Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Effekten av kolhydratrik dryck på postoperativa
välbefinnandet hos patienter som genomgår kirurgi med
1
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Muntorrhet, hunger, törst, smärta, illamående och kräkningar är vanliga
postoperativa besvär som påverkar patienters välbefinnande negativt och som ökar risken för stora komplikationer. Inför kirurgiska ingrepp behöver patienter fasta för att minimera risken för aspiration under anestesin. Fastan kan påverka patienters välbefinnande och leda till onödigt lidande. I relativt nya riktlinjer beskrivs att preoperativ administrering av kolhydratrik dryck kan minska patienters metabola stresspåslag och därmed förbättra patienters
postoperativa välbefinnande.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa aktuell forskning om
kolhydratslösnings postoperativa effekt på patienter som genomgår anestesi.
Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design med elva RCT-studier.
Resultat: Muntorrhet, törst och hunger minskade signifikant i flera studier hos patienters som
druckit kolhydratrik dryck preoperativt. Effekten av kolhydratrik dryck kan inte helt fastställas. Smärta minskade i signifikant i en majoritet av studierna hos patienter där kolhydratrik dryck administrerades.
Slutsats: Muntorrhet, törst och hunger minskade hos patienter som fått kolhydratrik dryck
administrerat. Effekten på smärta var god men på grund av litet urval kan inga slutsatser dras kring effekten på smärta. Effekten på patienters postoperativa illamående och kräkningar kan inte fastställas då 40 procent av studierna såg en signifikant minskning av PONV. Slutgiltigen påverkar Kolhydratrik dryck patienters postoperativa välbefinnande och borde därav
administreras till patienter som skall genomgå kirurgi.
Nyckelord: Kolhydrater, Preoperativ vård, välbefinnande, Postoperativt illamående och
2
ABSTRACT
Background: Mouth dryness, hunger, thirst, pain, nausea and vomiting are common
postoperative unpleasant experience that are connected to decrees patient’s wellbeing and increases risk for postoperative complications. Patients need to fast preoperative to minimize the risk for respiratory aspiration during anaesthesia. The fast can contribute to patients decreased feeling of well being and increase unnecessary suffering. In new guidelines preoperative carbohydrate rich drinks is described to minimize patients metabolic stress and increase patient’s postoperative wellbeing.
Aim: The purpose of this study aims to compile current research about carbohydrate rich
drinks effect on patients postoperative wellbeing when undergoing anaesthesia .
Method: a litterateur review with descriptive design of eleven RCT- studies.
Result: Mouth dryness, thirst and hunger were significantly lower in patients receiving
preoperative carbohydrate rich drinks. The effect in postoperative nausea and vomiting could
not be determined. Significantly less pain was experienced in patients receiving preoperative carbohydrate rich drinks.
Conclusion: Patients experienced less postoperative mouth dryness, thirst and hunger if they
were given carbohydrate rich drinks preoperative. The effect on pain cannot be determined because of the small sample of studies. The effect on postoperative nausea and vomiting cannot be determined because only 40 percent of the reviewed studies has shown a
statistically significant improvement. Despite this, carbohydrate rich drink has an effect on patient’s postoperative wellbeing and should be given to patients undergoing surgery with general anaesthesia.
3
INNEHÅLL
... 0 SAMMANFATTNING ... 1 ABSTRACT ... 2 INTRODUKTON ... 5 Preoperativ fasta ... 5 Metaboliskt stresspåslag ... 5 Postoperativt välbefinnande ... 6Muntorrhet, törst och hunger ... 6
PONV ... 6
Smärta ... 7
Enhanced Recovery After Surgery ... 7
Teoretisk referensram ... 7 Problemformulering ... 8 Syfte ... 8 Frågeställningar ... 9 METOD ... 10 Design ... 10 Sökstrategi ... 10 Urval ... 10 Inklusionskriterier ... 11 Exklusionskriterier ... 11 Datainsamling ... 11 Tillvägagångsätt ... 11
Bearbetning och analys ... 12
4 Resultatanalys ... 12 Forskningsetiska överväganden ... 13 RESULTAT ... 13 Muntorrhet ... 13 Törst ... 13 Hunger ... 14 PONV ... 14 Smärta ... 15 DISKUSSION ... 16 Resultatdiskussion ... 16
Muntorrhet, Törst och Hunger ... 17
PONV ... 18 Smärta ... 18 Kliniska implikationer ... 19 Metoddiskussion ... 20 Slutsats ... 21 REFFERENSER ... 23 BILAGA 1. KVALITETSANALYS ... 26
5
INTRODUKTON
Kirurgiska ingrepp är mycket påfrestande för kroppen, resultatet efter ingreppet beror inte bara på kirurgens tekniska skicklighet. En god preoperativ nutritionsstatus är betydelsefullt för den kirurgiska behandlingen men även för patienters postoperativa välbefinnande (Weimann m.fl., 2017)
.
En god näringsstatus innebär att kroppen får rätt mängd energi och rätt mängd näringsämnen som kroppen behöver för att må bra. Kroppen behöver vätska, makronäringsämnen och mikronäringsämnen. Kolhydrater är kroppens viktigaste energikälla , det är framförallt blodkroppar och centrala nervsystemet som behöver kolhydrater i form av glukos (Stubberud, Almås & Kondrup, 2011). Kolhydrater kan även lagras i muskel och leverceller i form av glykogen. Glykogen i muskel- och levercellerna fungerar som en energireserv som kan räcka upp till 16 timmar. Glykogenet räcker olika länge beroende på aktivitetsnivå, sjukdom eller trauma. Om kroppens reservenergi tar slut börjar kroppen bryta ner sina egna vävnader och går därmed in i en katabol fas (Järhult & Offenbartl, 2013).Preoperativ fasta
Alla patienter som ska genomgå kirurgi ska ha en tom magsäck vid operationstillfället. Detta för att minska risken för att maginnehåll kommer upp ur svalget och aspireras till lungorna vid intubationen och när patienten saknar reflexer under anestetika. Aspiration av maginnehåll kan skada lungorna och leda till aspirationspneumonier vilket är en mycket allvarlig komplikation (Berntzen m.fl., 2011). Gamla riktlinjer har instruerat patienter att fasta från midnatt, dessa riktlinjer har uppdaterats till att patienterna får äta lätt måltid sex timmar innan och dricka klar vätska fram till två timmar innan ingreppet utan ökad risk för aspiration (Berntzen m.fl,. 2011; Weimann m.fl., 2017).
Metaboliskt stresspåslag
6 börjar bryta ner sina egna celler för att tillgodose sitt proteinbehov. Kroppen får i den katabola fasen en ökad energiomsättning. Kroppen försöker reducera konsekvenserna av traumat eller det kirurgiska ingreppet genom att förbruka kroppens proteiner och fetter. Resultatet blir ett katabolt tillstånd och gör att kroppen har ett ökat syrebehov, en ökad nedbrytning av
fettvävnad och nedbrytning av muskulatur. Kroppens insulinproduktion minskar samtidigt vilket leder till perifier insulinresistens. Vid stora kirurgiska ingrepp, trauma eller allvarliga infektioner kan de katabola tillståndet vara i flera dagar till och med veckor. Den katabola fasen är en komplikation vid kirurgiska ingrepp. Patienter som varit fastande lång tid tidigare drabbas hårdare av detta på grund av brist på överflödigt protein och kolhydrater som kroppen kan använda för att återhämta sig. Detta kan leda till förlängda sjukhusvistelser och obehag hos patienter (Berntzen m.fl., 2011).
Postoperativt välbefinnande
Kirurgi sätter stora krav på kroppen och påverkar patienters välbefinnande, patienter kan uppleva en ökad, törst, hunger, illamående, muntorrhet och kräkningar postoperativt (Berntzen m.fl,. 2011).
Muntorrhet, törst och hunger
Enligt Berntzen m.fl, (2011) anses törst vara ett av de postoperativa besvären som utger mest lidande under den tidiga postoperativa fasen. I studien av Robleda m.fl. (2015) svarade 88% av de inkluderade att jobbigaste besväret istället var muntorrhet. Känslan av hunger skattades till 5,05 i medelvärde genom VAS-skalan två timmar postoperativt i studien av Tosun m.fl. (2014). Känslan av hunger hos patienterna i studien ökade efterhand och åtta timmar postoperativt låg medelvärdet på 7,12.
Det är lätt att relatera till känslan av törst och hunger, men det har även observerats att patienter som lider av ökad törst och hunger också i större grad drabbas av PONV (postoperativt illamående och kräkningar) och smärta (Tosun m.fl., 2014).
PONV
7 PONV kan förutom att vara obehagligt också medför komplikationer som sårrupturer och aspirationspneumonier. Det kan också öka belastningen på operationssåret och medföra blödningar och sårrupturer. Det finns flera anledningar till att patienter lider av PONV. Det kan vara så lätt som att patienter är hungriga efter fastan och upplever detta som illamående. Smärta kan också vara en utlösande faktor för PONV, samtidigt kan det vara smärtstillande i form av opioider som är den utlösande faktorn. Sambandet mellan opioder och illamående är komplex och därför är det viktigt att mängden opioider anpassas till den enskilda patientens behov (Berntzen m.fl., 2011).
Smärta
Smärta var det besväret som påverkade välbefinnandet näst mest efter muntorrhet enligt, Robleda m.fl. (2015). Smärta kan vara grunden till andra besvär som påverkar postoperativt välbefinnande. Sambandet mellan smärta och PONV är komplicerat, PONV kan orsakas av både smärtan och smärtstillande i form av opioder (Berntzen m.fl., 2011).
Enhanced Recovery After Surgery
ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är en modell utvecklade för att minska patienters lidande och minska vårdtiderna för patienter som genomgår kirurgiska ingrepp. Modellen är utvecklad utifrån evidensbaserad forskning och riktlinjerna uppdateras när ny relevant forskning publiceras. ERAS organisationen är en ideell organisation som grundades av kirurger i början på 2000-talet. Grundarna tyckte att fokus på peri- och postoperativ vård skulle ligga på kvalitet i vården och inte hastighet av återhämtning hos patienterna. ERSA var tidig med att se de metaboliska besvären hos patienter och letade sätt att behandla dem. ERAS upptäckte att fastan var en stor orsak till patienternas bristande känsla av välbefinnande, efter forskning kring fastans längd kopplat till aspirationsrisken kunde man fastställa att risken för aspiration inte var större med kortare fasta. I dagsläget rekommenderar ERAS att man får äta mat senast sex timmar innan operation samt dricka klar vätska senast två timmar innan
operation. De rekommenderar även att patienter ska konsumera kolhydratrik dryck två timmar innan kirurgiska ingreppet för att minska risken för insulinresistens och därmed minskar risken för onödigt postoperativt lidande hos patienten. (Ljungqvist, Scott & Fearon, 2017).
Teoretisk referensram
8
professionen”. Vid kirurgiska ingrepp med anestesi upplever ofta patienter någon form av
lidande i form av biverkningar eller komplikationer. Lidande som kan åtgärdas och behandlas innan de dyker upp. I kompetenskraven för sjuksköterskor som arbetar inom kirurgi står det skrivet att sjuksköterskan skall förebygga komplikationer och biverkningar för att optimera patientförloppet.
Sjuksköterskan och vårdvetenskapsforskaren Katie Eriksson (1994) har utformat en
omvårdnatsteori kring begreppet lidande. Eriksson menar att lidande kan delas in i tre olika kategorier, liv-, vård och sjukdomslidande. Livslidande är unikt för varje individ och beror på hur individen tolkar och upplever olika situationer. Livslidandet påverkas även av vård- och sjukdomslidandet. Eriksson beskriver vårdlidandet som onödigt lidande som drabbar
individen på grund av behandling eller brist på behandling, alltså lidande som bör och kan åtgärdas. Enligt Eriksson uppkommer denna typ av lidande på grund av personalens brist på kunskap och förmåga att reflektera över patienter lidande. Sjukdomslidandet är lidandet som uppstår på grund av sjukdomen eller behandlingen av sjukdomen. Detta är den typen av lidande som oftast påverkas inom omvårdnaden. Detta kan till exempel vara komplikationer efter kirurgisk behandling.
För att minska patienters lidande anser Eriksson att vården bör vara mer individ- och
människoinriktad istället för sjukdomsinriktad vilket hon anser dagens vård vara. För att linda lidandet krävs en vårdkultur där patienter känner sig välkomna, respekterade och vårdade.
Problemformulering
Fastan inför kirurgiska ingrepp kan vara jobbigt för patienter på grund av den metabola stressen de utsätts för. Forskningen på ämnet går framåt för att minska påfrestningen på kroppen och minska patienters lidande. Mycket forskning görs om Kolhydratrik dryck påverkar patienters välmående men det finns betydligt färre sammanställningar av forskning inom samma ämne. Fler litteraturöversikter kommer leda till tydliga resultat och till slut leda till tydligare riktlinjer för sjukhus och vårdpersonal att följa för att främja patienters
välmående och därmed göra patienters vårdbesök kortare.
Syfte
9
Frågeställningar
Kan preoperativ kolhydratrik dryck minska förekomsten av PONV, törst, muntorrhet, hunger, smärta postoperativt?
10
METOD
Design
litteraturöversiktens syfte besvaras genom en litteraturöversikt med deskriptiv design för att ge en god översikt av kunskapsläget (Friberg, 2017). Originalartiklar publicerade i
vetenskapliga tidskrifter från år 2000 till 2020 som behandlar aktuellt ämne granskades och sammanställdes. Samtliga studier som inkluderades är RCT-studier (randomiserade
kontrollerade studier) för ett högt bevisvärde (Forsberg & Wengström, 2015).
Sökstrategi Urval Databaser
11 studier inkluderades i litteraturöversikten som studerar patienter i alla åldrar som genomgår kirurgi med anestesi. Studierna erhölls från databasen PubMed. PubMed samlar både medicin- och omvårdnadsforskning som huvudsakligen består av tidskriftsartiklar (Forsberg & Wengström, 2015). PubMed användes i denna litteraturöversikt på grund av sitt breda utbud av omvårdnadsforskning.
Sökord
Sökorden togs fram med hjälp av databasen Svensk MeSH. Sökordet ”Carbohydrates”
användes som en bred term för kolhydratrik dryck. Sökordet ”Preoperative care” användes för att få in de vårdande och den kirurgiska aspekten av studien. ”Preoperative care” inkluderar både fysiska och psykiska förberedelser inför kirurgi. Hur sökningarna genomfördes kan studeras i tabell 1. Sökningarna genomfördes 9 december 2020.
Tabell 1: Sökord, filter och antalet träffar vid sökningar på PubMed.
Sök nr: Sökord Antal träffar Filter
11
Inklusionskriterier
Originalartiklar skrivna på svenska eller engelska. RCT-studier oavsett ålder på
patientgrupperna, publicerade mellan åren 2000–2020 och tillgängliga i fulltext genom lärosätets databaser.
Exklusionskriterier
Studier med låg kvalitet enligt kvalitetsgranskningen
Datainsamling
Informationen som samlas från artiklarna är patienters välmående postoperativt. Med välmående syftas patienters smärta, illamående, kräkningar, hunger, törst och muntorrhet.
Tillvägagångsätt
Valet av artiklar gjordes i fem olika steg enligt tabell 2. Första urvalet kunde framställas efter att artiklarnas rubriker granskades utifrån rubriker som skulle kunna svara på
litteraturöversiktens syfte, totalt 22 artiklar. Abstract granskades på dessa artiklar och ledde till att 13 artiklar ansågs passa litteraturöversiktens inklusions och exlusionskriterier och lästes. Av dessa 13 artiklar ansågs 11 vara tillräckligt relevanta för litteraturöversikten och kvalitetsgranskades. Alla artiklar som kvalitetsgranskades hade tillräckligt hög kvalitet för att inkluderas i litteraturöversikten.
Tabell 2: Urvalsprocessen för studier inkluderade i litteraturöversikten.
4 Preoperative care [Mesh] 5,140 RTC, Publicerade år 2000-2020
5 Preoperative care [Title/abstract] 31 RTC, Publicerade år 2000-2020
6 4 OR 5 5,153 RTC, Publicerade år
2000-2020
7 3 AND 6 278 RTC, Publicerade år
12
Bearbetning och analys Kvalitetsanalys
Elva artiklar valdes ut i överensstämmelse med inklusions- och exlussionskriterierna och granskades med stöd av en granskningsmall. Granskningsmallen som användes var en som tillhandahållits från lärosätet vid tidigare studier. Enligt Forsberg & Wengström (2015) bör en kvalitetsbedömning minst omfatta syfte, frågeställning, design, urval, mätinstrument, analys och tolkning. Granskningsmallen som lärosätet skapat innehåller samtliga av dessa men saknar dock frågor angående bias, därför adderades en fråga angående detta till
granskningsmallen, se bilaga 1. Granskningsmallen utgår från frågor som kan besvaras med ”Ja”, ”Nej” eller ”Vet ej” för att avgöra om artikeln har hög, medel eller låg kvalitet.
Svagheter med granskningsmallen är att den inte definierar vad som anses som hög, medel eller låg kvalitet. Därmed definierades hög kvalitet om minst 16 av 18 av kriterier anses uppfyllas. Medelhög kvalitet om minst 14 av 18 kriterierna uppfylls. Allt under 14 av 18 uppfyllda kriterier räknas som låg kvalitet.
Resultatanalys
Resultatanalysen genomfördes genom Friberg (2017) fyra analyssteg för att analysera resultat till en litteraturöversikt. Studierna lästes i sin helhet flera gånger för att skapa en uppfattning om artiklarnas helhet. Därefter sammanfattades artiklarna för att tydliggöra om innehållet var aktuellt för litteraturöversikten. Innehållet i artiklarna fördes sedan in i en översiktstabell där syfte, metod, resultat och kvalitet presenterades (bilaga 2). Skillnader och likheter mellan artiklarna som inkluderades analyserades i de tredje steget. I Fribergs fjärde steg genomfördes den slutgiltiga sammanställningen av analysen genom att resultaten från studierna
Databas Sökord Filter Utfall
13 kategoriserades efter respektive variabel som litteraturöversikten undersökte, detta ger en tydlig resultatredovisning.
Forskningsetiska överväganden
Artiklar som inkluderas i studien forskar på människor och skall därmed genomfört etiska avväganden och redovisat detta. Den unika människan ska beaktas och respekteras. Etiska prövningar skall därför vara genomförda och godkännas enligt lag om etikprövning (SFS 2003:460). Studier skall inkluderas oavsett hypotes och resultat.
RESULTAT
I litteraturöversikten inkluderades totalt 1049 randomiserade patienter, 344 män och 610 kvinnor samt ett bortfall på 58. Studierna som inkluderades undersökte preoperativ kolhydratrik dryck som intervention. De olika studierna skildes åt gällande volym och tid kolhydratrik dryck administrerades till patienterna. Studierna studerade muntorrhet, törst, hunger, PONV och smärta som primärt eller sekundärt utfallsmått. Variablerna studerades genom VAS-skalan, verbala bedömningsskalor eller förekomst av utfall. Samtliga studier hade en kontrollgrupp och en interventionsgrupp och några studier inkluderade även en placebogrupp. Studierna genomfördes i Tyskland, Brasilien, Bosinien, Österrike, Kina, Turkiet, Sverige, Finland och Indien.
Muntorrhet
Muntorrhet undersöktes i tre studier (Helminen m.fl., 2019; Rizvanović m.fl., 2019; Wang m.fl., 2019). Två av studierna (Rizvanović m.fl., 2019; Wang m.fl., 2019) kunde påvisa signifikant mindre muntorrhet hos patienter som erhållit kolhydratrik dryck preoperativt. I studien av Helminen m.fl., (2019) kunde ingen signifikant skillnad påvisas mellan grupperna. Rizvanović m.fl., (2019) rapporterade att patienter hade signifikant mindre muntorrhet under hela det första postoperativa dygnet. Wang m.fl., 2019 visade på kunde signifikant mindre muntorrhet direkt efter extubering samt när patienten kommit tillbaka till avdelning.
Törst
14 m.fl., 2019 Harsten m.fl., 2012; Helminen m.fl., 2019) fann ingen signifikant skillnad mellan grupperna.
Rizvanović m.fl. (2019) påvisade en signifikant lägre törst under hela det första postoperativa dygnet hos patienter som fick kolhydratrik dryck preoperativt. Marquini m.fl. (2020) kunde också se signifikant lägre törst hos patienter vid den enda tidpunkten parametrarna
undersöktes, tio timmar postoperativt. Harsten m.fl. (2012) undersökte parametrarna under flera dygn postoperativt men fann ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Inte heller Helminen m.fl. (2019) som undersökte patienterna två och fyra timmar postoperativt kunde finna någon signifikant skillnad mellan grupperna.
Hunger
Åtta olika studier (Bopp m.fl., 2011: Harsten m.fl., 2012; Helminen m.fl., 2019; Marquini m.fl., 2020; Rizvanović m.fl., 2019; Wang m.fl., 2019; Yildiz m.fl., 2013) undersökte patienters postoperativa hunger. Fyra av dessa studier (Marquini m.fl., 2020; Wang m.fl., 2019; Rizvanović m.fl., 2019; Yildiz m.fl., 2013) fann en signifikant skillnad mellan de undersökta grupperna. Bopp m.fl. (2011), Helminen m.fl., (2019) och Harsten m.fl. (2012) fann ingen signifikant skillnad mellan grupperna.
Marquini m.fl. (2020) kunde se signifikant mindre hunger hos patienterna som fått
kolhydratrik dryck preoperativ vid mätning tio timmar postoperativt. Rizvanović m.fl. (2019) såg signifikant mindre hunger hos patienterna som fått kolhydratrik dryck vid samtliga mätningar, 0-4, 04-08, 08-12 och 12-24 timmar postoperativt.
PONV
Tio studier (Bopp m.fl., 2011; Dilmen m.fl., 2017; Harsten m.fl., 2012; Hausel m.fl., 2005; Helminen m.fl., 2019; Rizvanović m.fl., 2019; Singh m.fl., 2015; Tudor-Drobjewski m.fl., 2018; Wang m.fl., 2019; Yildiz m.fl., 2013) såg någon form av PONV, antingen kräkningar eller illamående.
15 m.fl., 2019; Singh m.fl., 2015; Tudor-Drobjewski m.fl., 2018; Wang m.fl., 2019) som
undersökte illamående undersökte även patienters postoperativa kräkningar. Två av studierna (Hausel m.fl., 2005; Singh m.fl., 2015) hade signifikant lägre mängd kräkningar hos
interventionsgruppen. Resterande fem studier (Bopp m.fl., 2011; Dilmen m.fl., 2017; Rizvanović m.fl., 2019; Tudor-Drobjewski m.fl., 2018; Wang m.fl., 2019) såg ingen signifikant skillnad mellan grupperna.
Smärta
Fem studier (Bopp m.fl., 2011; Harsten m.fl., 2012; Helminen m.fl., 2019; Marquini m.fl., 2020; Singh m.fl., 2015) undersökte kolhydratrik drycks effekt på patienters postoperativa smärta. Tre av studierna (Harsten m.fl., 2012; Marquini m.fl., 2020; Singh m.fl., 2015) såg signifikant mindre smärta hos patienter som fått kolhydratrik dryck preoperativt. Blopp m.fl., (2011) och Helminen m.fl.,(2019) såg ingen skillnad mellan grupperna.
Tabell 3. Artiklars resultat. ”1”=signifikant skillnad i någon postoperativ mätning, ”0”=ingen
signifikant skillnad vid någon postoperativ mätning, ”-” = parametern inte undersökt i aktuell studie
Artikel författare Smärta Hunger Törst Muntorrhet Illamående Kräkningar
16
DISKUSSION
Litteraturöversiktens syfte var att undersöka preoperativ kolhydratrik drycks effekt på de postoperativa välmående. Hur ofta och i vilka volymer som interventionen administrerades skildes åt i de olika studierna, studierna som administrerade interventionen i större volym hade fler parametrar med signifikant skillnad mellan grupperna. Effekten av interventioner mot törst, muntorrhet och hunger kan trots detta fastställas genom att flera studier, även studier som administrerade interventionen i mindre volym, hade signifikant färre fall av törst, muntorrhet och hunger. Resultatet tyder på att kolhydratrik dryck kan minska den
postoperativa smärtan men med endast tre artiklar som undersöker detta kan det inte fastställas och mer forskning behöver utföras. Effekten av interventioner mot PONV är delade. Majoriteten av artiklarna menar dock att de inte finns något signifikant minskning av PONV.
Resultatdiskussion
I flera studier (Dilmen m.fl., 2017; Hausel m.fl., 2005; Wang m.fl., 2019; Yildiz m.fl., 2013) administrerade patienterna 710-800ml kolhydratrik dryck kvällen innan operation samt 355-400ml 2-3 timmar innan ingreppet. Samtliga av dessa studier som undersökte hunger, törst och muntorrhet ansåg att det fanns signifikant skillnad mellan interventionsgruppen och kontroll-/placebogruppen. Två studier (Rizvanović m.fl., 2019; Singh m.fl., 2015) administrerade 400ml av interventionen kvällen innan samt 200ml två timmar innan ingreppet. Båda dessa studier såg signifikant bättre postoperativt välbefinnande hos
17 dos postoperativt. Skillnaden i volym kolhydratrik dryck är flerdubbel i vissa studier vilket ökar sannolikheten till att volymen kolhydratrik dryck har en påverkan på resultatet. För att kunna fastställa detta behöver detta utredas i framtida studier.
Muntorrhet, Törst och Hunger
I de fem studierna (Bopp m.fl., 2011; Marquini m.fl., 2020; Rizvanović m.fl., 2019; Wang m.fl., 2019; Yildiz m.fl., 2013) som hade signifikant mindre törst administrerade tre
(Rizvanović m.fl., 2019; Wang m.fl., 2019; Yildiz m.fl., 2013) av studierna interventionen i en större mängd från totalt 600ml till 1200ml i två olika doser. Samtliga av dessa studier fann signifikant skillnad mellan interventionsgruppen och kontroll-/placebogruppen. I tre andra studier (Bopp m.fl., 2011; Marquini m.fl., 2020; Helminen m.fl., 2019) fick patienterna en engångsdos på totalt 200ml två till fyra timmar preoperativt. Två av dessa (Bopp m.fl., 2011;, Marquini m.fl., 2020) visade på signifikant mindre törst. Detta kan tyda på att mängden kolhydratrik dryck inte skulle påverka patienternas törst postoperativt.
I de fyra studierna (Marquini m.fl., 2020; Rizvanović m.fl., 2019; Wang m.fl., 2019; Yildiz m.fl., 2013) som såg signifikant skillnad mellan interventionsgruppen och
kontroll-/placebogruppen gällande postoperativ hunger administrerade tre av studierna interventionen i volymerna 600ml totalt (Rizvanović m.fl., 2019), 1065ml (Wang m.fl., 2019) och 1200ml (Yildiz m.fl., 2013) preoperativt. Detta kan tyda på att postoperativ hunger påverkas av mängd kolhydratrik dryck och administreringstillfälle.
Muntorrhet undersöktes endast av tre studier. Två av studierna såg signifikant skillnad mellan grupperna och båda studierna administrerade interventionen vid två tillfällen med liknande volym, 800ml och 400ml (Rizvanović m.fl., 2019) samt 710ml och 355ml (Wang m.fl., 2019). Studien som inte såg någon signifikant skillnad (Helminen m.fl., 2019) administrerade endast en engångsdos av interventionen med en volym på 200ml. Även detta skulle kunna tyda på att interventionens volym påverkar resultatet.
Enligt Gan m.fl., (2020) är just det kirurgiska ingreppets storlek en risk för PONV, detta leder till funderingar ifall andra typer av välbefinnande också kan påverkas av storleken på
18 studierna som undersökte patienter som genomgår laparoskopisk kolecystektomi skilde sig dock inte resultaten märkbart från resterande studier. Studierna som undersökte hunger, törst och muntorrhet genomförde flera olika typer av kirurgi och som möjligtvis skulle kunnat påverka resultatet. Dock ser inte storleken på ingreppet ut att påverka postoperativ hunger, törst och muntorrhet.
PONV
Tio studier (Bopp m.fl., 2011; Dilmen m.fl., 2017; Harsten m.fl., 2012; Hausel m.fl., 2005; Helminen m.fl., 2019; Rizvanović m.fl., 2019; Singh m.fl., 2015; Tudor-Drobjewski m.fl., 2018; Wang m.fl., 2019; Yildiz m.fl., 2013) undersökte någon form av PONV, antingen illamående eller kräkningar. Endast fyra av dessa studier (Harsten m.fl., 2012; Rizvanović m.fl., 2019; Singh m.fl., 2015; Wang m.fl., 2019) visade någon signifikant minskning av illamående mellan interventionsgruppen och kontroll-/placebogruppen. Två av studierna (Hausel m.fl., 2005; Singh m.fl., 2015) hade signifikant mindre kräkningar. Studierna med signifikant mindre illamående eller kräkningar hade detta vid olika tid postoperativt.
Rizvanović m.fl. (2019) såg signifikant mindre illamående fyra till tolv timmar postoperativt Harsten m.fl. (2012) såg signifikant mindre illamående 36–48 timmar postoperativt, Hausel m.fl. (2005) 12-24 timmar postoperativt och noll till tolv timmar postoperativt. Eftersom samtliga av dessa studier visar olika tidpunkter med mindre PONV minskar de troligheten att de går att minska PONV med preoperativ kolhydratrik dryck.
Enligt Gan m.fl. (2020) har kvinnor en större risk att drabbas av PONV. Två av studierna (Hausel m.fl., 2005; Singh m.fl., 2015) har en stor majoritet kvinnor i sin studie och båda dessa visade signifikant mindre PONV i interventionsgruppen. Det kan diskuteras om den stora majoriteten kvinnor i studien är till fördel för resultatet. Resterande åtta studier (Bopp m.fl., 2011; Dilmen m.fl., 2017; Harsten m.fl., 2012; Helminen m.fl., 2019; Rizvanović m.fl., 2019; Tudor-Drobjewski m.fl., 2018; Wang m.fl., 2019; Yildiz m.fl., 2013) som undersöker PONV har ungefär lika många män som kvinnor i sina studier och endast två av dessa studier (Rizvanović m.fl., 2019 ; Harsten m.fl., 2012) såg en signifikant skillnad mellan grupperna. Detta förstärker teorin om att fördelningen av kön i de olika studierna påverkade utfallet av respektive studie.
Smärta
19 innan ingreppet (Singh m.fl., 2015) respektive 400ml 2 timmar innan ingreppet och 400ml en och en halv timme efter ingreppet (Harsten m.fl., 2012). Resterande tre studier (Bopp m.fl., 2011; Helminen m.fl., 2019; Marquini m.fl., 2020) som undersökte smärta som parameter administrerade alla en engångsdos av kolhydratrik dryck på 200ml två till fyra timmar preoperativt. Detta kan tyda på att mängden kolhydratrik dryck påverkar patienters
postoperativa smärta. Det som skulle motsäga detta är resultatet rapporterat av Marquini m.fl., (2020) som administrerar en engångsdos kolhydratrik dryck på 200ml fyra timmar
preoperativt.
Kliniska implikationer
Muntorrhet och törst ansågs vara de besvären som ledde till mest lidande (Berntzen m.fl., 2011; Robleda m.fl., 2015). Båda dessa parametrar hade signifikant färre fall i
interventionsgruppen i flera studier. Effekten av Kolhydratrik dryck på de två parametrarna som utgör mest lidande hos patienterna är en stor anledning varför kolhydratrikdryck borde användas inom den preoperativa vården. ERAS rekommenderar användandet av kolhydratrik dryck för att förbättra patienters välbefinnande (Ljungqvist, Scott & Fearon, 2017). ERAS ser precis som i litteraturöversikten att en god preoperativ nutritionsstatus kan leda till förbättrad upplevelse av vården för patienter och förenkla vårdpersonals arbete genom minskad
muntorrhet, törst, hunger, smärta och PONV. ERAS beskriver också att en god preoperativ nutritionsstatus minskar vårdtiderna genom det förbättrade välbefinnandet. Detta går enligt de kompetenskrav för sjuksköterskor inom kirurgi som International Council of Nurses (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) framställt. Det försämrade välbefinnandet hos patienter som inte erhållit kolhydratrik dryck skulle enligt Eriksson (1994) klassas som vårdlidande eftersom patienten påverkas negativt av det kirurgiska ingreppet. Enligt Eriksson (1994) ska all vårdlidande undvikas om detta är möjligt. Patienten är i sjukvården i en väldigt utsatt situation, kan vårdpersonalen minska påfrestningen på patienten och minska vårdlidandet kan den individuella patienten uppleva en tryggare miljö.
20 Litteraturöversikten kan förhoppningsvis användas av sjuksköterskor för att etablera
användandet av kolhydratrik dryck preoperativt.
Metoddiskussion
Litteraturöversikt valdes för att besvara studiens syfte, Enligt Forssberg och Wengström (2015) skall en litteraturöversikt beskriva kunskapsläget inom området vilket arbetet gör. Artiklar som inkluderades i studien var RCT-studier med god kvalitet för att göra arbetet och resultatet så tillförlitligt som möjligt (Forsberg & Wengström, 2015). Samtliga artiklar som inkluderades i litteraturöversikten var kvantitativa RCT-studier, detta gör att resultatet är lätt att jämföra med varandra. Att undersöka något subjektivt som välbefinnande kvantitativt kan dock vara svårt vilket kan vara en av litteraturöversiktens svagheter eftersom det lätt kan bli missförstånd mellan patient och vårdgivare. En kvalitativ studie hade hjälpt studien att få en djupare förståelse för patienters välbefinnande men förlorat fördelen med ett stort urval. En tidsperiod på 20 år valdes för att få ett brett urval på artiklarna samtidigt som det exkluderar gammal forskning som inte längre är relevant.
I litteraturöversikten gjordes sökningar i två databaser, PubMed och CINAHL. Endast artiklar från PubMed inkluderades då flertalet artiklar kom upp under båda databaserna. Både
CINALH och PubMed är de två mest använda databaserna och har ett mycket brett utbud på omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2015). Fler artiklar kanske skulle kunna inkluderas om fler databaser skulle användas och därmed göra litteraturöversikten större och mer utförlig. I litteraturöversikten undersöktes alla patienter oavsett ålder. Detta för att skapa en generell överblick av effekten av kolhydratrik dryck på välbefinnandet. Detta kan dock ha begränsat resultatet eftersom bland annat PONV har väldigt många olika riskgrupper där ålder är en av dem (Gan m.fl., 2020). En svaghet hos några av de inkluderade studierna var att den ojämna fördelningen av könen. Med kvinnor som en riskgrupp för bland annat PONV kan detta påverka resultatet (Gan m.fl., 2020). Hade studien istället fokuserat på ett av könen hade resultatet i litteraturöversikten kunnat bli mer generaliserbara men urvalet av artiklar hade varit mindre.
21 mer konventionell kvalitetsanalys exempelvis SBU:s kvalitetsanalys för randomiserade
studier skulle detta kunna bidra till en mer trovärdig kvalitetsanalys. En kvalitetsanalys är dock en subjektiv bedömning utifrån granskarens metodkunskap. Detta betyder att det är läsarens förmåga att granska artiklarna som avgör vilken kvalitet som studierna har. Olika granskare av kvalitet med samma typ av kvalitetsanalys kan därmed få olika resultat. En svaghet med kvalitetsanalysen som användes i litteraturöversikten är att författaren satte poäng på de olika nivåerna av kvalitet. Problematiken med detta är att alla frågeställningar inte är likställda varandra i en kvalitetsanalys och kan därmed leda till felaktig kvalitetsnivå. Avsikten med kvalitetsanalys var att exkludera studier som inte höll tillräcklig kvalitet och därmed öka litteraturöversiktens tillförlitlighet.
Samtliga studier i litteraturöversikten presenterar att de har lämnat information till patienterna som ingår i respektive studie om deras uppgift i studien enligt informationsprincipen.
Samtliga patienter eller vårdnadshavare har även givit sitt muntliga och skriftliga samtycke till författarna enligt samtyckeskraven. Enligt Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet fanns inga namn, personnummer eller annan information som kan koppla individer till de olika studierna och informationen som insamlades användes för forskning utifrån den informationen som studierna presenterade (Vetenskapsrådet, 2020)
Syftet med litteraturöversikten var att undersöka effekten av preoperativ kolhydratrik dryck på patienters postoperativa välbefinnande oavsett typ av kirurgi och ålder eller kön på
patienterna. De olika studierna har administrerat interventionen vid olika tillfällen och olika volym samt haft olika tidpunkt för datainsamling. Detta för att få ett så stort urval som möjligt, detta kan däremot påverka litteraturöversiktens generaliserbarhet. Med detta i åtanke krävs mer forskning på ämnet som tar mer hänsyn till detta och därmed kan säkerställa effekten av kolhydratrik dryck på patienters välbefinnande.
Mer forskning behöver genomföras för att förstå vilka patienter som har ökad risk för att drabbas av försämrat postoperativt välbefinnande och för att förstå hur dessa skall behandlas på bästa sätt. Framtida studier bör undersöka olika kirurgiska ingrepp, kön, åldrar med mera. Mer forskning på hur volymen kolhydratrik dryck påverkar patienters postoperativa
välbefinnande för att minska patienters onödiga lidande.
Slutsats
22 påverkades kan inte helt fastställas då endast tre studier undersökte detta, men det finns dock tendenser för att de skulle kunna göra detta. PONV minskade i en minoritet av studierna vilket tyder på att kolhydratrik dryck i bästa fall en liten påverkan. Samtliga parametrar behöver det dock forskas mer om. Trots detta är effekten av kolhydratrik dryck god och bör administreras inför kirurgiska ingrepp eftersom de kan förbättra patienters postoperativa välbefinnande.
23
REFFERENSER
*Bopp, C., Hofer, S., Klein, A., Weigand, M. A., Martin, E., & Gust, R. (2011). A liberal preoperative fasting regimen improves patient comfort and satisfaction with anesthesia care in day-stay minor surgery. MINERVA ANESTESIOLOGICA, 77(7), 7.
*Dilmen, O. K., Yentur, E., Tunali, Y., Balci, H., & Bahar, M. (2017). Does preoperative oral carbohydrate treatment reduce the postoperative surgical stress response in lumbar disc surgery? Clinical Neurology and Neurosurgery, 153, 82–86.
https://doi.org/10.1016/j.clineuro.2016.12.016
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier.(4.uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. IF. Friberg (Red.), Dags för uppsats -vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152). Lund: Studentlitteratur. Gan, T. J., Belani, K. G., Bergese, S., Chung, F., Diemunsch, P., Habib, A. S., Jin, Z., Kovac, A. L., Meyer, T. A., Urman, R. D., Apfel, C. C., Ayad, S., Beagley, L., Candiotti, K.,
Englesakis, M., Hedrick, T. L., Kranke, P., Lee, S., Lipman, D., … Philip, B. K. (2020). Fourth Consensus Guidelines for the Management of Postoperative Nausea and Vomiting.
Anesthesia & Analgesia, 131(2), 411–448.
*Harsten, A., Hjartarson, H., & Toksvig-Larsen, S. (2012). Total hip arthroplasty and perioperative oral carbohydrate treatment: A randomised, double-blind, controlled trial.
European Journal of Anaesthesiology, 29(6), 271–274.
https://doi.org/10.1097/EJA.0b013e3283525ba9
24 *Helminen, H., Branders, H., Ohtonen, P., & Saarnio, J. (2019). Effect of pre-operative oral carbohydrate loading on recovery after day-case cholecystectomy: A randomised controlled trial. European Journal of Anaesthesiology, 36(8), 605–611.
https://doi.org/10.1097/EJA.0000000000001002
Ljungqvist, O., Scott, M. & Fearon K.C. (2017). Enhanced Recovery After Surgery: areview. JAMA Surgery, 152(3), 292–298. doi: 10.1001/jamasurg.2016.4952
*Marquini, G. V., Pinheiro, F. E. S., Vieira, A. U. C., Pinto, R. M. C., Uyeda, M. G. B. K., Girão, M. J. B. C., & Sartori, M. G. F. (2020). Effects of preoperative fasting abbreviation with carbohydrate and protein solution on postoperative symptoms of gynecological surgeries: Double-blind randomized controlled clinical trial. Revista Do Colegio Brasileiro
De Cirurgioes, 46(5), e20192295. https://doi.org/10.1590/0100-6991e-20192295
*Rizvanović, N., Nesek Adam, V., Čaušević, S., & Dervišević, S. (2019). A randomised controlled study of preoperative oral carbohydrate loading versus fasting in patients undergoing colorectal surgery. International Journal of Colorectal Disease, 34(9), 1551– 1561. https://doi.org/10.1007/s00384-019-03349-4
Robleda,G., Roche-Campo,F., Sánchez,V., Gich,I. &Baños,J.E. (2015). Postoperative discomfort after abdominal surgery: an observational study. Journal of Perianesthesia
Nursing: Official Journal of the American Society of PeriAnesthesia Nurses, 30(4), 272–279. doi: 10.1016/j.jopan.2014.06.005
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Riksdagen. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
*Singh, B. N., Dahiya, D., Bagaria, D., Saini, V., Kaman, L., Kaje, V., Vagadiya, A., Sarin, S., Edwards, R., Attri, V., & Jain, K. (2015). Effects of preoperative carbohydrates drinks on immediate postoperative outcome after day care laparoscopic cholecystectomy. Surgical
Endoscopy, 29(11), 3267–3272. https://doi.org/10.1007/s00464-015-4071-7
25 Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR. Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 28 Maj, 2020, från;
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Tosun, B., Yava, A. & Açıkel, C.(2015). Evaluating the effects of preoperative fasting and fluid limitation.International Journal of Nursing Practice, 21(2), 156–165. doi:
10.1111/ijn.12239. Weimann, A., Braga, M., Carli, F., Higashiguchi, T., Hübner, M., Klek, S,...Singer, P. (2017). ESPEN guideline: Clinical nutrition in surgery. Clinical Nutrition, 36(3), 623–650. doi: 10.1016/j.clnu.2017.02.013
*Tudor-Drobjewski, B. A., Marhofer, P., Kimberger, O., Huber, W. D., Roth, G., & Triffterer, L. (2018). Randomised controlled trial comparing preoperative carbohydrate loading with standard fasting in paediatric anaesthesia. British Journal of Anaesthesia, 121(3), 656–661. https://doi.org/10.1016/j.bja.2018.04.040
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. Stockholm. Vetenskapsrådet. Hämtad den 31 december 2020 från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.
*Wang, Y., Zhu, Z., Li, H., Sun, Y., Xie, G., Cheng, B., Ji, F., & Fang, X. (2019). Effects of preoperative oral carbohydrates on patients undergoing ESD surgery under general
anesthesia: A randomized control study. Medicine, 98(20), e15669. https://doi.org/10.1097/MD.0000000000015669
*Yildiz, H., Gunal, S. E., Yilmaz, G., & Yucel, S. (2013). Oral carbohydrate supplementation reduces preoperative discomfort in laparoscopic cholecystectomy. Journal of Investigative
Surgery: The Official Journal of the Academy of Surgical Research, 26(2), 89–95.
26
BILAGA 1. KVALITETSANALYS
Granskad studies titel och författare:
Utgår studien från en väldefinierad frågeställning? Ja Nej Vet ej Är designen lämplig utifrån syftet? Ja Nej Vet ej Relevant urvalsprocedur? Ja Nej Vet ej Har deltagarna randomiserats till de olika
studiegrupperna?
Ja Nej Vet ej
Är randomiseringsförfarandet beskrivet? Ja Nej Beskrivs undersökningsgrupperna med relevanta
variabler?
Ja Nej Vet ej
Är inklusions- och exklusionskriterier relevanta? Ja Nej Beskrivs ej Beskrivs storleken på bortfallet? Ja Nej
Är urvalet representativt för den population man vill generalisera resultaten till?
Ja Nej Vet ej
Är undersökningsgrupp och kontrollgrupp liknande med avseende på viktiga variabler?
Ja Nej Vet ej
27 Kan studiens slutsatser motiveras från de erhållna
resultaten?
Ja Nej Vet ej
Har författarna till studien någon bias Ja Nej Vet ej
Sammanfattande bedömning av kvaliteten
28
BILAGA 2. ÖVERSIKT AV ANALYSERAD LITTERATUR
Författare, Tidskrift,År, Land
Titel Syfte Metod Deltagar
e
Resultat Kvalitet
Bopp, C. Hofer,S. Klein, A. Weigand, MA. Martin, E. Gust R MINERVA ANESTESIOLOGICA 2011 Tyskland A liberal preoperative fasting regimen improves patient comfort and satisfaction with anesthesia care in day-stay minor surgery Undersöka om ett intag av kolhydratrik dryck kan förbättra perioperativativa välbehag och hur tillfredsställelse med anestesiomvårdnaden hos patienter som genomgår ögonkirurgi över dagen. dagkirurgi. Randomisering till två grupper. En kontrollgrupp med och en interventionsgrupp.
Kontrollgruppen fick noll per os. Interventionsgruppen fick 200ml (12,5g/100ml
kolhydrater) två timmar innan kirurgi.
29 postoperativa mätningar
genomfördes. En direkt när patienten kommit tillbaka till avdelningen och en strax innan patienten blir utskriven från avdelningen.
Statistiska analyser gjordes med Mann- Whitney U-test där P <0.05 är signifikant Dilmen, O. Yentur, E. Tunali, Y. Balici, H. Bahar, M. Clinical Neurology and Neurosurgery 2017 Turkiet Does preoperative oral carbohydrate treatment reduce the postoperative surgical stress response in lumbar disc surgery? Primära syftet är att bedöma effekten av kolhydratrik dryck på insulinresistens och stressrespons under de första 24h efter kirurgi i ländryggen. Det sekundära syftet är att bedöma kolhydratrik drycks effekt på PONV. Patienterna randomiserades till två grupper. En kontrollgrupp och en interventionsgrupp. Interventionsgruppen fick 800ml kolhydratrik dryck (12,5% kolhydrater) kvällen innan ingreppet och
ytterligare 400ml 2h innan ingreppet. Kontrollgruppen fastade i 8h innan ingreppet. Parametrar som mättes i studien var PONV
Deskriptiv analys användes i studien, ingen statistisk analays användes. 43 inkludera des, 3 bortfall. (20 män och 20 kvinnor)
PONV: Tre patienter i
interventionsgruppen och 2 i
kontrollgruppen led av illamående. Ingen i studien kräktes. Det var ingen skillnad i förekomst av PONV mellan
kontrollgruppen och interventionsgruppen.
30 Harsten, A. Hjartarson, H. Toksvig-Larsen, S. European Journal of Anaesthesiology 2012 Sverige Total hip arthroplasty and perioperative oral carbohydrate treatment: a randomised, double-blind, controlled trial Att fastställa om konsumtion av kolhydratrik dryck minskar obehag hos patienter som genomgår höftoperation.
Patienter randomiserades till två olika grupper. En interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Interventionsgruppen fick 400ml kolhydratrik dryck (12,5% kolhydrater) och kontrollgruppen fick 400ml smaksatt vatten 1,5h före ingreppet och 2h efter ingreppet.
Parametrar som studerades var ångest, hunger,
illamående, smärta, törst, fatigue och med hjälp av VAS skala.
Statistiska analyser gjordes med Mann whitney test
31 2005 Sverige postoperative nausea and vomiting after laparoscopic cholecystecto my (12,5% kolhydrater) kvällen innan ingreppet och 400ml 2h innan ingreppet.
Placebogruppen fick samma mängd smaksatt vatten vid samma tidpunkter.
Kontrollgruppen Fastade från midnatt.
PONV undersöktes genom VAS skala och objektiv mätning de första
postoperativa dygnet. Smärta undersöktes med VAS skala
Statistisk analys
genomfördes med Spearmans rank test och chi squared test.
32 controlled
trial Törst, hunger, muntorrhet, illamående, smärta och trötthet undersöktes 2h och 4h efter ingreppet med hjälp av VAS skalan.
Statistisk analys
genomfördes med Pearsons chi sqaured te ooch fishers exact test. Törst: Ingen signifikant skillnad mellan grupperna Smärta: Ingen signifikant skillnad mellan grupperna Marquini, GV. Pinheiro, F. Vieira, A. Pinto, R. Uyeda, M. Girão, M. Sartori, M Revista Do Colegio Brasileiro De Cirurgioes 2020 Brasilien Effects of preoperative fasting abbreviation with carbohydrate and protein solution on postoperative symptoms of gynecologica l surgeries: double-blind randomized controlled clinical trial Att undersöka effekten av förkortad fasta på postoperativa symtom hos patienter som genomgår gynekologisk kirurgi. Randomisering till två grupper. En kontrollgrupp och en interventionsgrupp. Interventionsgruppen fick 200ml (89%kolhydrater och 11%protein) fyra timmar innan kirurgiska ingreppet. Kontrollgruppen fick 200ml destillerad vätska med färg och smakämnen fyra timmar innan kirurgiska ingreppet. Törst, hunger, smärta, allmänt välmående
undersöktes med VAS skalan 1-10 för alla parametrar 10 timmar efter ingreppet.
Statistiska analyser gjordes med chi- square test
33 och fishers exact test. P<0.05
för att vara signifikant. Rizvanović, N. Nesek Adam, V. Čaušević, S. Dervišević, S. International Journal of Colorectal Disease 2019 Bosnien A randomised controlled study of preoperative oral carbohydrate loading versus fasting in patients undergoing colorectal surgery Att undersöka effekten av oral kolhydratladdning på postoperativa metaboliska och inflammatoriska reaktionen, perioperativa obehag och kirurgiska resultat. I öppen colorectal kirurgi i jämförelse med konventionellt protokoll för fasta.
Patienter randomiserades till två olika grupper. En
kontrollgrupp och en interventionsgrupp.
Kontrollgruppen fastade åtta timmar innan kirurgiska ingreppet.
Interventionsgruppen fick 400ml (12,5g/100ml
maltodextrin, 50kcal/100ml, pH 5.0) kvällen innan kirurgiska ingreppet och sedan ytterligare 200ml 2h innan anestesin.
Törst, hunger, muntorrhet, ångest, svaghet, smärta och smärta mättes med VAS skala mellan 1-10 vid tre olika tillfällen efter kirurgin, 0-4, 04-08, 08-12 och 12-24 timmar postoperativt. Illamående och kräkningar mättes antingen som att de fanns eller inte fanns.
Statisktiska analyser gjordes med pearsons
34 squared test, Mann whitney U
test Tudor-Drobjewski, B. Marhofer, P. Kimberger, O. Huber, W.D. Roth, G. Triffterer,L. British Journal of Anaesthesia 2018 Österrike Randomised controlled trial comparing preoperative carbohydrate loading with standard fasting in paediatric anaesthesia
Att undersöka hur kommersiell tillgänglig kolhydratrik dryck tillverkad för preoperativt bruk påverkar maginnehåll och andra parametrar kopplade till perioperativt obehag hos barn som
genomgår generell anestesi. Patienterna randomiserades in i två olika grupper. En kontrollgrupp och en interventionsgrupp. Kontrollgruppen fick följa sjukhusets standardiserade preoperativa rutiner med 6h fasta innan operation och inga klara vätskor två timmar innan 2h.
interventionsgruppen fick 5ml/kg av smaksatt
kolhydratrik dryck 2h innan planerade ingreppet.
Illamående, kräkningar prevalens studerades under det första postoperativa dygnet binärt.
Statistiska analyser gjordes med Wilcoxons test och chi Square-test.
120 inkludera des, 0 bortfall. (60 män och 60 kvinnor) Illamående: Ingen signifikant skillnad mellan grupperna Kräkningar Ingen signifikant skillnad mellan grupperna Hög Singh, B N. Dahiya,
D. Bagaria, D. Effects of preoperative carbohydrate s drinks on
Att undersöka effekten av
kolhydratrik drycks effekt på PONV och
35 Saini, V. Kaman, L. Surgical Endoscopy 2015 Indien immediate postoperative outcome after day care laparoscopic cholecystecto my
smärta hos patienter som genomgår lapraskopisk kolecystektomi
kontrollgrupp.
Interventionsgruppen fick 400ml kolhydrat rik dryck (12,5% kolhydrater) kvällen innan ingreppet och 200ml två timmar innan ingreppet. Placebogruppen fick smaksatt matten i samma mängd vid samma tidpunkter.
Kontrollgruppen fastede från midnatt.
Smärta skattades med VAS-skala och PONV
registrerades vid förekomst. Statistiska analyser genomfördes med Mann-Whitney U-, Krusjak Wallis- och Wilcoxons rank test
(94 kvinnor och 26 män)
och övriga grupper 0-4h (P=0,001). Ingen signifikant skillnad i övriga mätningar. Kräkningar: Signifikant färre kräkningar mellan interventionsgruppen och överiga grupper 0-4 (P=0,000-4) och 0-4-12h (P=0,001). Ingen signifikant skillnad i övriga mätningar. Smärta: Signifikant mindre smärta i interventionsgruppen jämfört med övriga grupper 0-4h (P=0,001) och 4-12h(P=0,005). Ingen signifikant skillnad i Övriga mätningar Wang,Y. Zhu, Z. Li,
H. Sun, Y. Xie, G. Medicine Effects of preoperative oral carbohydrate s on patients Att undersöka postoperative kolhydratrik drycks effekt för ESD ingrepp med fokus
36 2019 Kina undergoing ESD surgery under general anesthesia: A randomized control study på perioperativt välmående och gastrisk peristaltik. 710ml kolhydratrik dryck kvällen innan operation och 355ml två timmar innan ingreppet. Kontrollgruppen fastade tio timmar innan ingreppet.
Parametrarna som
undersöktes var törst, hunger, muntorrhet, illamående och kräkningar med hjälp av VAS skala. Två postoperativa mätningar genomfördes, en efter patienten extuberats och en när patienten kommit till avdelning
Statistisk analys gjordes med independent sample t test och chi squared test.
kvinnor och 47 män) Hunger: Statistisk signifikant skillnad mellan grupperna .(P<0,05) Muntorrhet: Statistisk signifikant skillnad mellan grupperna (P<0,05) Illamående: Ingen signifikant skillnad mellan grupperna Kräkningar: Ingen signifikant skillnad mellan grupperna Yildiz, H. Gunal, S. Yilmaz, G. Yucel, S. Journal of Investigative Surgery 2013 Turkiet Oral Carbohydrate Supplementa tion Reduces Preoperative Discomfort in Laparoscopic Att undersöka effekten av kolhydratrik dryck på perioperativt obehag, biokemi, hemodynamik och patienttillfredsställel se vid planerad
Patienter randomiserades till två olika grupper. En
kontrollgrupp och en interventionsgrupp.
37 Cholecystect
omy kirurgi med generell anestesi. kvällen innan ingreppet och 400ml 2-3h innan ingreppet. Parametrar som undersöktes, törst, hunger och illamående. Parametrarna undersöktes med hjälp av VAS-skattning vid fem olika tillfällen varav de två sista tillfällena var postoperativt.
