Biologiska begrepp i förskolan

Biologiska begrepp i förskolan

En studie om hur pedagogerna inkluderar och använder sig av biologiska

begrepp i förskoleverksamheten

Biological concepts in preschool

A study in how the preschool teachers uses and includes the biological terms in

preschool.

Lina Tinglöf

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet

Grundnivå: 15hp

Abstract

The purpose of this study is to inquire into how teachers relate to and use biological concepts. I have used a semi-structured interview with follow-up questions to get as truthful response as possible to the study. In the study, I have interviewed six qualified preschool teachers to get a deep insight on how educators include biological terms.

The results of the interviews shows that when educators define biological concepts they do mean that it is about everything that revolves in the world around us. All the educators responded the same to a question about what they think of when they hear the word

“biological concepts in preschool” - they do think of wildlife and nature first and foremost. The result of the interview also shows that it is the knowledge, experience and personal values that educators have to biological concepts. Educators believes that it is important to include biological terms because of its use to contribute to an exploration and fun learning experience for the children.

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och använder sig av biologiska begrepp i den pedagogiska verksamheten. Jag har använt mig av semistrukturerad intervju med följdfrågor för att få ett så sanningsenligt resultat som möjligt till min

undersökning. I undersökningen har jag intervjuat sex legitimerade förskollärare för att få en djup inblick på hur pedagogerna inkluderar biologiska begrepp.

Resultatet från intervjuerna visar att när pedagogerna definierar biologiska begrepp menar de att det handlar om hur vår omvärld hänger samman. Alla pedagogerna svarade på att när de hör ordet biologiska begrepp i förskolan så tänker de först och främst på djur och natur. Resultatet från intervjuerna visar också på att det handlar om vilka kunskaper, erfarenheter och personliga värderingar pedagogerna har till biologiska begrepp. Pedagogerna anser att det är viktigt att inkludera biologiska begrepp för det kan bidra till ett utforskande och lustfullt lärande för barnen.

Innehållsförteckning

Vad anser pedagogerna är ett biologiskt begrepp? ... 8

Hur använder de sig av biologiska begrepp i den planerade verksamheten? ... 8

Vid planerade aktiviteter ... 8

Temaområden för att inkludera biologiska begrepp ... 9

Pedagogiskt material som utgångspunkt... 9

Förenklat språk ... 9

Vad anser pedagogerna om begreppsanvändning i förskolan? ... 9

Svårigheter eller hinder med biologiska begrepp. ... 9

Bygga på barns tankar om ett biologiskt fenomen... 10

Ordförråd ... 10

Vikten av att benämna ”rätt” begrepp ... 11

Vilken syn pedagogerna har på hur barnen inkluderar biologiska begrepp ... 11

Den fria leken ... 11

Diskussion ... 12

Validitet och Reliabilitet ... 14

Studiens relevans för yrkesroll ... 15

Förslag till vidare forskning ... 15

1

Inledning

I Läroplanen för förskolan står det att förskollärare ska ansvara för att ge alla barnen en möjlighet till att utveckla ett mångsidigt språkbruk. Genom att inkludera begrepp i

verksamheten kan det leda till att barnen upplever att det är lättare att se samband med sin omvärld (Skolverket, 2016). I boken Barn och naturvetenskap förespråkar man att

naturvetenskapliga begrepp1 _{ska finnas med i det vardagliga språket, för att barn ska kunna}

erövra nya kunskaper och erfarenheter om ett naturvetenskapligt fenomen (Elfström, Nilsson, Sterner, & Wehner-Godée, 2014). Utifrån min studie vill jag söka kunskap om vad pedagoger anser är ett biologiskt begrepp samt hur man inkluderar biologiska begrepp i verksamheten tillsammans med barnen. Jag upplever att det är viktigt att använda sig av ett nyanserat språkbruk med barnen för att det ska bidra till att de får en förståelse för sin omvärld. Genom att använda sig av ett nyanserat språkbruk kan det medföra nya kunskaper hos barnen, så att de utvecklar sin språkmedvetenhet. Elfström, m.fl. (2014) påpekar att det är viktigt för barn att de använder sig av olika slags redskap för att kunna hantera sin omvärld. Genom att söka efter begrepp och metaforer är det ett sätt för dem att uppfatta och reflektera sin omvärld. Persson (2000) anser genom att tillägna begrepp bidrar det till en helhetssyn på biologiska fenomen samt att det kan väcka barnets intresse till ett lustfyllt lärande.

Persson (2002) anser att biologi handlar om att kunna förstå sin omvärld och är ett av de tre ämnen som ingår i naturvetenskap. Ämnet berör fyra centrala teman för att kunna definiera vad biologi är:

 ekosystem

 biologisk mångfald

 cellen och livsprocesserna  människan

Bakgrund

Mina upplevelser och erfarenheter av biologiska begrepp i förskolan är att pedagogerna kan vara medvetna eller omedvetna om varför de inte tillför nya begrepp i den pedagogiska verksamheten. Skolinspektionen har granskat några förskolor i Sverige om hur pedagogerna använder språket i interaktion med barnen, i deras resultat framgår det att pedagogerna inte tar vara på alla situationer för att undervisa. Resultatet visar också på att samtalen med barnen inte utvecklas till en målstyrd process utan att det stannar upp, men genom att tillföra ett mångsidigt språkbruk bidrar det till att barnen får en djupare bild som kan expandera deras omvärld (Skolinspektionen, 2016). Om vi inte tar tillvara på olika lärsituationer med barnen där man utvecklar ett nyanserat språkbruk hos dem, så brister det i vår yrkesroll eftersom vi inte uppfyller strävansmålen i styrdokumenten. I Läroplanen för förskolan står det att: ”Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling” (Skolverket, 2016, s.11).

1 _{Begrepp betyder att det är ”Det abstrakta innehållet hos en språklig term till skillnad från dels termen själv,}

2

Harlen påpekar att det är viktigt att man berikar de yngsta barnen med begreppsbildning för naturvetenskapliga fenomen. Det är betydelsefullt att ge barnen olika begrepp, eftersom det bidrar till att man utvecklar deras omvärld (Harlen, 1996). I Alfredsson och Karlssons (2014) examensarbete Naturvetenskap i förskolans vardag, är syftet att undersöka både barnens och pedagogernas tankar om biologi. Deras resultat visar på att många av förskollärarna som de intervjuade anser att naturvetenskap är ett brett ämne där biologi, fysik och kemi ingår. Här är ett citat från Utbildningsdepartementet som definierar begreppet naturvetenskap:

Naturvetenskap är den sammanfattande benämningen på de vetenskaper som studerar naturen, dess delar eller verkningar. Hit kan räknas fysik, kemi och biologi

(Utbildningsdepartementet, 2010, s.14).

Thulin och Gustavsson (2017) tolkar Eshach som menar på att naturvetenskap handlar om att man ska förstå omvärlden, för det har sitt egna språk och begrepp. Eshach (2006) hävdar att naturvetenskap består av två kunskapsområden:

 ”Domain-specifik or conceptual knowledge” som handlar om att man söker kunskap utifrån fakta och begrepp samt att kunna se samband med vår omvärld.

 ”Domain-general or procedural knowledge” som betyder att det är ett undersökande arbetssätt, där teori blir till praktik.

Enligt Eshach (2011) är det centralt att man tar vara på barns tankar om ett naturvetenskapligt ting. Genom att utveckla barns tankar medför det att man kan vidga deras förståelse för fenomenet. Österlind (2006) tolkar Caravita och Halldén i sin doktorsavhandling att

begreppsbildning ligger på en ytlig nivå, som menas med att det är viktigt att ge barnen enkla föreställningar om hur vår omvärld hänger samman. Utifrån deras föreställningar bidrar det till att man formar språket och begreppsbildning utifrån det. I Österlinds resultat så påpekar hon att begreppsbildning ingår i två sammanhang som är:

 Att man bildar begrepp genom teoretisk koppling

 Att man bildar begrepp genom hur vår omvärld hänger samman.

Thulin tolkar Siraj-Blatchford som påpekar att naturvetenskap inte handlar om att fokusera på begreppsanvändning, utan att det är viktigt att barnen upptäcker och undersöker

naturvetenskapliga processer som bidrar till deras utveckling och lärande. När barnen ska utveckla en förståelse för naturvetenskap är det väsentligt att de får en introduktion och sedan stödjer pedagogen med begreppens innebörd. Det handlar om att väcka barnens nyfikenhet till naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande. En central del är att låta barnen få använda och undersöka olika material, som kan bidra till att de får en bättre insyn på ett naturvetenskapligt fenomen. När de utforskar kan det vara viktigt att sätta ord på barnens handlingar och vad som händer, då tar man till vara på barnens frågor och uppmärksamhet (Thulin, 2010). Thulin (2011) påpekar att när det kommer till att väcka barnens intressen till naturvetenskap kan man använda sig av ett antroposofiskt språk, som betyder att man samtalar om djur och växter med mänskliga egenskaper. En nackdel med att använda detta språkredskap är att man inte tillför rätt begrepp eller handling för det biologiska fenomenet. Helldén, Högström, Jonsson, Karlefors och Vikström (2015) menar att när man medför naturvetenskapliga

3

kunskaper och erfarenheter för att skapa förståelse för vår omvärld. Johansson (1993) hävdar att de vuxna måste hjälpa barnen med att sätta ord på deras upplevelser och handlingar, för att barnen ska kunna bilda en begreppsanvändning. Det är viktigt att pedagogen är medforskande och nyfiken på vad barnen samtalar om. Genom att den vuxna tillför begrepp i barnens vardag medför det att det blir lättare att hantera deras omvärld. Thulin anser att huvudsyftet med hennes avhandling är man ska studera hur akt och lärandeobjekt lyfts fram i

kommunikationen till ett avgränsat område i verksamheten. Hon undersöker hur barn och pedagoger kommunicerar omkring ett naturvetenskapligt fenomen som ett kunskapsområde (Thulin, 2011).

Syfte

Mitt syfte med undersökningen är att jag vill undersöka hur pedagogerna förhåller sig till och använder sig av biologiska begrepp.

Frågeställningar

 Vad anser pedagogerna är ett biologiskt begrepp?

 Hur använder de sig av biologiska begrepp i den planerade verksamheten?  Vad anser pedagogerna om begreppsanvändning i förskolan?

4

Metod

Här nedanför presenteras min metod, alltså hur jag har genomfört min undersökning.

Urval

Jag utgick från en kommun som ligger i mellersta Sverige till min undersökning. Jag började med att kontakta alla förskolechefer i kommunen. Förskolecheferna var jag bekant med sen tidigare eftersom jag har arbetat på förskolorna inom kommunen. Relationerna med cheferna har inte påverkat resultatet av datainsamlingen, för många av pedagogerna som jag

intervjuade har jag inte tidigare arbetat med. Vid min studie var det sex respondenter som var delaktiga. Både jag och förskolecheferna valde ut specifika förskollärare som arbetar mycket med biologi i förskolan. Några av pedagogerna som jag intervjuade känner jag sen tidigare och vet hur de arbetar omkring ämnet. Fokus på målgruppen var att de skulle vara

legitimerade förskollärare med några års arbetserfarenheter. Under undersökningen besökte jag deras förskola för att kunna genomföra studien. Vid genomförande av studien spelade det ingen roll vilken barngrupp pedagogerna arbetade i, utan det viktigaste var att få en bred bild på hur pedagogerna inkluderar biologiska begrepp.

Datainsamlingsmetod

I min studie har jag utgått från en semistrukturerad intervju som är en kvalitativ metod.

Metoden handlar om att man utgår från ett specifikt tema eller område som ska beröras. Det är viktigt att respondenten upplever att den har frihet att påverka svaren på egen hand, eftersom man utgår från hur respondenten tolkar och uppfattar frågorna utifrån deras perspektiv. Den som intervjuar ska utgå från ett fastställt frågeschema med öppna frågor. Genom att ha öppna frågor har man en chans att kunna ställa följdfrågor, för att vidareutveckla svaren som man får av respondenten (Bryman, 2011). Jag valde den här metoden för att få en djupare förståelse utifrån den utförliga information man kan få under en intervju. Genom den här metoden kunde jag vidareutveckla svaren som jag fick av respondenterna eftersom jag kunde ställa följdfrågor om något var oklart. Jag utgick från en intervjuguide för att varje respondent skulle få samma frågor (Bilaga 2). Bryman (2011) anser att genom ha en intervjuguide till en semistrukturerad intervju så utgår man från hur en respondent svarar på frågorna. Därför behöver inte frågorna komma i samma ordning eftersom man utgår från respondentens perspektiv då frågorna blir individuella. Johansson och Svedner (2006) anser att frågorna kan skifta från respondent till respondent, för det handlar om hur denne svarar och vilka aspekter som uppkommer.

När jag hade mina intervjuer så spelade jag in dem, det gjorde jag för att visa hänsyn och kunna vara lyhörd under hela processens gång. Bryman anser att genom inspelning så får man en detaljerad empiri, som gör att man fångar respondentens personliga tankar och svar. Han anser vidare att det är viktigt att intervjuaren är lyhörd på vad som sägs och hur det sägs, för att sedan tolka materialet för att kunna klargöra och vidareutveckla det som har sagts

5

Procedur

Innan jag påbörjade min undersökning så gjorde jag en intervjuguide. Efter jag hade gjort en intervjuguide så gjorde jag en pilotintervju på en kamrat som utbildar sig till förskollärare. Det var för att få en inblick i hur en intervju går till samt om mina frågor var anpassade för en förskoleverksamhet. En annan fördel med att genomföra pilotintervju var att jag upplevde att jag blev mer bekväm och trygg i min intervjuroll för att skapa en trygg atmosfär för

respondenterna. Jag hade också en chans att prova på materialet, som jag hade när jag spelade in intervjuerna för att se om det var bra kvalité på redskapet. Genom att ha en pilotintervju så medförde det också att jag fick en inblick på hur lång tid intervjun kommer att ta samt vilka följdfrågor man kunde ställa till pedagogerna. Efter jag haft min pilotintervju så la jag märke till att några frågor inte gav på mina frågeställningar omkring studien, då reviderade jag min intervjuguide så frågorna stämde överens gällande mitt område.

Första steget till mina intervjuer var att jag började med att kontakta alla förskolechefer om deras samtycke för att få intervjua deras pedagoger. Efter godkännanden från cheferna började jag med att kontakta förskollärarna om de ville vara delaktiga i min studie. Där informerade jag kort om studiens syfte och tillvägagångssätt, därefter skickade jag ut en samtyckesblankett till pedagogerna (Bilaga 1). Efter jag hade fått deras godkännande bestämde vi oss för vilken dag och tid som passade bäst när det var tillgängligt för en intervju. Bryman anser att det är viktigt att man redogör att man anpassar sig efter respondentens tillgänglighet (Bryman, 2011). Eftersom jag utgick från förskolans verksamhet när det var lämpligt för en intervju, så skedde det oftast på pedagogernas planeringstid.

Det är viktigt att man anpassar sig efter respondenterna när man bokar in en intervju. Löfgren (2014) påpekar att tiden i förskolan är en bristvara eftersom det ska finnas tid för att hinna med en intervju, pedagogerna bör ha fått en inblick på hur lång tid intervjun kommer att ta. Genom att ge en känsla om tid bidrar det att respondenterna får det lättare att anpassa verksamheten utifrån det. Både Löfgren och Bryman hävdar att det är väsentligt att

respondenten känner sig trygg och att hen hinner tala till punkt, samt att du som intervjuar är lyhörd på det som sägs (Löfgren, 2014; Bryman, 2011). Genom att jag spelade in samtalet bidrog det till att jag kunde lägga fokus på vad som sades. Det bidrog också till att det var lättare att utgå från intervjuguiden (Bilaga 2) samt att kunna ställa följdfrågor till

respondenten. Genom att ha en intervjuguide gör det lättare att hålla den ”röda tråden” som berör området som man vill undersöka (Löfgren, 2014).

Pedagogerna fick bestämma plats för intervjuerna vilket resulterade i att det blev

personalrummet på förskolan, eftersom det gjorde att vi kunde sitta ostört och göra intervjun utan några yttre störningsmoment. Löfgren (2014) anser att platsen för intervjun har en betydelse för vilket resultat man får.

6

undersökning om biologiska begrepp i förskolan. Där pedagogerna reflekterade kring hur de använder sig av det i förskoleverksamheten.

Tiden för intervjuerna varierade från 10 till 30 minuter, anledningen till att de varierade var beroende på vilket svar jag fick och vilka följdfrågor man kunde ställa. Det spelade också stor roll för vilka kunskaper och förhållningsätt pedagogerna hade om biologiska begrepp och hur de inkluderade dem i verksamheten. Till de flesta av pedagogerna behövde jag inte ställa alla frågorna eftersom jag fick svar på några av mina frågor under intervjuns gång.

Databearbetning

Efter genomförda intervjuer så lyssnade jag på det inspelade materialet för att kunna analysera, transkribera och kategorisera vad pedagogerna har sagt. Jag transkriberade mitt resultat genom att lyssna på materialet och sedan skriva ner det i ett varsitt Word dokument. Genom att jag spelade in intervjun kunde jag pausa flera gånger för att det skulle framgå vad pedagogerna hade sagt. Då kunde jag få ett trovärdigt resultat och jag upplevde att det var lättare att göra citat på vad som uppkom i intervjun. Genom att jag letade efter mönster om det fanns det fanns några likheter eller olikheter med vad pedagogerna sa under

intervjutillfället. Det bidrog till att jag upptäckte olika kategorier till mina frågeställningar som ingår i studien. Då var det lättare att kunna göra underrubriker som berörde vad som hade uppkommit under intervjun.

Etiska överväganden

Forskningsetik handlar om hur man respekterar och behandlar de som är informanter, syftet är att man ska skydda dem från skador eller kränkningar (Vetenskapsrådet, 2011). Enligt Löfdahl (2014) finns det fyra principer som är viktigt att känna igen när man genomför en

undersökning:

Informationskravet handlar om att informanter ska få reda på vad syftet är med

undersökningen. Man ska både ha skriftligt och verbalt informationsbyte för de som är delaktiga. I den skriftliga delen ska det ingå en kort bakgrund och syftet med studien, samt ska det stå vad du kräver av informanterna som är delaktiga (Löfdahl, 2014). Vid min studie skedde det först ett skriftligt informationsbyte där jag förklarade kort om undersökningen till de berörda partnerna. Efterhand kontaktade jag dem via telefonen då vi gjorde upp om tider och datum för att kunna genomföra studien.

Samtyckeskravet handlar om att respondenterna ska ge ett samtycke för att medverka i studien (Löfdahl, 2014). Bryman (2011) påpekar att det är betydelsefullt att samtycket genomsyrar att man får fullständig information om uppläggningen och även syftet med studien. De som var delaktiga i min studie godkände sin medverkan både skriftligt och verbalt. Vetenskapsrådet vill att en undersökning ska genomsyra detta:

De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem (Vetenskapsrådet 2002, s.10).

Konfidentialitetskravet handlar om att de som medverkar i studien ska behandlas med respekt och konfidentialitet. Ingen obehörig ska kunna komma åt informationen om studien.

7

identifiera personerna (Bryman, 2011). Genom att ta hänsyn till detta medför det att man respekterar personuppgiftslagen PUL (Vetenskapsrådet, 2011). I min studie hittade jag på fiktiva namn på pedagogerna för att skydda deras identitet när jag redovisar arbetet. Det står också i samtyckeskravet att jag kommer att skydda deras personuppgifter genom att inte nämna deras namn, arbetsplats eller personlig information.

Nyttjandekravet handlar om man ska informera respondenterna om att datainsamlingen går bara till forskningsändamål (Löfdahl, 2014; Bryman, 2011). Vetenskapsrådet påpekar att insamlingen ”Inte får användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra

8

Resultat

Mitt resultat visar att de sex respondenternas syn på biologiska begrepp är ungefär lika på alla förskolorna.

Vad anser pedagogerna är ett biologiskt begrepp?

Resultatet från intervjuerna visar att pedagogerna upplever att biologiska begrepp handlar om hur vår omvärld hänger samman, det handlar om att kunna förstå sin omvärld på ett hanterbart och konkret sätt. Alla pedagogerna svarade att när de hör ordet biologiska begrepp så tänker de att det är djur och natur först och främst när de ska definiera begreppet.

Hälften av pedagogerna nämnde även andra ord än bara djur och natur när man definierar biologiska begrepp. Orden anknöt till områden som till exempel ekologi, naturfenomen eller människokroppen. Alla ord som nämndes utöver orden djur och natur var:

 Hållbar utveckling  Naturruta  Näringskedja  Kretslopp  Odling  Fotosyntes  Insekter  Årstiderna  Väder och vind  Torso

 Kropp och hälsa

Hur använder de sig av biologiska begrepp i den planerade verksamheten?

Generellt svarade alla pedagogerna att det är lättare att inkludera de olika biologiska

begreppen vid en planerad aktivitet med barnen, för då kan man sätta ord på vad som händer under processen. Det handlar om att planera och förbereda in i minsta detalj till aktiviteten. Pedagogerna upplever att det är lättare att arbeta vidare utifrån det, som gör att man kan vidga deras förståelse för att kunna utforska och undersöka lärprocessen. Många av pedagogerna anser att det är viktigt att inkludera begreppen på ett naturligt sätt i verksamheten.

Jag försöker alltid sätta namn/begrepp på vad vi gör och låter det ingå i min dagliga verksamhet (Pedagog 1).

Temaområde för att inkludera biologiska begrepp

Alla pedagoger som jag intervjuade till min undersökning ansåg att det är lättare att inkludera biologiska begrepp till ett temaområde. Genom att ha ett temaområde är det lättare att

9

intervjuade benämnde att de hade ett specifikt temaområde för att inkludera biologiska begrepp.

På förskolan arbetar vi mycket med kompostering och hållbar utveckling för att inkludera begreppen tillsammans med barnen (Pedagog 6).

Vi har ett temaarbete om Castor som odlar för att visa på om plantering och fröets utveckling (Pedagog 5).

Beroende på vilken årstid det så är det lättare för förskolan att skapa ett temaområde utifrån vilken årstid det är. Resultatet visar att många av pedagogerna upplever att det är lättare att prata om biologiska begrepp när det planterar med barnen på våren. Då upplever pedagogerna att det blir mer konkret och lättare att använda sig av begreppen.

För då kan man beskriva hur växter tar vara på energi och hur de omvandlar det på barnens nivå (Pedagog 2).

Pedagogiskt material som utgångspunkt

Utifrån mitt resultat av intervjuerna anser alla pedagoger att det kan vara bra att tillföra något slags pedagogiskt material när man inkluderar biologiska begrepp.

Genom sång, rim och ramsor kan teori bli praktisk övning som ger förkunnat lärande (Pedagog 1).

Pedagogerna hävdar också att de brukar ta hjälp av lärplattan eller böcker för att söka kunskap tillsammans med barnen, för då kan man erövra rätt begrepp till det biologiska fenomenet.

Förenklat språk

Utifrån mitt resultat framgår det att pedagogerna använder sig av ett förenklat och anpassat språk med barnen. Ett fåtal av pedagogerna lyfter fram att det är viktigt att benämna biologiska fenomen med mänskliga egenskaper. När pedagogen förklarar ett

energisammanhang kan man ge växten mänskliga egenskaper till exempel att den växer genom att den ”äter”.

Vad anser pedagogerna om begreppsanvändning i förskolan?

Många av pedagogerna som jag intervjuade anser att det finns svårigheter med att använda biologiska begrepp i verksamheten. De upplever att de saknar kunskap om området som bidrar till att det är svårt att arbeta omkring biologiska begrepp. Några av pedagogerna som jag intervjuade menar att de inte använder sig av biologiska begrepp för att de är rädda för att använda begreppen felaktigt. De upplever att ämnet är svårt att greppa eftersom det är ett så brett och djupt ämne, som handlar först och främst om att förstå vår omvärld. De flesta av pedagogerna anser att de tänker mer på naturvetenskap än biologi för det får ett större sammanhang till aktiviteten. Pedagogerna upplever att ämnet kan glömmas bort i

verksamheten eftersom biologi har sitt egna språk som de inte behärskar. Utifrån mitt resultat visar det på att de upplever att det är lättare att inkludera andra ämnesområden som till

10

För biologi hamnar lite skymundan för när man arbetar med ett biologiskt fenomen tillexempel plantering så tänker man inte på att det är biologi (Pedagog 6).

Det är lättare att inkludera matematik än biologi med barnen för just att det inte har lika stort utrymme i verksamheten (Pedagog 4).

Ett fåtal av pedagogerna upplever att när man arbetar med biologiska begrepp är tiden ett hinder. I en förskoleverksamhet är det tidsbrist och svårt med att söka upp platser och miljöer som erbjuder det de arbetar med. Fast pedagogen försöker alltid att hålla ”ögonen öppna” eftersom det kan bli mer konkret att förklara det biologiska tinget om man ser det i naturen. I resultat av min studie framgår det att alla pedagoger upplever att de skulle vilja ha mer fortbildning inom biologi, eftersom de vill utvecklas mer inom det området. Några av dem kommer att gå en utbildning på Karlstad Universitet som heter RUC, som är en

kompetensutveckling inom naturvetenskap och teknik. Pedagogerna hoppas att utbildningen ska bidra till att de blir mer medvetna om hur biologiska begrepp i förskolan ska inkluderas. Även att det ska bidra till att det ska bli lättare att svara på barnens frågor utifrån ett biologiskt fenomen. Det gör då att pedagogerna kommer att använda sig av ”rätta” begreppen till

händelseförloppet.

Jag hoppas att utbildningen ska bidra till att man får tips och råd till det pedagogiska arbetet med barnen om naturvetenskap (Pedagog 5).

Bygga på barnens tankar omkring ett biologiskt fenomen

Alla pedagogerna menade att det är viktigt att lyssna på barnets teorier. Genom deras tankar och idéer kan man tillsammans utveckla och utmana samtalet där man kan tillföra rätt begrepp till det biologiska tinget. När man tillför biologiska begrepp till tinget så kan det leda till att man utmanar barnen i samtalet, som gör att de får tänka ett steg längre. Generellt svarade alla pedagogerna att om ett barn undersöker ett biologiskt fenomen så är det betydelsefullt att inkludera deras tankar, idéer och erfarenheter omkring området.

Ordförråd

Generellt svarade alla pedagogerna att det är centralt med att inkludera biologiska begrepp i verksamheten, för det kan göra att barnen utvecklar sitt ordförråd och språkbruk. Genom att upprepa begreppen kan det bidra till att barnen känner igen det nästa gång de hör det. Då kan barnet få ett sammanhang genom att koppla ihop begreppet till aktiviteten. Många av

pedagogerna anser att det handlar om vilket förhållningsätt man har till att inkludera

biologiska begrepp i verksamheten. Desto mer begrepp barnen får möta på så kommer det att bidra till att de utvecklar sitt ordförråd. Pedagogerna upplever att det är viktigt med att man uppmuntra till att barnen ska utforska och reflektera kring biologiska begrepp, eftersom det kan bidra till utvecklande av deras ordförråd. Många av pedagogerna upplever att det är viktigt att samtala tillsammans med barnen om biologiska begrepp, för det kan utöka deras kunskaper och förståelse omkring begreppen.

11

Vikten av att benämna ”rätt” begrepp

Pedagogerna anser att det är betydelsefullt att tillföra biologiska begrepp hos de yngsta barnen, som kan ge ökad kunskap om biologi. Generellt så svarade alla pedagoger att det är viktigt att tillföra rätt begrepp till det biologiska fenomenet. De upplever om man benämner ”rätt” begrepp medför det att barnen börjar att samspela och förmedla begreppet med de andra individerna i verksamheten. Många av pedagogerna anser även att det är viktigt att tillföra rätt begrepp eftersom det är en fördel om de får med sig det i tidig ålder. Om man inte benämner rätt begrepp till tinget kan det skapa en oklarhet hos barnen när de börjar skolan.

För om man benämner rätt begrepp blir det en vardag för dem och inte så inte skrämmande längre fram i deras lärande (Pedagog 1).

Genom att benämna rätt begrepp blir det inget nytt för dem i skolan (Pedagog 4). Det är viktigt att förklara det biologiska tinget med rätt begrepp för annars kan det bli svårt för dem (Pedagog 3).

Ett fåtal av pedagogerna benämnde att det finns en svårighet med att använda sig av rätt begrepp till det biologiska fenomenet, för pedagogen upplever att kunskap saknas inom området. Ett exempel är när hon ska förklara fotosyntes, då försöker hon att förenkla och förklara det konkret för barnen. Pedagogen anser att det är viktigt att förklara vad begreppet innebär för förloppet.

Det är ju processen som är det viktiga och inte begreppet i sig (Pedagog 6).

Vilken syn pedagogerna har på hur barnen inkluderar biologiska begrepp

En del pedagoger som jag har intervjuat har uppfattat att barnen tar till sig begreppen medan andra barn förtränger begreppen till det biologiska tinget. Vissa av barnen i de olika grupperna samtalar om begreppen, både barn till barn och barn till vuxen. Det handlar om vilken

utvecklingsnivå och intresse det finns hos barnen. Många av pedagogerna anser att det är viktigt att barnen får uppleva att de tycker att ämnet är intressant och är nyfikna på arbetet kring biologiska begrepp. Alla pedagogerna hävdar att det är betydelsefullt att man

presenterar saker och ting på ett rolig och lättsamt sätt som bidrar till ett lustfullt lärande.

Den fria leken

Nästan hälften av pedagogerna hävdar att de inte ser att barnen använder sig av biologiska begrepp i leken. Pedagogerna anser att barnen tar till sig det men att de inte uttalar begreppen utan de försöker att förmedla det på eget sätt.

För det är inte ofta man hör att de använder sig av det i leken (Pedagog 3). Barnen samspelar inte om de biologiska begreppen i den fria leken (Pedagog 2).

Medan ett flertal av pedagogerna hävdar att de ser att barnen använder sig av biologiska begrepp i leken tillsammans med andra individer. De menar att barnen använder sig av de begreppen när de hittar ett biologiskt fenomenen i leken. Pedagogerna försöker sätta ord på vad som händer under processens gång genom att utforska och undersöka det i leken. De anser när barnen leker med varandra då ingår begreppen på ett naturligt sätt.

12

Diskussion

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna förhåller sig och använder sig av biologiska begrepp. I detta kapitel kommer jag att diskutera resultatet med tidigare forskning och litteratur, för att nå framtill en slutsats.

Resultatet från min studie visar att pedagogerna anser att det är viktigt att inkludera biologiska begrepp eftersom det kan bidra till att det blir mer förberedande inför skolan. Många av pedagogerna anser att det är betydelsefullt att man inkluderar begrepp, eftersom det bidrar till att de utvecklas som individer för att man vidgar deras kunskaper om ett specifikt område. Som jag tidigare nämnde anser Helldén, m.fl (2015) att det är väsentligt att tillföra biologiska begrepp för det kan leda till att barnen upplever att det är lättare att förstå ett biologiskt fenomen till sin omvärld. Utbildningsdepartementet (2010) anser att fokus på naturvetenskap handlar om att barnen ska erövra kunskaper och förståelse för hur vår omvärld hänger

samman. Betydelsefullt är om pedagogen är utforskande och observerar barnen i ett naturvetenskapligt arbetssätt så det kan bidra till att det är lättare att ställa frågor till dem. Resultatet från intervjuerna visar dock att pedagogerna i studien upplever att det är svårt att definiera biologiska begrepp, eftersom det är ett brett ämne där många aspekter ingår för betydelsens skull. Vissa av pedagogerna upplever också att det är svårt att inkludera biologiska begrepp i den pedagogiska verksamheten eftersom egna kunskaper och

erfarenheter saknas. Skolinspektionen (2016) antyder på att vi brister i vår lärarroll eftersom vi inte uppfyller strävansmålen i styrdokumenten genom att vi inte inkluderar

begreppsanvändning i verksamheten. I Läroplanen i förskolan står det att: ”Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling” (Skolverket, 2016, s.11). Som jag nämnde tidigare anser Österlind (2006) att det är viktigt att uppmuntra till begreppsanvändning för det kan bidra till att barnen upplever att det är lättare att kunna hantera sin omvärld.

Resultatet från intervjuerna visar även på att pedagogerna upplever att de skulle vilja ha fortbildning inom biologi. De tror att det kommer att hjälpa dem att bli bättre på att inkludera biologiska begrepp i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen. Många av pedagogerna upplever att det är svårt att tillföra begreppen vid ett spontant lärandetillfälle än vid en planerad aktivitet. Vid en planerad aktivitet kan pedagogerna planera och förbereda sig in i minsta detalj, vilket gör att det känns lättare att inkludera begrepp som man annars kanske känner sig osäker på. Elfström m.fl (2014) hävdar att det är viktigt att pedagogen har

kunskaper för att känna igen olika naturvetenskapliga fenomen, så att tingen kan benämnas med rätt begrepp. Genom att inkludera flera begrepp i verksamheten har man en chans att utöka deras kunskaper om ett specifikt område. I Läroplanen för förskolan står det att:

Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld (Skolverket, 2010, s.10).

13

Som jag nämnde tidigare så anser Thulin (2011) att det är viktigt att lyfta fram hur man kommunicerar kring ett lärandeobjekt, som handlar om att man vill utveckla barnens kunskaper inom ett specifikt område. Det påverkar hur pedagogerna planerar och genomför aktiviteterna med barnen eftersom man har ett uttalat syfte. Pedagogerna i min studie lyfter att de tillsammans med barnen söker kunskap, eftersom det bidrar till ett bra lärandetillfälle. Antingen brukar de lyssna in vad barnen har för tankar och idéer om det biologiska tinget eller så brukar de ta hjälp av ett pedagogiskt material till exempel digital lärplatta som finns i verksamheten. Genom sökande av kunskap tillsammans kan man utgå från det sociokulturella perspektivet, beskrivet av Säljö (2005). Det innebär att vi individer lär oss av och med

varandra i sociala sammanhang. Grundaren för detta perspektiv är Lev Vygotskij, där hans utgångspunkt är att människan är både en kultur- och en biologisk varelse, där vår utveckling styrs av biologiska processer. Vygotskij anser att språket har en nyckelroll för lärande, att man genom språket samspelar med sin omgivning där man utbyter sociokulturella erfarenheter. Språket ska ses som ett socialt redskap för det är länken mellan individen och samhället. En slutsats utifrån mitt resultat är att vissa av pedagogerna saknar kunskaper om hur de kan inkludera biologiska begrepp i verksamheten. Därför söker de kunskaper tillsammans med barnen om det ämnet som berörs. De ser barnen som subjekt och inte som objekt. Som jag nämnde ovanför anser Johansson (1993) att det är betydelsefullt att barnen upplever att de är medskapare av sin atmosfär. Genom att pedagogen är medforskande och nyfiken på vad barnen samtalar om kan det bidra till att det blir lättare att inkludera biologiska begrepp tillsammans med dem på ett naturligt sätt. I Läroplanen för förskolan står det att: ”Arbetslaget ska utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik” (Skolverket, 2016, s.11). Jag upplever att det är viktigt att man inkluderar barnen så att de blir delaktiga i sin läroprocess. Genom att de är delaktiga kan pedagogerna tillföra nya utmaningar och aspekter i samtalet med dem. I resultatet framkom det också att pedagogerna anser att det är centralt att tillföra biologiska begrepp hos de yngsta barnen. Eftersom det kan bidra till ett utforskande och lustfullt lärande där man expanderar barnets förståelse för ett biologiskt fenomen. Detta kan jag koppla till Elfström, m.fl som anser att det är betydelsefullt att biologiska begrepp finns med i barnets vardag, för genom att inkludera ett bra språkbruk hos barnen kan det leda till att de erövrar nya kunskaper och erfarenheter om det biologiska tinget. När man tillför begrepp och

metaforer kan barnen uppleva att det är enklare att förstå ett biologiskt fenomen. Genom att ta hänsyn till detta kan man koppla till vårt styrdokument som är Läroplanen för förskolan, där ett av strävansmålen är att:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Skolverket, 2016, s.10).

I resultatet av undersökningen framkom det också att vissa av barngrupperna använder sig av biologiska begrepp i en aktivitet tillsammans med pedagogerna. Många av pedagogerna upplever att det beror på vilket förhållningssätt de har till aktiviteten, för de anser att när man ska inkludera biologiska begrepp ska det vara ett lustfullt lärande som bidrar till deras

14

(2010) tolkar Siraj-Blatchford så är inte begreppsanvändning relevant i förskolan. Utan det är viktigare att barnen får en chans att reflektera, undersöka och upptäcka det biologiska

fenomenet. Medan Helldén, m.fl (2015) anser att det är betydelsefullt att tillföra biologiska begrepp i förskoleverksamheten för det bidrar till att barnen upplever att det är lättare att hantera sin omvärld. Både Thulin och Gustavsson (2017) påpekar också att det är

betydelsefullt med att tillföra biologiska begrepp hos de yngsta barnen eftersom det kan underlätta deras lärande längre fram. Austli (2012) anser att biologi är enkelt att arbeta med gällande de språkliga färdigheterna eftersom i vår natur finns det så mycket att diskutera, reflektera och undersöka. Det kan vara bra att ta hjälp av pedagogiska material såsom böcker, sånger, rim och ramsor för att förklara biologiska ting med att benämna rätt begrepp till det. Elfström, m.fl (2014) anser att barnen utvecklar sin uppfattning och sitt språk tillsammans när de samspelar med andra individer i verksamheten. Det är betydelsefullt att det biologiska språket ingår naturligt i barnets vardag både som verbalt och icke-verbalt. Genom att

inkludera olika slags begrepp i musik, drama, bild, matematik och dans så kan det leda till att det blir en positiv förutsättning för att kunna vidga deras begreppsanvändning. Det kan leda till att man sätter igång barnens tankeverksamhet som kan leda till att de gör nya upptäcker och får en djupare relation till naturvetenskap. Utbildningsdepartementet (2010) anser att det ska vara ett lustfullt lärande, när man utvecklar barnens kunskaper inom naturvetenskap. I Läroplanen för förskolan står det att förskoleverksamheten ska bidra till ett lustfullt lärande, som ska lägga grunden för ett livslångt lärande (Skolverket, 2010).

Validitet och Reliabilitet

Reliabilitet handlar om att man är noggrann med sin mätning av studien, för det är ett mått på tillförlitligheten utifrån respondenternas svar (Johansson & Svedner, 2006). Bjereld (2009) anser att reliabiliteten handlar om hur undersökningen har mäts. Som jag nämnde tidigare använde jag mig av en semistrukturerade intervjuer där jag intervjuade sex respondenter om deras förhållningssätt till biologiska begrepp. Jag intervjuade pedagoger på olika förskolor för att få en djupare förståelse omkring området, beroende på vad pedagogerna sa under intervjun till frågorna så uppkom det följdfrågor utifrån deras perspektiv till förskoleverksamheten. Vid min studie borde jag ha hög reliabilitet eftersom pedagogerna fick samma frågor från

intervjuguiden. Respondenterna som jag intervjuade har samma bakgrund eftersom de är legitimerade förskollärare men självklart påverkar deras egna värderingar, tankar och

personliga erfarenheter mitt resultat. När jag intervjuade respondenterna skedde det i enskilda rum utan några yttre störningsmoment som gjorde att reliabiliteten ökades. Johansson och Svedner påpekar att ”I praktiken är reliabiliteten aldrig perfekt” (Johansson & Svedner, 2006, s.105). Något som påverkar mitt resultat av reliabiliteten är att intervjuerna inte genomfördes på samma sätt eftersom jag utgick från deras verksamhet och vilken barngrupp de har.

Bryman (2011) menar att validitet handlar om att det är en slutsats av en undersökning om den stämmer överens eller ej med det insamlade materialet. Johansson och Svedner hävdar att validiteten på ”Resultaten ger en sann bild av det som har undersökts” (Johansson &

15

Studiens relevans för yrkesrollen

Utifrån mitt resultat av undersökningen så handlar det om vilken kunskap, erfarenheter och personliga värderingar pedagogerna har för att inkludera biologiska begrepp. I mitt

kommande yrke har jag lärt mig att det är betydelsefullt att inkludera biologiska begrepp i arbetet med förskolebarnen, eftersom det kan bidra till ett undersökande och lustfullt lärande. Jag kommer även att ta med mig att det kan vara viktigt att ta hjälp av ett pedagogiskt

material som till exempel böcker och lärplatta, för när man förklarar ett biologiskt fenomen är det viktigt att benämna tingen med rätt begrepp. När jag arbetar i förskoleverksamheten så har jag förhoppningsvis en chans att kunna fortbilda mig inom biologi, för jag upplever att det är viktigt att förmedla biologiska tänket hos barnen som kan bidra till att de får mer kunskap om hur omvärld hänger samman.

Förslag till vidare forskning

I min undersökning ligger fokus på hur pedagoger använder och inkluderar biologiska

begrepp i förskolan. Det som skulle vara intressant är om man skulle forska om hur barnen tar till sig de olika begreppen utifrån deras perspektiv, som gör att man skulle kunna ha både barnintervjuer och observationer. Det skulle kunna leda till att man får en inblick på hur barnen samspelar med de biologiska begreppen tillsammans med andra.

16

Litteraturförteckning

Alfredsson, C., & Karlsson , H. (2014). Naturvetenskap i förskolans vardag. Pedagogers och barns syn på möjligheterna att upptäcka naturvetenskap (Examensarbete). Karlstad: Intuitionen för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Karlstad Universitet, från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:694200/FULLTEXT01.pdf

Austli, L. (2012). Hur med natur, att utforska och inspireras av naturen i förskolan och förskoleklass. Malmö: Gleerrups utbildning.

Bjereld, U. (2009). Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl). Stockholm: Liber.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., & Wehner-Godée, C. (2014). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära i förskolan och skola. Stockholm: Liber.

Eshach, H. (2011). Science for Young Children: A New Frontier for Science. Journal of Science Education & Technology, 20, 435-443)

Eshach, H. (2006). Science literacy in primary schools and pre-schools. Dordrecht the Netherlands: Springer.

Harlen, W. (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Eskilstuna: Almqvist & Wiksell förlag.

Helldén, G., Högström, P., Jonsson, G., Karlefors, I., & Vikström, A. (2015). Vägar till naturvetenskapens värld. Stockholm: Liber.

Johansson, B., & Svedner, P. O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning . Uppsala : Kunskapsföretaget . Johansson, S. (1993). Bland stubbar och kottar med barnen i mulleskogen. Stockholm: LT. Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. i A. Löfdahl, M. Hjalmarsson, & K. Franzén, Förskollärarens metod och vetenskapsteori (ss. 32-43). Stockholm: Liber.

Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. i A. Löfdahl, M. Hjalmarsson, & K. Franzén, Förskollärarens metod och vetenskapsteori (ss. 144-156). Stockholm: Liber. Nationalencyklopedin. (den 12 April 2013). Naturvetenskap. från:

http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/lang/naturvetenskap.

Persson, H. (2000). Att "bygga" begrepp - konkret och kreativ naturvetenskap . Stockholm: HLS Förslag.

Persson, H. (2002). Försök med biologi . Stockholm: Almqvist & Wiksell .

17

Skolverket. (2016). Läroplanen för förskolan Lpfö98 (Rev.uppl). Stockholm: Skolverket . Säljö, R. (2005). L.S. Vygotskij - forskare, pedagog och visionär. i A. Forssell, Boken om

pedagogerna (ss. 108-132). Stockholm: Liber.

Thulin, S. (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan, vol 3 nr 1. Kristianstad: Nordisk barnehageforskning.

Thulin, S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Göteborgs universitet: Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Thulin, S., & Gustavsson, L. (2017). Lärares uppfattningar av undervisning och

naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet. Kristianstad: Nordina.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga 1

Hej!

Mitt namn är Lina Tinglöf och läser till förskollärare på Karlstad Universitet. Nu är det dags för examensarbete, där mitt fokus är biologi i förskolan. Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till och använder sig av biologiska begrepp.

Frågeställningarna i min studie är:

-Vad anser pedagogen är ett biologiskt begrepp?

-Hur använder de sig av biologiska begrepp i den planerade verksamheten? - Vad anser pedagogerna om begreppsanvändning i förskolan?

-Vilken syn pedagogerna har på hur barnen inkluderar biologiska begrep i samspelet med andra?

Studien kommer att utgå från intervjuer där jag kommer att ställa specifika frågor som rör området. Intervjun kommer att ta cirka 30 till 45 minuter. Kommer att spela in samtalet för att kunna analysera det i efterhand. Efter intervjun kommer bara jag att ha tillgång till materialet för att kunna sammanställa resultatet. När arbetet är publicerat kommer jag att radera den insamlade datan. Jag kommer inte att nämna din arbetsplats, ditt namn eller personlig information för undersökningen är anonym. Det här samtycket är inte bindande, utan du har rätt till att när som helst avbryta din medverkan under hela processen. Jag har dock rätt till att använda materialet som har samlats in.

Jag samtycker här med att bli intervjuad för den här studien, samt samtycket till att samtalet spelas in.

Underskrift__________________________________________

Datum__________________

Din medverkan har betydelse för att kunna genomföra min studie. Tider och datum kan vi komma överens om. Har ni några frågor eller funderingar om undersökningen så är det bara att kontakta mig.

Bilaga 2

Intervjuguide till pedagogerna i förskolan

Hur länge har du arbetat som förskollärare?

Hur länge har du arbetat på den här arbetsplatsen?

Är du intresserad av ämnet biologi, varför och varför inte?

Har du någon fortbildning inom biologi? I så fall vad bidrog utbildningen med? Vad är biologiska begrepp för dig?

Kan du räkna upp ett antal biologiska begrepp? Definiera På vilket sätt kommer begreppen in i verksamheten?

Arbetar ni med biologiska begrepp till den planerade aktiviteten?

När ni har planerade aktiviteter, inkluderar ni biologiska begrepp till aktiviteten? Vilka hinder/svårigheter och möjligheter upplever du att det är att arbeta med biologiska begrepp?

Tycker du att det är viktigt att arbeta med biologiska begrepp i förskolan?

Vad anser du att det medför när man arbetar med biologiska begrepp i tidig ålder? Uppmuntrar du till biologiska begrepp i den planerade verksamheten?

Hur upplever ni att barnen förhåller sig till biologiska begrepp?

Upplever ni att barnen använder sig av biologiska begrepp i samspelet med andra?