanstorps kommun har PwC genomfört en uppdatering av granskningen i syfte att belysa situationen år 2014 jämfört med 2012.
Revisionsfråga
Granskningen ska besvara följande revisionsfråga:
Är kommunens planering och uppföljning av underhåll/förnyelse av VA- ledningssystemet ändamålsenligt ur ett långsiktigt perspektiv?
Kontrollmål/granskningsmål
Finns system och rutiner för inventering och kartläggning av vatten- och avloppsledningsnätets standard?
Finns det en kartläggning av förekomsten av kombinerade ledningssystem?
Finns det långsiktiga underhålls-/förnyelseplaner för VA-ledningsnätet och finns det en saneringsplan?
Hur ser relationen ut mellan plan(-er), budget och utfall?
Har verksamheten tillgång till nyckeltal som beskriver VA- ledningssystemets kvalitet?
Finns det planer, utredningar, strategidokument etc som beskriver VA- systemets utveckling och behov (kapacitet, påverkan på avgiftsnivån etc) i förhållande till kommunens långsiktiga fysiska utveckling?
Granskningen har genomförts genom att ansvariga tjänstemän har fått kommentera och uppdatera den genomförda granskningen från år 2012.
Rapporten har varit föremål för sakgranskning av de intervjuade.
2 Granskningsresultat
2.1 Organisation
Ansvarig nämnd för va-verksamheten är tekniska nämnden. Fullmäktige är huvudman och beslutar om va-taxan.
Organisatoriskt arbetar man utefter beställarutförarmodellen.
Stadsbyggnadskontorets tekniska avdelning agerar beställare och utgörs av två va- ingenjörstjänster.
På utförarsidan har kommunen egen driftpersonal (5 st + 1 kanslist) som arbetar med drift och underhåll av verk och pumpstationer. Skötseln av ledningsnätet är utlagd på entreprenad med PEAB som entreprenör.
Staffanstorps kommun driver tillsammans med Burlövs och Lomma kommuner i aktiebolagsform den s.k. ABMA-ledningen (ABMA = AB Malmöregionens Avlopp) med tillhörande pumpstationer, för bortledande av avloppsvatten till Sjölunda reningsverk i Malmö.
2.2 Ledningsnätet 2.2.1 VA-systemet
Va-ledningsnätet som förvaltas av VA-avdelningen består av ca;
135 km spillvattenledningar,
97 km tryckledningar för spillvatten,
126 km dagvattenledningar och
232 km dricksvattenledningar.
Utöver detta finns 27 spillvattenpumpstationer, 13 (mindre)
dagvattenpumpstationer och 1 tryckstegringsstation för dricksvatten samt Gullåkra reningsverk. Sedan år 2012 har det tillkommit 1 större dagvattenpumpstation.
De äldsta delarna av de tekniska ledningssystemen är från 1950-talet då bl a det första reningsverket med mekanisk behandling av avloppsvatten togs i drift vid platsen där verket (personalbyggnaden) ligger idag.
Ledningar för överföring av avloppsvatten till Malmö via Foodia-/ respektive ABMA-ledningen, byggdes ut under 1960- och 70-talet.
Reningsverk, pumpstationer och ledningsnät har därefter successivt byggts ut i takt med exploateringen av Staffanstorp, Hjärup m fl orter, huvudsakligen under 1960- och 70-talet.
Stora delar av systemet är följaktligen mellan 40 och 50 år gammalt.
2.2.2 Dokumentation av ledningsnätet
År 2012 bedömde intervjuade tjänstemän att ledningsnätet inte var väl
dokumenterat (anläggningsår, placering, material, dimensionering etc). År 2014 anses ledningsnätet vara bättre dokumenterat genom implementering av VA- BANKEN, se 2.3.2 Systemstöd.
2.2.3 Förekomst av kombinerade system
Ett kombinerat system är ett oseparerat system där spillvatten och dagvatten avleds i samma rörledning. Kommunen har inga kombinerade system, däremot är det ett problem att fastigheternas dagvatten på olika sätt leds till det kommunala
avloppssystemet. Kommunalt dagvattensystem saknas helt eller delvis i kommunens mindre orter.
2.2.4 Ledningsnätets standard/Kvalitetsindikatorer
I Svenskt Vatten Utvecklings rapport (Rapport Nr 2011-12) föreslås att dricksvattenkvalitet, leveransavbrott, kundklagomål och läckage kan utgöra grunden för bedömning av vattenledningsnätet. För avloppsledningsnätet föreslås stopp, översvämningar och in- och utläckage som nyckeltal. Vidare bör antalet förnyade ledningskilometrar kunna följas för olika ledningstyper.
År 2012 dokumenterades driftstörningar antingen digitalt eller på blankett men registrerades inte i ett system så att informationen kunde kopplas till en karta eller att statistik enkelt kunde produceras. Denna brist åtgärdas genom implementering av VA-BANKEN och entreprenören har fåt tillgång till systemet för att själva kunna lägga in driftstörningar, se 2.3.2 Systemstöd.
År 2012 angavs att det stora problemet handlade om tillskottsvatten som tillförs va- systemet, vilket belastar reningsverket och riskerar leda till översvämningar och breddningar vid kraftigare regn. Vidare angavs att åldersstrukturen gör att det finns ett uppdämt förnyelsebehov av ledningsnätet i de äldre områdena. År 2014 är problembilden densamma. Det tar många år att åtgärda.
Skicket, på framförallt avloppsledningssystemet, finns utrett och dokumenterat i saneringsplanen för Staffanstorps tätort med omnejd och i saneringsplanen för Hjärup.
Vad som anges vara viktiga arbeten just nu är åtgärder för att minska
tillskottsvatten till systemet i t ex Författarbyn men också i andra områden. I
Författarbyn kommer också ledningsrenovering att påbörjas i augusti. Detta projekt kommer att pågå under något/några år.
Hösten 2014 kommer även stora projekt i delar av Hjärup startas upp. Här finns både kapacitetsproblem och problem med tillskottsvatten och
överssvämningsrisker. Hjärup har numera en egen saneringsplan (fanns ej 2012).
2.3 Förnyelseplanering 2.3.1 Allmänt
I Svenskt Vatten Utvecklings rapport (Rapport nr 2007-13) menar författarna att på kort sikt är det olika störningar på ledningsnätet som är kostnadsdrivande medan långsiktigt är det omfattningen av förnyelsen som styr kostnadsutvecklingen. Det bör således finnas genomtänkta planer och strategier för förnyelse av va-systemen.
I skalan mellan att arbeta långsiktigt utefter en plan och att arbeta utefter ”lappa och laga”-strategin ansågs verksamheten bedrivas i ett mellanting år 2012. År 2014 bedöms situationen vara något bättre, dvs va-verksamheten har börjat bygga upp en strukturerad kunskapsbas (se, 2.3.2 Systemstöd) och dokumenterade planer (det finns numera en saneringsplan för Hjärup och en kommunövergripande VA-plan skall bli klar under år 2014).
2.3.2 Systemstöd
Va-verksamheten i Staffanstorps kommun saknade år 2012 ett operativt systemstöd för att administrera, dokumentera, analysera samt planera och följa upp händelser och åtgärder som berör va-systemet och därmed ledningsnätet.
Sedan år 2012 har va-verksamheten arbetat med att implementera VA-BANKEN.
VA-BANKEN är ett system eller verktyg för att digitalisera, strukturera och analysera väsentlig information om t ex ledningsnätet.
I systemet går det att se vilket typ av problem som man har i olika områden (läckor, breddningar, översvämningar, stopp etc). När det gäller förnyelseplanering kan systemet utgöra ett hjälpmedel för att identifiera problemområden, utveckla strategier och planer, göra prognoser, prioritera objekt och följa upp utfall och effekter etc. Med systemet kommer det således att vara möjligt att följa upp driftstörning, ta fram nyckeltal samt utveckla långsiktiga underhållsplaner.
Enligt uppgift är man nu i fas med VA-BANKEN, vilket innebär att verksamheten lagt in mycket av informationen som funnits i pärmar, ritningar och utredningar.
Vi har lagt in mycket som funnits på hyllor. Även viss historisk data har lagts in.
Just nu arbetar man med att göra nedmätningar i brunnar för att kunna se på vilket djup de ligger samt vilken lutning de har. Det kommer också finnas en modul där alla filmningar av ledningar läggs in.
Även Driftentreprenören och Räddningstjänsten har fått tillgång till VA-BANKEN så att de direkt kan lägga in och komma åt uppgifter. Utbildningsinsatser genomförs under år 2014.
Systemet går numera att använda för planering och uppföljning bl a till Svenskt Vattens statistik ”VASS” men även för vår egen del. Detta är dock så nytt att det inte ännu hunnit börja användas konkret i verksamheten.
2.3.3 Kartläggning inför förnyelse/åtgärdsplaneringen
Eftersom det inte tidigare funnits en tillförlitlig dokumentation av ledningsnätet, upprättade saneringsplaner eller liknande har tidigare genomförts intervjuer med tidigare anställda inom va-verksamheten för att identifiera problemområden.
Numera tillämpas i huvudsak följande metoder för att identifiera problem och åtgärder:
Analys av pumpstations- och nederbördsdata: För samtliga pumpstationer i Staffanstorp registreras data i form av drifttid, antal starter, max nivå etc. av
övervakningssystemet Exomatic. Med hjälp av registrerade data för pumpvolymer kan basflöden och flöden av tillskottsvatten grovt bestämmas och jämföras med aktuell nederbördssituation. På detta viss kan en första analys göras av hur allvarlig situationen är för det aktuella delområdet och få en bild av hur den fortsatta
undersökningen skall inriktas, t ex om man i huvudsak har problem i form av direkt nederbördspåverkan eller inläckage av grundvatten.
Nätberäkningsanalys: Med hjälp av en datormodell (Mouse), kan påverkan av ovidkommande vatten i spillvattennätet simuleras under olika förhållanden. I Staffanstorp har modellen använts för att i detalj kartlägga vad som inträffade i ledningsnätet under översvämningarna och beräkna ledningsnätets funktion vid olika nederbörds- och avrinningssituationer. På detta sätt har de mest känsliga delarna av VA-systemet kunnat lokaliseras och en utvärdering göras över vilka åtgärder som gör mest nytta i systemet.
TV-inspektion: Tv-inspektion är förmodligen den mest använda metoden för att bedöma ett ledningsnäts kondition och funktion. I Staffanstorps tätort har man inspekterat både dag- och spillvattenledningarna för att få en allmän uppfattning om ledningarnas status.
Anslutningskontroller/rökundersökningar: Metoder för att upptäcka om det finns felkopplingar av dagvatten till spillvattennätet från t ex stuprör och brunnar.
Driftstörningar: Driftstörningar (inkommande från entreprenör eller som
”kundklagomål) analyseras och åtgärdas.
Ovan metoder används idag och kommer att användas i framtiden. Idag används metoderna dels för att bygga upp kunskap för en långsiktig planering av åtgärder i va-ledningsnätet men också för att analysera akuta situationer som uppkommit.
2.3.4 Saneringsplan
Det finns en saneringsplan för Staffanstorps tätort, senast reviderad 2012-04-13.
Tillkomsten har initierats av Länsstyrelsen som ställt krav på en plan som visar hur kommunen sköter sitt ledningsnät och hur brister åtgärdas, speciellt med avseende på tillflödet av överskottsvatten (ovidkommande vatten) i spillvattensystemet.
Saneringsplanen innehåller bl a:
Nulägesbeskrivning: Beskrivning av va-systemet.
Identifiera problem: Ovidkommande vatten till reningsverket (bedöms till ca 30-35%). Ovidkommande vatten i spillvattennätet som skapar
kapacitetsproblem. Huvudorsakerna som anges i planen är a) felkopplingar mellan spill- och dagvattensystemen b) ledningarna är otäta c)
översvämningar på tätortens hårdgjorda ytor vid regn som leds via brunnar till spillvattensystemet.
Åtgärdshistorik för och efter 2006: Åtgärderna före och efter 2006 (översvämningsåret) beskrivs.
Handlingsplan: Är indelad i olika delområden/delobjekt för Staffanstorp, totalt 10 st. Två anges i planen vara klara. Det finns en föreslagen
arbetsmodell och tidsplan för varje delområde/delobjekt. Bedömningen i planen är att den skulle kunna genomföras under 5 år, översiktligt kalkylerat till ca 5,8 mkr per år (29 mkr för hela planen).
År 2012 fanns ingen saneringsplan för Hjärup. År 2014 är detta åtgärdat då en saneringsplan för Hjärup upprättades år 2013.
Saneringsplanen innehåller bl a:
Genomgång av tidigare utredningar och driftdata (ett flertal)
Nulägesanalys: ”Nuvarande problem i Hjärups avloppsledningsnät är att vid regnväder finns det risk för bräddningar av orenat avloppsvatten, samt att ledningsnätet uppströms kan dämmas så att det orsakar
källaröversvämning.”
Förslag till åtgärder och fortsatta undersökningar
2.3.5 Investeringsplan
Vid kommunstyrelsens arbetsutskott (2012-06-26, § 115) redovisades en analys av va-verksamhetens ekonomi i förhållande till förslag till investeringsplan i form av en bruttolista.
Investeringsplanen berör områdena/orterna Staffanstorp, Grevie, St Mölleberga, Hjärup, St Uppåkra, Kyrkheddinge. Ett flertal projekt i investeringsplanen avser förnyelse av ledningsnätet.
Det varierar mellan de indikerade projekten om det finns en beskrivning av orsak, åtgärd, genomförandetidpunkt samt uppskattning av utgiftsnivå för projektet.
Anledningen som anges i planen är att omfattningen eller orsaken till de problem som identifierats eller misstänks inte är fullständigt utredda.
Investeringsbudgeten planeras till ca 20 mkr per år fram till 2018. Det finns ingen beslutad investeringsplan där projekten preciseras utan det finns en ram beslutad om att verksamheten inte skall investera mer än 20 mkr per år. Däremot finns det en bruttolista (se ovan) att plocka från och vad som blir av styrs också av
upphandlingsförfarandet och andra investeringsprocesser i kommunen.
2.3.6 Underhållsplan
År 2012 fanns det ingen dokumenterad underhållsplan som styr det mer planerade/periodiska VA-underhållet (driftbudgeten). Det fanns ej heller dokumenterade rutiner för förebyggande åtgärder (spolplaner, läcksökningar, rotskärning etc). Utvecklingsområdet kvarstår delvis, det finns fortfarande inte någon dokumenterad underhållsplan, men man arbetar nu efter en spolplan. Etapp I av spolplanen utfördes under våren 2014 och Etapp II kommer att påbörjas till våren 2015. Därefter fortsätter ytterligaren en etapp, troligtvis år 2016. Åtgärder sker således, men det saknas till vissa delar ett dokumenterat upplägg.
2.3.7 VA-översikt med hänsyn till kommunens tillväxtplaner
I dokumentet ”VA-ÖVERSIKT m a a planerad exploatering enligt Tillväxt 7000 och Perspektiv 2038” presenteras en utredning av hur den tekniska infrastrukturen för vatten och avlopp påverkas vid ett genomförande av de föreslagna
utbyggnadsområden som framgår dels i Staffanstorps utbyggnadsprogram Tillväxt 7000, dels i senare framtagen målbild, Perspektiv 2038, med översiktsplan
utvisande markanvändningen år 2038.
De områdesvisa utredningarna och de mer övergripande delrapporterna har utmynnat i en rad med förslag till åtgärder som behöver genomföras för att säkra att va-lösningarna för de nya områdena blir i linje med kommunens krav på kvalitet och rationell drift och inte medför negativa effekter för va-verksamheten i övrigt.
Bland åtgärderna finns även med förslag som inte direkt berör
utbyggnadsområdena men som anses nödvändiga att genomföra under
utbyggnadsperioden för att kunna behålla nuvarande standard på infrastrukturen och utveckla verksamheten mot kommande omvärldskrav.
I huvudsak identifieras följande utmaningar:
Spillvattenkapaciteten avseende Hjärup (den s k ABMA-ledningen) är begränsad.
Problemet med ovidkommande vatten kan förvärras vid utbyggnad i kommunen (om inte åtgärder vidtas).
Dagvattensystem saknas utanför huvudorterna.
Ledningsförnyelse i de äldre områdena.
I VA-översikten görs dock ingen fördjupad utredning avseende de ekonomiska konsekvenserna och på vilket sätt avgiftsuttaget kan komma att påverkas.
År 2014 arbetas med en analys och åtgärdsplan för Hjärup där det finns planer för utbyggnad, kapacitetsproblem och problemmed tillskottsvatten. De ekonomiska konsekvenserna kommer också att utredas. Skall färdigställas under året.
En va-plan skall också färdigställas under 2014/2015. En va-plan är ett
sammanställt kunskapsunderlag om den aktuella vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen, där befintliga utmaningar och problem analyseras tillsammans med kommunens förväntade framtida utveckling/tillväxt.
Va-planen skall vara ett övergripande dokument som lyfter fram olika alternativ att hantera den framtida VA-situationen kommunen, med grova kostnadsbedömningar för att kunna sätta upp mål och riktlinjer kring prioriteringar för kommunala utbyggnadsplaner och för arbetsinsatser för miljö och hälsa.
Va-planen ska vara klar i år men sedan skall den även tas politiskt och det är inte fastställt när det skall ske.
2.4 Ekonomi
Nedanstående tabell visar budget och utfall (tkr) för underhållsåtgärder avseende ledningsnätet. I beloppen ingår både akut underhåll och det planerade underhållet.
Planerat och akut underhåll År/tkr Budget Utfall Avvikelse
2008 1008
2009 3969
2010 4000 6844 -2844
2011 5140 11003 -5863
2012 5260 9425 -4165
2013 6800 5357 1443
2014 (Prognos) 7840 7840 0
Tabellen ovan visar att underhållet ökade kraftigt från år 2008 fram till och med år 2014 (från 1 mkr till mellan 5 och 10 mkr). Under åren 2010-2012 har budgeten överskridits relativt kraftigt. Anledningen till avvikelserna anges vara att antalet akuta insatser ökat, att ambitionsnivån vid reparationer av ledningsnätet har ökat samt att reparationer av ledningsnätet har genomförts i samordning med
gatuarbeten (dvs inte varit planerade vid budgetarbetet).
År 2013 förbrukades inte hela underhållsbudgeten då det skett akuta åtgärder samt att man befarade regresskrav efter gamla översvämningsskador (dvs man var restriktiv med det planerade underhållet). Vidare förstärktes underhållsbudgeten relativt kraftigt mellan år 2012 och 2013, vilket också gjorts i budgeten för år 2014.
Nedan redovisas utvecklingen för investeringsverksamheten.
Totala varav varav
År investeringar ledningsnätet reinvestering Prognos 2014 24 494 24 084 17 755
2013 44 159 43 993 31 362
2012 43 112 43 112 23 462
2011 32 708 32 538 17 170
2010 15 798 15 538 9 378
2009 3 375 2 513 982
2008 16 881 8 387 5 844
2007 4 610 3 176 905
2006 3 315 3 315 1 505
2005 4 325 4 325 1 857
2004 1 385 1 158 292
2003 3 410 3 146 223
2002 3 323 3 258 2 205
2001 9 321 9 019 1 705
I tabellen redovisas endast bruttoinvesteringarna och exploateringsverksamheten ingår inte. I utfallssiffrorna för ledningsnätet nedan ingår alla investeringar utanför reningsverket (vattenmagasin, pumpstationer etc).
Av tabellen framgår att investeringsnivån för att förändra och förnya det befintliga systemet har ökat kraftigt sedan år 2008. Reinvesteringarna uppgick till mellan 17 mkr och 31 mkr mellan åren 2011 och år 2013. Detta är reinvesteringsnivåer i ledningsnätet som kommunen inte varit i närheten av tidigare.
I grafen nedan visas utvecklingen genom att rullande femårsgenomsnitt har beräknats för kolumnen reinvesteringar ovan.
19 825 16 471 11 367 6 856 3 723 2 219 2 081 1 216 956
1 256
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005
Rullande 5-årsgenomsnitt avs
reinvesteringar i ledningsnätet, tkr
Den genomsnittliga reinvesteringsnivån beräknat på de fem senaste åren har ökat från en nivå kring 2 mkr åren 2008 och 2009 till mellan 16 och 20 mkr åren 2013 och 2014 (om prognosen för 2014 är rimlig). Den faktiska förnyelsetakten, dvs det fysiska utfallet för underhålls- och reinvesteringsåtgärderna, följs inte upp och används inte i planeringen eller uppföljningen.
Nedan redovisas resultatutvecklingen sedan år 2008 för va-verksamheten.
År/tkr Resultat
2008 -975
2009 1567
2010 -1057
2011 -7679
2012 -7868
2013 6291
2014 (Prognos) 510
Va-verksamheten har sett över tid en negativ balans i sin ekonomi. Vid fyra av de sex senaste åren har resultatet varit negativt. År 2013 hade verksamheten ett negativt eget kapital på -8,3 mkr, vilket förhållandevis stort då omsättningen uppgår till 44 mkr. Detta trots att verksamheten redovisat ett överskott om 6,3 mkr för 2013.
År 2012 beslutade Kommunfullmäktige att höja va-taxan för 2013 med 25 %, vilket resulterade i ett överskott år 2013. För 2014 budgeteras dock ett marginellt positivt resultat om 500 tkr. Den 25 procentiga höjningen ger ca 10 mkr mer i intäkter, vilket budgetmässigt 2014 fördelas på mer löpande och planerat underhåll (+2,5 mkr jmf med 2012), avskrivningar och ränta (+2,5 mkr jmf med 2012),
översvämningsskador (1,8 mkr jmf med 2012) samt övriga mindre
kostnadsökningar. I och med den höga investeringstakten kommer verksamhetens resultat i framtiden i allt större utsträckning att belestas med kostnader för
avskrivningar och ränta. Ambitionen är att det negativa egna kapitalet skall vara återställt år 2017.
Några nya beslut om förändrad taxa har inte skett sedan år 2012.
3 Slutsats och bedömning
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Staffanstorps kommun har PwC genomfört en uppdatering av en granskning av tekniska nämndens planering och uppföljning av underhåll och förnyelse av ledningsnätet för vatten och avlopp.
Granskningen genomfördes år 2012 och uppdateringen år 2014. Granskningen belyser hur situationen ser ut 2014 jämfört med år 2012.
Nedan följer slutsatser och bedömning i förhållande till granskningens revisionsfråga och kontrollmål.
Är kommunens planering och uppföljning av underhåll/förnyelse av VA-ledningssystemet ändamålsenligt ur ett långsiktigt perspektiv?
År 2012 gjordes den sammanfattande bedömningen att planeringen och
uppföljningen av underhållet och förnyelsen av va-ledningsnätet inte fullt ut var ändamålsenligt ur ett långsiktigt perspektiv.
År 2014 kan konsteras att vissa brister kvarstår men att åtgärder har vidtagits för att lägga grunden till en mer utvecklad planering och uppföljning.
Finns system och rutiner för inventering och kartläggning av vatten- och avloppsledningsnätets standard?
Det finns ett flertal metoder för att analysera och hitta brister i kommunens ledningsnät som har använts de senaste åren. Det visar mängden utredningar som har gjorts. I stor utsträckning har metoderna använts för att analysera
översvämningsproblematiken som uppstod år 2006 och 2007.
Vid år 2012 granskning konstaterades att det inte fanns tillräckliga system och rutiner för att dokumentera och analysera väsentlig information om ledningsnätet.
Ledningsnätet var bristfälligt dokumenterat och uppgifter om ledningsnätets
kvalitet (stopp, läckor, in- och utflöden etc) sammanställdes inte i ett kartsystem/en databas för att göra informationen analyserbar.
År 2014 kan konsteras att bristerna avseende dokumentation av ledningsnätet, driftstörningar och framtagande av nyckeltal åtgärdas genom implementering av VA-BANKEN, som är ett verktyg för att digitalisera, strukturera och analysera väsentlig information om t ex ledningsnätet.
Finns det en kartläggning av förekomsten av kombinerade ledningssystem?
Kommunen har inga kombinerade avlopps- och dagvattenledningar, däremot är det ett problem att fastigheternas dagvatten på olika sätt leds till det kommunala avloppssystemet. Kommunalt dagvattensystem saknas helt eller delvis i kommunens mindre orter.
Finns det långsiktiga underhålls-/förnyelseplaner för VA- ledningsnätet och finns det en saneringsplan?
År 2012 fanns det ingen dokumenterad långsikt underhållsplan. Denna brist kvartsår år 2014. Det finns ej heller någon dokumenterad officiell långsiktig
investeringsplan. Vi anser att detta är väsentligt att utveckla för att nämnden bättre skall kunna styra underhålls- och investeringsarbetet på ett långsiktigt sätt.
Det finns en saneringsplan för Staffanstorps tätort med omnejd, men år 2012 saknades det en saneringsplan för Hjärup. Det är positivt att det för år 2014 finns en saneringsplan för Hjärup då detta är ett område i behov av saneringsåtgärder.
Hur ser relationen ut mellan plan(-er), budget och utfall?
Granskningen visar att resurserna som lagts på ledningsnätet, i form av underhåll och reinvestering, har ökat kraftigt de senaste åren. Exempelvis har
reinvesteringsnivån i ledningsnätetet legat mellan 17 till 31 mkr mellan år 2011 och 2013 att jämföra med mellan 1 och 9 mkr mellan åren 2008 och 2010.
Vi noterar att utgifterna för underhåll väsentligen har överskridit internbudgeten för underhåll mellan åren 2010-2012 samt underskridit år 2013 och vi vill betona vikten av en underhållsplan för att bedöma behovet av underhåll som inte är drivet av akuta situationer.
Har verksamheten tillgång till nyckeltal som beskriver VA-
ledningssystemets kvalitet? Hur ser utvecklingen i så fall ut över tid?
År 2012 konstaterades att det var en en väsentlig brist att det inte sammanställs statistik/nyckeltal som beskriver VA-ledningssystemets kvalitet. År 2014 kan konstateras att VA-BANKEN implementeras vilket skapa förutsättningar för strukturerat kunna följa statistik/nyckeltal som beskriver VA-ledningssystemets kvalitet.
Vi rekommenderar att nämnden begär en årlig rapport som beskrivet va-systemets kvalitet över tiden för att ge nämnden ett underlag att bedöma kvaliteten hos sin va- verksamhet.
Finns det planer, utredningar, strategidokument etc som beskriver VA- systemets utveckling och behov (kapacitet, påverkan på avgiftsnivån etc) i förhållande till kommunens långsiktiga fysiska utveckling?
Det finns i stor utsträckning utredningar och strategidokument som beskriver VA- systemets utveckling och behov i förhållande till kommunens långsiktiga fysiska utveckling.
I dokumentet ”VA-ÖVERSIKT m a a planerad exploatering enligt Tillväxt 7000 och Perspektiv 2038” presenteras en utredning av hur den tekniska infrastrukturen för vatten och avlopp påverkas vid ett genomförande av de föreslagna
utbyggnadsområden som framgår dels i Staffanstorps utbyggnadsprogram Tillväxt 7000, dels i senare framtagen målbild, Perspektiv 2038, med översiktsplan
utvisande markanvändningen år 2038.
I huvudsak identifieras den begränsade spillvattenkapaciteten i Hjärup (den s k ABMA-ledningen), problemet med ovidkommande vatten och avsaknaden av kommunala dagvattensystem på landsbygden samt gamla ledningar i vissa
områden. År 2014 kan konstetras att det finns en saneringsplan för Hjärup samt att en fördjupad åtgärdplanering för Hjärup är under utveckling som också skall kostnadsberäknas.
Det är också positivt att en va-plan är under framtagande. Detta är idag praxis i många kommuner. Va-planen syftar till att långsiktigt styra verksamheten i samklang med kommunens utveckling samt de omvärldsfaktorer (miljö, klimat, lagstiftning etc) som påverkar va-systemet i kommunen.
Det finns idag inga planer på att justera VA-taxan. En långsiktig plan för VA-taxans utveckling utreds lämpligen när VA-planen finns framtagen.
Övrigt
Avslutningsvis, lite utanför granskningens inriktning, kan det konstateras att va- verksamheten fortsatt har ett negativt eget kapital vilket beror på historiska obalanser mellan kostnader och va-intäkter. Det är i sammanhanget viktigt att identifiera åtgärder så att underskotten kan återhämtas inom en treårsperiod, vilket är den tidsram för att återställa underskott som förarbetena till Vattenstjänstlagen (SFS 2006:412) anger.
2014-10-06
Carl-Gustaf Folkeson
Uppdragsledare Mattias Haraldsson
Projektledare
