Årsrapport år 4 2018/2019

(1)

Årsrapport år 4

2018/2019

(2)

Förord

Cornelius Holtorf presenterar Fredrik inför Fredriks licputa on.

dan digare många års erfarenhet inom forskning och svensk uppdragsarkeologi.

En särskilt highlight under 2018/19 var när hela GRASCA-gruppen i mars i år besökte Göteborg och Uddevalla. Under en vecka lärde vi oss om aktuella frågor kring forskning på museer, inte minst på plats vid SVK och Bohusläns museum.

I april presenterade Carolina Jonsson Malm e intressant forskarseminarium om ”Sociala innova-

oner i kulturarvssektorn” för GRASCA. Hon prata- de om social innova on som nytänkande med e socialt sy e som adresserar en samhällelig ut- maning och utvecklas av sociala entreprenörer. Då tänkte jag a våra företagspartner är rik ga sociala entreprenörer och hela GRASCA handlar egentli- gen om social innova on e ersom vi vill bidra med ny arkeologisk kompetens ll a lösa samhälleliga utmaningar!

Cornelius Holtorf

Fö restå ndare fö r GRASCA och professor i arkeologi vid Linné universitetet

Under 2018 har fyra av våra doktorander disput- erat på sina licen atavhandlingar. Det var väldigt roligt för oss alla att se Clara Alfsdo er och Delia Ní Chíobháin Enqvist från Bohusläns museum samt Ulrika Söderström och Fredrik Gunnarsson från Kalmar läns museum försvara sina forskningsresultat. Tre andra är på gång. En doktorand har slutat.

Under det gångna året sa e GRASCA+ igång, vår andra antagningsomgång som omfa ar två nya doktorander från företaget S elsen Kulturmil- jövård (KM): Ellinor Sabel och Mats Nelson. Totalt är vi nu 9 doktorander.

Mikael Eboskog, enhetschef vid Bohusläns museum, har tagit över rollen som bitr. föreståndare för GRASCA.

Vi välkomnar även två nya externa medlemmar ll vår styrelse: Gerry Wait från Oxford har 30 år erfarenhet inom uppdragsarkeologi och kulturarvs- management, med mycket interna onell erfarenhet. Åsa Larsson jobbar på Riksan kvarieämbetet med Digital Arkeologisk Process (DAP) och har se-

(3)

Vem är vem i GRASCA 2018/2019

GRASCA:s styrelse består av ledningsgruppen samt fyra externa ledamöter varav en är styrelsens ordförande. Kris an Kris ansen som leder styrelsen är professor i arkeologi vid Göteborgs universi- tet och har mycket stor erfarenhet av a leda stora projekt inom arkeologi och kulturarv. De externa ledamöterna Maria Jansén, Åsa M Larsson och Gerald Wait har alla mångårig erfarenhet som ledare inom kulturarvssektorn och bidrar med såväl na onella som interna onella infallsvinklar på upp- dragsarkeologi, relevant lags ning och kulturpoli k.

Styrelsen träﬀ as i Kalmar två gånger om året, en gång i maj och en gång i december. De externa med- lemmarna har dessutom engagerats för a hålla föreläsningar för doktoranderna och andra intresse- rade, där de ger si perspek v på sektorn.

Sedan 2019 har styrelsen en ny sammansä ning. Vi tackar Agneta Åkerlund och Nathan Schlanger som har varit med sedan 2015 och nu avslutat si arbete för GRASCA.

Styrelsen från vänster Maria Jansén. SHM, styrelsens ordförande Kris an Kris ansen, Göteborgs univeritet, Gerald Wait, Triskelion Heritage och Åsa M Larsson, Raä.

(4)

Fika med de nya GRASCA-doktoranderna Mats Nelson och Ellinor Sabel från S elsen Kulturmiljövård

(5)

(6)

2018

Vecka 37

11/9 Möte med Mats Persson Sveriges museer 12/9 Delias licputa on.

13/9 Ulrikas lisputa on.

Vecka 41

10/10 Fm. Föreläsning av Emma Ebintra, Koordina- tor för lika villkor på Linnéuniversitetet, ang hante- ringen av MeToo på LNU.

10/10 Em. Gäs öreläsning av Petra Aldén Rudd, Rio Göteborg. Ang MeToo

Vecka 45

6/11 Metodseminarium med Cornelius Holtof.

7/11 Öppen föreläsning av Clara Alfsdo er om Sandby borg.

Vecka 49

4/12 Fm. Gäs öreläsning av Magnus Alkarp. ”His- tory & Storytelling” Om förmedling, om populärve- tenskaplig förmedling och hur man förstör en hel utställning/bok/katalog genom a strunta i berät- tarkonstens vik gaste regler.

4/12 Em. Fredriks licputa on.

Julbord med styrelsen på Källaren Kronan.

5/12 Styrelsemöte

6/12 Heldagskonferensen med Åsa Burman och Johanna Clausen Eke ärd om akademisk produk - vitet och stresshantering ”A bli klar i d....”

Ak viteter

2019

Vecka 3

15/1 Gäs öreläsare Ida Östenberg, Ins tu onen för historiska studier, Göteborgs Universitet. Elfen- benstornet tur och retur. Hur både forska och delta i samhällsdeba en?

13/2 Forskare Anna Beck diskuterade om forskning inom uppdragsarkeologi.

Vecka 11

GRASCA-veckan förlades ll Göteborg och Bohus- län.För u örligt programm se sid. 24-25.

Vecka 14

1/4 Doktorandseminarium med Stefan Amirell, docent och forskare i historia vid LNU. I föreläsningen resonera Amirell om vilka olika strategier vi kan använda inför publiceringar. Vilka publiceringar gör oss a rak va? Han kommer också göra en för- djupning om open access och svara på frågor som:

Hur ska vi förhålla oss ll krav om open access?

Vad innebär open access konkret för oss?

2/4 Fm. Metodseminarium med Anders Högberg.

2/4 Em. Gäs öreläsning av Carolina Johnsson Malm historiker på Malmö universitet. ” Sociala innova oner i kulturarvssektorn”

3/4 Gäs öreläsare Fredrik Svanberg, forsknings- chef vid Statens historiska museer. Föreläsning om ”Erfarenheter och tankar kring a arbeta med forskning på museer”

Vecka 20

13/5 Doktorandseminarium med Cecilia Trenter, LNU. ” Forskningen och fram den – från doktorand ll full ädrad forskare?”

14/5 Gästföreläsare Kaja Hanneda er Sontum doktorand vis Oslo Universitet. “I’m a mix” – Urban youths’ nego a ons of heritage and iden ty in an age of global migra on: a perspec ve from Oslo, Norway”

15/5 Styrelsemöte

Styrelsemötet i december 2018

(7)

Kommunika onsarbetet som gäller GRASCA och som riktas ll mo agare utanför universitetet u örs genom LNU:s kommunika onsavdelning.

Undertecknad bereder underlag, sköter kontakter med LNU:s kommunika onsavdelning och är samordnare med GRASCA-företagen. Från april 2018 ll mars 2019 har följande gjorts:

 Med hjälp från LNUs kommunika onsavdelning har GRASCA få en ny struktur på hemsidan. Varje doktorand har nu en egen sida där de presenterar sig själva och sin forskning. På sidan ﬁ nns länkar ll publiceringar i DIVA.

 GRASCAS hemsida lnu.se/grasca och dess engelska version har uppdaterats med nya texter, bilder och länkar. Vi har också ini erat arbetet med a på hemsidan ty- dliggöra hur GRASCA successivt bidrar ll utveckling inom företagen.

 Under året har fyra lic-seminarier hållits.

I samarbete med LNUs kommunika onsavdelning har vi jobbat med presenta-

onstexter och pressmeddelanden inför seminarierna.

 Under verksamhetsåret har ﬂ era av GRAS- CA:s doktorander på olika sä ﬁ gurerat i media. Vi har jobbat med LNU:s kommunika onsavdelning för a skapa press om de a.

 Under året har vi tryckt e antal olika informa onsfoldrar. Dessa har producerats för speciﬁ ka konferenser och möten. De trycks i små upplagor för a kunna up- pdateras allte ersom arbetet inom GRAS- CA utvecklas.

 Diskussionen om cer ﬁ ering som påbör- jades 2016 har inte tagits vidare och arbetet med de a har avslutats.

Extern kommunika on

Anders Högberg

Informa onsfoldern uppdaterades under våren 2019.

(8)

Företagens perspek v

S elsen Jamtli har sedan fl era år llbaka se a kunskapsbehov och forskningskompetens i stor utsträckning följs åt. Forskning är en vik g del i museers verksamhet och genom a bedriva forskning, så får museerna möjlighet a stärka sin vetenskaplighet och si förtroendekapital då det skapar en hög vetenskaplig kvalitet på den kunskap som genereras. Genom a ha personal med forskarutbildning skapas även nya möjligheter ll a söka fi nansiering av forskning och samarbeten med andra aktörer kring forskning. Jamtlis strategi är bland annat a söka samarbeten med andra aktörer i stort och a söka och medverka i EU-fi - nansierade projekt där forskarutbildad personal ökar dessa möjligheter. GRASCA bidrar ll a skapa dessa möjligheter.

Jamtli är beläget i norra Sverige och i dessa delar av landet med långa avstånd och glesare befolk- ning är det svårare a rekrytera personal med forskarkompetens. A få möjlighet a stärka den vetenskapliga kvaliteten och öka andelen personal med forskarutbildning genom en företagsdokto- rand är därför vik g. E deltagande i en forskar- skola ger också möjlighet a bygga upp e nätverk av forskare som kan ge e vetenskapligt sammanhang samt samverkan med a ndra företag och organisa oner vilket skapar synergieﬀ ekter.

Deltagande i GRASCA skapar också möjligheter a få forskning u örd inom e område som är aktu- ellt och av vikt för verksamheten på olika nivåer och a öppna möjligheter ll samverkan och samarbeten utöver det som annars är möjligt. Jämt- lands län, som är vårt huvudsakliga arbetsområde, utgörs i sin helhet av sydsamiskt område. Det betyder att mycket av det vi gör har betydelse för den samiska historieskrivningen som fortfarande till stor del är i sin linda. Det finns i dag många internationella och nationella riktlinjer och policies om hur ll exempel arkeologi ska bedrivas när det handlar om urfolk och minoriteters historia. Jamtli gav Charina som doktorand e forskningsuppdrag a skapa kunskap och insikt i de policyn som ﬁ nns och a se hur de e erlevs inom svensk arkeologi i stort med Jämtland som e case. Charina har under den d hon varit doktorand gjort studier vars resultat kommer a presenteras i en licen - atavhandling under kommande år. Avhandlingen kommer a kretsa bland annat kring frågor som:

Vad krävs för a vi ska ha möjligheten a bedriva god uppdragsarkeologi i Sápmi i enlighet med de policies som ﬁ nns? Hur ser den goda arkeologin ut i prak ken? Vad ska vi göra för a bli bä re? E resultat som vi redan nu kan se är a doktorand- projektet inom GRASCA har skapat möjligheter för en ökad dialog med samiska verksamheter i regio- nen, vilket är av stor vikt.

Ulrica Löfstedt och Anders Hansson, Stiftelsen Jamtli och GRASCA

Företagsepresentanter från GRASCA var på plats och berä ade om företagens perspek v på GRASCA under Vårmötet i Östersund, Jamtli. Foto Sveriges museer

(9)

Undervisningen inom GRASCA 2018/2019

Inom forskarutbildningen i arkeologi vid Linné u- niversitetet ska de forskarstuderande genomgå

kurser motsvarande totalt 30 hp (motsvarande 1 termins hel dsstudier) fö r licen atexamen och motsvarande totalt 60 hp fö r doktorsexamen.

Liv Nilsson Stutz har sedan hös erminen 2017 varit ansvarig för a planera kurserna inom forskarutbildningen. Arbetet består i a utveckla och ansvara för nya kurser, samt a följa upp och för- säkra a de nya doktoranderna inom forskarskolan som påbörjade sina studier i januari 2019 har ll- gång ll en likvärdig undervising som erbjudits den första gruppen.

Under det akademiska året 2018/2019 har följan- de kurser erbjudits inom GRASCA:

Arkeologin in samhä llsdeba en, 7 hp,

Kursen är utvecklad av Liv Nilsson Stutz och gavs under hennes ledning under perioden oktober 2018 – februari 2019. Kursens sy e var a under- söka begreppet ”public intellectual” samt u orska hur vi som forskare och arkeologer kan vara ak va i samhä llsdeba en inom ä mnen som inte bara rö r det fö rﬂ utna utan ä ven sam den. Kursen omfa a- de även prak ska moment och diskussioner kring hur man bä st samverkar med media. Undervis- ningen koncentrerades ll GRASCA-veckorna och organiserades som en kombina on av gäs öreläs- ningar, lunchseminarier med de inbjudna gästerna och tradi onella diskussionsseminarier i dokto- randgruppen. Inbjudna gäster var: Annika Strand (LNU kommunika onsavdelningen), Simon Kristof- fersson (LNU kommunika onsavdelningen), Jesper Ericson (SR, Kalmar), Magnus Alkarp (arkeolog och förfa are), och Ida Östenberg (an kvetare).

Examina on skedde genom en reﬂ ekterande essä, e pressmeddelande och en text förfa ad för a distribueras i press eller annan media utanför aka- demin. Sex studenter har få godkänt på kursen.

Forskning vid museer, 6 hp

Under året utvecklade Liv Nilsson Stutz kursen Forskning vid museer, och hon påbörjade även

undervisningen av kursen i februari 2019. Kursen fortsä er under våren och kommer a examineras i september 2019. Kursen fokuserar på samverkan mellan arkeologi, museer och forskning och un- dersöker hur olika museer i Sverige hanterar och förhåller sig ll si forskningsuppdrag. Undervis- ningen organiseras kring inbjudna föreläsningar (Fredrik Svanberg, arkeolog och enhetschef vid Sjöhistoriska museet), diskussionsseminarier, ob- serva oner i samband med studiebesök i samband med GRASCA veckan i Västsverige, samt en plane- rad paneldeba under ledning av Anders Högberg under GRASCA veckan i maj med Ulrica Löfstedt (Jamtli), Mikael Eboskog (Bohusläns Museum), Örjan Molander (Kalmar Länsmuseum), och Per Nilsson (Östergötlands Museum). Kursen kommer a examineras i en postersession i september 2019 då doktoranderna presenterar fallstudier av olika museer de undersökt.

The Value of the Past. Heritage, Economy, and Sustainability, 7hp

Liv Nilsson Stutz har i samarbete med den nordiska forskarskolan i arkeologi Dialogues with the Past utvecklat kursen som kommer a ges i oktober vid Norska Ins tutet i Athen (https://www.hf.uio.no/

iakh/english/research/dialogues-with-the-past/cour- ses/the-value-of-the-past.html).

Kursen fokuserar på relationen mellan kulturarv, ekonomi, utveckling och hå llbarhet. Undervisning- en kommer a organiseras kring li eraturstudier, fö relä sningar av inbjudna fö relä sare samt presenta on av fallstudier som anknyter ll doktorandernas egna projekt. Kursen kommer ä ven a innefa a en exkursionsdag kring temat kulturarv,

”austerity”, hållbarhet, ekonomi och turism i Grek- land. E ersom kursen organiseras av Dialogues With the Past kommer utbytet med studenter och forskare frå n andra ins tu oner a vara av sä rskilt vä rde för doktoranderna som kan delt a. Lärare på kursen är, förutom Liv Nilsson Stutz, Neil Silber- man (University of Massachuse s), Paul Burtens- haw (Sustainable Preserva on Ini a ve), och Peter Gould (The American University of Rome).

Liv Nilsson Stutz

(10)

Bad Death at Sandby borg

E er a ha försvarat min licen tatuppsats i maj tog jag e omtag inför andra delen av doktorsavhandlingen. Jag insåg a min styrka ligger i a utöka förståelsen för sambandet mellan mänskliga kvarlevor och dess omgivande miljö, och i förläng- ningen tolkningen av hur de döda har hanterats.

Doktorsavhandling fokuserar därför på utveckling av metod och teori i sy e a spåra likets beskaf- fenhet och eventuell hantering av lik. Arbetet sy ar även ll a utöka integrering av arkeologi och osteologi med kriminalteknik och rä smedi- cin. Doktorsdelen innehåller tre fallstudier som resulterar i två ll tre ar klar. Den ena studien företas på Forensic Anthropology Center Texas State University, där jag i skrivande stund studerar förru nelsen av lik i olika deponier (kistor, större

’tomma’ utrymmen, samt direkt i sediment). Stu- dien utvärderar metoden arkeothanatologi samt utvecklar förståelsen mellan skeletal displacering och förru nelseprocessen. Jag har få medel från Linnéuniversitetet och Anérs elsen för att genomföra studien under två månader.

Den andra fallstudien planeras a genomföras i samverkan med Rä smedicinalverket i Linkö- ping, genom e samarbete med rä släkare Anja Petaros. Studien fokuserar på kvan ﬁ ering av re- trosp ek v data om skele ering och framskriden förru nelse i Sverige, i olika miljöer och tempera- turer. Ingen digare studie har kvan ﬁ erat denna typ av data. En forskningsplan har skrivits och skickats ll RMV. Jag inväntar nu svar från Rä s- medicinalverkets jurister, och e er det kommer en e kprövning a ske av studien hos E knämnden.

Den tredje delstudien undersöker rådande hantering av mänskliga kvarlevor, de a genom kvan ta-

vt insamlande av data från Polisen.

Under året har jag deltagit i en kurs i Forensisk arkeologi vid Leiden University, presenterat på EMFA (European Mee ng in Forensic Archaeo- logy), presenterat på den tvärvetenskapliga ta- fonomi-konferensen ’Taphos-Nomos’ och blivit medlem i det svenska nätverket ’ForArk’ (forensisk arkeologi). Inom det sista så har jag få uppdraget a undersöka möjligheterna för a starta en tafo- nomi-grupp, där även deltagare från RMV har visat intresse.’

Clara Alfsdo er

Clara Alfsdo er gräver en grav samt förbereder en av kistorna i projektet i Texas.

Doktorandernas arbeten och framsteg

(11)

Personliga ng som visuella och tak la dörrar ll det förﬂ utna

Hös erminen 2018 inleddes med EAA- (European Associa on of Archaeologists) konferens i Barcelo- na, Spanien, 5–8 september. Tillsammans med Pa- loma Gonzalez-Marcen, Universitat Autònoma de Barcelona; Don Henson, University of York; Maria Cacheda, Agència Catalana del Patrimoni Cultural - CEPAP - Universitat Autònoma de Barcelona var jag med och organiserade en sek on på EAA-2018:

Session #732: “Archaeological educa on beyond archaeology looking at the social cultural and social relevance of research”. I sek onen presente- rades 14 papers från sex olika länder (Finland, Ita- lien, Spanien, Stor Britannien, Sverige och U.S.A.).

Jag presenterade e paper med mina preliminära forskningsresultat: “Contract archaeology’s unique quali es in the encounter with the public”:

Abstract

Since the turn of the millennium, concepts such as democracy, par cipa on and dialogue have become guidewords in the ﬁ eld of Public Archaeology, not at least in educa onal prac ces in contract archaeology.

In order to democra cally make the cultural heritage accessible it is not suﬃ cient to open up and invite for dialogue and par cipa on. There is also a need for create condi ons for understanding 1) how knowledge about the past is created in the present; 2) knowledge about how this knowledge is use d in the present.

Archaeological sites have unique quali es that text- books, reconstruc ons or museums cannot provide – for example, the unique experience of coming close to the archaeological record or the discoveries that happen just now and then on a site. Such physical contact with the past opens for the possibility of dialogue for archaeologists and the public to talk about people in the past and present, enhancing understanding of me, culture and humanity, as well as the understanding of how knowledge about the past is created. To not use these unique quali es in an archaeological excava on is to waste the unique poten al of contract archaeology to make available vital knowledge. Vital knowledge to understand how contemporary narra ves of the past are created.

In this paper I will discuss that, in the process of democra za on of archaeology, one of the primary goals in the educa onal prac ces in contract archaeology should be to reveal the condi ons of how the knowledge of the past is created in archaeology.

Under i november, 2018, deltog jag även i e halvdagsseminarium på FuArk – Funk onsrä , ll- gänglighet och uppdragsarkeologi. I övrigt gick jag ned ll ca. 63 % studie d på Kalmar läns museums begäran om a öka min tid på företaget. På museet arbetade jag med ordinarie arbetsuppgi er bland annat det publika arbetet i samband med undersökningarna av e skeppsvrak på platsen för det nya universitetscampuset Lnu i Kalmar. De a projekt har bidragit ll en synergieﬀ ekt mellan Lnu och Kalmar läns museum då det i samarbete planeras för en öppen föreläsning med paneldis- kussion, som skall äga rum under maj, 2019, om kulturarv och fram d. Den utökade tjänstgöringen på museet fortsa e en bit in på 2019.

Övrig tid har ägnats åt att färdigställa manuset för licentiatuppsatsen. Licentiatuppsatsen utgör dels en studie över förmedlingens framväxt inom svensk uppdragsarkeologi och förmedlingspraktikerna riktade till skolan i stadsundersökningar. I mitt arbete fokuserar jag på hur innehållet i förmedlingen av ett arkeologiskt källmaterial kan organiseras för att möta de behov av kunskap och aktiviteter skolor har, och utforskar uppdragsarkeologins potential att möta skolans behov. Detta gör jag genom analyser av tidigare erfarenheter från uppdragsarkeologiska samarbeten med skolor, samt genom djupanalyser av skolans och uppdragsarkeologins styrdokument. Preliminära resultat visar att uppdragsarkeologin har goda exempel av förmedlingsprogram riktade till skolan, kopplade till stora stadsarkeologiska undersök- ningar, men a kunskapen inom uppdragsarkeologin hur man bäst llgodoser skolans behov är låg.

Resultatet visar också a skolan har lite kunskap om vad uppdragsarkeologin poten ellt se kan erbjuda skolorna i rela on ll kursplaner och lä- randemål.

Ivonne Dutra Leivas

Ivonne guidar i Kv Eldaren under vintern 2019.

(12)

Digital Mari me Sights

Inves ga ng visual digital documenta- on and communica on in Scandinavian contract mari me archaeology.

During the spring and summer of 2018, my me was largely focused on preparing my licen ate thesis for prin ng. In August I par cipated in a PhD course on Documenta on Techniques for Sci- en ﬁ c Divers organised by Gothenburg University at the Sven Lovén Centre for Marine Infrastructure in Fiskebäckil. PhD students were from around the world and we learned about and carried out various photographic techniques such as stereo-video,

me lapse, photo-stacking, photogrammetry as well as mapping and use of drones.

Integra ng my research into the work and environ- ment of Bohusläns museum has also developed with my posi on of the R&D group as well as par - cipa ng in museum exhibi on planning and taking part in archaeological excava ons.

Parallel to this, I have also par cipated in two separate funding applica ons, this ﬁ rst was the HERA Joint Research Programme with colleagues from the University of Pisa, the University of York and the Austrian Centre for Digital Humani es with Bodil Petersson, Fredrik Gunnarsson and I represen ng Linnaeus University. This applica on was sent in May 2018 and while the project idea

was accepted, unfortunately, there was not suﬃ - cient funding available by all the countries invol- ved to support the project.

In February 2019 we were again invited by colleagues in York and Pisa to contribute to another funding applica on, this me to the Collabora ve approaches to cultural heritage for social cohesion funding, with a focus area on ‘Digi sing and transforming European industry and services’.

The applica on was submi ed in March 2019 and we hope that our eﬀ orts will be recognised. As my third large funding applica on process, I have learned much from collabora ons and have a bet- ter understanding of how the applica on process works. Our project ideas are an exci ng outlet for us to put theory into prac ce and to bring together colleagues from research environments with those from contract archaeology and the museum.

In September I began the term by successfully de- fending my licen ate thesis, which was followed by coursework. I have also established contact with the various cases which I will inves gate for my PhD thesis and have made plans for data ac- quisi on during the spring and summer of 2019.

Project Title: Digital Diving, Sensory visual communica on of mari me archaeology.

Delia Ni Chiobain Enqvist

Delia Ni Chiobain Enqvist, underva ensselﬁ e

(13)

Archaeological Challenges Digital Pos- sibli es - Knowledge Development and Communica on in Contract Archaeolo- gy.

Till sommaren 2018 var jag klar med det första manuskriptet ll licen atavhandlingen vilket god- kändes av examinator digt hös erminen 2018.

Den 4 december 2018 försvarades avhandlingen oﬀ entligt i Kalmar och blev godkänd av betygs- kommitén. Opponent var Nicolo Dell’Unto (Lunds Universitet) och betygsnämnden bestod av Per Stenborg (Göteborgs Universitet), Koraljka Golub (Linnéuniversitetet) och Åsa Berggren (Sydsvensk Arkeologi AB). Under vårterminen 2019 började arbetet med doktorsavhandlingen där bland annat en extern handledare (Åsa Larsson, RAÄ) kunde börja stödja processen. Doktorsavhandlingen är tänkt a utveckla tankarna kring hur svensk upp- dragsarkeologis kunskapsproduk on påverkas av digitaliseringen och vad det får för konsekvenser.

Under vårterminen 2019 sä s framförallt det teo- re ska ramverket på plats och under vårterminen 2019 planeras datainsamling i form av enkäter och intervjuer.

Under hösten 2018 startades en digital utveck- lingsgrupp på Kalmar läns museum på mi ini a-

v. Gruppen ska verka för en framåtsy ande verksamhet där min forskning på e naturligt sä kan

bidra ll företagets utveckling.

Mi doktorandprojekt har vidare bidragit ll a samarbetet med Linnéuniversitet stärkts. Under året så har jag både varit med och planerat en utvecklad GIS-kurs för studenter på grundnivå men också undervisat i digital arkeologi och GIS under vårterminen 2019.

Under hösten 2018 deltog jag för första gången i en nätverksträﬀ med ’Immersiva medier’ som är en na onell sammanslutning med myndigheter, museer och andra som jobbar med digital utveckling. På gruppens andra träﬀ , 5 februari, i Gamla Uppsala presenterade jag mi eget kring ’Sandby borg – en virtuell koppling’.

Under våren 2019 deltog jag i EU-ansökan (DT-Transforma ons-11-2019, Research & Innova-

on Ac on). Tillsammans med Delia Ni Chiobhain Enqvist och Bodil Pe ersson blev jag llfrågad a delta. Ansökan för projektet TRUST (Technologies for Rethinking Intercultural Understanding and Social Transforma on) skickades in mars 2019.

Ak viteter:

 17–18/1 2019 - Arkwork Industry Forum i Graz, Österrike.” Swedish Contract Archae- ology and its Digitalisa on”. Presenta on och workshop.

Fredrik Gunnarsson

Fredrik och delar av betygs- namnden Koraljka Golub och Åsa Berggren samt opponenten Nicolo Dell’Unto

(14)

Under hösten 2018 lämnade jag in avhandlingsav- sni månadsvis och ﬁ ck feedback på dem. Vi hade också kursen ”Arkeologin i samhällsdeba en”.

Metodavsni et jobbades om under vintern och vårvintern, och arkivavsni et komple erades med mer material från länsstyrelsens arkiv i Öst- ersund. Y erligare två intervjuer gjordes; en med en uppdragsarkeolog och en med en tjänsteman på länsstyrelsen i Jämtland. 25 februari 2019 presenterade jag mi forskningsprojekt för Jamtlis ny llträdda styrelse. Det väckte mycket intresse och nyﬁ kna frågor.

Den 9-11 april 2019 deltog jag i Sveriges Museers Vårmöte i Östersund. Under torsdagens "arkeo- logispår" medverkade jag i en session där Anders Hansson och Mikael Eboskog berä ade om vad Grasca ger llbaka ll företagen.

Archaeology in Sápmi – Policies, Imple- menta ons and Challenges in a Postco- lonial Context

Mi arbete handlar om arkeologi och urfolk, med svenska samer som exempel. Interna onellt (och också na onellt) ﬁ nns många policies och e ska riktlinjer kring hur arkeologi bör bedrivas i om- råden med urfolk. Målet är o ast a motverka koloniala strukturer. Min fråga är hur dessa riktlinjer e erlevs i daglig uppdragsarkeologisk prak k i Sverige, men också om det ﬁ nns komple erande problemställningar som de e ska riktlinjerna har missat. Jag vill också hjälpa ll a hi a lösningar på dessa problem, inte minst genom interna onella jämförelser och best prac ce-studier.

Charina Knutson

På sin d på Jamtli utanför GRASCA har Charina varit redaktör för museets årsbok "Jämten"

Bilden tagen ur Jämtlands dning 6 december 2018. Foto STINA MILLNER PALMQVIST

(15)

A skapa e kulturarv. E doktorand- projekt om motsä ningar, mångfald och samarbete

I skrivande stund håller jag på a revidera min licen at som ska läggas fram i november 2019.

Året som gå har därför främst gå åt ll a skriva, skriva om, skriva ll…. och skriva mera. De a har varvats med en och annan doktorandkurs i regi av GRASCA.

E par andra ak viteter har jag dock hunnit med också:

På EAA i Barcelona i början på september 2018 bidrog jag med sessionen “Out of the Past Into the Future – Professional Cohesion through Diversion”

under temat” Archaeology and the European year of cultural heritage”. Det var varmt och sve gt i

Barcelona, men sessionen blev framgångsrikt och ledde ll en rad nya kontakter och samarbeten främst på internationell nivå.

Det pågående forskningsarbetet har presenterats på e PhD Colloquium på Göteborgs universitet vid ins tu onen för kulturvård, samt på M-Ark årsmötet hösten 2018.

Ak viteter

EAA 2018, Barcelona. Sessionsledare och före- dragshållare. September 2018.

PhD Colloquium. Föredragshållare. Oktober 2018 M-Ark Årsmöte, Göteborg. Föredragshållare. No- vember 2018

Vivian Smits

Vivian presenterade sin forskning under GRASCA-veckan i Göteborg. Här på SVK.

(16)

som samlade 32 doktorander från olika akademiska discipliner, innehöll bl.a. e examinerande grupparbete. Under perioden maj 2018 ll april 2019 har jag presenterat min forskning vid e antal llfällen: workshop för Kulturmiljöfrämjan- det (nov -18), ledningsgruppen vid KLM (jan -19), högre seminariet vid Uppsala Universitet (jan -19), forskarseminariet för Historisk Arkeologi vid Lunds Universitet (april -19) samt på Forskning på Museers (nätverket FOMU) session under Museernas Vårmöte i Östersund (april -19). Jag har också påbörjat arbetet med forskningsplan för doktorsavhandlingen.

I september 2018 deltog jag i Associa on for Cri - cal Heritage Studies interna onella konferens som hölls i Hangzhou, Kina, 1–6 september 2018, med en presenta on om arkeologi och social hållbar- het. Temat för konferensen var ”Heritage Across Borders”. Samma månad genomförde jag även den georadarundersökning i Västergarn på Gotland som jag få forskningsmedel av Birgit & Gad Raus- ings S else för a göra.

Publika oner:

Kilger, Christoph, Söderström, Ulrika & Holmbäck, Mar n (2019). Staden man sökte, men aldrig fann:

[det medel da Västergarn]. Gotländskt arkiv.

2018(90), s. [26] -41.

Excava ng a sustainable future

I maj 2018 godkändes mi licen atavhandlings- manus och under sommaren arbetade jag därför främst med a färdigställa manus för tryck inför licen atseminariet. I september försvarade jag licen atavhandlingen,” Contract Archaeology and Sustainable Development – Between Policy and Prac ce”. Opponent var docent Anna Källén, Stockholms Universitet. I avhandlingen drar jag slutsatsen a det uppdragsarkeologiska systemet inte är llräckligt utvecklat för att svensk uppdragsarkeologi ska kunna främja och bidra ll hållbar utveckling i prak ken. För a de a ska kunna ske krävs en kunskap om vad hållbar utveckling innebär i rela on ll det arbete som sker inom uppdragsarkeologin, men också en förbä ring av systemet så a den kunskap som skapas kan kom- ma samhället ll större användning.

Hösten 2018 hade doktoranderna från KLM sänkt forsknings d ll minst 50% pga. ekonomin. Av den anledningen fokuserade jag främst på a delta i Grascaveckornas ak viteter och den doktorandkurs som utgör första delen av kurspaketet på doktorsnivå, Arkeologin i samhällsdeba en (7hp). Under hösten tog jag även mina ”fria” 10 hp på Göteborgs Centrum för Hållbar utveckling (GMV) vid Göteborgs Universitet och Chalmers.

Doktorandkursen Sustainability Opportuni es,

Ulrika Söderström

I september 2018 genomfördes markradarundesök- ning i Västergarn på Gotland som en del av dokto- randprojektet.

Ulrika och betygsnämnden ll lic avhandlingen.

Katharine Hauptman, Anna Källen opponent, Jonas Svensson och Liv Nilsson Stutz

(17)

Deltagande i forn da landskap

En analys av förmedlingsmetodik inom uppdragsarkeologin

Min forskning handlar om människors engagemang och deltagande i arkeologisk kulturmiljö, sär- skilt i e landskapsarkeologiskt sammanhang. Hur skapas synen på det forn da landskapet av samverkan mellan den arkeologiska verksamheten och allmänheten? En vik g målsä ning är a utvärde- ra förmedlingsmetoder inom uppdragsarkeologin i sy e a utveckla en mer riktad och kostnadseﬀ ek-

v verksamhet.

Jag kommer analysera förhållningssä mellan olika aktörer inom förmedlingen samt undersöka förändringar i dessa förhållningssä i takt med a målen och förutsä ningarna för utövandet av uppdragsarkeologin förändrats det senaste decenniet.

Y erligare e mål är a med denna kunskap som bas undersöka poten ella nya marknader för uppdragsarkeologin a verka på.

Under våren 2019 har jag under våra första veckor i Kalmar introducerats i Grasca-andan samt samlat på mig grundläggande kunskaper hur avhand- lingsarbetet fungerar. Vidare har en individuell studieplan konkre serats och jag är i full färd med a söka komple erande kurser och li eratur.

Spännande föredrag både i Kalmar och Göteborg har varit en stor inspira on och vik ga pussel- bitar för a väcka forskningstankarna ll liv, sist men inte minst har diskussionerna med de övriga Grasca-kollegorna varit en nyckel i a få en bä - re förståelse för hur processerna går ll. Vid e par llfällen har jag och Ellinor introducerat våra Grasca-projekt för våra kollegor på S elsen Kul- turmiljövård.

Mats Nelson

Exempel på förmedling som skedde under den uppdragsarkeologiska undersökningen av Hjulsta 2016 i samband med Förbifarten. Hämtat ur en powerpointpresenta on på KM:s Västeråskontor 21 februari.

(18)

(19)

de gäst vid mycket llfälliga insatser. Permanenta, eller mångåriga, samarbetsprojekt är närapå obe- ﬁ ntliga i Sverige. I många andra länder förekom- mer en större varia on, och större omfa ning, av projekt och verksamheter där icke-professionella

llåts ha en större roll och större inﬂ ytande än vad vi är vana vid här.

Målsä ningen är a resultaten från forskningen skall kunna användas vid ini eringen och u orm- ningen av samarbetsprojekt i Sverige ur e kva- lita vt perspek v samt a utreda möjligheterna för såväl statliga och privata aktörer a utöka sin verksamhet inom de a område.

Mi liv som doktorand började i januari 2019 och jag har under vintern-våren dels börjat sä a mig in i, och insamla, li eratur som jag behöver ll min forskning men även deltagit i de obligatoriska kurserna och sammankomsterna som ges inom ramen för GRASCA. Dessutom har jag avslutat och lämnat över projekt vilka jag har ha hand om vid min vanliga anställning på S elsen Kulturmiljövård.

Vidare har jag börjat välja ut de organisa onerna/

projekten jag vill studera samt knyta kontakter med representanter från dessa.

Under 2019 kommer jag, förutom a ta de obligatoriska kurserna, börja sä a mig in den svenska kontexten och under sommaren u öra två pilot- studier av mina valda forskningsobjekt Runsa borg och Gotlands folkhögskola.

Deltagande arkeologi

Min forskning handlar om hur vi kan utöka och förbä ra möjligheterna för icke-professionella a delta och engagera sig i arkeologisk verksamhet i Sverige. Huvudmålet med forskningen är a iden-

ﬁ era och analysera projekt och organisa oner vars verksamhet baseras på samskapande arkeologi och professionellas och icke-professionellas gemensamma engagemang ligger ll grund för verksamhetens u ormning. De projekt och organisa oner som kommer studeras är dels svenska och dels utländska.

Jag vill undersöka hur organisatoriska varia oner, främst när det gäller ﬁ nansiering, styrning u från lagar och förordningar, hierarkiska strukturer och deltagarnas roller och handlingsutrymmen, har för social påverkan för olika deltagare och deltagande grupper och hur och vilken påverkan sådan här verksamhet har för arkeologin som vetenskap och hur fullgod kvalitet kan garanteras.

I Sverige är det tradi onellt se rela vt ovanligt med arkeologiska projekt där icke-professionella kan delta prak skt, och samarbeta med professionella arkeologer, i såväl det organisatoriska som vid det egentliga fält- eller e erarbetet. O ast ﬁ nns få möjligheter a närma sig arkeologin annat än som mo agare av den informa on som arkeo- logerna förmedlar. I undantagsfall dyker det ibland upp möjligheter för icke-professionella a delta vid arkeologiska projekt men då o ast som grävan-

Ellinor Sabel

Ellinor och hennes företagsmentor Elin Engström på SVK under GRASCA-veckan i Göte- borg.

(20)

Oﬀ entliga aktörer

Det ﬁ nns e ökat intresse från poli ken a få med och ta hänsyn ll kulturmiljöer i den hållbara sam- hällsutvecklingen såväl som i näringsutvecklingen.

Det syns ibland annat i a o myndigheter, bl a Skogsstyrelsen, Boverket, Länsstyrelsen, har få i uppdrag (klart 2019) a ta fram strategier/ hand- lingsplaner för hur de tar hänsyn ll kulturmiljöer i si arbete/planering. Liksom Sveriges besöksnä- rings utredning Land a besöka (SOU 2017:95) som nu hos regeringen och vilket kan leda ll a ﬂ era myndigheter får ökat ansvar för a främja besöksnäringsutvecklingen.

I de a kommer museer och andra kulturins tu o- ner sannolikt få en ökad roll och förhoppningsvis bli mer e erfrågan i planeringen och strategiarbe- tet vad gäller t ex besöksnäringsutvecklingen och samhällsplaneringen. När det gäller myndigheters arbete med de a har det ännu inte få något större genomslag i sektorn, men på det lokala pla- net har e erfrågan sakta ökat. Allt ﬂ er kommuner men även lands ng/regioner samverkar i högre grad med museer och andra kulturins tu oner vad gäller besöksnäringen och hållbara livsmiljöer (samhällsplanering). Här är GRASCA företagen i hög grad medverkande, genom bland annat de arbeten doktoranderna gör. Däremot återstår en del för a få fram nya tjänster och tydliga ekono- miska eﬀ ekter.

Privata aktörer/ företag

I Sverige har tjänstesektorn stadigt ökat, varav en vik g sektor är besöksnäringen. Den har länge varit växande och som på senare år allt mer e er- frågar ökad kvalitet och hållbarhet. Det har le ll a museer och kulturmiljöins tu oner har i högre grad blivit intressanta samverkanspartners för den privata sektorn. Inom områden som kunskap om kulturmiljöer och historia, pedagogik och förmed- ling, samt specialistkompetenser (t ex dykeri, GIS).

Än så länge är marknaden för de a bara fragment av vad som skulle vara möjligt. Utmaningarna är stora men den fram da poten al är också stor.

GRASCA doktoranderna arbeta har och kommer bidra ll ﬂ era av lösningarna/ möjligheterna ll dessa utmaningarna. Övriga utmaningar ligger hos GRASCA företagen a överkomma.

Arkeologiska företag

Byggboomen som kom igång för några år sedan har ma ats av och som framförallt påverkar om- råden utanför de tre storstadsregionerna. I gen- gäld är konkurrensen i storstadsregionerna klart större. Även om några stora infrastrukturprojekt pågår eller är planerade så ser vi en ökande regi- onal obalans vad gäller arkeologiska uppdrag. Det innebär sannolikt a kompetens kommer dras ll storstadsregionerna samt infrastrukturprojekten såsom Ostlänken, vilket innebär kompetensför- sörjningsproblem för de som beﬁ nner sig utanför.

Dessa regionala eﬀ ekter och den starka konkur- rens som ﬁ nns i storstadsregionerna kommer leda

ll utslagning om företagen inte kan ﬁ nna ﬂ er tjänsteområden (nya intäkter). Speciellt utsa a är regionalt baserade verksamheter, såsom museer, som inte kan följa med marknaden ll andra regioner.

Nya tjänsteområden kräver verksamhetsutveck- ling/-förändringar och marknadsutveckling, vilket GRASCA för deltagande företag är e nödvändigt steg. Oﬀ entliga aktörer som museer är annars dåligt rustade för de a, men medvetenheten om behoven har stadigt ökat. Dock inte hos alla, där några valt a avveckla framför a utveckla.

Läget i sektorn 

Mikael Eboskog

Mikael Eboskog, Bohusläns museum, presenterade företagens syn på GRASCA under Vårmötet i Östersund i april 2019.

(21)

(22)

Möte med Mats Persson Sveriges museer i september 2018. Det blev spännande diskussioner om samverkan för a bl.a. stärka museernas roll i besöksnäringen.

Händelser 2018/2019

Fredrik Svanberg från Sjöhis- toriska museet kom ll Kalmar och höll en föreläsning om

"Forskning vid museer".

(23)

Publicerat 8 juni 2018

(24)

Schema GRASCA Göteborg Uddevalla 11–14 mars 2019

Måndag 11 mars

SVK, Gamlestadsvägen 2–4, HUS B2, se bifogad vägbeskrivning.

11.30 Lunch på Kockens hörna Gamlestadsvägen 3C, Anmäl deltagande i formulär som Cecilia har skickat ut!

13.00 Vivian Smits presenterar si forskningsprojekt och arkeologisk konservering vid SVK, visning av ateljéer och på- gående projekt llsammans med övriga konservatorer.

14.15-14.30 FIKA

14.30 – 16.30 Uppdragsarkeologi och forskning – diskussion leds av Elin Engström och Tony Axelsson (GU), llsammans med studenter från GU, masterprogrammet Arkeologisk Prak k och Teori som deltar under hela e ermiddagen.

Tid för handledning

17.00 – 18.30 (senast) Mingel och snacks på SVK, minibar ll självkostnadspris.

19.00 Middag på Ölrepubliken, Kronhusgatan 2B Anmäl deltagande i formulär som Cecilia har skickat ut!

Tisdag 12 mars

Världskulturmuseet, Södra vägen 54 Spårvagnshållplats Korsvägen. Spårvagnar 2, 4 och 5 Västerut från Brunnsparken.

8.00 Klas Grinell, Kulturstrateg i Göteborgs stads kulturförvaltning samt forskare på GU, om museilagens betoning av kunskap och kunskapsuppbyggnad och vad det betyder för museers forskning samt om museiforskningens historia och villkor generellt. Samt något om hans egen forskning som handlar om olika slags skärningspunkter mellan kulturarv, islam och Europa.

10.00 FIKA på egen bekostnad

10.30 – 12.00 Myndigheten för Kulturanalys, Lokaler i Världskulturmuseet Kulturanalys ambi on är a bidra ll ut- vecklingen av kulturpoli ken för a därmed skapa bä re förutsä ningar för verksamma inom kultursektorn. Genom sta s k, utvärdering och analys arbetar vi för a ge en bred belysning av vik ga frågor om villkoren för konsten och kulturen.

13.00 Lunch på OGBG, Skeppsbroplatsen 1, hållplats Stenpiren, byte ll spårvagn 1 eller 9 eller kort promenad från Brunnsparken. SVK bjuder. Anmäl deltagande i formulär som Cecilia har skickat ut!

14.00 Stadsvandring i Göteborg med Tom Wennberg från Göteborgs stadsmuseum. Tom möter upp vid restaurangen.

15.00 – 16.30 Föreläsning och diskussion på Göteborgs stadsmuseum med Ulf Ragnesten.

Onsdag 13 mars

08.10 Buss 810 från Nils Erikssonsterminalen Göteborgs Centralstation, framme Uddevalla Kampenhof rakt utanför Bohusläns museum 09.19.

09.30 Fika

10:00 Möte med delar av museets ledning och FOU grupp, fram dsfrågor, forskning på Bohusläns museum 12.00 Lunch, Bohusläns museum bjuder. Anmäl deltagande i formulär som Cecilia har skickat ut!

13:30 Möte om Re:Use, en utställning om 3D prin ng och återvinning, starkt kopplad ll Uddevalla kommuns närings- utvecklingsprojekt

14:30 ll 15:30 Möte med uppdragsarkeologiska enheten kring publika arkeologi, forskning inom avdelningen mm Tid för handledning innan återfärd, eller väl llbaka i Göteborg

(25)

Torsdag 14 mars

SVK, Gamlestadsvägen 2–4, HUS B2, se bifogad vägbeskrivning.

9.00 GRASCA-andan; Diskussion där så många som möjligt i GRASCA bör delta.

11.30 Lunch på Kockens hörna Gamlestadsvägen 3C, Anmäl deltagande i formulär som Cecilia har skickat ut!

12.30 – 15.30 Ledningsgrupp

Doktoranderna på middag hemma hos Delia och Johan på sdagskvällen.

(26)

Alla samlade på SVK. Doktoran- der, mentorer, företagsrepresen- tanter, handledare och anställda på SVK.

Bilder från veckan i Göteborg/Uddevalla

Besök på Bohusläns museum

Första dagen i Göteborg innebar e besök på Världskulturmuseet och e möte med Klas Grinell

Stadsvandring i Göteborg med Tom Wenn- berg ,Göteborgs stadsmuseum.

(27)

Ar klar i lokala dningar 2018/2019.

Ivonne guidar GRASCA vid utgräv- ningen av vraket i Kv Eldaren i Kalmar

(28)

GRASCA Årsrapport 2018/2019 Redak on: Cornelius Holtorf & Cecilia Ring Layout: Cecilia Ring